Slutrapport. Kunskapslänken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport. Kunskapslänken"

Transkript

1 Slutrapport Dnr Projektnr Avser perioden Kunskapslänken Ett projekt i syfte att forma en nationell kunskapsorganisation med ansvar för att koordinera, kanalisera och utveckla arbetet med lärande för hållbar utveckling Kerstin Eriksson Projektledare Energikontor Sydost AB

2 (8) Dokumentinformation Titel Sammanställd av Utgivare Slutrapport Energimyndigheten Kunskapslänken Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost AB Utgiven September 205

3 2(8) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Abstract... 4 Inledning... 5 Huvudresultat... 7 Måluppfyllelse... 9 Effekter i samhället... Genomförande... 2 Diskussion och slutsatser... 7 Bilagor... 8

4 3(8) Sammanfattning Ett lärande på alla nivåer är en förutsättning för att målen ska nås för ett hållbart samhälle. Detta fastställs även i en rad strategier och mål så som Sustainable Development Goals, Global Action Programme, Sveriges nationella miljömål, regionala strategier samt inte minst skolans läroplaner. Kunskapslänken bygger på erfarenheter, resultat och forskning från KNUT- projektet som genomfördes och finansierades av Energimyndigheten. Syftet med KNUTprojektet var att stödja skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling enligt gällande läroplaner och därigenom bidra till en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. Samlade resultat från KNUT-projektet visar att det återstår mycket arbete för att barn och unga ska få kunskaper om och bli delaktiga i den hållbara samhällsutvecklingen. Ett sätt att intensifiera och stärka detta arbete är att de samhällsaktörer som i sina uppdrag ska verka för hållbar utveckling går samman och formaliserar en gemensam kunskapsorganisation för lärande för hållbar utveckling. Den nationella kunskapsorganisationen, kompletterat med regionala nod, ska säkra att kommuner och skolor får tillgång till resurser, metoder och verktyg inom lärande om hållbar utveckling. Detta bidrar till att Sverige når målen för en hållbar samhällsutveckling samtidigt som eleverna når målen enligt skolans styrdokument En samlad kunskapsorganisation ska öka förutsättningarna för att barn och ungdomar får de kunskaper och den handlingskompetens de behöver för att påverka sin framtid, dels som medborgare och konsumenter men även genom val av utbildning och yrke. Genom de samtal och möten som genomförts under projekttiden har Kunskapslänken fått en klar bild av olika samhällsaktörers behov och intresse av samordnade insatser mot barn och unga för att nå de gemensamma målen för en hållbar samhällsutveckling. En bild som bekräftar tidigare erfarenheter och resultat från KNUT-projektet. Kunskapslänken har också visat på att mer tid behövs för att finna formerna för en nationell kunskapsorganisation och regionala noder. Utifrån det positiva bemötande som projektidén Kunskapslänken fått från involverade aktörer samtidigt som den svenska politiken inom området tydligt pekar på vikten av samverkan finns goda förutsättningar att under forma en nationell Kunskapslänk.

5 4(8) Abstract According to research; learning at all levels is a key factor for achieving our ambitious goals to convert to a sustainable society. This is also established in strategies and goals as the Sustainable Development Goals, the Global Action Programme, Sweden's national environmental objectives, regional strategies, and especially our school curricula. The Knowledge Link is based on the experiences and results of research from the KNUTproject carried out and was financed by the Swedish Energy Agency. The purpose of the KNUT- project was to "support schools and kindergartens in the process of learning for sustainable development according to current curricula and thereby contribute to sustainable social development, strengthen Sweden's role as a leading knowledge nation in the area and increase interest in science and technology studies." Overall results from the KNUT- project shows that there is still much work to do to give children and young people the knowledge about- and to get involved in the sustainable development. One way to enhance and strengthen this work is that authorities and organizations, in their mission to work for sustainable development, goes together and formalize a common knowledge organization of learning for sustainable development. The national knowledge organization, completed by regional nodes, will ensure that local authorities and schools have access to the resources, methods and tools they need in learning for sustainable development. This helps Sweden reach the objectives of sustainable development while pupils will achieve the targets under the national curriculum An overall knowledge organization will enhance the ability of children and young people to get the skills and the action competence they need to influence their future, both as citizens and consumers and also by the choice of education and profession. Through the conversations and meetings which has been conducted during the project, the Knowledge Link has got a clear picture of the different actors' needs and interest of coordinated actions against children and young people to achieve the goals of sustainable development. An image that confirms previous experiences and results from the KNUTproject. The Knowledge link has also shown that more time is needed to formalize a national knowledge organization and regional nodes. Based on the positive response that the idea of a national knowledge organization, The Knowledge link, received from the various interest groups involved, there are good conditions to shape a national Knowledge Link through a multi-sectoral collaboration at national and regional level.

6 5(8) Inledning Världen står enig kring att en hållbar samhällsutveckling bygger på kunskap och lärande beslutade FN om en 0-årig dekad för lärande för hållbar utveckling. Uppdraget gick till Unesco och FN-Universitetet som under perioden genomförde en rad olika satsningar inom området. Utvärderingen av dekaden visade dock att det finns väldigt mycket kvar att göra och i samband med avslutningen av dekaden i Nagoya i november 204 togs därför beslutet om en fortsättning, Global Action Programme for ESD (GAP). I GAP fokuserar man på fem områden; att integrera lärande för hållbar utveckling i skolans styrdokument, att implementera lärande för hållbar utveckling i undervisningen, att öka lärares kunskaper inom hållbar utveckling, att mobilisera ungdomar och ge dem handlingskraft samt att uppmuntra till lokala planer för utvecklingen av lärande för hållbar utveckling. Även EU har tydliggjort att utbildning är en viktig del för att möjliggöra en hållbar samhällsomställning 2. Andra forskningresultat, nationella studier, rapporter 3 och samlade erfarenheter visar att det inte räcker med de skrivna orden för att utbildningssektorn ska utvecklas i enlighet med nationella styrdokument och internationella överenskommelser. Det krävs tid och resurser för implementering och där återstår mycket arbete. Skolledare och pedagoger efterlyser stöd för att integrera lärande för hållbar utveckling i undervisningen och handledning för att för att nå läroplanernas mål gällande lärande för hållbar utveckling. Genom åren har många projekt genomförts i syfte att stärka arbetet med lärande för hållbar utveckling. Energimyndigheten finansierade under åren det nationella skolutvecklingsprojektet KNUT som hade som syfte att stödja skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling enligt gällande läroplaner och därigenom bidra till en hållbar samhällsomställning, stärka Sveriges roll som en ledande kunskapsnation inom området samt öka intresset för naturvetenskapliga och tekniska studier. Projektet nådde under projektperioden ca pedagoger i ett 70-tal kommuner med framför allt kompetensutvecklingsinsatser. Dessa pedagoger beräknas i sin yrkesutövning ha nått drygt barn och unga från förskola till gymnasium under projektperioden. De olika insatserna genomfördes i nära samverkan med nationella och regionala intresseorganisationer, myndigheter samt kommuner och företag. Det som utmärkte KNUT- projektet mot andra liknande satsningar var att genomförda aktiviteter på både regional som nationell nivå fokuserade på de områden som nu pekas ut som viktiga i Global Action Programme for ESD, GAP. Ett annat utmärkande drag i KNUT- projektet var det strategiska arbetet gentemot kommuner länsstyrelser, regionförbund, universitet och högskolor för att åstadkomma strukturella förändringar som ökar möjligheten till ett långsiktigt arbete med hållbarhetsfrågor där skolan blir en viktig medspelare. Här verkade projektet för att utveckla regionala noder som koordinerar och tydliggör resurser vilket gör det enklare för de skolor och skolhuvudmän som vill ha stöd att utveckla lärandet för hållbar utveckling. Den samlade kompetensen i projektet, kopplingen till forskningen och upparbetade nätverk gjorde det möjligt att även kunna genomföra insatser på nationell nivå %20var%20god%20dröj%2024-sidig%20ny.pdf

7 6(8) Nationellt har projektet initierat, vidareutvecklat och samordnat ett nationellt nätverk för aktörer som verkar för hållbar utveckling där bland annat Världsnaturfonden, Håll Sverige Rent, Naturskyddsföreningen, UNESCO, Den Globala skolan och Föreningen Svenska Science Centers ingår. Ett av nätverkets mål är att aktualisera frågan om lärande för hållbar utveckling på politisk nivå i syfte att uppmärksamma skolans behov av stöd för att implementera lärande för hållbar utveckling i undervisningen. Nätverket har i samverkan initierat och deltagit i ett flertal nationella konferenser och bidragit till att frågan diskuterats i bland annat Utbildningsutskottet och debatterats i riksdagen. KNUT-projektets insatser följdes av en forskargrupp som koordinerades av Anders Jidesjö, forskare, fil dr och lektor vid Linköpings Universitet. Forskningsinsatserna bedrevs som ett projekt och finansierades av Energimyndigheten. Forskargruppen publicerade sin första rapport hösten 203 under rubriken Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet. Forskningsresultaten visade att det finns viktiga utvecklingsfrågor att arbeta med i det svenska utbildningssystemet. Många lärare uppgav att de känner sig osäkra att undervisa i områden de inte gjort förut och förstår inte vilken roll innehållet har för deras undervisningsämnen. Särskilt tydligt gäller det områdena energi och utbildning för hållbar utveckling. Resultaten är allvarliga eftersom de har att göra med samhällets förmåga till handlingskompetens och att skapa kapacitet att möta morgondagens utmaningar. Ett fungerande utbildningssystem är viktigt för samhällsutvecklingen. Utmaningar kräver expertis, men lika viktigt är en allmänbildad allmänhet, som kan delta i, diskutera, reflektera, bilda sig en åsikt och ta ställning. Att bygga upp handlingsberedskap kräver att individer involveras i det som är viktigt i kulturen. Områden som energiomställning, hantering av miljöutmaningar, ohälsoproblem och hållbarhet på lång sikt är angelägna områden som var fokuserade i KNUT-projektet. Erfarenheter, projekt- och forskningsresultat samt upparbetade regionala och nationella nätverk från KNUT- projektet visade ett behov av att skapa en nationell kunskapsorganisation och projektgruppen i samverkan med forskargruppen tog fram en idé om en Kunskapslänk. Kunskapslänken ska möjliggöra att forskningsresultat samt resultat och erfarenheter från skolutvecklingsprojektet som gjorts inom området samlas i en organisation där de tas till vara, utvecklas och sprids till landets skolor. Det innebär att de som berörs av både forskningsinsatser och utvecklingsprojekt, kommuner, skolledare, pedagoger och elever i Sveriges skolor, också får del av resultaten och därmed kan omsätta dessa till konkret handling. I dag fastnar ofta både forskningsresultat, goda erfarenheter och projektresultat i respektive genomförande organisation och når därför inte de målgrupper som berörs. Att istället samla alla relevanta bidrag som bidrar till en hållbar samhällsutveckling, paketera till olika målgrupper och sedan sprida ut till landets skolor via regionala noder bör ge mycket större effekt. En samlad kunskapsorganisation ökar förutsättningarna för att barn och ungdomar får de kunskaper och den handlingskompetens de behöver för att påverka sin framtid, dels som medborgare och konsumenter men även genom val av utbildning och yrke. Kunskapslänken ska koordinera, kanalisera och utveckla arbetet med lärande för hållbar utveckling från nationell nivå till regional och lokal nivå och fylla behovet av kunskapsinhämtning och stöd för metodutveckling för att integrera lärande för hållbar utveckling i undervisningen och bli en del i det livslånga lärandet. En nationell kunskapsorganisation ska vara sektorsövergripande och förankrad hos flera myndigheter och andra samhällsaktörer som i sina uppdrag ska verka för en hållbar samhällsutveckling. För att

8 7(8) få genomslag som ett undervisningsstöd för landets skolor måste den också vara forskningsanknuten. Projektidén, Kunskapslänken - en nationell kunskapsorganisation, diskuterades med bland annat Energimyndigheten, Konsumentverket, SMHI, SWEDESD, Uppsala Universitet och representanter för Linköpings Universitet och Högskolan Dalarna. Andra organisationer som fick del av projektidén och visat stort intresse av att medverka var bland annat Svenska UNESCO - rådet och organisationerna i de nationella aktörsnätverket. Huvudman för projektet har varit Energikontor Sydost som ansvarat för ekonomi och redovisning. Energikontor Sydost verkar i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län. Projektpartners har varit Framtidsmuseet i Borlänge med Dalarna som verksamhetsområde samt Bio Fuel Region som har de fyra norrlandslänen Norrbotten, Västernorrland, Västerbotten och Jämtland som sitt geografiska område. Samtliga projektpartners har tillsammans med huvudmannen varit delansvariga för projektets genomförande och de nationella aktiviteterna. Utöver detta har de tre alla partners i projektgruppen ansvarat för en regional del av landet. Projektgruppen har haft forskningsledaren för KNUT-projektet med som bollplank under hela projektperioden samt vid några tillfällen samlat representanter från SMHI och Skolverket för att stämma av insatserna i projektet. Energimyndigheten har finansierats projektet till 00 procent. Startdatum var den 8 december 204 med projektslut den 5 juni 205. Projekttiden blev efter dialog med Energimyndigheten förlängt till den 3 augusti 205. Huvudresultat Kunskapslänkens mål var att ta fram förslag på en nationell kunskapsorganisation/nod och initiera regionala noder i syfte att koordinera, utveckla och kanalisera forskningsresultat och goda projektresultat inom området lärande för hållbar utveckling. Förslaget till organisation ska tas fram i en sektorsövergripande samverkan mellan forskningen, myndigheter och relevanta organisationer. Den nationella kunskapsorganisationen, kompletterat med de regionala noderna, ska säkra att kommuner och skolor får tillgång till resurser, metoder och verktyg inom lärande om hållbar utveckling. Detta bidrar till att Sverige når målen för en hållbar samhällsutveckling samtidigt som eleverna når målen enligt skolans styrdokument En samlad kunskapsorganisation ska öka förutsättningarna för att barn och ungdomar får de kunskaper och den handlingskompetens de behöver för att påverka sin framtid, dels som medborgare och konsumenter men även genom val av utbildning och yrke. Genom det strategiska arbete gentemot viktiga aktörer som genomsyrade KNUT-projektets senare del, med bland annat uppbyggda nätverk på regional och nationell nivå, kunde Kunskapslänkens aktiviteter komma igång direkt efter projektstart. Detta har inneburit att projektet har hunnit möta alla intressegrupper som planerat. Ett intressant resultat från genomförda samtal är att förutom redan tidigare identifierade behov av stöd som kommuner och skolor efterlyser i arbetet för lärande för hållbar

