INFÖR SKOLFÖRESTÄLLNINGEN. en handledning för lärare från Norrbottensmusiken
|
|
- Torbjörn Strömberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INFÖR SKOLFÖRESTÄLLNINGEN en handledning för lärare från Norrbottensmusiken
2 SCENKONST I SKOLAN - därför är det så viktigt! Alla barn har rätt till kultur. Detta är reglerat i barnkonventionen som Sverige sedan talet har förbundit sig att följa. En musik-, dans-, eller teaterföreställning är liksom leken, en värld där allt är möjligt. En plats för stimulans, fantasi och inlevelse. Att gå på en musikföreställning med sina elever kan öppna upp dörrar och leda till samtal om värderingar, känslor och erfarenheter som En föreställning är en värld där allt är möjligt! kanske är svåra att komma åt i klassrummet. Barn och unga kan genom möten med och samtal om konst fundera över sin egen verklighet. Impulser från den professionella scenkonsten kan dessutom inspirera eget prövande och utforskande av estetiska uttryck. Vi har tagit fram den här handboken som inspiration för dig när du skall gå på föreställning tillsammans med dina elever. Inte för att det ska vara ännu en tidskrävande sak i din vardag som lärare utan snarare lite tips på hur du på ett enkelt sätt kan tänka och ta tillvara på det som du och dina elever upplever. Med tillåtelse av Riksteatern citeras texter från skrifterna Att öppna nya världar och Vi går på teater av Karin Helander. Norrbottensmusiken, Barn och Ungdom Samtalsmodellen citeras med tillåtelse av Regionteater Väst ur skriften Prata scenkonst av Anna Berg. Läroplanen LGR11 Text och textearbetning: Anna Henricson och Alexandra Nyman Foto: Anna Henricson och Alexandra Nyman Grafisk formgivning: Marie Lundgren Tryck: Lule Grafiska 2014 [2000] 3
3 TRE PRINCIPER: Börja själva föreställningsanalysen med att göra en överenskommelse med hela gruppen om tre principer: 1. Vänta med värderingar tolka hellre än tycka. 2. Alla val är medvetna val och kan därmed analyseras konstnärligt hitta exempel. 3. Utgå från dig själv och din egen upplevelse. Läs mer om de tre principerna på sid
4 INNAN FÖRESTÄLLNINGEN Du som lärare har en viktig roll! Tänk på att majoriteten av alla barn ser sin första musik-, dans-, eller teaterföreställning i skolan. Därför kan det vara viktigt att fundera över vad man som medföljande vuxen har för inställning till föreställningen. Genom att vara intresserad och nyfiken förmedlar man uppmärksamhet och lust till barnen. Dina reaktioner styr till viss del barnens och elevernas upplevelser och intryck. Fundera över vad du som medföljande vuxen har för inställning till föreställningen Förbered och efterarbeta upplevelsen efter lust och förmåga! Om det finns ett material från gruppen - utgå gärna ifrån det. Du som lärare kan ju inte vara expert på föreställningens innehåll, tematik eller problemställningar - du är åskådare och har liksom dina elever din egen upplevelse. Förbered barnen/eleverna genom att vara tydlig med de praktiska förutsättningarna (bussresa, tid, plats). Ta gärna reda på vad föreställningen handlar om eller har för tema för att ge en liten försmak om vad som väntar - men inte för detaljerat. Det kan vara bra att som vuxen vara förberedd på de ämnen och frågor som föreställningen behandlar, även om barnen/ eleverna kanske väljer att intressera sig för helt andra saker i föreställningen. Om möjligt - var generös med tiden före och efter föreställningen. Låt upplevelsen sjunka in utan stress. Kanske finns det tid för att dröja sig kvar, titta lite mer på instrument och rekvisita eller tala en stund med artisterna efteråt. Man behöver inte alltid göra musikbesöket till en läxa eller skoluppgift. Det kan vara minst lika stort och berikande utbyte - om inte mer - om besöket är kravlöst. Var förberedd på de ämnen och frågor som föreställningen behandlar 6 7
5 UNDER FÖRESTÄLLNINGEN Ibland är det lätt att dra förhastade slutsatser av stämningen i salongen. Vi tror till exempel gärna att tysta elever är mer intresserade än de som reagerar mer högljutt. Men skenet kan bedra. Ung publik uttrycker känslor mer fysiskt än vuxenpubliken och på ett sätt som vi vuxna ofta missbedömer Barn och ung publik uttrycker känslor mer fysiskt än vuxenpubliken och på ett sätt som vi vuxna ofta missbedömer. Skratt kan bero på nervositet eller att föreställningen snuddar vid tabun eller pinsamheter, det kan spridas oro i salongen om föreställningen berör starka känslor. Barn och unga har en förmåga att reagera och tolka direkt och intuitivt det