Kvalitetsredovisning Sjölins gymnasium Nacka

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Sjölins gymnasium Nacka

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 3 2.Information om vår skola 3 3. Skolans förutsättningar Personal Elever 4 4. Viktiga händelser under året 5 5. Vårt kvalitetsarbete Bakgrund Vårt sätt att mäta kvalitet Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 7 6. Vårt värdegrundsarbete 8 7. Resultat Funktionell kvalitet Kunskapsresultat Värdegrundsresultat Upplevd kvalitet Ändamålsenlig kvalitet Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Analys Kunskapsresultat Upplevd kvalitet Åtgärder för ökad måluppfyllelse Nya utvecklingsområden Utvecklingsområde 1, En välmående skola Arbetssätt Utvecklingsområde 2, TIO Arbetssätt Utvecklingsområde 3, Formella resultat Arbetssätt 17 2

3 1. Information om huvudmannen Det är häftigt att kunna mycket!, brukar våra elever säga. Vi arbetar utifrån verkliga situationer med en metod som heter case. Case-metoden ger eleven vana i att lösa problem, analysera och kommunicera. Case är krävande men också roligt. Eleven blir utmanad att hitta kreativa lösningar och argumentera för sin ståndpunkt, vilket gör att hen är väl förberedd inför vidare studier och livet efter gymnasiet. Sjölins idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande. Vår pedagogiska modell är i huvudsak idéstyrd, den bygger i första hand på synsätt och värderingar men det finns även ett gemensamt ramverk. Ramverkets syfte är att skapa praktiska förutsättningar för kvalitetsarbete och utbyte mellan skolorna, t.ex. genom att vi arbetar i arbetslag, har gemensamma utvärderings- och förberedelsedagar för lärarna på alla skolor, att alla elever har en mentor som ansvarar för elevens individuella utvecklingsplan, mentor och mentorsgrupp träffas flera gånger i veckan för en nära dialog och social trygghet. Ramverket består av beprövade och framgångsrika metoder och strukturer, alla våra skolor strävar t.ex. efter att arbeta med relativt långa arbetspass, schemat och studieorganisationen är optimerad för att kunna arbeta ämnesintegrerat och med erfarenhetsbaserat lärande. Fakta Sjölins gymnasium Grundades: 2000 Antal elever: Antal skolor: fem 2.Information om vår skola En skola i framkant Sjölins gymnasium Nacka är en unik skola med unika elever. Hos oss får man vara helt och fullt sig själv. Att få känna sig trygg och förväntansfull när man går till skolan är för oss både en självklarhet och en rättighet. Hos oss är den verklighetsbaserade pedagogiken i centrum och vi utgår från eleven och dennes styrkor. Hos oss lovar vi våra elever ständiga utmaningar, men även stöd och hjälp för att lyckas. Hos oss får man som elev både lära sig hur man ska nå sina mål, att samverka med andra och att ta och ge personligt ansvar. På Sjölins gymnasium Nacka har vi ledorden trygghet, inflytande och omtanke i fokus, och tillsammans sammanfattar det skolans värdegrund. På Sjölins gymnasium Nacka tar vi hand om varandra, förväntar oss att alla presterar utifrån sitt allra bästa och tror på att vår röst räknas och att vi alla kan göra skillnad. Välkommen till en skola i framkant! 3

4 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Sjölins gymnasium Nacka har som mål att ha 100 % behöriga lärare. Under läsåret kom vi nära, hela 94,2 % av lärarna var behöriga (78,9 % i riket). Vår personaltäthet låg under läsåret på 19,8 elever per lärare. På skolan fanns under läsåret också administratör på 100 %, biträdande rektor på 50 % och it- och vaktmästerifunktion på 50 %. Vårt elevhälsoteam består av, förutom rektor, vår samordnande och specialpedagogiska resurs på 50 %, och vår skolsköterska på 20 % (som också finns tillgänglig sju dagar i veckan i huset för våra elever vid behov). Vi har dessutom under året utökat vår kuratorfunktion från ca 10 % till 20 % och vi har också SYV anställd på 20 %, vilkas båda professioner ingår i EHT. EHT har arbetat i en mindre grupp och en utökad grupp. Den lilla gruppen består av elevhälsosamordnare och skolans ledning och träffas en timme i veckan. Den utökade gruppen består av övriga kompetenser (skolläkare och skolpsykolog) och har träffats en gång per termin. De olika funktionerna har genom samordnare också arbetat tillsammans med arbetslagsledarna i de olika årskurserna för att informera om sitt arbete samt deltagit i moment av undervisningen. Under året har våra två förstelärare haft i uppdrag, och fokuserat på, att dels tillsammans med lärarna ta fram nya IUP-mallar med en tydlig progression från åk 1 till 3 och dels på att främja personalens arbete med att träna elevernas förmåga att ta personligt ansvar. Detta bland annat genom auskultationer. En effekt vi kan se är att detta arbete tillsammans med hårdare CSN-rutiner kraftigt minskat den olovliga frånvaron. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 17,4 94,2 19,8 Sjölins totalt 81,6 84,6 17, Elever Sjölins gymnasium Nacka erbjuder tre program, samhällsvetenskapsprogrammet med inriktningarna samhällsvetenskap och beteendevetenskap, ekonomiprogrammet med inriktningen ekonomi samt naturvetenskapsprogrammet med inriktningarna naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle. I varje årskurs har vi en klass ekonomi, en natur och två samhällsklasser. Våra elever kommer främst från Nacka och Värmdö men även större delen av övriga Stockholm med kranskommuner finns representerade. Vi har en blandning av elever från alla socioekonomiska grupper som väl representerar samhället i stort. Könsfördelningen är relativt jämn på naturvetenskapliga- och ekonomiprogrammet medan vi ser en större andel flickor än pojkar på samhällsvetenskapliga programmet. Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Skolan totalt