9 8(8) utveckling så har också myndigheter, regionala aktörer och organisationer visat sig ha ett stort behov av samordning och samverkan för att, via skolledare och pedagoger, nå ut till barn och ungdomar med viktiga samhällsfrågor och utmaningar. Det har också visat sig finnas ett stort intresse från samtliga grupper att också nå ut till civilsamhället via folkhögskolor och studieförbund mfl. Detta sammantaget pekar mot att en fullt fungerande Kunskapslänk har stora möjligheter att bli ett nationellt win-win koncept. Under projektets gång har det också visat sig att en nationell Kunskapslänk mycket väl svarar upp mot andra internationelle och nationella åtaganden där barn, unga och civilsamhället pekas ut som nyckelaktörer som tex, GAP Global Action Plan on ESD, (ESD, Education for Sustainable Development) som ersätter den 0-åria FN dekande och där Sverige säger sig vill ta en ledande roll Unescorådets arbete med att ta fram ett förslag på en nationell strategi för utbildning för hållbar utveckling i syfte att implementera den GAP SDG Sustainable Development goals, FNs mål för hållbar utveckling som ska ersätta milleniemålen och omfatta 7 mål för en hållbar värld PGU politik för global utveckling, Sveriges politik för global utveckling som är grundstenen i svensk utvecklingspolitik. PGU beskriver hur olika områden, tex handel, miljö och energi, ska samverka för en god utveckling i världen Myndigheter från alla sektorer ska bidra till miljömålen, där regeringen gett 24 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att analysera hur de inom sitt område kan bidra till att nå miljömålen. Miljö- och energidepartementet vill starta initiativ för att få in mer kunskap om miljö och hållbar utveckling i skolorna kopplat till de nationella miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket som är nationell fokal punkt för implementeringen av det globala 0 åriga ramverket av program för hållbar konsumtion och produktion som nu ska implementeras i Sverige fokus i Sverige är på hållbar konsumtion och en viktig hörnsten är utbildning. Inom det globala ramverket finns 6 program ett om hållbara livsstilar och utbildning som leds av Sverige, Japan och WWF international. OECD report on Swedish school system som ger högre förväntningar på elever som bygger på de kunskaper och färdigheter som redan definierats som viktiga mål för utbildningssystemet och som många refererar till kompetens inför de 2.a århundradet.

10 9(8) Måluppfyllelse Kunskapslänken har genomförts som en förstudie med målet att forma en nationell kunskapsorganisation för lärande för hållbar utveckling. Kunskapslänkens övergripande mål har varit att: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning, erfarenhetsutbyte och satsningar på fortsatt utveckling inom lärandet för hållbar utveckling, i det svenska utbildningssystemet. Säkerställa en långsiktig finansiering. Initiera och/eller vidareutveckla regionala noder som erbjuder stöd till skolor, skolhuvudmän samt andra utbildningsanordnare med behov att utveckla lärande för hållbar utveckling För att nå de övergripande målen har ett flertal möten genomförts med identifierade intressegrupper på både regional som nationell nivå. Vid dessa möten har samtal förts och workshops genomförts för att kartlägga intressenternas behov av en kunskapslänk, vad de kan bidra med och möjligheter att medverka med finansiella medel för att nå en långsiktigt hållbar organisation. På nationell nivå har ett myndighetsnätverk skapats där tretton myndigheter, forskningsrepresentanter och SKL har träffats vid fyra tillfällen under projektperioden. På nationell nivå har också samtal förts med representanter på Miljö-och energidepartementet, Utbildningsdepartementet, Utrikesdepartementet och UNESCO-rådet. Trots att det finns både intresse och behov hos myndigheterna att jobba med riktade insatser mot barn och unga så ryms inte detta i deras nuvarande uppdrag och därför finns inga tillgängliga medel för detta. Att säkerställa en långsiktig finansiering genom att fler myndigheter ställer sig positiva till att samverka i en kunskapslänk behöver därför diskuteras och förankras inte bara hos respektive myndighet utan också på departementsnivå. Under sommaren öppnades en möjlighet då regeringen gav 24 strategiskt viktiga myndigheter uppdraget att analysera hur de inom sitt område kan bidra till att nå miljömålen och ta fram en konkret plan med åtgärder för detta. Genom att lyfta in lärande för hållbar utveckling och målgruppen barn och unga som viktiga parametrar i den åtgärdsplanen borde möjligheterna öka att jobba mot målgruppen och också att medel avsätts för genomförandet. Detta skulle kunna säkerställa en långsiktig finansiering av insatser mot våra unga medborgare. På mötet med myndighetsnätverket den september framkom önskemål att detta skulle lyftas på Miljömålsrådets möte under hösten där ett flertal av myndigheternas GDar är representerade.

11 0(8) Regionalt har dialogmöten genomförts i samtliga åtta län med framförallt aktörer som ingår och på olika sätt varit involverade i KNUT-projektets aktiviteter och nätverk. Men även andra aktörer har visat intresse att medverka. Detta möjliggör att regionala kunskapsnoder kan utvecklas i en bred sektorsövergripande samverkan. I de åtta länen har också kartläggningar genomförts för att få en överblick av skolans behov av stöd för att utveckla lärande för hållbar utveckling i undervisningen. Enkäten besvarades av 650 pedagoger, skolledare, tjänstemän och politiker. Projektmålen har varit att: Ta fram ett förslag på en nationell kunskapslänk för att kanalisera forskning, information och kunskap om Lärande för hållbar utveckling mellan å ena sidan akademin, myndigheter, näringslivet och intresseorganisationer och å andra sidan barn och ungdomar, skolledare, pedagoger och skolorganisationer. Vidareutveckla befintliga nätverk på nationell och regional nivå som syftar till att stärka samverkan mellan skolan, akademin och omgivande samhälle inom området hållbar utveckling. Innehåll och uppdrag för en nationell kunskapslänk har diskuterats och identifierats vid genomförda möten beskrivna under övergripande mål ovan. Ett första förslag presenterades för de nationella intressegrupperna i maj månad. Vid mötet med myndighetsnätverket fick projektledningen i uppdrag att ta fram en mer specificerad projektplan för den fortsatta processen som representanterna från respektive myndighet kunde använda som underlag när frågan skulle lyftas vidare i sin organisation. Representanterna för myndigheterna ville också att respektive myndighet skulle skriva en enklare form av Letter of intent, utan att binda upp sig med medel. Detta för att visa att man vill vara en del av den fortsatta processen och ge stöd åt Energimyndigheten som nu ensam finansierar projektet. Man kom också överens om att lyfta förslaget i sina respektive organisationer så att frågan om fortsatt process kommer upp på GD-nivå och även departementsnivå. Före midsommar skickades en ny projektplan ut till myndighetsnätverket. Men processen att förankra idén om en nationell kunskapslänk på myndigheter och departement liksom att säkerställa en långsiktig finansiering kommer att ta tid. Därför finns ett stort behov av att projektet Kunskapslänken kan fortsätta att driva både de regionala och nationella utvecklingsprocesserna vidare. Effektmålen har varit att: Möjliggöra utökad kontaktyta bland ungdomar och lärare för myndigheter, intresseorganisationer, näringslivet och akademin med fokus på hållbar utveckling Förenkla för lärare och skolorganisationer som önskar utveckla sin undervisning med fokus på hållbar utveckling genom att koordinera och utveckla resurser för fortbildning, information och verktyg

12 (8) Samtliga insatser under projekttiden har genomförts för att effektmålen kan nås. Aktörer/målgrupper Samtliga aktörer/målgrupper som projektet har identifierat som intressegrupper har nåtts och aktivt medverkat till att kartlägga behovet av en kunskapslänk likväl som att bidra till innehåll och uppdrag för en kunskapslänk. I det nya myndighetsnätverket som projektet initierat ingår Skolverket, Energimyndigheten, SMHI, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, Boverket, Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällesfrågor, Trafikverket, Kemikalieinspektionen, Universitets- & Högskolerådet, Folkhälsomyndigheten och Folkbildningsrådet. SKL och UNESCO-rådet har aviserat att de ej kan delta aktivt i nätverket men vill ha fortlöpande information om hur processen fortlöper. Nätverket för nationella aktörer som projektet initierade under KNUT-projektet, den sk HUTgruppen, har haft en positiv utveckling under projektperioden då flera stora viktiga aktörer kontaktat projektledningen och bett om att få delta. Genom detta nätverk har projektet nått: Naturskyddsföreningen, WWF, Håll Sverige Rent, Den Globala Skolan, SWEDESD, PUSH Sverige, Global Action Plan, Naturskoleföreningen, Svenska Science Center Föreningen, NTA, Folac och Ungdomar.se. Förutom aktörerna i ovan nämnda nätverk har projektet träffat: Sveriges fyra Regional Centres of Expertise (RCE) och representanter för Utbildningsdepartementet, Miljö- och energidepartementet, UNESCO-rådet och Utrikesdepartementet. Regionalt har projektet nått länsstyrelser, regionförbund, energikontor, science centers, kommunrepresentanter, högskolor och universitet samt enskilda skolor, skolledare och pedagoger. Flera av dessa aktörer ingår i de regionala nätverken som på sikt kan utgöra regionala noder i en kunskapslänk. Effekter i samhället Några direkta effekter av Kunskapslänkens insatser, vilka nämns under effektmålen, kan inte nås under en så kort projekttid speciellt med tanke på att de flesta involverade intressenter och målgrupper har väldigt långa ledtider från idé till genomförande. Däremot har några positiva följdeffekter kunnat ses under projekttiden som möjliggör sektorsövergripande samarbeten inom andra områden något som kan förenkla processer och spara tid och resurser. Framförallt det faktum att myndigheterna i nätverket har fått upp ögonen för varandras uppdrag och hur de jobbar gentemot barn och unga. Där har samtal förts mellan olika myndigheter att hitta samverkan inom andra områden vilket är positivt för att nå problemet med stuprörstänket. Detsamma gäller på den regionala nivån där man kunnat se att aktörer under projektets gång hittat former för samverkan genom att få kunskap om varandras verksamhet och mål. Många av aktörerna som bjudits in att delta i Kunskapslänken, på både nationell som regional nivå, har tidigare inte träffats för att diskutera samverkan kring viktiga samhällsfrågor.

13 2(8) Genomförande Nationell nivå Projektet har vänt sig till de identifierade intressegrupper som redovisas under rubriken aktörer/målgrupper ovan. Dialog har förts med dessa om behov och intresse att samverka i en nationell kunskapsorganisation för att tillgodose barn och ungas rätt till kunskap och undervisning kring de stora samhällsfrågorna och därmed också involveras i den hållbara samhällsutvecklingen. Konkret har man också diskuterat syfte och mål, organisationsform samt formellt uppdrag och omfattning av arbetsuppgifter för en kunskapslänk. En viktig fråga har också varit att hitta långsiktig finansiering. Dialogerna har utgått från resultat från forskning, studier och projekt som gjorts inom området de senaste åren samt de nationella och internationella åtaganden som Sverige har förbundit sig till inom området hållbar samhällsutveckling. Processen har skett i flera steg där det första steget var att bjuda in aktörerna i det nationella nätverket, HUT-gruppen, till en workshop för att identifiera deras eventuella behov och intresse av en kunskapslänk. Resultaten från workshopen har sedan legat till grund för fortsatta diskussioner vid efterföljande möten. Kunskapen om Sveriges och skolans roll för en hållbar samhällsutveckling är stor i detta nätverk liksom kännedom om skolledares och pedagogers behov av stöd i lärande för hållbar utveckling. Dokumentation i form av minnesanteckningar och presentationer från mötena finns på HUT-gruppens möte hos Naturskyddsföreningen i mars 205. Efter beslut från Energimyndigheten om medel för Kunskapslänken påbörjades arbetet med att forma ett nätverk för myndigheter som i sina uppdrag ska verka för hållbar utveckling. I denna första fas avgränsades detta till att gälla i första hand myndigheter kopplade till de sociala och ekologiska dimensionerna. En inbjudan till ett första dialogmöte skickades ut till tolv myndigheter, SKL, SWEDESD och UNESCO-rådet. Skolverket stod som värd för detta första möte dit samtliga inbjudna tackade

14 3(8) ja att komma. En något avvaktande inledning utvecklades under mötets gång till livliga diskussioner och det visade sig att den förmiddag som avsatts för detta möte inte räckte till för att ventilera allas synpunkter och tankar. Mötesdeltagarna visade en mycket positiv inställning till en kunskapslänk och tackade för att de fått en inbjudan att delta. Mötet avslutades med ett datum för ytterligare en träff och deltagarna fick med sig några frågor hem i syfte att göra en kartläggning av respektive myndighets uppdrag att nå ut till barn och unga och hur de jobbar med detta idag. Ett rykte om detta första möte hade spridit sig och projektledningen blev kontaktad av Folkbildningsrådet som tyckte att idén om en kunskapslänk passade mycket väl in i deras verksamhet. Ett möte bokades in separat med Folkbildningsrådet som därefter utgör den trettonde myndigheten i nätverket. Det är framförallt Folkbildningsrådet och Myndigheten för ungdoms- o civilsamhällets frågor som pekat på vikten att en kunskapslänk också ska nå ut till civilsamhället. Detta myndighetsnätverk har träffats vid fyra tillfällen under projektperioden och har mellan träffarna haft i uppdrag att lyfta frågan om en kunskapslänk i sin organisation och ledningsgrupp för förankring och förbereda för ett beslut om medverkan med både kunskap, och finansiella medel. Projektledningen har försett nätverkets representanter med underlag i förankringsprocessen och erbjudit sig att också besöka myndigheterna. Till skillnad från HUT-gruppen har myndighetsrepresentanterna liten kunskap om skolans förutsättningar, behov och styrdokument. För att förklara sambanden mellan elevers bristande resultat och behovet av samordnade insatser för lärande för hållbar utveckling har insatsen från KNUT- forskningens företrädare varit väldigt viktig. Minnesanteckningar från mötena med myndighetsnätverket biläggs denna slutrapport. Dessa återfinns också tillsammans med underlag inför mötena, föredrag och andra presentationer på Möte med myndighetsnätverket hos Energimyndigheten i april 205 På nationell nivå har också Sveriges fyra Regional Centres of Expertise (RCE) bjudits in till ett möte. Intressant var att dessa inte tidigare träffats och diskuterat samverkansformer. Projektledningen för Kunskapslänken har lagt mycket tid på att få kontakt på departementsnivå. Detta har resulterat i träffar med representanter för

15 4(8) Utbildningsdepartementet, Miljö- och energidepartementet, UNESCO-rådet och Utrikesdepartementet. Då projektet sett att Miljömålsrådet är ett viktigt forum för att diskutera samverkan kring en nationell kunskapsorganisation och framförallt för att få samsyn kring en långsiktig finansiering har kontakt skapats med Lena Sommestad, ledamot i rådet samt Maria Wetterstrand, ordförande i rådet. Flera möten har också hållits med SWEDESD som var delaktiga i KNUT-projektet och framtagandet av idén till en nationell kunskapslänk. Under våren har SWEDESD fått förfrågan att vara fokalpunkt för GAP - Global Action Programme on ESD. Det har varit viktigt att ha kontinuerlig avstämning med SWEDESD för att undvika parallella spår och istället hitta former för samverkan. Genom alla genomförda möten har Kunskapslänken fått en klar bild av olika samhällsaktörers behov och intresse av samordnade insatser mot barn och unga för att nå målen för en hållbar samhällsutveckling. Utifrån detta kommer Kunskapslänken att ta fram en verksamhetsplan som ska presenteras för samtliga involverade aktörer under hösten förutsatt att medel för en fortsättning av Kunskapslänken beviljas.