som sker på scenen. Ofta har de ett behov av att meddela sig med omvärlden - artister, kompisar och vuxna - för att pröva tankar och lufta känslor. Prat och viskningar i publiken behöver inte betyda bristande koncentration - snarare tvärtom. Artisterna är vana vid detta och ser det ofta som ett uttryck för publikens engagemang. Du är inte ensam om ansvaret för publiken, artisterna har också ansvar för mötet med publiken, och som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa eleverna - såvida det inte stör de övriga i publiken! Då är det självklart att man ska kliva in. Speciellt om det är bråkigt eller stökigt eller till och med en hotfull stämning mot de som är på scen. Artisterna vet och förstår att det också kan finnas barn i den yngsta publiken som kan reagera med oro eller rädsla. Det kan upplevas ovant för ett yngre barn bara att vara i en ny miljö. Där kan man också behöva rycka in som vuxen och kanske ta det försiktigt en stund och låta barnet leda strategin. Det kan räcka med att sätta sig längre bak i salongen, hålla handen lite eller sitta i knät. Eller rentav gå ut och vila en stund från upplevelsen. Små barn behöver bekräftelse på sina reaktioner och en uppmärksam vuxen kan bekräfta barnets upplevelser av det som är skojigt, överraskande, läskigt eller sorgligt. Det ger trygghet och tillit som får barnet att våga ta emot en lustfylld upplevelse. Som medföljande vuxen behöver man inte hyscha och tillrättavisa eleverna - såvida det inte stör de övriga i publiken 8 9
6 EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Det finns många olika sätt att prata om det man har sett eller upplevt på en scen. Här kommer ett förslag på hur man kan lägga upp samtalet. Börja själva föreställningsanalysen med att göra en överenskommelse med hela gruppen om tre principer: 1. Vänta med värderingar tolka hellre än tycka. 2. Alla val är medvetna val och kan därmed analyseras konstnärligt hitta exempel. FÖRSTA PRINCIPEN Vänta så länge som möjligt med att tycka något. Naturligtvis har var och en rätt till sin egen åsikt, men om samtalet börjar med att någon tycker att föreställningen var bra eller dålig, svår eller barnslig så kan det vara svårt att komma vidare eller att bortse från den åsikten. Om samtalet istället börjar med att gruppen tillsammans gör så sakliga beskrivningar som möjligt, så skapas en bättre grund för fler och djärvare tolkningar senare i samtalet. ANDRA PRINCIPEN Utgå ifrån att allt som syntes, hördes eller på annat sätt fanns med i föreställningen, fanns där av en anledning. Allt i föreställningen är konstnärliga val. Naturligtvis kan en del av valen bero på omständigheter som ekonomi, utrymme, tillfälligheter och slump. Försök gärna hitta exempel på något som ni inte tror var ett medvetet val från de som gjort föreställningen, men som ändå kan påverka er tolkning. TREDJE PRINCIPEN Utgå från det du själv får ut av föreställningen utifrån din egen ålder, bakgrund, vana eller ovana att se föreställningar och konserter, språk, klass och inställning till scenkonst. Gissa inte vad någon annan tycker och tänker. Det betyder att du som lärare inte behöver ta ställning till om föreställningen träffade rätt i relation till målgruppens ålder eller förmåga att ta till sig föreställningen. Det kommer att visa sig under samtalet ändå. 3. Utgå från dig själv och din egen upplevelse. Det kan ta tid att smälta konstupplevelser ibland kan minnen från en föreställning dyka upp månader efteråt. Det är helt ok
7 Bygg sedan upp samtalet efter en viss ordning: 1. BESKRIVA 2. TOLKA 3. REFLEKTERA Denna samtalsmodell är hämtad ur Regionteater Västs handledning Prata scenkonst av Anna Berg och bygger på klassisk bildanalys. 1) BESKRIVA Börja med att så konkret som möjligt beskriva vad ni såg och hörde. Till exempel: Hur såg det ut på scenen? Vad fanns i rummet? Hur många personer var det på scenen? Hur såg de ut? Vad hade de gemensamt och vad skiljde dem åt? Vad var det för musik? Hur användes ljud och ljus i föreställningen? Och så vidare. 2) TOLKA Nästa steg är att ställa frågan varför till alla beskrivningar. Varför såg rummet ut just så? Varför var personerna klädda på just det viset? Vad betydde färgen, formen, uttrycket? Varför rörde de sig med det kroppsspråket, stilen, tempot? Hur var personerna mot varandra och varför? Vad fick det för konsekvenser? Var publiken deltagande i föreställningen? Det finns oändligt många detaljer att ta fasta på försök att hitta de frågor som kan leda samtalet längst, men var inte rädd för att börja i det självklara och till synes uppenbara. Även där kan tolkningarna skilja sig avsevärt från varandra. 