INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE. The Laramie Project. Av Frida Darj
|
|
- Ola Lindgren
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE The Laramie Project Av Frida Darj
2 Hej! Det här inspirationsmaterialet är tänkt att ge dig ingångar för att undersöka föreställningen The Laramie Project och några av dess teman tillsammans med dina elever. Materialet består av två delar. I den första delen finns ett antal frågor som du kan använda för att samtala om själva föreställningen. Den andra delen består av fyra teman från föreställningen med exempel på övningar och diskussionsfrågor. Ett tips inför besöket: berätta inte handlingen för eleverna! Många i den unga publiken känner inte till den dokumentära bakgrunden till The Laramie Project. Och eftersom dramaturgin i föreställningen liknar en deckargåta har vi märkt att upplevelsen blir mer intressant om man inte vet för mycket om det dokumentära fallet Matthew Shepard innan man sätter sig i salongen. Så det går utmärkt att avstå från att låta eleverna läsa på om eller researcha kring Matthew Shepard innan ni kommer och ser föreställningen. Vi tänker att mindre förförståelse ger mer att prata om och arbeta med efteråt. Del 1 Att samtala om scenkonst Samtalet om en scenkonstupplevelse kan stranda i det var bra! eller det var dåligt. Syftet med att fortsätta samtalet är att ge en djupare förståelse för varför vi tolkade föreställningen som vi gjorde. Det kan också bli tydligt hur olika våra upplevelser kan vara, och vi kan få förslag på andra tolkningar som öppnar vår syn på världen. Du som lärare behöver inte vara expert på scenkonst för att samtala tillsammans med dina elever du är en åskådare precis som de. I en scenkonstföreställning är allt du ser resultatet av medvetna val. Det finns en anledning till att föreställningen spelas på sand, att änglarnas vingar är gjorda av hundratals ditsydda plasthandskar och att skådespelarna spelar roller som inte stämmer överens med deras egna kön och ålder. När man samtalar om scenkonst kan man vara behjälpt av några enkla principer: Vänta med värderingar tolka hellre än tycka! Allt kan tolkas inget finns av en slump Utgå från dig själv din upplevelse är det viktiga 2
3 Eftersamtal Här är en enkel modell för ett eftersamtal. Syftet är att samla tankarna och diskutera intrycken från föreställningen, snarare än att bena ut hur huruvida den var bra eller dålig. 1. BESKRIV! Be eleverna beskriva något som de minns särskilt från föreställningen. Här är några exempel på vilka aspekter de kan lyfta: Ljud till exempel stegen i sanden, tåget som rullar förbi, valsarna som hissas upp och ner, musiken Ljus ljussättning, projektioner, karaokevideon De många skådespelarna och de många rollerna Rekvisitan och scenografin stolarna, lådorna, valsarna, sanden Kostym kläder, smink, skor, frisyr Språket, orden 2. TOLKA! Be eleverna tolka, vad associerar de till detaljen? Vad signalerade den? Vad fyllde detaljen för funktion? Vad skapade den för känsla? (Till exempel: kläderna de hade i andra akten gav känslan av att de alla var samma kropp, att de var fångvaktare, att de hade en uniform.) 3. FRÅGOR TILL FÖRESTÄLLNINGEN När började föreställningen, tycker du? Hur skiljer sig första och andra akten åt? Tänk exempelvis på scenografi, ljus, kostym och tempo. Vad skapade det för stämning i första respektive andra akten? Hela scenen består av en stor sandlåda, vad ger det för känsla jämfört med om det hade varit ett vanligt golv? Berättaren, vem var det? Vad fyllde den för funktion? Föreställningen rör sig mellan olika människor och olika platser. Hur användes rekvisitan för att skapa platser? Hur gjorde skådespelarna för att markera att de var olika karaktärer? Vad fick föreställningen dig att känna, tänka eller undra? Vad tyckte du var det viktigaste temat? Övning: Minnesrunda Vad har fastnat? Be eleverna att tänka tillbaka på föreställningen och välja ut något som de fastnade särskilt för. Det kan vara en replik, en scen, en sak, en karaktär, en färg vad som helst! Be dem beskriva det de valt, skrift-ligen eller muntligen, och varför de tror att de fastnade för just den saken. Gå en runda så att alla får dela med sig av sin betraktelse. Del 2 Tema 1: Brott, vi och de I föreställningen The Laramie Project möter vi ett antal invånare i Laramie och deras berättelser om vad brottet mot Matthew Shepard gjorde med staden. Matthew själv är ganska