5 4. Viktiga händelser under året Läsåret har varit ett händelserikt år, ett år då många av våra elever utmärkt sig på olika vis. Inte minst har våra elever visat sitt engagemang genom arbetet med sina gymnasiearbeten. Årets gymnasiearbeten har haft en stor spridning i val av ämnen och frågeställningar. Det har varit få litteraturstudier och merparten av uppsatserna har byggt på att tidigare forskning ställts gentemot resultatet av egna fältstudier där material samlats in genom intervjuer, enkäter, observationer, labbar mm. Vissa trender i ämnesval kan dock tydas. Psykisk ohälsa, ungdomars levnadsvillkor, demokratifrågor, marknadsföring, intersektionalitet och fysisk träning har varit populära ämnesval. Som ett exempel från samhällsvetenskapsprogrammet med samhällsvetenskaplig inriktning kan Arvid Lodén lyftas fram. Han har i sin kvantitativa studie analyserat, jämfört och förklarat likheter och skillnader i religiositeten bland ungdomar utifrån samhällets sekularisering: Religiositet bland unga - En undersökning om religionens plats på ett gymnasium i Stockholmsområdet. Johanna Benitez har i sitt gymnasiearbete på beteendeinriktningen på samhällsvetenskapsprogrammet valt att i en omfattande kvalitativ studie sätta sig in i och förklara skillnader i kriminalitet ur ett genusperspektiv. Man kan ta del av hennes spännande resultat i rapporten: Manlig och kvinnlig kriminalitet - En studie om genus. Mathilda Fyhr som läst ekonomiprogrammet har intresserat sig för inställningen till svart arbetskraft och sätter det i relation till orsaker och konsekvenser för inblandade aktörer. Resultatet presenteras i rapporten: Inte bara svart eller vitt - En studie om den allmänna uppfattningen och kunskapen om svartarbete i Sverige. På det naturvetenskapliga programmet vill vi lyfta fram Viljan Finn som valt ett lokalt förankrat ämne och genomfört en omfattande studie, både i tid och metodik: Drevviken och Sicklasjön - En jämförande undersökning om hur våra sjöar mår idag jämfört med för fyra år sedan. Kursen entreprenörskap är en profilkurs på Sjölins Nacka som även i år bidragit till att stärka skolans kultur. Inspirerade av socialt entreprenörskap och engagemang har eleverna drivit projekt i syfte att påverka och förändra en dynamisk verklighet. Vi har under året sett allt från klädinsamlingar till konserter, bidragskampanjer och föreläsningar. I år noterar vi Linnea Agersteg, Nathalie Lindberg och Emelie Hermansson som genom att designa och sälja väskhängare kunde donera flera tusen kronor till barncancerfonden. Tjejerna har både ihärdigt nätverkat, marknadsfört via sociala medier och synts till i julhandeln i Sickla köpkvarter. Vi vill också lyfta Chantal Madriaga, Mona Abdi, Lena Merkhelif och Batikan Mohammed som tillsammans med externa handledare på Suptopia i norra Botkyrka drog igång en spelning för unga löften inom Hiphop, Suburban Roots. Skolans personal har under året deltagit i två stora externa fortbildningsprojekt, det ena har haft fokus på digitalisering och har letts av Tänk Om och det andra har varit att våra matematiklärare genomfört mattelyftet tillsammans med kollegor från Sjölins Södermalm och Klara-skolorna i Stockholm. 5

6 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: v Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? v Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? v Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Delaktighet och förankring God kvalitet och förankring kräver ett systematiskt arbetssätt. På Sjölins gymnasium Nacka har vi byggt en struktur för delaktighet för både elever, föräldrar och medarbetare. För personalen ser det i korthet ut så att rektor inleder varje vecka med gemensamt möte för hela enheten (där har också alla chansen att ta upp övriga frågor för att diskutera och tycka till). På onsdagar har arbetslagen möte och på torsdagar har vi gymnasiemöten för pedagogiska frågor och fortbildning ledda av rektor eller av rektor utsedd person. Slutligen har skolans ledning möte på fredagar där också en elevhälsoträff hålls där aktuella elevfrågor lyfts för diskussion och beslut. Tagna beslut förmedlas och diskuteras med personalen på måndagsmötet och cirkeln är sluten. För elevernas del har de samling två dagar i veckan där också elevrådet har möjlighet att diskutera frågor som de sedan kan ta med sig till rektor. Alla lärare arbetar också aktivt med att alla elever ska ha inflytande i undervisningen. Föräldrarna nås 6