3) REFLEKTERA Det tredje steget i samtalet är de fria associationerna och reflektionerna. Med vilken känsla lämnade ni föreställningen? Vad har de olika delarna i föreställningen fått er att tänka på? Om ni hade fått ändra något i föreställningen vad skulle det vara? Vilken av karaktärerna (figurerna) i föreställningen skulle du helst vilja vara och varför? Försök följa de associationer och reflektioner som uppstår i gruppen utan att värdera dem. Lyssna okritiskt och ställ gärna följdfrågor som hur menar du då? och kan du ge ett exempel?. Här finns stora möjligheter till intressanta resonemang! Finns det någon övergripande fråga som kan leda in på ett filosofiskt eller existentiellt resonemang? Hittar du ingen själv, kan ni kanske fundera tillsammans i gruppen. Återkoppla gärna då och då under samtalet till de tre principerna. (sid 10-11). Uppmuntra varje elevs egen smak och egna åsikter. Respektera samtidigt de barn som Uppmuntra varje elevs egen smak och egna åsikter vill ha sin upplevelse ifred. Det kan ta tid att smälta konstupplevelser hos mindre barn kan minnen från en föreställning dyka upp i lek eller samtal veckor eller månader efter att den har ägt rum. Och det är helt ok. Ytterligare ett sätt att starta ett samtal kan vara att börja med en minnesrunda. Alla får fundera en liten stund. Gå sedan laget runt så att alla får nämna något de kommer ihåg, t ex en musiker, ett instrument, musiken, en särskild kostym eller vad som helst från föreställningen. Sedan finns det oftast gott om olika trådar att fortsätta prata och diskutera om
8 MUSIKFÖRESTÄLLNINGEN KAN GÖRA DET MÖJLIGT ATT FÖLJA LÄROPLANEN Använd musikföreställningen som ett avstamp till att följa läroplanens riktlinjer för att eleven ska öka sin förmåga, självständigt formulera ståndpunkter och att lyssna, diskutera och reflektera. UTDRAG UR SKOLANS VÄRDEGRUND (LGR11): Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musice rande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En har monisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig. MÅL - skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola: Kan använda kunskaper från de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. Kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud. KULTUR FINNS ÄVEN MED I KURSPLANERNA Mycket i kursplanerna för de olika ämnesområdena motiverar också användandet av kultur och estetiska uttrycksformer. Här är några utvalda exempel. Vi har inte tagit med de estetiska ämnena eftersom de självklart omfattar estetiska perspektiv. MATEMATIK: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. SVENSKA: Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor. Berättande texter och sakprosatexter: Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen. Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter ENGELSKA: Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper
9 Lyssna och läsa reception: Filmer och dramatiserade berättelser för barn. Sånger, ramsor, dikter och sagor. Tala, skriva och samtala produktion och interaktion: Enkla presentationer. Sånger, ramsor och dramatiseringar. SAMHÄLLSKUNSKAP/HISTORIA: Att leva tillsammans: Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. HISTORIA: Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser.. VILL DU LÄSA MER? Att öppna nya världar - en handledning om att gå på teater med barn i förskola och skola av Karin Helander för Riksteatern Finns att ladda ner på: Att prata scenkonst - en enkel metod för klassrummet av Anna Berg för Regionteater Väst Finns att ladda ner och även att beställa på: SAMHÄLLSKUNSKAP: Reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser. Att leva i världen: Aktuella samhällsfrågor i olika medier
10 PLATS FÖR ANTECKNINGAR 18 19
11 KONTAKT Walter Brolund Enhetschef Barn och Ungdom Johan Englund Producent Barn och Ungdom Kristina Enquist Producent Barn och Ungdom Norrbottensmusiken Barn och Ungdom Magasinsgatan 2, vån 6 Box Luleå
Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merEstetiska perspektiv i Lgr 11
Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande
Läs merTidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3
Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3 Pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merVälkommen till Angereds Teater! angeredsteater.se. angeredsteater.se