16 5(8) Regional nivå Regionalt har dialogmöten genomförts i de åtta län där projektet varit verksamt. Här har inbjudan gått till regionala organ, skolhuvudmän, science centers, naturskolor, Energikontor, universitet och högskolor m.fl. Utgångspunkten för mötena har varit densamma som på nationell nivå men med fokus på hur man kopplar den regionala nivån till den nationella nivån och därmed skapar en kunskapslänk som kommer barn och unga i hela Sverige till del. På den regionala nivån har även följande frågor diskuterats: Tillskapning av operativa resurser som kan möta de behov av fortbildning och metoder som lärare uttrycker för att utveckla sin undervisning inom hållbar utveckling Utformning och organisering av resurser som alla skolor kan ta del av och därigenom minska mellanskolsdifferenser i Sverige och möjliggöra likvärdig utbildning för alla barn och ungdomar Utformning av insatser så att de möter de behov och möjligheter som finns i den specifika regionen inom exempelvis samhällsomställning, näringsliv och akademi Förutom dialogmöten har också kartläggningar genomförts för att få en överblick av skolans behov av stöd för att utveckla lärande för hållbar utveckling i undervisningen. Enkäten besvarades av 650 pedagoger, skolledare, tjänstemän och politiker. Genomförandet på den regionala nivån specificeras i de regionala bilagorna. Minnesanteckningar och övrig dokumentation från dialogmötena samt resultaten av kartläggningarna finns på

17 6(8) Följeforskning De forskningsinsatser som följde KNUT-projektet har fortsatt även under Kunskapslänkens projekttid med fördjupade studier och med uppdraget att sprida forskningsresultaten via konferenser och artiklar. Anders Jidesjö som koordinerat insatserna, har vid flera tillfällen varit inbjuden att föreläsa om projektresultaten, bland annat på Skolverket och den grupp pedagoger runt om i landet som är utsedda som NT-utvecklare. Den andra forskningsrapporten publicerades våren 205, Rapportering av fördjupande forskningsinsatser kopplade till skolutvecklingsprogrammet KNUT3. En berättelse om vad en transformativ inriktning på utbildningens genomförande kan innebära för skolutveckling och möjligheter till meningsfullt lärande Kommunikation Olika former av kommunikation har varit en viktig del då projektet till stor del handlar om informationsspridning men också för att organisationen utgörs av nätverk lokalt, regionalt och nationellt där kommunikation är en viktig del av arbetet. Under projektet har kommunikation skett via de kanaler och verktyg som redan är upparbetade på såväl nationell som regional nivå. Projektets grupper och intressenter blir en del av det nätverk som regelbundet kommunicerar via e-post, digitala plattformar, telefon samt fysiska och digitala möten. Dokumentation publiceras digitalt genom projektets hemsida, sociala medier och de olika aktörernas kanaler. Kunskapslänken har inte haft en egenwebbsida utan kommunikationen har gått via KNUT-projektets webbsida.

18 7(8) Diskussion och slutsatser Som beskrivits ovan har Kunskapslänken haft fokus på dialogmöten med alla tänkbara intressegrupper, från myndigheter och politiker till frivilligorganisationer, nationellt, regionalt och lokalt. Härigenom har Kunskapslänken fått en klar bild av olika samhällsaktörers behov och intresse av samordnade insatser mot barn och unga för att nå målen för en hållbar samhällsutveckling. En bild som bekräftar tidigare erfarenheter och resultat från KNUTprojektet med tillhörande forskning samt andra projekt och studier som genomförts inom området. Kunskapslänken har också visat på att mer tid behövs för att finna formerna för en nationell kunskapsorganisation och regionala noder. Detta med tanke på det sektorsövergripande arbetssättet och på de långa ledtider som både nationella som regionala myndigheter och organisationer har från idé till beslut och genomförande. Framförallt gäller det säkerställandet av en långsiktig finansiering. Utifrån det positiva bemötande som idén Kunskapslänken fått från alla samtal och möten finns goda förutsättningar att forma en nationell sektorsövergripande kunskapsorganisation för lärande för hållbar utveckling. Därmed hoppas projektledningen och involverade aktörer på en fortsättning av Kunskapslänken där påbörjade samverkansprocesser kan intensifieras och formaliseras under 206. Oskarshamn den 30 september 205 Kerstin Eriksson Projektledare Energikontor Sydost Energy Agency for Southeast Sweden Projektledare/nationell koordinator

19 8(8) Bilagor. Inbjudan till dialogmöte för myndigheter och organisationer 2. Minnesanteckningar från mötet med myndigheterna den 8 februari 3. Minnesanteckningar från mötet med myndigheterna den 7 april 4. Minnesanteckningar från mötet med myndigheterna den 28 maj 5. Minnesanteckningar från mötet med myndigheterna den september 6. Regionala aktiviteter Dalarna 7. Regionala aktiviteter Västernorrland, Västerbotten, Norrbotten och Jämtland 8. Regionala aktiviteter Blekinge, Kronoberg och Kalmar län 9. Kartläggning-enkät Kalmar län våren 205

20 Till Energimyndigheten Tore Carlsson Trafikverket Lars Nilsson Skolverket Maria Weståker Linköpings Universitet Anders Jidesjö SMHI Lena Lindström SIDA Joachim Beijmo Konsumentverket Helen Spetsmark Kemikalieinspektionen Madelene Sandgren Livsmedelsverket Eva Sundberg Naturvårdsverket Susanne Roos Folkhälsomyndigheten Anna Bessö SKL Roy Melchert SWEDESD, Uppsala Universitet Martin Westin Boverket Hans Gustafsson Universitets- och högskolrådet Lars Nordahl Myndigheten för ungdoms och civilsamhällets frågor Berit Israelsson Välkommen till ett dialogmöte som syftar till att forma en nationell kunskapslänk för att i samverkan bidra till att öka barn och ungas kunskaper om- och delaktighet i en hållbar samhällsutveckling Vi träffas den 8 februari kl på Skolverket, Fleminggatan 4 Stockholm Lärande är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. De utmaningar världen står inför måste bemötas med ett lärande där människor och organisationer enskilt och i samverkan omsätter kunskap och förståelse i handling! Olika forskningsrapporter och studier visar dessvärre att utvecklingen i Sverige pekar i motsatt riktning, mot minskande måluppfyllelse i skolan och ett ökat utanförskap bland samhällets unga. Med ekonomiskt stöd av Energimyndigheten har under perioden det nationella skolutvecklingsprojektet KNUT genomförts i syfte att stödja skolor och förskolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling, LHU, enligt gällande läroplaner och därigenom bidra till en hållbar samhällsomställning. Forskningsresultat kopplade till KNUT- projektet, samarbetet med nationella aktörer som jobbar för att stödja skolors arbete med LHU, samt erfarenheter från direktkontakt med skolledare och pedagoger visar att det finns många viktiga utvecklingsfrågor att arbeta vidare med i det svenska utbildningssystemet. Frågor som berör barn och ungdomars kunskaper, delaktighet, inflytande och hälsa i kombination med skolans uppdrag att förbereda barn och ungdomar inför morgondagens utmaningar och involvera dem i den pågående samhällsutvecklingen. Utifrån goda projektresultat med tillhörande forskning samt upparbetade regionala och nationella nätverk har nu projektägaren för KNUT- projektet fått ytterligare medel från Energimyndigheten för att i samverkan med tidigare projektpartners ta fram förslag på hur en långsiktig organisation inom LHU, en nationell kunskapslänk, kan formas. Kunskapslänken ska möjliggöra att resultat från forskning och skolutvecklingsprojekt som gjorts inom området tas tillvara, utvecklas och sprids till landets skolor och därmed tillgodose olika former av stöd som landets skolor efterlyser i arbetat med LHU. En nationell kunskapslänk bör vara sektorsövergripande och förankrad hos myndigheter, forskning och andra samhällsaktörer som i sina uppdrag ska verka för en hållbar samhällsutveckling. Mer information om KNUT- projektet finns i bifogat underlag. Vänligen meddela om du kan närvara, alternativt vem som representerar ditt ansvarsområde senast den 30 januari till Kerstin Eriksson, projektledare och nationell koordinator för KNUT- projektet kerstin.eriksson@energikontorsydost.se, tel KNUT- projektet i samarbete med:

21 Dialogmöte för att i samverkan öka barn och ungas kunskaper om- och delaktighet i en hållbar samhällsutveckling Den 8 februari 205 på Skolverket Minnesanteckningar Maria Weståker, chef för undervisningsstödsenheten på Skolverket, hälsade välkommen till Skolverket och Kerstin Eriksson, projektledare i KNUT- projektet/kunskapslänken, hälsade välkommen till mötet. Per- Olov Ottosson, undervisningsråd på Skolverket, redogjorde för historiken inom lärande för hållbar utveckling. Han pratade även om Skolverkets uppdrag och pågående satsningar med koppling till lärande för hållbar utveckling. Det finns inga dedikerade resurser för lärande för hållbar utveckling men man arbetar med att implementera hållbar utveckling i andra satsningar så som mattelyftet och NT- satsningen. Under 206 kommer NT - satsningen att ha fokus på hållbar utveckling. Per- Olovs presentation finns på KNUT- projektets webbsida. Tore Carlsson, enhetschef på Energimyndigheten, berättade om deras uppdrag som går ut på att arbeta brett med energiomställning och energieffektivisering. Målgrupperna är flera, bland annat näringslivet, hushållen samt barn och ungdomar för att medvetandegöra och uppnå beteendeförändringar i första hand kring energieffektivisering. Energimyndigheten ser också ett behov av att fler unga väljer yrken inom energisektorn och vill bidra till ett ökat intresse för energi och teknikfrågor hos barn och unga. När det gäller den senaste målgruppen så har man satsat en hel del medel de senaste fem åren och då på lite större och bredare projekt så som KNUT- projektet. 205 är ett mellanår då man ska utvärdera sina insatser innan man gör nya strategier som styr hur medlen ska användas kommande år. Mathias Sundin, projektledare för KNUT- projektet/kunskapslänken, presenterade KNUT- projektet, uppdraget i Kunskapslänken samt de utmaningar som KNUT- projektet har stött på i kontakterna med lärare, skolledare och skolhuvudmän. Presentationen visade även på behovet av insatser på alla nivåer från lokal till internationell. Bilderna från presentationen finns på KNUT- projektets webbsida. Anders Jidesjö, Linköpings Universitet, pratade om skolans och samhällets utveckling och hur dessa har kopplat till varandra. Han pratade även om ungdomarnas minskande intresse för undervisningen, behovet av att skapa utbildning av all ämnesundervisning samt att fokus behöver ligga på implementering. Anders bilder läggs också upp på KNUT- projektets webbsida. Efter dessa presentationer ställdes frågan vilka delar i era myndigheters/organisationers uppdrag kopplar mot hållbar utveckling? Deltagare fick fundera enskilt en stund och skriva ner några rader om sitt uppdrag som sedan presenterades för hela gruppen. Lite av det som framkom i den genomgången finns refererat i minnesanteckningarna nedan. Respektive deltagares svar önskar projektledningen för Kunskapslänken få skickat till sig för sammanställning (se slutet på dokumentet).

22 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Har intresse att verka för långsiktiga utvecklingsvillkor och att utformningen görs så att alla kommuner oavsett storlek kan ta del av satsningarna. Satsningar som genomförs bör riktas till politiker- tjänstemän- skolledare- lärare eftersom alla nivåer behövs för att skapa utveckling. SKL kan ha en roll i att sprida goda exempel på bra utvecklingsarbete. SKL ser också detta initiativ som ett möjligt sätt att lyfta en mer positiv bild av skolan. Folkhälsomyndigheten Är en av fem miljöbalksmyndigheter. Hälsa är en stor och viktig del i hållbar utveckling. Jobbar utifrån Folkhälsomål. Det går att göra kopplingar mellan skolresultat och hälsa vilket är en viktig aspekt och betonar vikten av att arbeta med barn i tidig ålder. Arbetar med uppföljning och statistik, demokrati och delaktighet. Man har etablerade samarbeten med andra myndigheter och organisationer men ingår gärna i fler sådana. SMHI Är en expertmyndighet som utöver väder även arbetar med klimat, oceanologi och hydrologi och har ett nationellt klimatarbetesansvar, är även internationell representant i klimatsammanhang. Har tillsammans med flera andra myndigheter arbetat fram en klimatanpassningsportal som även kan användas i skolan även om man inte har någon uttalat uppdrag att vända sig till skolan. Anser sig dock ha svårt att nå ut brett till målgruppen barn och unga. Trafikverket Har ett tudelat uppdrag som ibland bidrar till hållbar utveckling och ibland motverkar hållbar utveckling. Arbetar som samhällsutvecklare i samarbete med kommuner och andra berörda parter. Har tidigare arbetat mot skolor i projektet forska och lära och nu i en specifik satsning mot ungdomar som bygger på rapporten det blir viktigt om det är på riktigt. Där tar man in ungas synpunkter på olika satsningar/projekt. Jobbar aktivt i kommuner med medborgarförslag tillsammans med SKL, Boverket och Folkhälsomyndigheten. Livsmedelsverket Ska i sitt uppdrag främja konsumenters möjligheter att göra ett bra matval och arbetar med mat- tema som ingångar i hälsofrågor, miljöfrågor och energifrågor och. Har ett kompetenscentrum för offentlig sektor gällande mat och kopplat till denna finns en webb med bland annat pedagogiska upplägg för hur man kan arbeta med skolmaten kopplat till hållbar utveckling. Samarbetar med Skolverket för att få skolmåltiden att vara en integrerad del av skolan och undervisningen. Universitets- och högskolerådet Arbetar med fortbildning och internationella utbyten för lärare och skolpersonal. Har regionala resurspersoner och samarbetar med kommuner och aktörer runt om i landet. Positiva till ett utökat samarbete i dessa frågor. Boverket Jobbar med hållbar utveckling i plan- och bygglagen. Har ett särskilt uppdrag inom hållbar stadsplanering som delas med bl.a. Trafikverket och Energimyndigheten. I detta projekt tänker man skapa plattformsmöten för att initiera processer och samarbeten. I dessa möten kan man se att lärandeperspektivet kan vävas in.