7 med utvecklingssamtal, föräldramöten, nyhetsbrev och föräldraråd varje termin. I skolans ledning och i alla de andra grupperna analyserar vi resultat på undersökningar och de formella resultat vi åstadkommer samt för kontinuerliga dialoger kring vad som fungerar enligt plan och vad som är framtida förbättrings- och utvecklingsområden. Vi undersöker och diskuterar såväl kvantitativa som kvalitativa källor. Samtliga berörda är med i analyser och diskussioner kring resultat på kvalitetsmätningar och andra resultat. Utifrån det omfattande underlag vi skaffar oss så identifierar vi sedan vilka våra prioriterade utvecklingsområden är inför nästkommande läsår. I skolans arbetsplan för året tas det fram åtgärder till förbättringar inom de prioriterade områdena. I de handlingsplaner som arbetslagen tar fram för läsåret beskriver medarbetarna de åtgärder på förbättringar som planeras inom de utvecklingsområden som är identifierade mer på detaljnivå med ansvariga, tider och tillvägagångssätt. Arbetsplan och handlingsplaner förankras sedan med elever och föräldrar under början av läsåret Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Under läsåret har vår skola haft en interngranskning där huvudman samt kvalitetsansvariga från AcadeMedia under två dagar var på skolan där dessa gick igenom dokumentation, rutiner samt genomförde omfattande intervjuer med elever, rektor, lärare och elevhälsoteamet. Granskningen gav att skolan är väl organiserad och välfungerande. Två åtgärdspunkter föreslogs, dels att vår utökade EHT-grupp med alla kompetenser bör träffas minst två gånger per termin istället för en och att skolpsykologen ska inkluderas på ett tydligare vis. Vi ska också på ett tydligare vis informera elever om deras möjligheter att välja hemspråk samt kring deras rätt till handledning på modersmål Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. I korthet ser rutinen kring klagomål ut så att rektor dagligen går en rond i skolan för att stämma av hela verksamheten och för att tala med personal och elever. För att framföra klagomål och synpunkter finns det en mängd vägar att gå för personal, elever och föräldrar: Det vanligaste är att man mailar eller talar direkt med rektor. Det finns också en blankett tydligt framställd vid administrationen för att anonymt eller med namn kunna lämna klagomål eller komma med synpunkter för förbättringar. På skolan sker varje måndag ett gymnasiemöte med personalen där synpunkter alltid har en chans att komma fram och diskuteras och minst ett skolmöte hålls varje år med representanter för ledning, personal och elever. Klagomål kan också skickas direkt till huvudman via Sjölins hemsida. Likabehandlingsärenden tas upp löpande eller som minst en gång i veckan vid EHT-möte där en fortlöpande dokumentation pågår kring avslutade och löpande ärenden. 7

8 6. Vårt värdegrundsarbete Sjölins gymnasium Nacka ligger i huset Kunskapsgallerian, vid Experimentgatan 7 i Sickla köpkvarter. Vår vision är att bidra till ett starkt demokratiskt samhälle med medvetna och ansvarstagande individer som gör självständiga val och vår idé är att skapa livschanser för våra elever genom utbildning och lärande. För att uppnå vår vision och för att skapa livschanser tror vi på Sjölins Nacka att värdegrundsarbete och likabehandling är en absolut förutsättning. Vi kallar det för vårt TIO-arbete vilket står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Varje elev ska känna sig trygg, utmanad och motiverad att följa sin egen väg. Det är av större vikt än något annat att alla uppmärksammas och blir sedda för dem de är och att man känner att man har ett inflytande över sin utbildning. I varje elevs utvecklingsplan formuleras mål för utbildningen och en specificerad plan för hur eleven kan lyckas. För att skapa engagemang i studierna arbetar vi med casemetodik, ett verklighetsbaserat arbetssätt som också i de flesta fall är ämnesintegrerat. Att arbeta i case ska vara ett spännande sätt att lära sig och att lära sig mer! Vårt arbete med likabehandling är ett ständigt mål och fokus för skolan och beskrivs vidare vid utvärderingen vad gäller denna punkt. 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/1 4* 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/1 4* 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år 2013/1 4* Ekonomiska programmet 92,3 93,5 14,0 13,3 14,4 13,6 67,9 Naturvetenskapsprogramm et 100,0 100,0 12,7 15,2 12,7 15,2 70,6 Samhällsvetenskapsprogra mmet 93,9 96,5 14,0 14,3 14,3 14,5 77,8 Skolan totalt 94,4 96,5 13,8 14,3 14,1 14,4 73,7 Sjölins totalt 91,5 90,6 14,3 13,9 14,7 14,4 74,3 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS 8