LÄRARHANDLEDNING Av Nicolas Kolovos, fritt efter Italo Calvinos roman Klätterbaronen. Jag ska aldrig mer komma ner! skriker Cosimo 12 år efter ett bråk vid middagen och flyr upp i ett högt träd. Föräldrarna
Läs merLärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater
Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Resan hem av Bodil Malmberg Foto: Magnus Kaplan Lärarmaterialet vänder sig till dig som
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merInlärning. perception. produktion
2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning
Läs merLpfö98 Övergång och samverkan. Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan. Lgrsär11 Övergång och samverkan
Bilaga 2 Försättssida Dnr 2015:201 Förslag till läroplanstexter Lpfö98 Övergång och samverkan Lgr11, Förskoleklass Lgr11 Fritidshem Lgr11 Övergång och samverkan Lgrsär11 Övergång och samverkan Lspec11
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merSparvens & Skatans Utvecklingsplan
Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik
Läs merLgr-11 Kultur och estetik
Lgr-11 Kultur och estetik Det här dokumentet har skapats efter en genomgång av Lgr-11, reviderad version 2016, ur ett kultur- och estetiskt perspektiv. Lgr-11:s två första kapitel innehåller tydliga skrivningar
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merLÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN
LÄRARHANDLEDNING FÖR FÖRESTÄLLNINGEN ZIGGY OCH ISPRINSESSAN Hej! Välkommen till oss på Profilteatern och föreställningen Ziggy och Isprinsessan. Vi har satt ihop detta material som riktar sig till dig
Läs merVi går på teater. en lärarhandledningdn
Vi går på teater en lärarhandledningdn Teater är som ett hantverk, det fungerar inte om inte alla inblandade kämpar på för att få fram den levande produkten. När det väl funkar blir det en häftig känsla.
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE
ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter
Läs merENGELSKA 3.2 ENGELSKA
3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs meripads i lärandet 24 aug kl 8-16
ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Räkna
Bee-Bot & Blue-Bot Räkna Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merInlärning. perception. produktion
Ulla Wiklund Musiker/kompositör Rytmiklärare Kungl. Musikhögskolan Musikpedagogisk forskning Skolverket/Myndigheten för skolutveckling Rikskonserter Skola och kultur i utveckling 2009 UW Kultursyn Inlärning
Läs merPlan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna
Plan för hur fritidshemmens uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande kopplas till förskoleklass och de obligatoriska skolformerna Barn- och utbildningsförvaltningen Dan Christoffersson, utvecklingschef
Läs merPedagogik förmågan att inte ingripa?
2009 UW Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion perception produktion Kunskapssyn perception produktion reflektion Praktik
Läs merVARMT VÄLKOMNA TILL BORÅS STADSTEATER!
VARMT VÄLKOMNA TILL BORÅS STADSTEATER! Vi är glada att ni vill komma och se föreställningen Kunskapens Frukt efter Liv Strömquists bok med samma titel. Föreställningen är ca 1 timme och 20 minuter, utan
Läs merSAGOTÅGET. Tema relationer och känslor baserat på utvalda miljöer i Junibackens Sagotåg
SAGOTÅGET Tema relationer och känslor baserat på utvalda miljöer i Junibackens Sagotåg 1 INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Skönlitteratur som läromedel... 4 Relationer och känslor...
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merF Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA. Foto: Micke Sandström F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R
HA NDLEDNIN G S M A T E R I A L Foto: Micke Sandström F Ö R L ÄR AR E O C H A N D RA VUXNA F N I SS V Ä R L D E N S T RÅKIGASTE PJÄS UP PSALA>>> > ST ADSTEATE R VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Fniss
Läs merLÄRARHANDLEDNING Fatimas resa
LÄRARHANDLEDNING Fatimas resa Den här lärarhandledningen är till för att förbereda och fördjupa er teaterupplevelse av pjäsen Fatimas resa. Välj fritt bland övningar utifrån lust och nyfikenhet. Du vet
Läs merkultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund
kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merLärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén
1 Lärarhandledning ELTON FÅR EN IDÉ av Ann Fagerberg Embretsén 2 3... Läsförståelse- och diskussionsfrågor 3... Kursplan svenska 3... Kursplan samhällskunskap 4... Kursplan bild 4... Barnkonvention 5...