23 Konsumentverket Ska stötta individer att bli mer hållbara i sin konsumtion. Har en ny stor satsning på gång som heter Hallå konsument till vilken man kan ringa, maila eller chatta med för att få rådgivning. Har själva valt att prioritera barn och unga trots att det inte är ett uttalat uppdrag. Är med i ett myndighetsnätverk som behandlar frågor om barn och unga och som just nu koordineras av Barnombudsmannen. Detta nätverk bör kunna kopplas mot detta initiativ för att få in hållbarhetsperspektivet. Har mycket information på webben exempelvis ungkonsument.se. Kemikalieinspektionen Arbetar mycket med giftfria miljöer exempelvis förskolor/skolor. Kommer framöver att ha ett större fokus mot just barn och unga. Har ett brett uppdrag och en central roll som pådrivande, stödjande och samlande Naturvårdsverket Har ett brett uppdrag med bland annat sju egna miljömål samt koordineringsansvar och tagit fram ett skolmaterial om miljömålen Arbetet mot skolan sker mest indirekt via andra aktörer så som Håll Sverige Rent. SWEDESD Arbetar med lärande och forskning inom hållbar utveckling. Har haft ett internationellt perspektiv men blev involverade i den svenska processen inför Nagoya och deltog även i den svenska delegationen. Kommer att bredda sitt nationella uppdrag inom lärande för hållbar utveckling framöver. Sammanfattning I och med dessa presentationer var mötestiden slut. Generellt så framkom mycket positiv feedback till initiativet att bjuda ihop dessa myndigheter och därmed beslutades att deltagarna skulle ta med sig denna fråga, kompletterat med ytterligare några frågeställningar, för vidare diskussion i sin myndighet/organisation. Svar, kommentarer och inputs på frågeställningarna skickas sedan till projektledningen för Kunskapslänken (se nedan) för att användas som underlag i den fortsatta processen. KNUT- projektet/kunskapslänken kommer inom kort att bjuda in till ett nytt möte där dialogen och samarbetet kan utvecklas vidare. De frågor som Kunskapslänken önskar få svar på från respektive myndighet är:. Vilka delar av ert uppdrag kopplar till hållbar utveckling? 2. Hur jobbar ni idag mot barn/ungdomar/skola? 3. På vilket sätt skulle ni kunna bidra till en "Kunskapslänk"? 4. Hur kommer vi vidare? Vad är nästa steg? Kunskapslänkens projektledning önskar få respektive myndighets svar skickade till: kerstin.eriksson@energikontorsydost.se Dokumentationen inklusive presentationer/bildspel läggs upp på Tack för visat engagemang! /KNUT- projektet & Kunskapslänken

24 Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm Deltagare: Anna- Carin Bylund, Folkbildningsrådet Karin Bårman, Skolverket Tore Carlsson, Energimyndigheten Kerstin Eriksson, Kunskapslänken Energikontor Sydost Eva Friman, SWEDESD, Uppsala Universitet Anders Jidesjö, Linköpings Universitet Christer Karlsson, Trafikverket Hans Ljungqvist, Universitets- & Högskolerådet Per- Olov Ottosson, Skolverket Anna- Karin Quetel, Livsmedelsverket Helen Spetsmark, Konsumentverket Henry Stegamyr, Folkhälsomyndigheten Susan Strömbom, Kemikalieinspektionen Mathias Sundin, Kunskapslänken BioFuel Region Lisen Vogt, Kunskapslänken Framtidsmuseet Fredrik Wikström, Myndigheten för Ungdoms- & Civilsamhällesfrågor Ulrika Åkerlund, Boverket. Välkommen Tore Carlsson från Energimyndigheten hälsade välkommen till Energimyndighetens lokaler. Även Kerstin Eriksson från Kunskapslänken hälsade välkommen och gick genom dagens program. 2. Presentationsrunda Alla fick presentera sig och sin organisation. 3. Kunskapslänken bakgrund Mathias Sundin redogjorde kort för bakgrunden till Kunskapslänken. Under perioden genomfördes flera skolutvecklingsprojekt runt om i landet med fokus på energi, klimat, miljö och hållbar utveckling. Dessa finansierades av dåvarande Myndigheten för Skolutveckling och/eller Energimyndigheten. Flera av de aktörer som drev dessa projekt ingick i det nationella nätverket för Lärande för hållbar utveckling som Myndigheten för skolutveckling koordinerade. Hösten 2008 påbörjades en dialog mellan fyra regionala aktörer, Skolverket och Energimyndigheten om samverkan i ett stort nationellt skolutvecklingsprojekt finansierat av Skolverket i samverkan med Energimyndigheten. Projektet som fick namnet KNUT inleddes med en förstudie 2009 och drevs sedan vidare under åren med finansiering från Energimyndigheten och de regionala aktörerna. KNUT- projektet har verkat i nio län genom Energikontor Sydost, BioFuel Region. Linköpings och Norrköpings kommuner samt Framtidsmuseet i Borlänge. Projektet, vars syfte var att öka barns och ungdomars intresse kunskap och engagemang för frågor kring energi, klimat, miljö och hållbar utveckling handlade i början om att i samverkan med pedagoger och andra aktörer utveckla metoder för lärande för hållbar utveckling och att sprida goda exempel mellan regionerna. Projektet utvecklades efter hand till att mer verka för utvecklingsprocesser på lokal, regional och nationell nivå. På den nationella nivån initierades nätverk för att hitta former för samverkan och också att utgöra en stark part för att kunna påverka politiken Kunskapslänken finansieras av:

25 medan det på den lokala och regionala nivån handlade mer om att koppla lärandet till lokala och regionala utvecklingsstrategier. Parallellt med projektaktiviteterna har det bedrivits följeforsning ledd av Anders Jidesjö Linköpings Universitet. För att ta tillvara och utveckla goda projekt- och forskningsresultat fördes en dialog med Energimyndigheten under hösten 204 om ett fortsatt projekt. Energimyndigheten anslog medel för en förstudie för att ta fram ett förslag till en nationell kunskapsorganisation för Lärande för hållbar utveckling, en Kunskapslänk. Kunskapslänken ska möjliggöra att kunskap, information, forskning, erfarenheter och goda exempel inom Lärande för hållbar utveckling tas tillvara och sprids i hela landet via regionala noder. Förslaget ska tas fram i bred dialog under våren och presenteras innan sommaren. Under vintern och våren har ett flertal möten hållits på både nationell som regional nivå. Bland annat med den nationella aktörsgruppen, forskningen, RCE (regionala kompetenscentra för LHU) och med det myndighetsnätverk som träffas idag. 4. Kunskapslänken vad har hänt sedan förra mötet? Mathias Sundin redogjorde kort för de möten som hållits sedan 8 februari. Nationella aktörsgruppen (HUT) som samlar intresseorganisationer på nationell nivå (se bifogad PP) Två möten har hållits. Det ena var en workshop där aktörerna fick uttrycka de behov de ser för att utveckla LHU. Det andra mötet var en summering av workshopen med diskussion om hur arbetet ska fortlöpa. På det senare mötet framkom önskemål om att samarbeta för att möjliggöra resurser regionalt och lokalt som kan arbeta med spridning och implementering. RCE RCE är ett regionalt kompetensnod för LHU som man ansöker om att bli från FN- Universitetet. I Sverige finns det fyra stycken RCE och dessa är RCE Skåne, RCE Västra Götaland, RCE Öst samt RCE North Sweden. Skåne har funnits sedan 2007 och drivs som ett nätverkssamarbete och det gör även Västra Götaland som har funnits sedan 202. I Norrland har man ännu inte fått någon riktig struktur på sitt RCE och RCE Öst (Uppsala och Gotland) är precis nybildat och har inte hunnit komma igång ännu. Feedbacken från dessa RCE är att man efterfrågar en utökad satsning samt resurser som möjliggör att ha regionala koordinatorer anställda. Regionalt I Norrland så har det fjärde länsmötet hållits och därmed så har dialogmöten genomförts i samtliga fyra Norrlandslän. På mötena har Länsstyrelser, Regionförbund, kommuner, universitet, science centers, naturskolor, energikontor, studieförbund med flera deltagit. Intresse finns hos samtliga att samverka och utöka satsningen på LHU. En utökad nationell satsning är något som efterfrågas då det kan bidra med nätverk, resurser och kunskap. Ett Norrlandsmöte för alla fyra länen kommer att hållas i senare delen av maj för att diskutera inom vilka områden man kan samverka samt hur man får handling i RCE North Sweden. I såväl Dalarna som region Sydost är regionala dialogmöten inplanerade. Utöver dialogmöten finns även ett stort antal enkäter med input kring utvecklingen av LHU. Dessa har besvarats av pedagoger, skolledare, tjänstemän och representanter från omgivande samhälle. Flera nätverksmöten av olika art har hållits i regionerna. Politiken Projektet har bjudit in fyra departement med tillhörande politiska utskott till ett dialogmöte den 2 maj. Gensvaret har varit magert. Här eftersöker projektledarna för Kunskapslänken hjälp från deltagande myndigheter för att få till stånd en dialog med politiker och departement. På lokal och regional nivå har politiker deltagit i de dialoger som förts. Forskningen Anders Jidesjö, forskningsledare för följeforskningen inom KNUT- projektet, berättade att forskargruppen skrivit klart en andra rapport om insatser som genomförts i KNUT- projektet. Denna kommer att finnas tillgänglig på webben inom kort. Kunskapslänken finansieras av:

26 5. Myndigheternas enkätsvar Lisen Vogt redovisade myndigheternas svar på den enkät som skickades ut efter förra mötet. En sammanställning av samtliga svar finns som bilaga till dessa anteckningar. Sammanfattningsvis kan man säga att alla tillfrågade myndigheter har tydliga uppdrag att arbeta med hållbar utveckling. Flertalet har också ett uppdrag att informera medborgare i vilket man kan tolka in barn och ungdomar. Vissa myndigheter har sedan tidigare samarbeten som riktar sig mot skola och/eller barn och unga. En del myndigheter har tagit fram material riktade till dessa målgrupper och vissa har särskilda webbsidor för målgrupperna. När det gäller vad man kan bidra med i en Kunskapslänk så handlar det om att aktuell kunskap, länka information, samverka med andra myndigheter, skapa samsyn på hållbar utveckling, sprida erfarenheter och goda exempel med mera. På frågan om hur arbetet kan tas vidare så framkommer bland annat att skapa sektorsövergripande nätverk, att involvera fler parter, arbeta med informationsutbyte samt att vidga arenan för barn och ungdomars delaktighet. Under mötet diskuterades om Kunskapslänken endast är ett skolutvecklingsprojekt. Projektledningen svarar att projektet har sin utgångspunkt i utbildning och lärande, såväl formellt som informellt. I diskussionerna kan det ibland bli slagsida åt det formella lärandet. För att uppnå internationella och nationella mål behövs dock en samsyn som inbegriper både skolutveckling och samhällsutveckling. 6. Global Action Programme (GAP) och SWEDESD Eva Friman, verksamhetschef på SWEDESD, berättade om GAP och sin organisation. 202 bestämde FN att den 0- åriga dekaden för LHU skulle ersättas med ett nytt program eftersom det ansågs finnas ett stort behov av att fortsätta utvecklingen inom detta område. Det nya programmet fick namnet Global Action Programme (GAP) on ESD och är tänkt att leda till handling såväl globalt som lokalt. Inför detta programskifte tog Sverige initiativ till en rapport om genomförda insatser samt en skrift med rekommendationer inför det kommande programmet. Anders Jidesjö fick i uppdrag att skriva rapporten om vad som hade hänt inom LHU i Sverige under dekaden. content/uploads/204/09/fulltext0.pdf Rekommendationerna till GAP togs fram i bred samverkan genom två nationella workshops. content/uploads/204//recommendations_till_webb.pdf Dessa rekommendationer tog en svensk delegation med sig till dekadens avslutningskonferens i Nagoya i november 204. Delegationen leddes av Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic och därutöver deltog Universitets- & högskolerådet, WWF, Naturskyddsföreningen, Unesco och SWEDESD. Sverige anses ha en världsledande position inom LHU tillsammans med Japan och Tyskland och budskapet från den svenska delegationen var att Sverige fortsatt skulle vara en förebild inom detta område. GAP har två huvudsyften: Att utveckla utbildning och lärande, så att alla ges möjlighet att förvärva de kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som behövs för att bidra till en hållbar utveckling Att stärka utbildning och lärande i alla program och aktiviteter som syftar till att främja en hållbar utveckling GAP har även fem fokusområden: Avancera policy Transformera lärandemiljöer Bygga kapacitet hos utbildare Stärka och mobilisera ungdomar Accelerera hållbara lösningar på lokal nivå Den svenska delegationen kommer att bestå under en period för att fortsätta det nationella arbetet. Närmast avser man skriva fram ett förslag till en nationell handlingsplan som kan fastställas av regeringen. Man har även beslutat att SWEDESD ska vara en nationell fokalpunkt för arbetet och de har tillsatt en tjänst för detta som de nu söker lämplig person till. Kunskapslänken finansieras av:

27 SWEDESD är i grunden ett SIDA- initiativ som har varit kopplat till Högskolan Gotland. Uppdraget har varit att hjälpa länder runt om i världen att utveckla LHU. När Högskolan Gotland gick samman med Uppsala Universitet breddades uppdraget till att även omfattar insatser inom Sveriges gränser. SWEDESD finns nu både i Uppsala och i Visby och har bra kopplingar till alla initiativ inom hållbar utveckling och LHU som finns på Uppsala Universitet. 7. Kunskapslänken varför, vad och hur? Mathias Sundin redogjorde för projektets embryo till förslag vad en Kunskapslänk kan ha för arbetsuppgifter, hur den kan organiseras och finansieras samt varför den behövs. Förslaget finns med i bifogat bildspel. Förslaget är en helhet som bygger på den input som framkommit i forskning och undersökningar samt i de dialoger som projektet genomfört nationellt och regionalt. Nationellt framhävs helikoptersyn, kunskapsnod, nätverkskoordinator och kommunikation. Regionalt framhävs behovet av resurspersoner som kan koordinera, initiera och/eller stötta processer på regional och lokal nivå och som kan kanalisera kunskap och resurser mellan de olika nivåerna. Förslaget bygger på en nationell förankring och finansiering men där regioner och skolhuvudmän kopplar på med eget ansvar och egna resurser. Det behövs fysiska personer som arbetar med insatserna men huruvida dessa kan sättas in i en eller flera befintliga organisationer eller om det behövs en ny organisation lämnas obesvarat så länge. 8. Behovet av en Kunskapslänk Anders Jidesjö diskuterade kring varför det finns behov av en Kunskapslänk. Det finns många olika anledningar till att utveckla arbetet med LHU. Några av dessa redovisas här. Lärares behov nationella undersökningar visar att lärare saknar kunskap och metoder och önskar fortbildning inom frågor kring hållbar utveckling. Barn & ungdomars behov Såväl resultat från Skolinspektioner som nationella undersökningar visar att undervisningens innehåll ofta saknar relevans och sammanhang för eleverna och inte tillräckligt tar tillvaratar deras intresse och erfarenheter vilket leder till minskat intresse för de enskilda ämnena. Lärarens roll skolans upplägg och de senaste årens fokus på enskilda ämnen gör att många lärare inte ser och/eller mäktar med de övergripande läroplansmålen som exempelvis hållbar utveckling. Kompetensförsörjning näringslivet ställer om till hållbara verksamheter och detta ställer krav på att våra barn och ungdomar får dessa kunskaper och perspektiv med sig i sin utbildning. Idén om samhället och samhällsutveckling - Det finns de som sitter på viktiga berättelser (myndigheter) och det finns de som behöver dessa berättelser (elever o lärare). Dessa behöver länkas ihop. 9. Diskussion om Kunskapslänken Deltagarna fick i tur och ordning tre frågeställningar att fundera på och skriva egna svar på post- it- lappar. Alla svar redovisades för mötet och dessa finns sammanställda här för varje fråga. 9. Vad är en Kunskapslänks viktigaste nationella uppgifter? Spindel med helikopterblick Nätverkskoordinator Kommunikation Samla kunskap och goda exempel Bidra till strategisk utveckling inom LHU Kompetensutveckling Kunskapsplattform Informationsutbyte mellan intressenter Initiera forskning och uppföljning Kunskapslänken finansieras av:

28 Kartlägga nuläget gällande LHU ute i landet Påverka att Skolinspektionen i större utsträckning inspekterar LHU Skapa samsyn/helhetssyn bland myndigheter för vad hållbar utveckling är Skapa förutsättningar för nationell samhällsomställning och utveckling Metodutveckling Synliggöra vikten av att arbeta med LHU Sektorsövergripande samarbete på nationell nivå Stötta regionalt arbete 9.2 Vad är en Kunskapslänks viktigaste regionala uppgifter? Initiera och stötta utvecklingsprocesser för LHU på regional och lokal nivå Utbyten inom och mellan regioner Synliggöra och kanalisera nationell kunskap och nationella resurser Länka mellan nationell, regional och lokal nivå Nätverkskoordinator Kompetensutveckling Skapa mötesplatser/arenor Att bidra till att stimulera alla perspektiv (barns, lärares, politikers etc.) Öka spridning genom mentorskap mellan kommuner Bygga vidare på befintliga resurser och nätverk 9.3 Hur möjliggör vi en Kunskapslänk genom exempelvis förankring och resurser? Konkret förslag kan lyftas i GD- nätverk för vidare förankring på departement GD- nätverk finns för barn- & ungafrågor, barnsäkerhetsfrågor samt miljökvalitetsmålen Omfattningen av förslaget avgör vilket eller vilka departement som berörs Lägga tyngd på elevperspektivet och barnkonventionen för att nå förankring Arbeta med lärarutbildningarna Samverka med befintliga resurser för att genomföra regionala aktiviteter Tydliggöra projektägare och projektpartners 0. Nästa möte Kunskapslänken tackade för visat intresse. Dokumentation sänds ut via e- post. Förslag på nytt mötesdatum för diskussion om slutligt förslag mailas ut. Projektet önskar hjälp med att hitta bra kontakter på berörda departement. Kunskapslänken finansieras av:

29 Dialogmöte med myndigheter/organisationer Den 28 maj Energimyndighetens konferenscenter Stockholm Minnesanteckningar Deltagare: Karin Bårman, Skolverket Kerstin Eriksson, Kunskapslänken Lisa Eriksson, Naturvårdsverket (via telefon) Björn Garefelt, Folkbildningsrådet Christer Karlsson, Trafikverket Hans Ljungqvist, Universitets- & Högskolerådet Anna Nylander, Kemikalieinspektionen Helene Spetsmark, Konsumentverket Mathias Sundin, Kunskapslänken Fredrik Wikström, Myndigheten för ungdoms- & civilsamhällesfrågor (MUCF) Lisen Vogt, Kunskapslänken Flera av anmälda representanter för myndigheter hade anmält förhinder med kort varsel. Dessa får, förutom minnesanteckningarna, återkoppling per telefon. Inledning Mötets inleddes av Kerstin Eriksson som hälsade alla välkomna. Därefter följde en presentationsrunda. Hänt i Kunskapslänken Projektledningen visade ett bildspel som bla visade på de samtal/träffar som genomförts på både regional som nationell nivå sedan förra mötet. De flesta nya kontakter har tagits på departementsnivå med möten med utbildningsdepartementet respektive miljö- & energidepartementet. Gunilla Blomquist på miljö- & energidepartementet har bidragit till att sprida informationen på sitt eget departement såväl som till miljömålsrådet och miljömålsberedningen. Information har även skickats till Framtidskansliet och utrikesdepartementet. Ett möte med Per Magnusson på Unesco har hållits och detta gav flera bra inputs. Bland annat fick vi kännedom om det departementsöverskridande arbete inom IDA-gruppen som nu sker för att lägga fast den politiska inriktningen kring arbetet med de Globala Hållbarhetsmålen och Politik för Global Utveckling. Se mer under punkten (SDG) nedan. Gruppen kommer att presentera ett utkast till skrivning 2 juni och sedan kommer en process att ske fram till våren 206 då beslut kommer att tas i riksdagen. Regionala dialogmöten har genomförts i de fyra norrlandslänen, Dalarna, Kronoberg och Kalmar. En regional enkät har skickats ut till alla skolchefer och skolnämndsordföranden i Norrland som kompletterar tidigare enkäter i alla KNUT-regionerna. Ytterligare ett möte har hållits med den nationella aktörsgruppen. Behov och incitament för detta arbete Utifrån diskussionen vid mötet den 7 april presenterade projektledningen en tydligare bild av de incitament och de behov som ligger till grund för Kunskapslänkens arbete. Dessa finns beskrivet i bildspelet som biläggs minnesanteckningarna. Sustainable Development Goals (SDG) De globala hållbarhetsmålen som ska beslutas av FN i september ligger som grund för stora delar av politikens inriktning. Regeringen har tagit tag

30 i dessa frågor där varje departement för första gången ska ta fram en handlingsplan för hur de, inom sitt område, ska främja en hållbar utveckling. Handlingsplanerna ska sammanställas till en skrivelse som lämnas till riksdagen under våren 206. Denna process pågår just nu och leds av Cecilia Björner, utrikesråd på utrikesdepartementet. Global Action Programme (GAP) FN:s nya program för att stimulera lärande för hållbar utveckling som antogs i slutet av 204 och som Sverige har förbundit sig att ha en ledande roll i. Sveriges delegationsgrupp under ledning av Unesco arbetar med en nationell handlingsplan för genomförandet av GAP. Läroplanerna Att arbeta med lärande för hållbar utveckling är ett tydligt uppdrag för såväl förskola, grundskola som gymnasieskola enligt läroplanerna. OECD-PISA Den rapport som OECD har skrivit om hur Sverige ska vända sin negativa trend i PISA-resultaten lyfter i sin första åtgärdspunkt fram vikten av att satsa på elevers förmågor inte bara i grundläggande kunskaper utan även inom kritiskt tänkande, globala frågor och miljömässig hållbarhet. Man lyfter även vikten av att stärka lärarens roll och kompetens. Forskning KNUT:s forskargrupp har precis publicerat sin andra rapport. I den lyfts återigen värdet av att skapa relevans i utbildningen genom att koppla den till reella problem och utmaningar. Att arbeta långsiktigt metodiskt med frågorna samt att skapa möten mellan elev, lärare och samhälle. Annan forskning som referats till är Maria Ojalas forskning om 2- åringars tankar och oro kring miljö- och klimatfrågor. Undersökningar Naturskyddsföreningens kommunundersökningar från 204 visar att lärande för hållbar utveckling inte är prioriterat bland kommunerna trots att man anser att uppdraget är tydligt. Man eftersöker mer stöd från stat och samhälle. Ungdomar.se gjorde en ungdomsundersökning 204 som visar att ungdomar har ett stort intresse för hållbarhetsfrågor men att man inte anser få tillräckligt med kunskap eller inflytande. Egna enkäter KNUT och Kunskapslänken har totalt ca 650 svar från pedagoger, skolledare, skoltjänstemän och skolpolitiker. Dessa visar ett tydligt behov av stöd i form av bland annat kompetensutvecklingsinsatser för att kunna utveckla lärandet för hållbar utveckling. Resultaten pekar också på behovet av stöd i form av mer tydliga mål och strategier inom området och där man gärna ser ett större engagemang från myndigheter och regionala organ som länsstyrelser och regionförbund. Den senaste enkäten som genomförts i Norrland bifogas som bildspel (bilaga 2). Övriga resultat ligger på KNUTS webbsida. Dialogmöten Mycket input har kommit från de nationella, regionala och lokala dialoger som genomförts. Nationella aktörer eftersöker resurser ute i landet för att få en större spridning av sina verktyg. Myndigheter har behov av samordning för att därigenom öka möjligheten att nå ut till landets unga medborgare med kunskap och information. Även regionala organisationer efterlyser samordning för spridning av kunskap och information i sina regioner. Kommuner vill ha tydligare uppdrag, prioritering av lärande för hållbar utveckling samt resurser för implementering. De incitament och behov som presenterades blev föremål för diskussioner och synpunkter från mötesdeltagarna. Vilket perspektiv och vilken/vilka målgrupper prioriteras? Är det lärande i bred bemärkelse så bör civilsamhället ses som en viktig part i arbetet. Myndigheternas uppdrag blir allt snävare vilket minskar möjligheterna att ha en bred medborgardialog trots att detta visats sig vara viktigt för att utföra de uppdrag man har. Här behövs ett forum genom vilket departementen kan informeras om vikten av att arbeta med barn och ungdomars delaktighet. Vid tankesmedjan Global Utmanings jubileumsträff uttryckte framtidsminister Kristina Persson att politiken och förvaltningssystemen inte är synkade för att klara av de målsättningar vi ska uppnå. Statsapparaten har ett allt tydligare mål- & resultatfokus vilket inte gynnar sektorsövergripande tänkande vare sig i myndigheter eller i skolan.

31 Det civila samhället kan i vissa frågor gå före och agera som en motor. MUCF gör vart tredje år en stor värderings- & attitydundersökning bland ungdomar. Här borde hållbarhetsfrågorna också finnas representerade. MUCF ansvarar också för den väl spridda ungdomsenkäten LUPP. Kan den anpassas och användas för att också undersöka ungdomars attityder kring hållbar utveckling? Viktigt att betona hur satsningar kan bidra till att uppnå en mer likvärdig utbildning för alla. Även hur man kan arbeta med dessa frågor för att minska drop-out-problematiken. I Göteborg arbetade bl.a. Trafikverket med integration mellan yngre och äldre barn och med barn från olika områden vilket var ett bra sätt. Det och andra projekt visar också på vikten av att arbeta med hela skolan då man når alla elever, något som visat sig ge långsiktiga effekter efter projektslut. VI behöver jobba med människor och inte för. Barn och unga i samhällsplaneringen det blir viktigt när det är på riktigt Christer Carlsson från Trafikverket skulle här presentera det arbete som genomförts i samverkan mellan Trafikverket, Boverket, Folkhälsomyndigheten och sex utvalda kommuner. På grund av att flera av myndigheterna ej var på plats bestämdes att vänta med den presentationen till efter sommaren. En film som visar projektet finns här Förslag till fortsatt process Projektledningen presenterade ett förslag till fortsatt process och där insatserna var uppdelade i aktiviteter hösten 205 och aktiviteter 206. Förslaget diskuterades och många synpunkter och nya idéer kom fram. Mötesdeltagarna ville se förtydliganden gällande: Syfte, mål och målgrupp Vem som kan vara projektägare Att satsningen handlar om lärande för hållbar utveckling. Kunskapslänkens projektledning fick i uppdrag att ta fram en mer specificerad projektplan för den fortsatta processen som representanterna från respektive myndighet kan ha som underlag för att lyfta frågan vidare i sin organisation. Fredrik Wikström, MUCF, deklarerade att man fortsatt vill engagera sig i processen. Några snabba pengar finns dock inte. Helene Spetsmark, Konsumentverket, presenterade GD-nätverket Myndighetsnätverket för Barn o ungdomsfrågor. Där finns inte någon särskild grupp för hållbar utveckling och frågan är om detta myndighetsnätverk, eller en Kunskapslänk för lärande för hållbar utveckling, kan utgöra/komplettera GD nätverket med en grupp för hållbar utveckling. I ett förslag till kommande rapport från Naturvårdsverket gällande uppföljning av miljömålen föreslås ett förtydligande av vikten att Skolverket och Skolinspektionen arbetar med dessa frågor. Naturvårdsverket har större delen av sina uppdrag inom detta område men barn och unga är inte en uttalad målgrupp vilket gör att den inte så ofta prioriteras. Miljömålen lyfts allt oftare fram som viktiga och därför borde detta arbete knytas upp mot miljömålsarbetet. Naturvårdsverket har samarbetat med Håll Sverige Rent för att nå ut till barn och unga genom pedagogiskt material riktat till pedagoger i skolan. Finns det specifika delar av de planerade aktiviteterna som presenteras i förslaget till fortsatt process som passar in i någon av myndigheternas uppdrag och därigenom möjliggör delfinansiering av projektet? En fråga som ställdes av Fredrik Wikström och som bör diskuteras inom respektive myndighet.