9 **Intern insamling Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng Uppgiften avser andelen elever som uppnått examen av samtliga med avgångsbetyg VT14 resp. VT15. Med avgångsbetyg avses att en elev antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever med avgångsbetyg. Andel elever med examen inom tre år Uppgiften visar antalet elever som började gymnasieskolan HT11 och som fått avgångsbetyg från nationella program, dvs. genomströmningen. Som avgångsbetyg räknas examen eller studiebevis om minst 2500 poäng inom tre år efter gymnasiestarten. För mer information, se Skolverkets analysstöd för elever som fullföljt studierna på tre år, med startläsår 2011/12. Vad är skillnaden mellan andel med examen beräknat på de med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) och beräknat på genomströmningen på tre år? Population Resultat som redovisas Finns det någon grupp elever som inte ingår? Elever med avgångsbetyg VT14 (eller VT15) Avgångselever som erhållit examen eller studiebevis om minst 2500 poäng VT14 (eller VT15) Andel med examen, genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg samt genomsnittlig betygspoäng för elever med examen Ja, elever med studiebevis om mindre än 2500 poäng, avhoppare, de som tagit studieuppehåll etc. Genomströmning på tre år Samtliga elever som påbörjade sina gymnasiestudier HT11 Endast andel med examen inom tre år Konsekvens Andelen elever med examen blir högre Andelen elever med examen blir lägre Nej I tabellen över betygsresultaten innebär streck (-) att uppgiften baseras på färre än tio elever. Då dubbelprickas den i statistiken från Skolverkets databas SIRIS av sekretesskäl. Observera att data även kan saknas av andra skäl. Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,4% 73,0% 16,5% ENGENG ,5% 59,6% 18,0% MATMAT01b 85 0% 68,2% 31,8% MATMAT01c 30 0% 93,3% 6,7% MATMAT02b 59 0% 39,0% 61,0% MATMAT03c 20 0% 60,0% 40,0% MATMAT % 17,6% 82,4% SVESVE ,1% 33,7% 59,2% SVESVE ,6% 26,2% 72,1% SVASVA01 4 0% 25,0% 75,0% SVASVA ,5% 25,0% 62,5% 9

10 7.1.2 Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan Skola Sjölins totalt AcadeMedia Gymnasium 79% 65% 71% 87% 75% 80% 95% 89% 90% 71% 51% 61% 77% 63% 71% 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning 88 Skola Sjölins totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. 10

11 Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din personliga utveckling? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför arbetslivet? Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig inför högre studier? Skulle du rekommendera din gamla skola till någon som ska börja gymnasiet? Kamraterna och stämningen på skolan? Lärarnas engagemang? Relationen/kontakten med lärarna? Undervisningen - totalt sett? Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin helhet, hur nöjd är du då? 35% 34% 56% 56% 57% 56% 58% 78% 54% 71% 68% 80% 80% 77% 78% 75% 84% 80% 67% 63% 80% 71% 63% 96% 92% 96% 92% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola Sjölins totalt AcadeMedia Gymnasium 7.4 Utvecklingsområde 1: Undervisningskvalitet och studiero Under läsåret 2014/2015 har vi arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån analys av 2013 års resultat - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Följande mål och resultat sattes för året -Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet Mål: Höja från 68 % till 75 %. Resultat: 60 % -Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan Mål: Höja från 78 % till 85 % Resultat: 71 % 8. Analys 8.1 Kunskapsresultat Uppfyllelse av de formella resultaten i de kurser och ämnen vi erbjuder är en viktig del av varje gymnasieskolas verksamhet. Varje kurs har sina specifika mål och centralt innehåll med tillhörande kunskapskrav och förmågor. Det finns även examensmål, ämnesmål och andra mål för läroplanen att beakta för att bara nämna några av styrdokumenten. Under har Sjölins gymnasium Nacka 11

12 fortsatt arbetet med att aktivt undvika att elever släpar efter i studierna och för att de ska bli som minst godkända i de kurser de läser. Vi arbetar alltid utifrån målsättningen att alla elever ska klara sig och att ingen ska behöva gå om en kurs (och framför allt inte en hel årskurs). Under läsåret fortsatte vi vår satsning på formella resultat som ett utvecklingsområde. Vi valde att ha ett särskilt fokus på matematik där vi ville förbättra resultaten och utveckla undervisningen ytterligare. Vårt främsta sätt att försöka utveckla just matematiken på har under läsåret varit att våra matematiklärare deltagit i mattelyftet. Vi valde att delta i lyftet då just matematik varit ett ämne med mycket spretiga (höga och mycket låga) och ojämna resultat på vår skola. Vårt andra fokusområde för att förbättra de formella resultaten har under året varit att träna våra elever i personligt ansvar. Vår tes var att ett ökat personligt ansvar leder till att eleverna tar ansvar för sina studier och också som ett led i detta ökar sin närvaro i skolan. Vi vet sedan tidigare att om våra elever faktiskt är på skolan så kan vi också hjälpa dem att lyckas. Elever som inte lyckas hos oss handlar nästan uteslutande om elever som vi inte lyckas motivera att komma till skolan. Vi valde därför att under förutom mattelyftets upplägg att låta våra två förstelärare fokusera på hur vi kan lära av varandra att hjälpa och träna våra elever i ta och ge personligt ansvar. Vi auskulterade varandra och diskuterade strategier och utfall. I årskurs tre prövade vi en helt ny strategi för att hantera elever med rester, en strategi i att sätta gränser och tydligt åskådliggöra för eleverna exakt hur de låg till och när chanserna för att hämta upp en särskild kurs var över och konsekvenserna av det. Resultatet var positivt, på flera sätt. Även om vi inte nådde vårt mål, att alla elever skulle bli högskolebehöriga, så ökade vi behörigheten mot förra årets resultat. I år blev hela 96,5 % av våra elever behöriga. Ett lyft jämfört med förra årets resultat på 94,4 % med 2,1 %. Nämnas kan att siffran för riket på teoretiska program är 92,1 % (år 2013/2014). Men förutom den positiva utvecklingen gav den nya strategin också effekten att många av våra elever gjorde en personlig resa där de istället för att förvänta sig att andra skulle lösa deras problem steg fram och tog sin del av ansvaret tillsammans med sina lärare. Vi upplever att eleverna i fråga gick från passivitet till aktivitet och att de efteråt var väldigt stolta över sin insats. Vi kommer till nästa år att försöka utveckla konceptet ytterligare och tillämpa det även i årskurs 1 och 2. Förutom ovan beskrivna metoder har vi även arbetat med intensiv handledning där elever som har haft behov av stöd och extra anpassningar har getts extra utrymme och vi har arbetat med dubbla lärare vid vissa pass, framför allt vid våra extra handledningar i matematik. Under året dubblade vi vår kurators anställning på skolan till 20 %, något som vi upplever bidrog till att stärka våra elevers välmående och därmed deras resultat ytterligare. Vårt allra viktigaste arbetssätt för att hjälpa våra elever att lyckas har även i år byggt på en nära dialog och relation mellan elev och lärare. Som vi ser det främjar en god pedagogisk relation där elever och lärare samarbetar och uppmärksammar varandra, även elevernas studieresultat. Som ett sätt att främja och möjliggöra en god pedagogisk relation och möten mellan elever och lärare har våra lärare sina arbetsplatser i elevernas klassrum. Detta anser vi borgar för trygghet, tydlighet och tillgänglighet. Den pedagogiska relationen har också varit ett fokus för våra förstelärare under året och ledde fram till nya IUP-maller med en genomtänkt progression från åk1-åk3. Våra lärare auskulterade även varandra IUP-samtal som ett led i ett utvecklingsarbete för att kunna föra mera kvalitativa samtal. 12