Läs merLärarhandledning. av Ann Fagerberg
Lärarhandledning av Ann Fagerberg Innehåll: s. 3 Läroplanen 2011 s. 4 Kursplan svenska s. 4 Kursplan samhällskunskap s. 5 Kursplan bild s. 5 Uppgifter att arbeta med tillsammas som klass s. 7 Diskussionsuppgifter
Läs merMusikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson
Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING av Anna Holmlin-Nilsson Formgivning av Johan Theodorsson INLEDNING Pedagogiskt material till: En bit av mig - en föreställning av nyanländas egna berättelser
Läs merLäroplan för förskolan
UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merCentralt innehåll. Estetisk framställning. Material, redskap och tekniker. Estetisk verksamhet i samhället. Ämnesspecifika begrepp
ESTETISK VERKSAMHET Estetisk verksamhet är viktig för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av olika estetiska uttrycksformer som ger oss olika estetiska
Läs merKoppling till läroplanen
Koppling till läroplanen Innehåll Koppling till läroplanen... 1 Lgr11 och Spana på matavfallet!... 2 Ur 1. Skolans värdegrund och uppdrag... 2 Grundläggande värden... 2 Rättigheter och skyldigheter...
Läs merHANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström
HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA UPPSALA>>>> STADSTEATER Foto: Micke Sandström VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Bröderna Lejonhjärta på Uppsala stadsteater med din
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merATT. ossa ITCH EN LÄRARHANDLEDNING. AV Anna Holmlin Nilsson & Lotta Grut. Formgivning Suzane Crépault
ATT ossa EN ITCH EN LÄRARHANDLEDNING AV Anna Holmlin Nilsson & Lotta Grut Formgivning Suzane Crépault Innehållsförteckning Inledning 1 Inför teaterbesöket 1 Efter teaterbesöket 2 Tips 3 Att Bossa en Bitch
Läs merATT. ossa ITCH EN LÄRARHANDLEDNING. Anna Holmlin Nilsson & Lotta Grut. Formgivning Suzane Crépault
ATT ossa EN ITCH EN LÄRARHANDLEDNING AV Anna Holmlin Nilsson & Lotta Grut Formgivning Suzane Crépault Innehållsförteckning Inledning 1 Inför teaterbesöket 1 Efter teaterbesöket 2 Tips 3 Att Bossa en Bitch
Läs merInnehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall
Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall Årets miljöspanaruppdrag Spana på matavfallet ger många olika möjligheter att arbeta mot förskolans mål och riktlinjer enligt Lpför98/rev10. Nedan följer citat och urklipp
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merDikter. Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi
Dikter Junibackens pedagogiska program för åk 1-3 på temat poesi INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkutveckling... 4 Skolprogrammets förankring i Lgr 11, reviderad 2016... 4 Förmågor...
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen. Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen Undervisning i drama, Frödinge skola, 2013. Kulturgarantin Vimmerby kommun 2014-2015 Kulturgarantin för Vimmerby kommun I Vimmerby kommun
Läs mer> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN
HANDLEDNINGSMATERIAL Affischbild: Emilia Bergmark-Jiménez FÖR L Ä R A R E O C H A NDRA VUXNA > > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN >>VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Och ingen blev knivhuggen på
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merSpråk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje
Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin
Läs merBetygsskalan och betygen B och D
Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara
Läs merHandlingsplan GEM förskola
1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merCentralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merSagotema. 1 av 7. Förankring i kursplanens syfte. Kopplingar till läroplan. Montessori. Nedan ser du vilka förmågor vi kommer att arbeta med:
7 9 LGR11 Sv Sagotema Under några veckor kommer vi att arbeta med ett sagotema. Vi kommer att prata om vad som kännetecknar en saga samt vad det finns för olika typer av sagor. Vi kommer också att läsa
Läs merHandlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.
Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och
Läs merDen lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16
Den lustfyllda resan Systematisk kvalitetsredovisning 15/16 Rälsen Är symbolen för vår värdegrund, den är grundpelaren för den lustfyllda resans början. Den är byggd på tanken att ständigt med barnen levandegöra
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merPedagogisk planering för 3klubbens fritids
Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen. Kulturgarantin Vimmerby kommun
Barn- och utbildningsförvaltningen Kommunstyrelseförvaltningen Kulturgarantin Vimmerby kommun 2018-2019 Kulturgarantin för Vimmerby kommun 2018-2019 I Vimmerby kommun har vi ett arv att förvalta. Astrid
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER
INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för
Läs merVarför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merLPP i Engelska ht. 2016
LPP i Engelska ht. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi engelska, samhällskunskap? Eleverna
Läs merSJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet
SJÄLVSKATTNING ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet TYCK TILL OM FÖRSKOLANS KVALITET! Självskattningen består av 6 frågor. Frågorna följs av påståenden som är fördelade på en skala 7 som du
Läs merMål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merprojektkatalog KULTURSKOLAN
KULTURSKOLAN projektkatalog 2015 Korta och långa projekt eller enstaka tillfällen Samtliga projekt är kopplade till ett eller flera mål i Lgr 11 Erfarna pedagoger inom respektive konstart Skräddarsydd
Läs merLokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014
Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer
Läs merNär leken och lärandet får gå hand i hand.
När leken och lärandet får gå hand i hand. Bild lånad från HD Wallpapers Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga
Bee-Bot & Blue-Bot Skapa din egna saga Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta
Läs merplan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa Barnkulturplan för Svenljunga kommun ... Beslutat av: Kommunfullmäktige
plan modell policy program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2016-09-12 119 Ansvarig: Kulturchef Revideras: Vid behov Följas
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merUtbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet
Utbildningsförvaltningen Projektbeskrivning 2012-06-05 ipads i lärandet Inledning Barn av idag föds in i den digitala världen. Det måste förskola och skola förhålla sig till. Stiftelsen för Internetinfrastruktur
Läs merBee-Bot & Blue-Bot Rimord
Bee-Bot & Blue-Bot ord Sverige har en starkt segregerad arbetsmarknad där tekniksektorn utmärker sig. Stat och kommun har därför initierat ett antal aktörer med särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhets-
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merFastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)
Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast
Läs mer[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING] Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning)
Övergripande perspektiv: Historiskt perspektiv Miljöperspektiv Läroplansmål (i sammanfattning) Internationellt perspektiv Förskolan ska sträva efter att varje barn Etiskt perspektiv utvecklar sin identitet
Läs merDigitalisering i förskolans läroplan
Digitalisering i förskolans läroplan Två frågor Vad behöver förändras i undervisningen? Vad innebär det för utbildningen i förskolan? Sida 2 Digitalisering i Lpfö 18 Regeringen Nationell digitaliseringsstrategi
Läs merLPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12
LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden
Läs merHANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK. Foto: Micke Sandström
HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK Foto: Micke Sandström VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Kärlek på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över att kunna erbjuda bra teater
Läs merIdunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017
Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga
Läs merEn grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9
En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9 Innehåll En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merIdéer och uppfinningar för grundsärskolan
Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor
Läs merMål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014
2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merLärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande
Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande Presenteras av vid konferensen Förskoleklass 2017, 26-27 september i Stockholm. Med planeringen som karta Vilka tankar kring läroplansuppdraget
Läs merSagor och berättande stimulerar språkutvecklingen och kan även få barnen att intressera sig för skriftspråket.
Sagoberättande på Björken Sagoberättandet är en del av vårt kulturarv och ett viktigt inslag i avdelningens pedagogiska arbete. "Det var en gång..." skapar en förväntan att något spännande ska hända! Förutom
Läs merARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN
ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad
Läs merHandlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17
Handlingsplan Storhagens förskola Ht16/Vt17 1 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra
Läs merKommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå
VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kursplaner och nationella delkurser i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk Reviderad 2016 Kommunal vuxenutbildning på
Läs merÖrgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.
Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens
Läs merArbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016
Arbetsplan Lillbergets förskola Avd 4 2015/2016 INLEDNING Vi på avdelning 4 har valt att främst arbeta med målen Språk och kommunikation samt med Utveckling och lärande. På avdelningen går barn i åldrarna
Läs mer