32 Det fanns en samsyn från mötesdeltagarna att Skolverket borde ha en ledande roll i formandet av en nationell kunskapsorganisation/kunskapslänk och där andra myndigheter sedan medverkar för att bidra till utvecklingen. Det är viktigt att utgå från politikområden och sektorer för att hitta vägar framåt för hållbar utveckling. Regeringen och departementens kommunikation kring hållbar utveckling styrs idag till frågor kring miljömålen och generationsmålen. Skolverket och de flesta av de myndigheter som ingår i Kunskapslänkens myndighetsnätverk tillhör de 26 miljömålsmyndigheterna som också ingår i en gemensam samverkansgrupp kring dessa frågor. Mötets uppmaningar till deltagande myndigheter. Kan myndigheten/organisationen skriva en enklare form av Letter of intent, utan att binda upp sig med medel, för att visa att man vill vara en del av den fortsatta processen att forma en nationell kunskapsorganisation? Detta för att ge stöd åt Energimyndigheten som nu ensam finansierar och leder projektet. 2. Kan myndigheten/organisationen se att någon av de föreslagna aktiviteterna sammanfaller med något av de uppdrag som myndigheten har och som därigenom skulle kunna möjliggöra medfinansiering av den fortsatta processen? 3. Kan nätverksdeltagarna lyfta förslaget till fortsatt process i sina respektive organisationer så att frågorna kommer upp på GD-nivå och även departementsnivå? Projektledningen för Kunskapslänken kan träffa myndigheter/organisationer separat eller på annat sätt agera bollplank för att bidra till en förankringsprocess. Fortsatt process för myndighetsnätverket Det i dagsläget osäkra läget vad gäller fortsatt finansiering för Kunskapslänken efter sommaren påverkar kommande träffar med nätverket. Projektledningen lovade att bjuda in till ett möte efter sommaren för att gruppen ska ta ställning till en eventuell fortsättning. Vid det tillfället kommer Christer Karlsson att presentera projektet Barn och unga i samhällsplaneringen. Projektledningen avslutade mötet och tackade för visat intresse. Länkar: Sustainable Development Goals Global Action Programme OECD-rapport om svenska skolan KNUT forskarrapport nr KNUT forskarrapport nr 2 Maria Ojala forskning Naturskyddsföreningens kommunundersökning %20var%20god%20dr%C3%B6j%2024-sidig%20ny.pdf Ungdomar.se ungdomsundersökning Barn och unga i samhällsplaneringen Kunskapslänkens processer

33 Fortsatt dialog för att i samverkan öka barn och ungas kunskaper om- och delaktighet i en hållbar samhällsutveckling Den september 205 hos Folkbildningsrådet, Rosenlundsgatan 50 Stockholm Minnesanteckningar Deltagare: Björn Garefelt, Folkbildningsrådet Lisa Eriksson, Naturvårdsverket Christer Karlsson, Trafikverket Hans Ljungqvist, Universitets- & Högskolerådet Anna Nylander, Kemikalieinspektionen Henry Stegmayr, Folkhälsomyndigheten Mathias Sundin, Kunskapslänken Lisen Vogt, Kunskapslänken Kerstin Eriksson, Kunskapslänken Några av myndigheterna som anmält förhinder hade Kerstin Eriksson haft telefonkontakt med innan mötet. Inledning Björn Garefelt hälsade alla välkomna till Folkbildningsrådet och informerade om Folkbildningsrådets verksamhet och deras uppdrag där en viktig del är att fördela 3,5 miljarder i statsbidrag. Dagens agenda presenterades och därefter följde en kort presentationsrunda där Lisa Eriksson, som vid tidigare möten endast deltagit per telefon, berättade om sitt uppdrag på Naturvårdsverket och arbetet med Miljömålen. Hänt i Kunskapslänken sedan i maj Projektledningen presenterade en bild, bilaga, för att visa på de aktörer som projektet för dialog med och som ingår i olika nätverk på nationell och regional nivå. Information gavs också kring de samtal som förts med representanter på utbildningsdepartementet, miljö- & energidepartementet och Utrikesdepartementet och som myndighetsnätverket tidigare fått information kring genom ett mail från Mathias Sundin. Därutöver har projektledningen tagit kontakt med Lena Sommestad, ledamot i Miljömålsrådet och som där representerar landets länsstyrelser, och bett om hennes stöd att lyfta frågan om lärandets betydelse för en hållbar samhällsutveckling på Miljömålsrådets agenda. Projektledningen har också uppmanats av Per Magnusson på UNESCO rådet att ansöka om medel från Nordiska Ministerrådet för att kunna fullfölja Kunskapslänkens arbete under hösten. Ansökan som godkänts på Utbildningsdepartementet skickades in i mitten av augusti och svar väntas i början av september. Regionala dialogmöten har genomförts i samtliga län som ingår i Kunskapslänkens geografiska område, de fyra norrlandslänen, Dalarna, Kronoberg och Kalmar och Blekinge.

34 Barn o unga i samhällsplaneringen Christer Karlsson Trafikverket presenterade regeringsuppdraget Barn och unga i samhällsplaneringen som genomfördes under åren i samverkan med Boverket och Folkhälsomyndigheten och sex kommuner, bilaga 2. Uppdraget grundar sig på FNs barnkonvention och Trafikverkets strategi om barnens rätt till rörlighet. Tyvärr kan inte Trafikverket fortsätta utveckla erfarenheterna från regeringsuppdraget hos andra aktörer om det inte berör deras egen planering. Mervärden på det sociala planet som man inte tänkt på blev en positiv kringeffekt. Delaktighet ger en bra grund för bättre hälsa, rättvisefrågor och integration. Barns delaktighet bidrar också till andras delaktighet, föräldrar, grannar osv. En erfarenhet är att man bör se skolan som ett utredningsinstitut för kommunen. Regeringsuppdraget har gett fortsatt utveckling inom Trafikverkets verksamhet, åtgärdsvalsstudier, sedan resultaten lämnades till regeringen. Christers Karlsson ska nu avsluta uppdraget genom att skriva om framgångsfaktorer och fallgropar, för barnen, för skolan och för planeringen, utifrån projektresultaten. Mötesdeltagarna var eniga om att detta projekt skulle kunna utgöra ett första case att samverka kring och sprida i första hand i utvalda kommuner i de regioner som Kunskapslänken verkar idag för att sedan spridas vidare genom regionala och nationella konferenser. Samtal om fortsatt process för att forma en Kunskapslänk För att friska upp minnet och få samma utgångspunkt inför fortsatta samtal återkopplade projektledningen till den presentation som tidigare visats för myndighetsnätverket och som svarade på frågan Varför en Kunskapslänk? bilaga 3. Därefter gick vi laget runt för att höra vilket gensvar myndighetsrepresentanterna fått från sin organisation på de frågor som nätverket kom överens om vid mötet den 28 maj. Kan myndigheten/organisationen skriva en enklare form av Letter of intent, utan att binda upp sig med medel, för att visa att man vill vara en del av den fortsatta processen att forma en nationell kunskapsorganisation? Detta för att ge stöd åt Energimyndigheten som nu ensam finansierar och leder projektet. Kan myndigheten/organisationen se att någon av de föreslagna aktiviteterna sammanfaller med något av de uppdrag som myndigheten har och som därigenom skulle kunna möjliggöra medfinansiering av en Kunskapslänk? Kan nätverksrepresentanterna lyfta förslaget till fortsatt process i sina respektive organisationer så att frågorna kommer upp på GD-nivå och även departementsnivå? Projektledningen för Kunskapslänken kan träffa myndigheter/organisationer separat eller på annat sätt agera bollplank för att bidra till en förankringsprocess. Letter of intent Projektledningen har tidigare gått ut med en önskan att myndigheterna i nätverket formulerar någon enklare form av avsiktsförklaring, letter of intent, för att visa övriga myndigheter att man vill vara en del av en Kunskapslänk i samverkan med andra myndigheter och därmed stötta varandra i den fortsatta processen. Hittills är det bara en 2

35 myndighet, Energimyndigheten, som ensam ansvarat för- och finansierat både tidigare KNUT-projektet och nu Kunskapslänken. Om ett långsiktigt samarbete ska organiseras bör fler myndigheter vara med och dela ansvaret för uppgiften. Det framfördes synpunkter på att det kunde vara bra med ett exempel på ett letter of intent eller att någon myndighet går i spetsen för att bana väg för övriga. Viktigt att få till ett brev som andra myndigheter kan utgå ifrån i sitt skrivande. Möjligheter till medfinansiering Under rubriken Myndigheter från alla sektorer ska bidra till miljömålen gav regeringen i somras 24 strategiskt viktiga myndigheter i uppdrag att analysera hur de inom sitt område kan bidra till att nå miljömålen. I uppdraget ingår att ta fram en konkret plan med åtgärder för detta. Om miljömålen ska klaras behövs lösningar från alla sektorer. Uppdraget vänder sig därför till myndigheter som verkar inom olika delar av samhället, exempelvis bostäder, transporter, jordbruk, skogsbruk, utbildning, näringslivsutveckling, konsumtion, livsmedel etc. Enligt uppdraget ska myndigheterna analysera vilka miljökvalitetsmål och delar av generationsmålet som är relevanta för den egna verksamheten och upprätta en plan med åtgärder som bidrar till att klara miljömålen. Planen för genomförande ska omfatta en period om fyra år och ska vara upprättad senast 30 juni 206. Naturvårdsverket har en särskild roll att stödja och vägleda myndigheterna i arbetet. Senast den mars 206 ska myndigheterna kortfattat redovisa sin miljöanalys till Miljö- och energidepartementet. Regeringskansliet 25 juni 205. Genom att lyfta in lärande för hållbar utveckling och målgruppen barn och unga som viktiga parametrar i den åtgärdsplan som varje utpekad myndighet ska upprätta borde möjligheterna öka att också hitta finansiering för åtgärderna. Detta uppdrag till myndigheterna går i linje med den dialog som fördes på mötet där följande synpunkter gavs: Bredda begreppet lärande så att det gäller även civilsamhället. Det skulle vara bra om någon politisk ledare, ex. Åsa Romson säger att vi ska satsa på barn och unga. Det behövs analys och konkreta åtgärder för att myndigheterna ska kunna lyfta in pengar. Många myndigheter vill satsa på något konkret tex. Håll Sverige rents skolmaterial för miljömålen och kemikalier i förskolan/skolan. Viktigt att lyfta aspekten barn och ungas delaktighet för att fler perspektiv. Varje myndighet kan bredda sitt uppdrag mot barn och unga utifrån sitt uppdrag. Flera myndigheter arbetar tillsammans idag. Det vore bra om man kunde få till arbetet på ett enhetligt sätt utifrån ett regeringsuppdrag. Frågan om en Kunskapslänk för lärande för hållbar utveckling på GD-nivå Miljömålsrådet, med generaldirektörer från flera myndigheter och med Maria Wetterstrand som ordförande sammanträder i slutet av september. Kunskapslänken har via flera kanaler lobbat för att frågan om lärandets betydelse och satsningen på barn och unga som målgrupp för en hållbar samhällsutveckling tas upp på deras agenda. 3

36 Miljömålsrådets möte i september är ett ypperligt tillfälle för myndighetsnätverkets GDar att prata sig samman i frågan. Därför är det viktigt att de då bör ha informerats om Kunskapslänkens syfte, mål och verksamhetsplan. I detta arbete kan projektledningen för Kunskapslänken bidra med stöd för argumentation och om möjligt delta på något möte hos respektive myndighet. Projekt-/verksamhetsplan för Kunskapslänken Projektledningen fick i uppdrag av mötet att spetsa till den projektplan som skickades till myndighetsnätverket före midsommar för att kunna användas i kommunikation inom respektive myndighet. Projektledningen har utifrån detta beslutat att göra en verksamhetsplan som beskriver hela den behovsbild och därtill kopplade aktiviteter som vi identifierat utifrån nationella och regionala processer. Verksamhetsplanen kommer även att innehåll förslag på organisation samt en budget. Denna verksamhetsplan kan sedan delas upp i flera projektplaner för att passa olika finansieringsalternativ. En sådan projektplan kommer att skrivas för programmet Vinnova Frön. Projektledningen har skickat in en intresseanmälan för en ansökan till Vinnova Frön och vill bygga den på ett nytänkande och sektorsövergripande samarbete med myndigheterna för lärande för hållbar utveckling. Den 6 september har projektledarna blivit inbjudna till Vinnova för att diskutera en eventuell ansökan. Här är det viktigt att kunna påvisa flera myndigheters intresse för samverkan. Eventuella projektmedel från Vinnova skulle kunna utgöra ett gott komplement för att finansiera första steget att formalisera en Kunskapslänk. Fortsatt process hösten sep Besked från respektive myndighet om intresse att medverka i en Vinnovaansökan 5-sep Kunskapslänken träffar Energimyndighetens ledningsgrupp 5-sep Deadline för första ansökningsomgång för Klimatinvesteringsstöd 6-sep Kunskapslänken möter Vinnova för att diskutera projektansökan 22-sep Kunskapslänken träffar ev. Livsmedelsverket för presentation/diskussion 22-sep Kunskapslänken träffar Skolverket för presentation/diskussion 28-sep Senaste datum för myndighetsnätverkets representanter att förbereda respektive GD för en ev. diskussion på Miljömålsrådets möte september sep Miljömålsrådets möte 05-okt Besked från respektive myndighet om omfattning på medverkan i Vinnovaprojektet 07-okt Deadline för ansökning till Vinnova Frön. Mötet avslutades med ett tack till medverkande myndighetsrepresentanter och ett speciellt tack till Folkbildningsrådet som bjudit på både lokal, fika och lunch! Projektledningen Kunskapslänken 4