13 Sist men inte minst har vi arbetat vidare med att utveckla vårt arbetssätt med att göra studierna verklighetsbaserade vilket gör att världen blir förståelig och engagerande för eleven vilket vi också ser leder till ökad nyfikenhet. Vi arbetar för en kultur där vi ständigt är öppna för nytt lärande och arbetar aktivt med den återkoppling vi ger och tar. Vi ser att vårt målmedvetna arbete också gett resultat meritvärdesmässigt. I år bröt vi slutligen den negativa utveckling vi haft de senaste två åren och meritvärdet för våra avgångsklasser steg från förra årets resultat på 13,8 till 14,4 Det betyder att vi fortfarande ligger under rikets snitt för teoretiska program på 14,7 och därmed inte uppnådde vårt mål, men också att skillnaden minskat betydligt vilket säger oss att vi är på rätt väg. Störst ökning har vi gjort på vårt naturvetenskapliga program där vi ökat från 12,7 till 15,2 i meritvärde. Vi tror här att ökningen mycket grundar sig i det stora utvecklingsfokus som naturlaget drivit under året där fokus på naturvetenskaplig metod och det nya samarbetet med Vetenskapens hus är värd att lyfta fram. Eleverna i denna avgångsklass hade också betydligt högre meritvärde när de kom till oss än tidigare årskurs 3. Sämst gick det på vårt ekonomiprogram där vi ser en minskning i meritvärdet från 14 till 13,6. Här handlar det mycket om att vi misslyckades med att i just denna klass få eleverna att faktiskt delta på lektionerna och vara på skolan i tillräckligt hög utsträckning. Eleverna i klassen har i gruppsamtal berättat om dykande motivation och en önskan att gå vidare. Vi såg en betydande förbättring under slutet av vårterminen men det räckte inte hela vägen fram. Mycket positivt är det att vi på vårt samhällsprogram inte bara vänt en sjunkande trend utan också nått meritvärdessnittet för riket. Ett positivt studieklimat bland eleverna sporrade här hela grupperna. Resultatet blev 14,5 mot rikets värde på 14,3. Till nästa år ser vi att vi inte bara vill nå rikets snitt utan också överträffar det på samtliga program. Under året har det skrivits ett antal nationella prov på skolan och för att säkerställa en likvärdig bedömning fick alla aktuella lärare rättningsdagar tillsammans där de bytte prov med varandra och sambedömde och diskuterade resultaten. Korrelationen mellan proven och slutbetygen är över lag godkänd men ser lite olika ut i de olika kurserna. Framför allt är avvikelserna större när det gäller högsta betyg, A. Här handlar det om att eleverna verkar ha svårt att i en pressad provsituation nå ända fram medan lärarna har gott om underlag efter en hel kurs där samtliga elever vid upprepade tillfällen arbetat med målen på A-nivå. Ett exempel på en stor avvikelse vad gäller A ser vi exempelvis i svenska 1 där enbart 2 % skrev A på det nationella provet medan 9 % fick A som slutbetyg. Värt att nämna här att 9 % ligger precis på snittet för riket, men också att vi hade ett brandlarm mitt i provet som fick pausas en timme vilket gjorde att många elever tappade koncentrationen. Vi ser här ett fortsatt utvecklingsbehov vad gäller bedömning, något vi tar med oss till nästa läsår. Resultat i matematik 2b och matematik 4 visar också på en avvikelse där vi kan notera att fler elever än vad som är snittet för riket erhåller ett högre slutbetyg i kurs jämfört med deras resultat på det nationella provet. Här beror avvikelsen till stor del på att vi på skolan tillämpar intensiva repriskurser för elever som haft svårt med matematik och därmed misslyckats på ett nationellt prov i ämnet. Dessa kurser läses i slutet av terminen för att elever ska ges bästa förutsättningarna att fokusera på ämnet och planeras gemensamt av skolans ämnesgrupp i matematik. Kurserna gäller de elever som främst kämpar med att nå betyg E på kursen. Formatet är en del av skolans strategi för högre måluppfyllelse i matematik och innefattar också till stor del hjälp av andra elever. Dessa elever har frivilligt sökt rollen som matte-coacher och har också varit behjälpliga vid mattestugor (extra undervisning i matematik) under hela läsåret. 13

14 Värt att lyfta och något som vi är stolta över är vårt resultat i kursen matematik 1b. I matematik 1b hade hela 99 % av eleverna minst ett E i slutbetyg att jämföra med rikets 16,4 % F i det nationella provet. 8.2 Upplevd kvalitet Ett viktigt och angeläget område att alltid arbeta med är arbetet med likabehandling, eller som vi har valt att förkorta det, TIO. TIO står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Dessa delar är naturliga i ett likabehandlingsarbete men vi vill ändå lyfta TIO som tre ord centrala för vårt sätt att arbeta. Som ett led i detta förhållningssätt valde vi att fortsätta ägna ett stort fokus på att lära känna varandra mellan årskurser och klasser och på att lära känna all personal på skolan, inte bara de som man har i sin undervisning. I detta arbete fortsatte vi att stötta elevrådet för att hjälpa dem att få med sig övriga elever på skolan och inspirera dem till att arbeta för inflytande och förändring. Vi fortsatte under året att fokusera på vikten av arbetsro som en del av vårt likabehandlingsarbete då vi anser att det är en viktig del i arbetet med att visa respekt och omtanke för varandra och en väsentlig del av att ta ett personligt ansvar för sin arbetsmiljö. Som exempel på saker vi arbetat med för att stärka TIO var speed-dating mellan alla elever och årskurser, övernattningar och värt att nämna är att elevrådet även i år anordnat ett uppskattat Killergame på skolan samt en pingisturnering. För fjärde året arrangerade Sjölin Nackas och Södermalms idrottslärare Sjölinsspelen, en viktig kamp mellan de två systerskolorna Sjölins Nacka och Sjölins Södermalm. Spelen anordnades liksom tidigare år på Zinkendamms IP på Södermalm. Den viktigaste grundstenen för vårt likabehandlingsarbete är den dagliga verksamheten med det ständiga fokuset på, och arbetet med, den personliga relationen mellan elever och personal. Vi vill med TIO sätta ett tydligt fokus på det som är ett av skolans viktigaste uppdrag, att låta eleverna känna sig trygga och värdefulla i skolan. Vi uppnår detta genom att arbeta aktivt med våra normer och värderingar, genom att upprätthålla och skapa nya traditioner, genom att satsa på och stötta elevrådet men fram för allt genom att alla medarbetare dragit åt samma håll och genom att samtliga hela tiden haft ordet TIO på näthinnan, varje dag. Hos oss är medvetandet om att vi alltid är förebilder, att tillämpa normkritik, att alltid vara där eleverna är och ständigt agera med tydlighet på allt som händer i vardagen nycklar till vårt resultat. Vår personal är helt enkelt otroligt engagerad, och de tillsammans med skolans ledning strävar alla efter att reagera blixtsnabbt på alla kränkningar som sker, hur små de än kan tyckas vara. Personalen visar också öppet hur mycket de bryr sig om varandra, och genom att exempelvis kramas i korridorerna sprider detta en kultur av omtanke, öppenhet och trygghet. Många elever tar efter och gör likadant. Vi kan i årets undersökningar tyvärr se en sjunkande trend på nästan alla områden på generellt 6 % i vår elevundersökning. Vi ser att försämringen främst grundar sig på två saker, en i år ökad upplevd stress hos våra lärare samt högre förväntningar från våra nya elever som vi inte lyckats möta upp på ett tillräckligt bra vis. Elever i framför allt åk 1 talar om att de flera gånger väntat länge på att få tillbaka prov och inlämningsuppgifter. När det gäller lärarna ser vi vårt sjunkande NMI-index, ökningen av arbetsrelaterade stressymptom i medarbetarundersökningen samt arbetslagsledarnas upplevelse. Alla pekar på högre upplevd stress hos delar av kollegiet. En stressad kanske inte tar det lilla extra samtalet i korridoren, ler inte lika mycket och framför allt, skapar inte heller en stämning bland kollegor att vilja utvecklas och gå 14

15 framåt. Ett av Sjölins främsta vapen är det pedagogiska relationen mellan lärare och elev. När den påverkas, påverkas många faktorer. Förväntningar på oss hos elever som inte införlivats dyker upp från samtliga klasser i årskurs 1 från de gruppintervjuer av elever som genomförts efter elevundersökningen. Eleverna saknar också den sammanhållning mellan klasser och årskurser som de förväntat sig. Att möta dessa behov är nu en del i skolans strategi och utvecklingsområden för året. Glädjande är att det som alltid varit skolans absoluta hjärta, tryggheten, ligger kvar på oförändrat höga 95 % Som alltid gäller dock att vi inte kan vila i detta om än höga resultat. Vårt fokus på TIO kommer inte att vika förrän 100 % av eleverna alltid anger att de känner sig trygga på skolan. Vi har under våren lagt stor kraft på att analysera den upplevda stressen på skolan och också tagit fram konkreta strukturförändringar för att motverka den. Analysen har gjorts utifrån en kompletterande enkätundersökning kopplat till situationer och strukturer i lärarnas vardag och arbetsflöde över läsåret. De strukturella förändringar har bland annat handlat om nya tidseffektiva rutiner kring elevhälsa och hur vi uppdaterar kursmatriser och förmedlar resultat i schoolsoft. Vi kommer också som ett led i detta ha en välmående skola för såväl elever som personal som ett av nästa läsårs prioriterade utvecklingsområden. Värt att nämnas är att trots en försämring av den upplevda kvalitén så ligger vi fortfarande på en mycket hög nivå på nästan alla punkter och ofta högt över AcadeMedias snitt. Nytt för året är också att våra lärare för första gången deltagit i en undervisningsutvärdering där alla elever har skattat undervisningen i alla kurser. Rent generellt så bekräftar resultatet den bild av en skola med ytterst kompetenta och omtyckta lärare som vi själva har. På en femgradig skala ligger i princip alla lärare nära fyra och flera betydligt högre än så. En låg svarsfrekvens och att vi genomförde enkäten för första gången på test gör dock att vi inte kan dra några långtgående slutsatser av resultatet. Nya utvärderingar kommer göras varje termin framöver. Under läsåret 2014/2015 har vi också arbetat med två gemensamma utvecklingsområden utifrån AcadeMedias analys av 2013 års resultat för sina samtliga gymnasieskolor - undervisningskvalitet och studiero. Två frågor ur vår kundundersökning valdes ut som indikatorer för dessa mål: Min lärare informerar mig om hur det går för mig i skolan och Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Här kan vi konstatera att den allmänna fina uppgång som vi såg under läsåret nu gått tillbaka till samma nivå som året dessförinnan. Vi ser dock att tappet följer den generella sänkning som vi gjort i alla våra upplevda resultat på skolan och det är därför svårt att dra några specifika slutsatser kring just dessa två mått förutom de ovan givna. Tilläggas bör att åk 2 avviker i år från den allmänna statistiska trenden skolan haft sedan starten. Istället för att kontinuerligt uppleva en förbättrad arbetsmiljö upplever majoriteten av grupperna att arbetsron blivit sämre. Under gruppsamtal med eleverna säger många elever i åk 2 att det är stor variation beroende på vilken lärare de har vilket i sin tur har lett till diskussion i både ämneslag och arbetslag. I åk 3 var upplevelsen den motsatta och majoriteten upplevde att arbetsron förbättrats jämfört med sina tidigare år på skolan. Det gemensamma förhållningssätt som krävs för att garantera elevers rätt till en god arbetsmiljö behövs lyftas och åter arbetas med grundligt. Vi kommer därför hålla ett fortsatt fokus på personligt ansvar, TIO, studiero och bedömning under nästa läsår. 15

16 Slutligen kan vi konstatera vad gäller våra upplevda resultat att vi ligger på en fortsatt mycket hög rekommendationsgrad hos våra elever på hela 84 %, ett resultat att jämföra med AcadeMedias snitt på 70 % samt ett medarbetarindex på 78 % där AcadeMedias snitt är 71 %. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Utifrån våra resultat och analyser ser vi att vi även fortsättningsvis behöver utveckla och förbättra våra strukturer och vår undervisning. Vi behöver bli ännu bättre på att både tillvarata och utveckla den stora kompetens som finns i vår personal och vi behöver bli ännu bättre på att kommunicera och diskutera behov och förväntningar från våra elever. Vi har till nästa år därför valt att låta våra nya fyra förstelärare leda var sitt ämneslag, en ny arbetsform för oss, för att just främja kompetensutveckling i förhållande till just sina ämnen och behoven i dessa elevgrupper. 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1, En välmående skola En välmående skola har vi valt som utvecklingsområde då vi ser att stressen ökat såväl hos elever som lärare. Vi ser att när stressen går upp så går lusten och glädjen ner, två faktorer som alltid varit vår skolas fundament och grunden till våra goda resultat. Efter att ha studerat de statistiska underlag som våra tidigare kundundersökningar gett så finner vi heller inget tydligt mönster kring varför olika elevgrupper upplever skolan och undervisningen olika trots så många gemensamma faktorer och förutsättningar. Två grupper kan ha samma återkopplingsmöjligheter med samma lärare och ändå skilja sig markant. En observation dock är att trygga grupper med stark sammanhållning, ett öppet klimat och glädje generellt också svarar högre i skattningar av ofta vitt spridda frågor, exempelvis återkoppling Arbetssätt För att elever och personal ska känna att de är en del av en välmående skola kommer vi att arbeta på flera arenor samtidigt. Vi kommer att utveckla det främjande och förebyggande arbetet som vårt elevhälsoteam driver och vi kommer att lägga ett stort fokus på olika TIO-aktiviteter som en kontinuerlig och väl fördelad naturlig del av läsåret, både för elever och för personal. I arbetslagen kommer TIO-arbeten vara ett ständigt fokus och i de nya ämneslagen kommer det att fokuseras på hur TIO bäst konkretiseras i de olika kurserna. TIO är hela enhetens agenda. Våra elever är fulla av idéer kring stärkandet av våra värden och kommer också vara en viktig pusselbit i sitt inflytande över Sjölins Gymnasium Nacka genom att få ta ansvar för egna TIO-aktiviteter Utvecklingsområde 2, TIO Vårt andra utvecklingsområde är vårt likabehandlings och TIO-arbete som alltid är ett av våra prioriterade mål och utvecklingsområden. Vi kommer aldrig att släppa detta fokus förens alla kränkningar upphört och alla våra elever är till 100 % trygga, alltid Arbetssätt Framför allt vill vi genom vårt elevhälsoteam, våra arbetslag och ämneslag se till att förebygga och främja en trygg och välmående skola. En del av detta är att finslipa vår EHT-rutin, utnyttja alla kompetenser i teamet fullt ut och att verkligen hitta tydliga och konkreta vis att förebygga och främja 16

17 våra elevers välmående och trygghet. Arbetslagen kommer här att bli navet för att våra elever ska komma dit och detta kommer att utgöra fokus i deras handlingsplan. Vi har flera veteraner med nyckelkompetenser i skolans arbetslag och framför allt våra arbetslagsledare (ALA) som tillsammans med våra mer erfarna medarbetare fungerar som skolans kulturbärare. Framför allt är det gedigen erfarenhet och arbete med skolans demokratiuppdrag och stärkande av den pedagogiska relationen mellan elev och lärare som är det som vi alltid värnar om och vill sprida. På detta vis kan vår skolkultur bäras vidare och utvecklas även med flera nya medarbetare Utvecklingsområde 3, Formella resultat Vi må lyckats mycket bättre än större delen av riket vad gäller vårt arbete med att hjälpa våra elever att bli högskolebehöriga men trots stabila och höga resultat kan vi aldrig vila förrän alla våra elever alltid blir behöriga. Vad gäller den positiva trend som i år startat vad gäller en förbättring av våra elevers meritvärden krävs det här att vi växlar upp ytterligare. På vår skola borde det vara självklart att alla elever når sin fulla potential och det borde rendera meritvärden mycket högre än snittet för riket Arbetssätt Vårt arbete med att ytterligare höja våra formella resultat kommer att vila på tre ben, en välmående skola där såväl elever som personal trivs och känner sig trygga, ett välfungerande TIO-arbete där alla blir sedda, hörda och kan utvecklas, och en kontinuerlig och uppväxlad kompetensförbättring hos våra lärare, främst genom utveckling i ämneslag. Ämneslagen blir här forumet för samverkan och kompetensutveckling. Förstelärarna leder arbetet och kommer skapa nya strategier för hur lärare samtidigt kan arbeta mer effektivt och nå högre resultat. 17