frånvarande; det är mer en berättelse om de som blev kvar. Hur hanterar man när ett fruktansvärt brott begås i ens närhet? Ett sätt är att ta avstånd och säga att vi inte är som dem, som skylten som möter den som kommer åkande mot Laramie: Hat är inte en Laramie-värdering. I första akten pratar Zubaida istället om att ta ansvar. UTDRAG UR MANUS: Det var så skönt att vara med folk som mådde skit. Jag kände hela tiden att jag inte förtjänat att må så här dåligt, fattar ni? Och nån ställde sig upp där och sa: Kom igen nu allihop, vi visar världen att Laramie inte är den sortens stad. Men den är den sortens stad. Om den inte var den sortens stad, varför hände det i så fall här? Ni fattar vad jag menar, liksom det är en lögn. För det hände här. Så hur kan den vara en stad där den här sortens sak inte händer? Liksom det är helt liksom som att titta på en Eschermålning och bli helt förvirrad, liksom, det är liksom helt cirkulär logik liksom hur kan man ens säga så? Och vi måste sörja och vi måste vara ledsna över att vi bor i en stad, en delstat, ett land där skit som det här händer. Och jag kommer inte att ändra mig och säga, Vi måste visa världen att det inte hände. Det är folk som försöker distansera sig från det här brottet. Och vi måste ta ansvar för det här brottet. Känner jag. Alla måste ta ansvar. Vi är så här. Vi ÄR så här. VI är SÅ här. 3
4 Det kan kännas avlägset med så grova brott. Därför kan det vara enklare att tänka på något mer vardagligt. Ett exempel är de erfarenheter av sexuella trakasserier som det berättades om i #metoo eller #tystiklassen. Oavsett så ställer föreställningen frågor av närmast existentiell karaktär: Kan man ha empati och förståelse för någon som gjort något fruktansvärt, utan att mildra det personen har gjort? För att straffa, måste vi demonisera? Vad händer om vi tänker att alla kan vara förövare, snarare än att förövare är en viss sort? Kan vi ens det? DISKUSSIONSFRÅGOR Varför tror du att det är lätt att reagera med att ta avstånd? Hur kan ett samhälle, en skola, en plats, ta ansvar när något sådant händer? Förmildrande omständigheter, finns det? Vad tycker du kan vara förmildrande omständigheter? Om du var förövare själv, hur skulle du döma dig själv? ÖVNING: IDEALA OFFER OCH FÖRÖVARE En annan vanlig reaktion på brott är det trodde jag aldrig om den personen!. Det är också vanligt att man försöker hitta egenskaper hos den utsatta som förklarar händelsen, som till exempel att Matthew Shepard skulle ha raggat på Aaron och Russell, att brottet berodde på gay-panic och därför delvis skulle ha varit Matthews eget fel. Det här förklaras inom forskningen med idén om den ideala förövaren/offret. Det finns en syn på förövare, att de är genom-onda människor. DE är i grunden olika OSS. På samma sätt finns det en syn på offer där de förväntas vara passiva, ordentliga och oskuldsfulla. Annars kan de få höra att de får skylla sig själva. Det rör till det när det visar sig att många förövare och offer är ganska vanliga människor. Det är då vi börjar bortförklara eller inte tro på berättelsen. 3. Be sedan eleverna att sätta sig tre och tre och skissa på hur de tänker att ett offer och en förövare är. De kan exempelvis utgå ifrån följande guidande frågor: Vad är personen bra eller dålig på? Vad är den på för humör? Vad har den för fritidsintressen? Hur ser den ut? Vad har den för husdjur? Vad bor den? Vad har den för familj? 4. Skissa: Be sedan eleverna göra collage ett för offret och ett för förövaren. Ta hjälp av en dagstidning och klipp ut ord, färger och bilder som kan kopplas till offret eller förövaren. Du kan också välja att göra collaget i andra medier digitala bilder eller film. 5. Jämför: Be eleverna visa collagen för varandra och berätta hur de har tänkt, känt och resonerat. Är det deras egna åsikter eller samhällets, eller bådas? 6. Nyansera: Hur flexibla är bilden av offer/förövare? Vilka saker kan man byta ut eller flytta från förövare till offer, och var går gränsen? Varför har vi de här bilderna fastän att vi vet att det inte stämmer? 7. Konsekvenser: Vi vet att människor som ses som ideala förövare lättare blir gripna och dömda, och att offer som inte beter sig som de borde får sämre stöd och skydd. Be eleverna diskutera vad de själva tror att bilderna får för konsekvenser. Det kan vara på samhällsnivå eller i deras egna liv. 8. Avsluta: Sammanfatta övningens syfte och det ni har gjort. SYFTE Syna bilden av den ideala förövaren/det ideala offret, och bildens konsekvenser. GÖR SÅ HÄR 1. Berätta om ingången och syftet med övningen. 2. Ge eleverna ett exempel på ett brott att utgå ifrån. Ta exempelvis våld i nära relationer där vi vet att våldet är jämnt fördelat i befolkningen vad gäller utbildningsnivå, bakgrund, bostadsort osv allt utom kön. Då kan du kringgå diskussionen om huruvida något är en stereotyp eller faktiskt stämmer. 4
5 Tema 2: Rädsla Rädsla är ett effektivt sätt att begränsa någons handlingsutrymme. Om man har blivit utsatt för något är det till exempel vanligt att man blir rädd och slutar bete sig som man gjorde innan. Man kanske stannar hemma mer, inte går samma vägar som innan eller inte går själv lika ofta. Man kan också bli rädd för att man tillhör samma grupp som någon annan som har blivit utsatt. Det kan handla om hatbrott mot homosexuella som det mot Matthew Shepard, när Peter Mangs sköt mot människor med utländsk bakgrund i Malmö eller när Hagamannen begick en serie överfallsvåldtäkter mot kvinnor i Umeå. För andra handlar det mindre om att de själva är rädda och mer om att de märker att de skapar rädsla hos andra, trots att de inte har gjort något särskilt. Staden är allas, och alla borde kunna röra sig fritt utan att begränsas av rädsla. DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är bra med rädsla? Vad är dåligt? Kan man bygga bort rädsla i en stad? Varför, varför inte? Hur? Är du mest rädd för verkliga eller inbillade faror? Tycker du att man bör undvika eller möta sina rädslor? ÖVNING: RÄDSLANS GEOGRAFI SYFTE Den här övningen syftar till att kartlägga rädslans geografi i staden/stadsdelen där ni bor, och analysera rädslan ur ett maktperspektiv. MATERIAL Utskrift av en karta över staden/stadsdelen. Lika många kartor som elever. Pennor i olika färger GÖR SÅHÄR 1. Berätta: Berätta om syftet och bakgrunden till övningen. 2. Definiera: Börja med att diskutera hur det känns att vara rädd. Känns det isande, varmt, som ett hugg? Var i kroppen känns det? Om någon annan blir rädd för en, hur märker man det? 3. Färglägg kartan: Be eleverna rita på kartan individuellt utifrån färgerna nedan. Gå igenom dem först och diskutera så att ni har liknande syn på vad färgerna innebär. Ändra om ni vill. Rött - Här har jag eller någon jag känner blivit utsatt för nåt Orange - Det här är allmänt känt som en plats där farliga saker händer Gul - Här skulle jag vara rädd om jag gick själv på natten utan mobiltelefon Blå Här har någon blivit rädd för mig 4. Jämför: Efter att de fyllt i, be dem sedan jämföra i små grupper om 3 och 3: Vad skiljer sig? Vad är likt? Varför? Vad har kön för inverkan på vem som är rädd och vilken plats man är rädd på? Etnicitet? Hudfärg? Sexuell läggning? Kroppsstorlek? Något annat? Har någon varit rädd för dig? Var? Varför? Hur kändes det? Vad finns det för mönster i vem som har gjort någon annan rädd? Kön, kroppsstorlek 5. Diskutera i helgrupp: Fortsätt diskussionen i helgrupp! Be eleverna sammanfatta diskussionerna i smågrupperna. Lärdomen från övningen är inte att eleverna bör vara mer försiktiga, utan att en massa människor går runt och är rädda och att det är orättvist! Be dem diskutera: Hur begränsar rädslan människor? Vad får det för konsekvenser? Vad kan man göra åt det? 6. Avsluta: Runda: Vad fick den här övningen dig att tänka? Att känna? 5
6 Tema 3: Homofobi och heteronormativitet Homofobi är ett begrepp som har använts sedan 60-talet för att benämna hat och fördomar mot homosexuella. I en tid när homosexualitet sågs som en sjukdom ville man vända på det och istället sjukdomsförklara de som hade problem med homosexuella. Sedan dess har ordet problematiserats, till exempel för att det blir till en enskild persons sjuka rädsla snarare än ett samhällsproblem. Det är spännande att jämföra ordet homofobi med främlingsfientlighet eller rasism, och diskutera vilka olika bilder av problemen som orden signalerar. Idag förklaras hbtq-personers utsatthet ofta med begreppet heteronormativitet. Det är ett ord som pekar på hur makt skapas och upprätthålls, och hur heterosexualitet ger fördelar i vårt samhälle. Då ses orättvisa lagar och outtalade regler som problemet, snarare än enskilda personers uppfattning. Det har också visar sig att snäva normer för kön gör människor mer våldsamma! Om man har konservativa värderingar för kön är risken också högre att man utsätter andra för våld. Därför kan en ingång mot homofobi vara att luckra upp och tänja på traditionella könsroller. Diskutera: Varför säger man de här orden? När betyder det ingenting, och när är det en förolämpning? Är det skillnad på om man säger dem till sin kompis, på snapchat, i korridoren eller när man är själv med någon man inte känner? Normer: Gör en poäng av att orden har en inneboende värdering det är till exempel vanligt att någon blir kallad bög, men man hör aldrig någon skrika jävla hetero! i korridoren. De funkar som gränsvakter för hur vi ska bete oss. Fråga eleverna: Hur ska man bete sig för att slippa bli kallad de här orden? Spalta upp svaren på tavlan. Förändra: Diskutera, hur kan vi göra för att förändra? DISKUSSIONSFRÅGOR Vad är en fördom? Vilka fördomar är okej att ha, och vilka är inte okej att ha? Vad är skillnaden mellan fördom och fobi? Vilka normer kring kön och sexualitet finns på din skola? Vad händer om man bryter mot de normerna? ÖVNING: SKÄLLSORD Många av de vanligaste skällsorden som används har med kön och sexualitet att göra. SYFTE Få syn på vilka normer och värderingar vanliga skällsord innehåller, och hur de indirekt uppmanar oss människor hur vi ska bete oss och leva våra liv. GÖR SÅHÄR Brainstorm: Be eleverna fritt spåna fram de mest förekommande skällsorden man hör i skolan en vanlig dag. Skriv upp på tavlan. 6
7 Tema 4: Hatbrott The Laramie Project handlar om ett verkligt fall mordet på Matthew Shepard som skakade staden Laramie i oktober I Sverige har det också skett ett antal uppmärksammade hatbrott, till exempel attacker mot pride-festivaler och RFSL:s kontor. Hatbrott kallas de brott där gärningspersonens motiv är hat eller avsky mot den utsattas grupptillhörighet. Det är alltså inte på grund av att någon är homosexuell, utan på grund av att någon hatar homosexuella som brottet begås. I Sverige är det vanligast med rasistiska hatbrott och hatbrott mot religiösa grupper judar, muslimer och kristna. Sedan kommer homofobiska och transfobiska hatbrott. Genom att attackera en person utifrån dess grupptillhörighet så attackerar man indirekt en hel grupp. Det är stor skillnad på hur många som anmäler och hur många som faktiskt är utsatta. Mörkertalen är stora. 2. Be hälften av eleverna att sätta sig ner. Berätta att de 50 procent som står kvar är alla de hbtqpersoner som blivit utsatta för någon typ av hatbrott. Hatbrott kan vara allt från ord till hot och våld. 3. Be eleverna att ställa sig upp igen. Nu representerar de alla unga i Sverige. Be dem sätta sig så att 20% står upp. Det är så många unga som upplevt trakasserier eller diskriminering på grund av etnisk bakgrund. 4. Gör samma sak med andra siffror, till exempel sexualbrott. Det går också att illustrera relationen mellan antalet händelser och antalet åtal eller domar. Exempelvis har BRÅ uppskattat att 700 våldtäkter begås varje vecka. I 18 av fallen blir någon dömd, dvs 2,57%. DISKUSSIONSFRÅGOR Varför låter människor bli att anmäla brott, tror du? När är något ett brott när det händer eller när någon väl döms för det? Vad ska man göra med saker som inte är okej, men där ingen någonsin kommer dömas? ÖVNING: STATISTIK Det är viktigt att sprida kunskap och statistik kring hatbrott och andra frågor, eftersom ett problems karaktär och omfattning kan bli tydligare genom siffror och fakta. Övningen kan användas med alla möjliga olika sorters siffror du bestämmer. Här kommer exempel tas från en övning som handlar utsatthet för hatbrott. Övningen kan göras med obegränsat antal deltagare. Siffrorna i övningen kommer från BRÅ, förutom de om rasistiska trakasserier som kommer från UngKAB15. SYFTE Att göra statistik begripligt genom att deltagarna får gestalta den med sina kroppar. GÖR SÅHÄR 1. Be eleverna ställa sig upp. Förklara att de representerar 100 procent av alla hbtq-personer i Sverige. Du kan också använda handuppräckning istället för att alla ska ställa sig upp. 7
8 Länkar/jobba vidare Man föds inte till homofob man blir det RFSL Ungdom Bryt! Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormer i synnerhet RFSL Ungdom och Forum för levande historia Lärarmaterial om rasism Forum för levande historia Prata scenkonst: en enkel metod för klassrummet Anna Berg, Regionteater Väst En riktig våldtäktsman Katarina Wennstam Det viktigaste är inte vad extremisterna tycker utan vad den stora majoriteten gör Ulrika Dahl, Forum för levande historia Machofabriken MÄN, Roks och Unizon Inget att vänta på Mucf Öppna skolan Mucf Om The Laramie Project MEDVERKANDE Mattias Brunn Rebecca Kaneld Chatarina Larsson Maria Nohra Isak Nordström* Daniel Nyström Simon Rodriguez Per Öhagen Frida Öhrn *praktikant från Teaterhögskolan i Luleå Av Moisés Kaufman och medlemmar ur The Tectonic Theatre Project Översättning Joakim Sten Regi Carolina Frände Scenografi Charlotta Nylund Ljus Karl Svensson Kostym Elin Hallberg Mask Linda Gonçalves Koreograf Anna Ståhl Musikansvarig Frida Öhrn Rekvisitör samt Scenografioch kostymassistent Tora Kirchmeier Textcoach Eva Feuer Inspirationsmaterial Frida Darj Scenchef Henrik Enar Scentekniker Björn Eriksson Ljudtekniker Teodor Sydbom Kourkoulis Belysningsmästare Hilda Ohlsson Scentekniker Fabian Wetterrot Kostymservice Anette Fredriksson Publikvärdar Elis Monteverde Burrau, Emma Ikekwe, Katarina Lehtola, Sara Darir, Mabel Zewdie, Claudia Marzec Kommunikatör Emma Gouveia Berggren Verkställande producent Malin Hjelm Konstnärlig chef Carolina Frände Föreställningsbilder Markus Gårder Lanseringsbild Amphi Bastion Grafisk design Anna Hennerdal Foajéfilm Anna Jadvi Trailer David Giese Från 16 år Föreställningslängd: 2h 40 minuter inklusive paus Premiär: 9 mars 2018
UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merDet handlar om kärlek
Det handlar om kärlek Inför besöket i klassrum: Finns det några särskilda behov i klassen ni ska träffa? Utifrån exempelvis fysiska och psykiska funktionshinder, språkkunskaper mm. Vilka övningar väljer
Läs merjustine innehåll en del av västra götalandsregionen -
justine innehåll till dig som lärare vad handlar justine om? prata om föreställningen övningar inspiration & processen att prata om dans till sist... programblad en del av västra götalandsregionen - www.regionteatervast.se
Läs merInspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt
1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka
Läs merVERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN
VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Vad äter dig. Föreställningen handlar om de fyra mellanstadiebarnen Ur, Tigris,
Läs merLärarmaterial. Resan hem av Bodil Malmberg. VästmanlandsTeater
Slottsgatan 11 722 11 Västerås Tel 021-470 41 00 skola@vastmanlandsteater.se vastmanlandsteater.se Lärarmaterial Resan hem av Bodil Malmberg Foto: Magnus Kaplan Lärarmaterialet vänder sig till dig som
Läs merOskuld är ingen skuld
Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merLägg upp på Snap LÄRARMATERIAL OKEJ?
3 Lägg upp på Snap Adam Bastian Film 3: Lägg upp på Snap Sociala medier är en självklar del av ungas vardag, och är därför viktigt att inkludera i samtal om relationer, sex och ömsesidighet. Ibland kan
Läs mer» Välj en detalj i scenografin som du minns och beskriv den. 2. Tolka Diskutera igenom det ni har beskrivit:
Angels in America Lärarmaterial av Frida Darj Del 1: Millenium av Tony Kushner Hej! Det här lärarmaterialet är tänkt att ge dig en rad ingångar som kan användas för att undersöka föreställningen Angels
Läs merMer än kompis? LÄRARMATERIAL OKEJ?
2 Mer än kompis? Mei Film 2: Mer än kompis? Det här är den film som passar bäst till mellanstadiet. Den tar upp frågor som vi vet att många unga undrar över, nämligen: hur blir en ihop med någon? Hur säger
Läs merVERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN
VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att få komma till ert klassrum med vår föreställning Hamlet - en monolog där alla dör. I föreställningen träffar vi
Läs merHELA FAMILJEN INSPIRATIONSMATERIAL FÖR SKOLOR
HELA FAMILJEN INSPIRATIONSMATERIAL FÖR SKOLOR Av Helena Simonsson Ulfvebrand Medverkande: Leia - Maria Nohra Padme -Tarika Walhberg Mamma - Anna Vnuk Pappa - Per Öhagen Av och regi: Anna Vnuk Scenografi
Läs merVälkommen till Angereds Teater! angeredsteater.se. angeredsteater.se
LÄRARHANDLEDNING Av Nicolas Kolovos, fritt efter Italo Calvinos roman Klätterbaronen. Jag ska aldrig mer komma ner! skriker Cosimo 12 år efter ett bråk vid middagen och flyr upp i ett högt träd. Föräldrarna
Läs merGör något! Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll
1 Gör något! Material Time Age B11 2x45 min 13-15 Nyckelord: Likabehandling, hbt, glåpord/mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett YouTube-klipp och ett rollspel om homofobiska
Läs merAtt skrika, sjunga, låtsas som att man inte förstår eller bara börja prata om något helt annat.
Scenariona är framtagna tillsammans med unga för att spegla en dialog som de känner igen från sin vardag. Det innebär att det i flera scener även förekommer mängder av kränkningar i form av skämt, skitsnack
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första
Läs merINSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA
PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten
Läs merFeminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort
Vad är vad? - Diskriminering Syftet med denna övning är att på ett taktilt sett ge deltagarna insikt om de olika diskrimineringsgrunderna, samt Handels definitioner av centrala begrepp för att bekämpa
Läs merGUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING
GUIDE TILL INKLUDERANDE SEXUALUNDERVISNING Att få kunskap om kropp, sexualitet och relationer är en rättighet. Sexualitet är dessutom ett ämne som berör oss alla oavsett om vi har haft sex eller inte.
Läs merIdentitet - vilka är du?
Identitet - vilka är du? Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är
Läs merlilla spöksonaten innehåll
lilla spöksonaten innehåll till dig som lärare tankar om föreställningen prata om föreställningen övningar inspiration och process analys och samtal till sist... programblad en del av västra götalandsregionen
Läs mertroll i utkanten av samhället lärarhandledning innehåll inledning analys samtalsfrågor övningar
troll i utkanten av samhället lärarhandledning innehåll inledning analys samtalsfrågor övningar en del av västra götalandsregionen - www.regionteatervast.se inledning TILL DIG SOM LÄRARE Detta är lärarhandledningen
Läs merDUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING
DUVA Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING Stockholm november 2016 Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA. Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att utvidga
Läs merRAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING
RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
Läs merEva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer
HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan Berättelse Nyckelfråga Aktivitet Organisation Material Produkt Lärande 1. Familjen
Läs merROMEO OCH J THIS IS VÄSTERNORRLAND. Lärarhandledning. En munter skröna om vårt län
En munter skröna om vårt län THIS IS VÄSTERNORRLAND Lärarhandledning ROMEO OCH J Bodil Carr Granlid Maurits Elvingsson Anja Rajic Anders Öhrström Manus och Regi: Therese Söderberg Scenografi och Kostym:
Läs merSNUBBEN LÄTTAR PÅ SITT HJÄRTA INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE
SNUBBEN LÄTTAR PÅ SITT HJÄRTA INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Av Frida Darj Hej! Det här inspirationsmaterialet är tänkt att ge dig ingångar för att undersöka föreställningen Snubben lättar på sitt hjärta,
Läs merLärarmaterial. Himladrumlar. en roadmovie ovan molnen
Lärarmaterial Himladrumlar en roadmovie ovan molnen VÄLKOMMEN TILL BYTEATERN OCH FÖRESTÄLLNINGEN HIMLADRUMLAR! Det var en gång tre änglar som kom ner till jorden eller egentligen var de två och en halv,
Läs merFörvirrande begrepp?
Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen
Läs merSvenska, historia, socialkunskap, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande), biologi, psykologi och klasstid.
1 Könsroller Material Time Age B8 45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Materialet innehåller reflektionsövningar där eleverna ska reflektera över samhälleliga
Läs mersjälvmålet analysera LÄRARHANDLEDNING
självmålet analysera Det finns lika många sätt att se på en scenkonstföreställning som det finns människor i en publik. Ett samtal efter en föreställning kan bredda och fördjupa upplevelsen, och det kan
Läs merLärarhandledning till föreställningen. Nycirkus för samtycke
Lärarhandledning till föreställningen TILL S AMMANSA Nycirkus för samtycke Det här materialet är tänkt att ge dig en rad ingångar till föreställningen Tillsammans och några av dess teman. Materialet kan
Läs merDET RÖDA TRÄDET. Samtalshandledning
DET RÖDA TRÄDET Samtalshandledning Samtalshandledning till Dalateaterns uppsättning av DET RÖDA TRÄDET Dramatisering och regi Pelle Öhlund Samtalshandledningen: Malin Byman, Dramapedagog Dalateatern Föreställningsbilder:
Läs merRapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat Skellig
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-09-07 Rapport från klassrummet: Filmvisning och samtal om dramat
Läs merBLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN
BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag
Läs merNormer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Läs merANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL
ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse
Läs merOrdlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista
[vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista Här hittar du nyckelbegrepp som återkommer i Lås Upp. Bisexuell: En person som har förmågan att vara känslomässigt
Läs merSamhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).
1 Heteronormen Material Time Age B10 2x45 min 13-15 Nyckelord: hbt, normer/stereotyper Innehåll Detta material innehåller tre delar där eleverna reflekterar över vad normer är och hur dessa förväntningar
Läs merDet finns flera böcker om Lea. Du kan läsa dem i vilken ordning som helst! De böcker som kommit ut hittills heter Lea, Lea på läger och Lea, vilse!
Läsnyckel Lea och Maja Författare: Helena Karlsson Lea och Maja är en lättläst ungdomsbok som är skriven på Hegas nivå två. Boken passar för läsare som vill ha en gripande berättelse, med ett språk som
Läs merSamhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning
1 En hemlighet Material Time Age A6 2x45 min 10-12 Nyckelord: mobbning, normer/stereotyper, skolmiljö, hbt Innehåll En visualiseringsövning där eleverna föreställer sig att någon har en hemlighet om sig
Läs merVarma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.
Lärarhandledning Hej! Denna lärarhandledning är till för dig, pedagog eller lärare, som har sett eller ska se Teater Eksems föreställning Mangoträdet. I handledningen ger vi förslag på hur du genom samtal
Läs merJag vill inte Lärarmaterial
sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det
Läs merSpråkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar
Läs merInledning. Om besöket
Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Läs merRAOUL 2015 SKOLMATERIAL
RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg
Läs merLEDTRÅDAR Skapa förförståelse och väck förväntningar genom att studera novellens titel, omslag, baksidestext och författarpresentation.
1 INTRODUKTION LEDTRÅDAR Skapa förförståelse och väck förväntningar genom att studera novellens titel, omslag, baksidestext och författarpresentation. Titel och omslag. Vilka tankar väcker titeln? Vad
Läs merLärarhandledning för Monster&Gudar Orionteatern våren 2018
Lärarhandledning för Monster&Gudar Orionteatern våren 2018 Hej! Nu ska ni snart gå på teater! Det kommer att bli spännande och klassen har nog en del funderingar och förväntningar inför besöket. Vad handlar
Läs merBarn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Läs merHbt-policy för Stockholms läns landsting.
Hbt-policy för Stockholms läns landsting. Denna policy är fastställd i landstingsfullmäktige 2011-12-06 och ska gälla 2012 2016 Inledning Enligt beslut i Stockholms läns landstings fullmäktige 2011-01-18
Läs merCENTRALANSTALTEN FÖR KLÄCKNING OCH FOSTRAN
VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN CENTRALANSTALTEN FÖR KLÄCKNING OCH FOSTRAN HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Centralanstalten för kläckning och
Läs merNormer och makt. Träff
12 Normer och makt 2. Träff Mål för den andra träffen är att få förståelse för vad normer är och hur de uppstår få förståelse för hur normer och makt hänger ihop med diskriminering? (Plats för eventuellt
Läs merDemokrati & delaktighet
Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merÖka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper
Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper Vad menas med HBTQ? HBTQ - Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner samt andra personer
Läs merAtt vara Andreas. manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow
1 (5) Att vara Andreas manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow Föreställning / produktion: Teater Halland Premiär 21 oktober 2016 Framtaget av Maria Ericson,
Läs merHatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv. Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars
Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv Seminarium om utsatta grupper Stockholm den 7 mars www.delmi.se @Delmigram Ny kunskapsöversikt Hatbrott med främlingsfientliga och rasitiska motiv (Delmi
Läs merHANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA. Foto: Micke Sandström
HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA BRÖDERNA LEJONHJÄRTA UPPSALA>>>> STADSTEATER Foto: Micke Sandström VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Bröderna Lejonhjärta på Uppsala stadsteater med din
Läs merPå Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.
Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning
Läs merIdentitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.
Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda
Läs mer#Killmiddag. För högstadiet och gymnasiet. Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång.
För högstadiet och gymnasiet Obs: Ladda ned instruktionsbladet på killmiddag.se innan ni sätter igång. Konceptet är framtaget av Make Equal och frågorna är en del avsatsningen Allt vi inte pratar om. Läs
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU?
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 2: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,
Läs merHANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER
HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill
Läs merVad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR
Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR 2 VAD ÄR VERDANDI? VAD ÄR VERDANDI? 3 TRÄFF 1 Medlemsutbildning för barn och ungdomar Detta är en version av förbundets medlemsutbildning
Läs merIdentitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan
Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för
Läs merHANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING
HANDLEDARSTÖD: NORMER & DISKRIMINERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 3 3 4 4 4 5 6 7 Om webbutbildningen Normer och diskriminering Förberedelser inför gruppdiskussionsdagen Förberedelser: gruppdiskussionsdagen
Läs merLÄRARHANDLEDNING SKRATTKORVEN & SURSTRUTEN MUSIKTEATEATER JAG ÄR HÄR NU! MANUS: LISA PEDERSEN OCH HARRIET OHLSSON
LÄRARHANDLEDNING SKRATTKORVEN & SURSTRUTEN MUSIKTEATEATER JAG ÄR HÄR NU! MANUS: LISA PEDERSEN OCH HARRIET OHLSSON Hej du lärare som ska hålla i samtalet om föreställningen Skrattkorven & Surstruten! Känslor
Läs merVERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN. Matkriget. Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Matkriget.
VERKTYGSLÅDA TILL FÖRESTÄLLNINGEN Matkriget Av: Johanna Emanuelsson Regi: Ragna Wei HEJ LÄRARE! Vi på ung scen/öst är mycket glada över att ni kommer och ser vår föreställning Matkriget. För dig som vill
Läs merRiktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016
Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun 2014-2016 Bakgrund Homosexuella, bisexuella och transpersoner löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än den övriga befolkningen. Många personer
Läs merJohanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004
Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/9 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merVad är en norm? Instruktion:
Vi lever med normer under hela livet. Normer är en förutsättning för att vi människor ska fungera tillsammans. Samtidigt finns det många normer som begränsar oss och speglar ojämlika förhållanden i samhället.
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merLärarhandledning. Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016
Lärarhandledning Tobias Karlssons föreläsning Ht 2016 Hej! Du och dina elever har tagit del av Tobias Karlssons föreläsning om sin skoltid. Föreläsningsturnén har möjliggjorts tack vare Sörmlands Sparbank.
Läs merHANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK. Foto: Micke Sandström
HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KÄRLEK Foto: Micke Sandström VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Kärlek på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över att kunna erbjuda bra teater
Läs merRapport från klassrummet: Glasblåsarns barn
Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen
Läs merBeskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.
Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera
Läs merMAGNET LÄRARMATERIAL
MAGNET LÄRARMATERIAL TILL DIG SOM ÄR LÄRARE Detta är ett lärarmaterial som ska ge dig och din klass möjlighet att arbeta med föreställningen Magnet på olika sätt både före och efter visningstillfället.
Läs merNORMSPELET EN UTMANING FÖR EN JÄMLIK HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
DET HÄR MED NORMER VILL VI PRATA MER OM. Vilka normer är synliga i vården? Vilka är svåra att se? Hur påverkar normer mötet mellan patienter och personal? Har det betydelse för vilken vård patienterna
Läs merÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mina två mammor DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mina två mammor är en berättelse som tar upp frågor som att växa upp i en regnbågsfamilj, att prata om sex med sina föräldrar och olika sätt att se på sex beroende
Läs merINFÖR TEATERBESÖKET. skådespelarna blir. Av Ann-Christine Magnusson Illustration Johanna Oranen
Hej! Vi tänkte ge er lite tips och förhoppningsvis lite inspiration inför ert teaterbesök med MolièreEnsemblen. Barnen kommer att få se en pjäs som heter Tappa tand! som handlar precis om det, om att vilja
Läs merFilmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin
Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär
Läs merTOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL
SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och
Läs merHUR ÄR DET ATT VARA MAN?
HUR ÄR DET ATT VARA MAN? En guide till samtal om synen på manlighet INSTRUKTION 1. Utse en samtalsledare som får läsa högt från korten. Vid indelning i smågrupper ska varje grupp ha varsin samtalsledare.
Läs merdiskussionsunderlag SÅ HIMLA ANNORLUNDA
diskussionsunderlag BAKGRUND TILL FILMENS TEMA Syskon till funktionshindrade är ofta en bortglömd grupp såväl i samhället som i barnens närmaste omgivning. Till och med i den egna familjen kommer syskonens
Läs merKunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke
Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke Som medarbetare i Region Gotland har vi i uppdrag att bemöta brukare, kunder, klienter, patienter och kollegor utifrån värdegrunden delaktighet,
Läs merHEJ PEDAGOG! LÄRARMATERIAL
HEJ PEDAGOG! Du och din klass/grupp har sett eller ska se föreställningen Signalisterna. En föreställning om att vilja förstå och vilja bli förstådd. Om att bli sedd för den man är. Om att avge signal.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Läs merÖka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.
Göra Plats! består av två delar men har det gemsamma målet att öka stödet och möjligheterna för nyanlända hbtq-personer att få sina rättigheter tillgodosedda, genom: Öka kompetensen genom utbildning. Skapa
Läs merLikabehandlingsplan Munsö förskola
Likabehandlingsplan förskola 2013-2014 Vision På förskola skall vi främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i verksamheten utsättas för kränkande behandling eller trakasserier.
Läs merJag vet att gud älskar mig
1 Jag vet att gud älskar mig Material Time Age B6 2x45 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll Det här materialet innehåller fyra korta berättelser om hur det
Läs merMachofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska
Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på
Läs merFår man bli kär i vem fan som helst?
Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland
Läs mer