37 Kunskapslänken Regionala aktiviteter Dalarna Nätverk/samordning Dialogmöte Under våren 205 genomfördes ett dialogmöte i Dalarna för att öka barn och ungas delaktighet och kunskaper om hållbar samhällsutveckling. Representanter från Länsstyrelsen, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Stiftelsen Teknikdalen, NTA samt representanter från några dalakommuner deltog. Uppföljningsmöte planeras under hösten 205 Som underlag till mötets samtal fanns den förstudie och enkät som Framtidsmuseet genomfört med medel från Länsstyrelsen i Dalarna. Regional kartläggning - enkät Enkäten som spreds digitalt till Dalarnas 5 kommuner besvarades av drygt 00 personer. Antalet svar är för få för att dra några statistiska slutsatser utifrån men det finns många pedagoger som i öppna svar visar stort intresse och efterlyser ett ökat stöd i sin undervisning inom hållbar utveckling. Ett flertal av de tillfrågade pekar ut nationella myndigheter och regionala aktörer som Länsstyrelsen och Pedagogisk Utveckling i Dalarna (PUD)som viktiga för att utveckla lärande för hållbar utveckling i sin verksamhet. Gymnasielärarnätverk Under våren 205 startads ett lärarnätverk inom gymnasieskolans bygg och anläggningsprogram med inriktning Hållbart samhällsbyggande inom Bygg och anläggningsprogrammet i Dalarna. Nätverksträffarna är ett samarbete mellan projektet Gymnasial utbildning i energieffektivt byggande och Kunskapslänken. Syftet med träffarna är att skapa lärsituationer som ger ett holistiskt perspektiv på utbildningen och också stärka utbildningssidan inom hållbart samhällsbyggande i Dalarna. I nätverket ingår skolledare och pedagoger inom programmet. Under våren har tre träffar genomförts. Ett 30-tal pedagoger och skolledare har deltagit i träffarna. Träffarna kommer att fortsätta under läsåret LHU nätverk I Dalarna finns sedan 990-talet ett regionalt nätverk för lärande för hålbar utveckling som syftar till erfarenhetsutbyte och inspiration för pedagoger, skolledare och samordnare med intresse för lärande för hållbar utveckling. KNUT-projektet och sedan Kunskapslänken har sedan flera år varit initiativtagare och arrangör av de årliga träffarna. 205 utvidgades nätverket med Gävleborg. Året tema var konsumtion, etik & moral där bl.a. Kerstin Angberg-Morgården från Länsstyrelsen föreläste om hållbar konsumtion. Energiintelligent Dalarna Projektledningen i Dalarna deltar i nätverket Energiintelligent Dalarna. Energiintelligent Dalarna är ett nätverk för alla aktörer i länet som är involverade eller intresserade av energi- och klimatfrågor i Dalarna. Energiintelligent Dalarna utgör det samlade regionala ledarskapet och den naturliga plattformen för samverkan kring dessa frågor. Nätverket leds av Länsstyrelsen Dalarna.

38 Konsumtionsnätverket Länsstyrelsen startade tillsammans med Bildningsförbundet ett nätverk inom området Hållbar konsumtion. Projektledaren i Kunskapslänken Dalarna blev inbjuden att delta och har på de 3 möten lyft och fått gehör för kopplingen till lärande, utbildning och förskola/skola. Projektledningen har bidragit till skrivningar för att lyfta skolans och utbildningens roll i det remissutlåtande som gick från Länsstyrelsen i Dalarna inom Yttrande över fokusområdena i Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 205 Samarbete med NTA Samarbetet med NTA-samordnare i Dalarna har stärkts. Tillsammans har en ansökan till Ljungbergsfonden skrivits om finansiering av ett länsövergripande projekt i Dalarna, Gävleborg och Värmland med lärande för hållbar utveckling som övergripande tema utifrån skogen som råvara. Projektet är tänkt att utgå från Storylinemetoden med kompetensutveckling och processledning för pedagoger. Hållbar utveckling i Säffle Under våren har kontakt knutits med Herrgårdsgymnasiet i Säffle inom ramen för att stötta en process kring lärande för hållbar utveckling. Tillsammans med Den Global Skolan och Swedesd planeras en temadag i linje med skolans satsning. Dagen planeras utifrån ett helhetstänkande med Säffle kommuns vision Våga leda hållbar utveckling som grund och syftar till ett sektorsövergripande samarbete inom kommunens förvaltningar och en temadag för gymnasieskolans personal. Övrigt Globala skolan Tillsammans med Den Globala Skolan och Framtidsmuseet genomförde Kunskapslänken under våren en kompetensutvecklings dag för gymnasiepedagoger. NO-biennal Projektledningen i Dalarna höll en workshop för 7-9 pedagoger vid den nationella NObienalen i Falun på temat Att undervisa för handlingskompetens. Utbyte Kina i Region Dalarna regi Projektledningen i Dalarna höll på Framtidsmuseet under våren en workshop för elever från Kina och Dalarna på temat hållbar utveckling. Workshopen ingick i ett utbytesprogram med ungdomar från Sverige och Kina. Förskolan Mora Under våren har projektledningen i Dalarna stöttat ett förskolenätverk i Mora kommun. Träffar har arrangerats med lärande för hållbar utveckling och utomhusaktiviteter som grund. Träffarna ingår i ett LONA projekt (Lokala Naturvårdsatsningar) som administreras av Länsstyrelsen i Dalarna för Naturvårdsverket. 2

39 UF mässa Projektledningen i Dalarna ingick i juryn för Hållbart Företagande i regionfinalen i Dalarna. Borlänge 30 september 205 Lisen Vogt Projektledare Projektledare 3

40 Kunskapslänken Regionala aktiviteter Västerbotten, Norrbotten, Jämtland och Västernorrlands län Regionala dialogmöten Jämtland Första mötet ägde rum i Östersund. Regionförbundet, Länsstyrelsen, MittUniversitetet, Energikontoret samt tre av länets kommuner deltog. Det blev en bra diskussion som ledde fram till att bollen togs av Östersunds kommun att bjuda in till en uppföljande träff för att konkretisera regionala insatser. Norrbotten I Luleå var det en stor uppslutning på mötet. Teknikens Hus, Nenet, Luleå Tekniska Universitet, Länsstyrelsen, Kommunförbundet, Naturskyddsföreningen och tre kommuner deltog. Här blev det en konkret diskussion med många förslag på insatser. Uppdraget att ta dessa idéer vidare gavs till Kunskapslänken, Teknikens Hus och Nenet. Västernorrland I Härnösand deltog Technichus, MittUniversitetet, Länsstyrelsen samt tre kommuner. Även här kom det fram flera konkreta förslag på insatser som borde genomföras. Uppdraget gick till Kunskapslänken att fortsätta driva processen främst med syfte att möjliggöra projektfinansiering. Västerbotten I Umeå deltog Länsstyrelsen, Regionförbundet, Umeå Universitet, Umeå Naturskola samt Umeå kommun. I Västerbotten finns sedan tidigare en process med att skapa ett RCE (Regional Centre of Expertise) kopplat till FN-Universitetet. Denna process har dock dragit ut på tiden. Mötet landade i att RCE-processen och Kunskapslänkens arbete måste koordineras och att de aktörer som åtagit sig att skapa RCE (Regionförbundet, Länsstyrelsen, Umeå Universitet och Umeå kommun) måste förankra detta ordentligt så att processen kan ta nya steg framåt. Norrlandsmötet För att summera de regionala mötena och se ett Norrlandsperspektiv bjöds alla fyra länen in till ett Norrlandsmöte i maj. Tre av fyra län deltog och det blev en fortsatt bra dialog om vikten av att samarbeta för att utveckla lärandet för hållbar utveckling. Uppföljning dialogmöten I Jämtland har ett uppföljande möte med tjänstemän på Östersunds kommun hållits. Där fortsätter nu processen och parallellt arbetar Kunskapslänken med att undersöka möjligheter till projektfinansiering hos de regionala institutionerna. I Västernorrland pågår en dialog med Länsstyrelsen om hur insatser ska kunna finansieras. Ett möte hölls i början av sommaren och dialogen fortsätter nu under hösten. I Norrbotten hålls ett möte den 26 augusti på Länsstyrelsen för att diskutera former för ett regionalt projekt. På mötet deltar utöver Kunskapslänken och Länsstyrelsen även Teknikens Hus och Nenet. I Västerbotten fortsätter processen tillsammans med RCE-aktörerna. Ett möte genomförs den 25 augusti för att konkretisera regionala insatser. Regional kartläggning enkät I april skickades en enkät om lärande för hållbar utveckling (LHU) ut till samtliga skolchefer och skolnämndsordföranden i de fyra Norrlandslänen. Under två veckor inkom 03 svar från 33 av de 44 kommuner som fått utskicket. Enkäten visar tydligt samma budskap som framkommer i alla kontakter med skolor och kommuner. Dessa budskap är att LHU är ett viktigt uppdrag som dock inte genomförs i den utsträckning man själv önskar. Orsakerna är flera men fortbildning, prioritering och kännedom om metoder och material anges som några av orsakerna. Enkäten är ett bra underlag i de fortsatta diskussionerna om regionala insatser.

41 Kommunsamarbete I början av året bjöds Kunskapslänken in till Hudiksvalls kommun för att inspirera ett nystartat skolnätverk i hur man kan arbeta med lärande för hållbar utveckling. Mötet blev uppskattat och ledde till att vi ordnade ett utbyte mellan tjänstemän i Hudiksvall och Sundsvalls kommuner. Detta utbyte genomfördes i maj och är starten på ett samarbete mellan dessa kommuner. Deltagarna kom från olika förvaltningar vilket kan fortsätta utvecklingen av sektorsövergripande samarbeten. Övriga träffar I Härnösands respektive Sundsvalls kommuner har träffar genomförts med skolförvaltningar och skolpolitiker för att diskutera vikten av att prioritera lärande för hållbar utveckling i den egna organisationen. Här framkom behovet av fortbildning och goda exempel även för politiker och högre tjänstemän. Övriga aktiviteter i Sundsvalls kommuns har arbetet med lokala aktiviteter fortsatt. I kommunen finns en liten förvaltningsövergripande arbetsgrupp som Kunskapslänken är en del i. Denna grupp planerar och genomför nätverksträffar för pedagoger i förskolan, grundskolan respektive gymnasiet. Utöver dessa träffar genomfördes under våren en pilot som kallas MOD. Det var tre aktiviteter för gymnasieelever som gick ut på att på ett kreativt sätt lära sig mer om lokalt arbete inom hållbar utveckling och marknadsföra detta till målgrupper man själv bestämde. Ett 80-tal elever deltog i dessa träffar. Satsningen på hållbara gymnasiearbeten fortsatte och ett rekordstort antal elever deltog det gångna läsåret. Nytt var också att tre kommuner i Norrbotten deltog för första gången. Avstämningar med inlämnade arbeten genomfördes i början av året och i april togs arbeten in och en jury utsåg tre stipendier samt två hedersomnämnanden. Dessa delades ut på BioFuel Regions årsstämma samt på respektive skolors avslutning. Sundsvall den 30 september 205 Mathias Sundin Projektledare Projektledare 2

42 Kunskapslänken Regionala aktiviteter Blekinge, Kronoberg och Kalmar län Regionala dialogmöten Under våren genomfördes tre regionala dialogmöten, ett per län. Dessa byggde på ett flertal samtal och träffar med olika aktörer i respektive län under KNUT- projektets senare del. Syftet med dialogmötena var att diskutera regional samverkan för Lärande för hållbar utveckling som ett viktigt steg för att uppnå både nationella som regionala mål inom de områden som berör hållbar samhällsutveckling. Eftersom dessa frågor är sektorsövergripande och att det ofta är i mötet mellan olika kompetenser och samhällssektorer som nya idéer tar form gick inbjudan till flera olika aktörer i regionen. Inbjudna var representanter från länsstyrelserna, regionförbunden, Science centers, kommunala utvecklingsledare, AV-media, universitet, högskolor, folkhögskolor m.fl. Aktörer som på olika sätt verkar för regional hållbar samhällsutveckling och skolutveckling. På mötet presenterades projektet Kunskapslänken, varför en nationell Kunskapslänk för lärande för hållbar utveckling behövs, vad den skulle ha som uppgift och hur den eventuellt kan organiseras och finansieras. Här pekades på några viktiga incitament som gör att en nationell kunskapsorganisation för lärande för hållbar utveckling ligger helt rätt i tiden och där en Kunskapslänk med regionala noder kan ses som en nödvändighet för att nå ut till landets medborgare med information och nya kunskaper och där skolan utgör arenan för att nå våra unga medborgare. Dessa regionala noder skulle också möjliggöra en mer likvärdig skola genom att fler skolor kan få del av skolutvecklingsinsatser. De incitament som togs upp var skolans styrdokument som tydligt pekar på att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra undervisningen, Global Action Programme of ESD (GAP) som ersätter den 0-åriga FN-dekaden för lärande för hållbar utveckling, de 7 globala hållbarhetsmålen, Sustainable Development goals (SDG), som är sektorsövergripande och kommer att beröra alla politikområden samt den senaste OECD rapporten, OECD-report on Swedish school system. Som underlag för dialogmötena återfanns också resultaten från de regionala kartläggningarna som genomfördes under vinter och tidig vår i respektive län och som presenteras under rubriken Regionala enkäter nedan. En annan viktig del i underlaget var att presentera resultaten från de regionala insatserna under KNUT- projektet där förutom kvantitativa resultat även pekades på de skrivningar kring lärande för hållbar utveckling som projektet medverkat till att få med i flera av de regionala åtgärdsprogrammen i både länsstyrelsernas och regionförbundens utvecklingsplaner. Bland annat i Kronobergs åtgärdsprogram för att nå miljömålen står att: Lärande för hållbar utveckling En av de viktigaste målgrupperna för informationsinsatser är barn och ungdomar. Inte minst genom den påverkan de kan ha på sina föräldrar. Skolan är här den självklara aktören, men lärarna behöver stöd för att kunna integrera klimat- och energiaspekter i undervisningen. KNUTprojektet är ett bra exempel på hur stöd kan ges. Skapa ett regionalt resurscentra som stöd för skolledare och pedagoger Studier visar att pedagoger behöver stöd för att kunna integrera och förändra innehållet gällande klimat-, energi och hållbarhetsfrågorna i undervisningen, så att den blir relevant för eleverna. Energikontor Sydost har via sina skolutvecklingsprojekt bra verktyg och nätverk för att stödja skolorna i det arbete.

43 En kortare workshop genomfördes där deltagarna skulle besvara följande frågor: Mötesdeltagarna bidrog med mycket input och synpunkter under mötet och en samsyn fanns om vikten av både regional som nationell samordning och styrning av de beskrivna strategierna och måldokumenten. Responsen från deltagarna var mycket positiv och det framkom många tankar och idéer kring varför en regional kunskapsnod för lärande för hållbar utveckling behövs, vad den skulle kunna bidra till och exempel på hur detta skulle ske. Synpunkter som blir värdefulla inslag i formandet av regional samverkan/noder. Arbetet med detta kommer att ta fart så fort finansiering för en fortsättning av Kunskapslänken är klar. Regional kartläggning - enkäter En del av KNUT-projektets mål var att hitta samverkansformer med universitet och högskolor. Detta för att förankra projektets forskningsresultat och de koncept på kompetensutveckling och lärandemetoder som projektet arbetat fram. I detta syfte genomfördes ett flertal möten och samtal med Linnéuniversitet och Blekinge tekniska Högskola som resulterade i att samverka kring en kartläggning av pedagogers och skolledares kunskaper om och eventuella behov av stöd i lärandet för hållbar utveckling i regionen. Kartläggningen påbörjades i januari 205 inom ramen för Kunskapslänken och genomfördes i form av en webbaserad enkät som tagits fram i samverkan med professor Thomas Tydén från Högskolan Dalarna som ingått i KNUT-projektets forskningsteam. Samma enkät, med vissa justeringar, har använts i samtliga KNUT-regioner. Enkäten skickades ut till samtliga kommuners skolchefer och skolledare i region sydost med uppmaning om att sprida vidare till sina pedagoger. I Blekinge genomfördes kartläggningen i samverkan med Blekinge Tekniska Högskola och i Kronoberg och Kalmar län i samverkan med Linnéuniversitetet. Viktigt var att Blekinge Tekniska Högskola och Linnéuniversitetet stod med som avsändare för att få den uppmärksammad hos mottagaren. Totalt från de tre länen fick vi in 364 svar så kartläggningen ger inte något statistiskt underlag men väl en fingervisnng om skolornas arbete med lärande för hållbar utveckling. som i stort överstämmer med resultaten från de andra KNUT-regionerna och andra nationella studier som gjorts inom området de senaste åren. Några av de saker som är gemensamt i dessa kartläggningar och andra studier är pedagogers behov av stöd genom framförallt olika kompetensutvecklingsinsatser och tydliga mål och strategier från skolans ledning. Överraskande resultat i våra kartläggningar är att man 2

44 också efterfrågar tydligare riktlinjer från politiken samt vikten av stöd från regionala organisationer som länsstyrelser och regionförbund, högskolor/universitet samt myndigheter. Resultaten från kartläggningarna har i ett första skede presenterats för samverkansparterna och därefter använts som underlag i de regionala dialogmötena. Som exempel bifogas resultatet från Kalmar län. Övrigt Kunskapslänken presenterades på en träff i Älmhults kommun och deras förberedelser inför WASPER projektet. Målet för det projektet är att förse Haganässkolan i Älmhult med en solcellsanläggning och samtidigt genomföra utbildningsinsatser för både pedagoger och elever. Här planeras för ett samarbete mellan Kunskapslänken, Älmhults kommun och Länsstyrelsen Kronoberg. Halvdagsseminarie för pedagoger i Alvesta kommun Förberedande samtal med Linnéuniversitetet och Coompanion Kalmar län om samverkan för ungt företagande inom hållbar tillväxt. Oskarshamn 30 september 205 Kerstin Eriksson Projektledare Projektledare 3

Slutrapport. Kunskapslänken

Slutrapport. Kunskapslänken m Finansieras av: Med Slutrapport Dnr 2014-006860 Projektnr 40214-1 Avser perioden 2014-12-08-2015-08-31 Kunskapslänken Ett projekt i syfte att forma en nationell kunskapsorganisation med ansvar för att

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor

Läs mer

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Deltagare: Anna- Carin Bylund, Folkbildningsrådet Karin Bårman, Skolverket Tore Carlsson, Energimyndigheten Kerstin Eriksson,

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Syftet är att bidra till en hållbar samhällsomställning genom att: - öka antalet skolor och förskolor

Läs mer

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken (dec 2014 maj 2016) Syfte Att genom sektorsövergripande samarbeten ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar

Läs mer

Hej! Möjlighet att följa arbetet. Vad tycker skolor och förskolor om Grön Flagg

Hej! Möjlighet att följa arbetet. Vad tycker skolor och förskolor om Grön Flagg Hej! Du är kontaktpolitiker för en Grön Flagg-skola eller förskola. Över 2 500 skolor och förskolor är anslutna till Grön Flagg i Sverige vilket gör det till det största nätverket för skolor och förskolor

Läs mer

BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt

BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Dagens agenda 09.30 10.00 Fika 10.00 10.15 Region Västerbo8en och Kunskapslänken hälsar välkommen 10.15 10.30 PresentaBonsrunda

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm,

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, 2015-04- 14 Deltagare: Yoshiko Asano, Uppsala Universitet, RCE Öst Johan Boman, Göteborgs Universitet, RCE Västra Götaland Kerstin Eriksson,

Läs mer

Dokumentation

Dokumentation Dokumentation Hur ska en nationell kunskapsplattform för LHU organiseras för att i bred samverkan bidra till att öka barn och ungas kunskaper om- och delaktighet i den hållbara samhällsutvecklingen? 2015-02-19

Läs mer

KNUT- projektet. Följ oss gärna på:

KNUT- projektet. Följ oss gärna på: Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? KNUT- projektet Med sy'e a) bidra -ll en hållbar samhällsomställning genom a) öka antalet skolor och förskolor som kon-nuerligt

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Vad har hänt sedan sist? Dialoger Nationellt: Möte med utbildningsdepartementet Dialog och utbyte med Gunilla Blomquist,

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Nyckelord: 5-7 st Barn, unga, delaktighet, energi, klimat, hållbar utveckling

Nyckelord: 5-7 st Barn, unga, delaktighet, energi, klimat, hållbar utveckling EM2513 W-4.0, 2016-03-11 SLUTRAPPORT 1 (24) Datum Dnr 2016-07-15 2015-007042 Projektnr 40213-2 Energimyndighetens titel på projektet svenska Kunskapslänken del 2 Energimyndighetens titel på projektet engelska

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning "Sustainability is the only way that we can protect our precious planet, today and tomorrow. There is no Plan B, because there is no Planet B. Sustainability must be built into everything we do, and education

Läs mer

Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet

Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet 1. Organisa3on Organisa(onsform Ideell na(onell förening som i nästa steg kan komple;eras med regionala föreningar i en organisa3onsstruktur.

Läs mer

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?

En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? 2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten 1 Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 4 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling

Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling 2016 Bridging the GAP Resultat från nationell workshop om lärande och utbildning för hållbar utveckling Bridging the GAP 2016 Eva Åkesson, rektor Uppsala universitet Inledning Att lärande och utbildning

Läs mer

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231

Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Slutrapport KNUT 3 Dnr 2012-005729 Projektnr 32239-3 Avser perioden 20130301 20141231 Nu förstår jag helheten KNUT är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som ger stöd till skolor och förskolor i arbetet

Läs mer

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge

Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Regionala aktiviteter i Sydost Kalmar, Kronoberg och Blekinge Nedan beskrivna aktiviteter kompletterar punkten 6. Genomförande sidan 11 i projektbeskrivningen KNUT 3 6.1 Utveckling och spridning av koncept

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna

Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2011 Stiftelsen Teknikdalen, Dalarna Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 2-4 2. Aktiviteter för intressenter/finansiärer sid 5 2.1 Regional referensgrupp

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör

Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör Projektplan: Glokala omställningscentra Folkhögskolan som arena och aktör 1. Idé och mål Bakgrund För att finna lösningar på klimat- och miljökriserna krävs en omställning av dominerande modeller för produktion

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr: Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling

Läs mer

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan

Minnesanteckningar. Bästa föräldrastöd i samverkan Minnesanteckningar Bästa föräldrastöd i samverkan 110301 Inledning Landstingets Samhällsmedicinska enhet tillsammans med Regionförbundet Örebro jobbar sedan 1 oktober 2010 med ett samverkans och utvecklingsarbete

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och

Läs mer

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet PROCESSBESKRIVNING 1(7) Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet (MMR) 1. Sammanfattning Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad som ska gälla för länsstyrelsernas medverkan

Läs mer

HU2 vårmöte

HU2 vårmöte HU2 vårmöte 2017 hanna.hofverberg@edu.uu.se 1. Presentation 2. SWEDESD och GAP 3. Diskussion om samarbeten En global agenda för hållbar utveckling: Agenda 2030 FN:s medlemsländer har beslutat om utvecklingsagenda

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017

Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete

Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag 1 (6) Redovisning av åtgärder med anledning av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete Sammanfattning

Läs mer

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen e Regeringen Regeringsbeslut 2017-12-13 N2017/07544/PBB 1114 Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Förskolan 1 5 år Efter ett gemensamt beslut om att arbeta för utmärkelsen gör ni en intresseanmälan via Internet: http://www.skolutveckling.se/utvecklingsteman/hallbarutveckling/utmarkelsen/

Läs mer

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS

FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS FLERNIVÅSTYRNING ALLA BEHÖVS PRESIDIEKONFERENS 2015-11-27 Christina Johannesson, CAJalma AB Var det bättre förr? Uppåt, nedåt, utåt EU Globalt Utbildningsnivå Digital kunskap Entreprenörskap Marknaden

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Login: Konferens Lösenord: 2019-FHKonf-02

#textildialogen #hållbartextilvärdekedja Login: Konferens Lösenord: 2019-FHKonf-02 Tillsammans med andra arbetar vi för att säkra en Tillsammans bra livsmiljö för med människan andra arbetar och vi för allt annat att levande. säkra en bra livsmiljö för människan Nu och för kommande och

Läs mer

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg

Mål och inriktning - Nämndplan 2015. Lokal nämnd i Falkenberg 01054 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 Lokal nämnd i Falkenberg Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2015 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2015 4 Invånarna

Läs mer

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method

Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Alla Tiders Kalmar län, Create the good society in Kalmar county Contributions from the Heritage Sector and the Time Travel method Goal Bring back the experiences from the international work of Kalmar

Läs mer

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning 2013-2016 mellan Ängelholms kommun och Statens skolverk Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Uppsala län september 2011-mars 2012 Projektplan - 14 september 2011 som Kultur i länet, Riksteatern Uppsala län och Riksteatern enades kring Det här samarbetet

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik Med fokus på att styra och leda Carl-henrik.adolfsson@lnu.se Fokus för dagens föreläsning Utifrån resultat och lärdomar från två större genomförda skolutvecklingsprojket

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan

Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan Farhana Borg, Lektor i pedagogiskt arbete Ledare, Förskolepedagogiskt kollegium Projektledare, Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan

Läs mer

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling

Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling Handlingsplan fö r samverkan mellan Upphandlingsmyndigheten öch VINNOVA öm innovationsupphandling -01-11 1 (7) Inledning Avsikt Avsikten med handlingsplanen är att identifiera gemensamma aktiviteter som

Läs mer

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som

Läs mer

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet

Ds 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens

Läs mer

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Har du frågor, kontakta oss på Fairtrade info@fairtrade.se

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@wolterskluwer.se www.skolverket.se/publikationer

Läs mer

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott

#skoldigiplan. Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet. Annika Agélii Genlott #skoldigiplan Nationell handlingsplan för digitalisering av skolväsendet Annika Agélii Genlott Annika.agelii.genlott@skl.se Linkedin @angen_s Organisation Styrgrupp: Utbildningsdepartementet, Skolverket,

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media

PEC: European Science Teacher: Scientific Knowledge, Linguistic Skills and Digital Media PEC: Fredagen den 22/9 2006, Forum För Ämnesdidaktik The aim of the meeting A presentation of the project PEC for the members of a research group Forum För Ämnesdidaktik at the University of Gävle. The

Läs mer

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

GOD UTBILDNING FÖR ALLA Mål 4 i Agenda 2030 Naturskyddsföreningens positionspapper GOD UTBILDNING FÖR ALLA Förord I september 2015 antog världens ledare Agenda 2030 för en hållbar utveckling och dess 17 globala mål, som för första

Läs mer

En ny mötesplats blir till.

En ny mötesplats blir till. En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL

Läs mer

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans?

KIM-projektet. Kommunalt och Ideellt Medskapande. Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans? KIMprojektet Kommunalt och Ideellt Medskapande Projektplan 2: Hur möter vi framtidens samhällsutmaningar tillsammans? Vårt dnr 2 (13) Innehåll Innehåll... 2 Varför vill vi genomföra projektet?... 3 Vad

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Julius Kramer Det är skillnad på att vara bäst i världen och att

Läs mer

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016

Högskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg

Läs mer

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)

Samverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7) Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2

Läs mer

Utlysning: Implementering och utveckling av energi- och klimataspekter i relation till befintlig lagstiftning

Utlysning: Implementering och utveckling av energi- och klimataspekter i relation till befintlig lagstiftning UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000909 2018-005487 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Implementering och utveckling av energi- och klimataspekter i relation

Läs mer

utbildning for hallbar utveckling i Sverige

utbildning for hallbar utveckling i Sverige Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige.. Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och

Läs mer

N Y T T F R Å N SIKTA

N Y T T F R Å N SIKTA Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Läs mer

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Yttrande över Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (6) Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Läs mer

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute) NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar

Läs mer

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik

Energitinget 17 mars Naturvetenskap och teknik Energitinget 17 mars 2010 Naturvetenskap och teknik i och Februari utanför Mars skolan Ann-SofiJohansson Linköpings Kommun ann-sofi.johansson@linkoping.se Bengt Fall Norrköpings kommun bengt.fall@edu.norrkoping.se

Läs mer

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35 ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden

1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 1(9) Nämndsplan 2013 Laholmsnämnden 2(9) Innehållsförteckning Nämndsplan 2013... 1 Inledning... 3 Laholmsnämndens uppdrag... 4 Nämndsplan 2013... 5 Delaktighet och dialog... 5 Kunskap om invånarna och

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer