BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BioFuel Region. Morgondagens transporter. Framtiden är ung. Från råvara till produkt"

Transkript

1 Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

2 Dagens agenda Fika Region Västerbo8en och Kunskapslänken hälsar välkommen PresentaBonsrunda PresentaBon av uppdraget Kunskapslänken bakgrund, behov, incitament etc. Återkoppling från: - Regionala möten i Jämtland, Norrbo8en, Västernorrland och Västerbo8en - Möten i den nabonella aktörsgruppen - Möten i det nabonella myndighetsnätverket - Övriga nabonella möten PresentaBon av RCE North Sweden Några exempel från pågående arbeten i Norrland Vi bjuder på lunch Hur kan vi arbeta vidare med dessa frågor mot frambden? - E8 konkret förslag på insatser Gemensam diskussion - Vad behöver göras? - Vem gör vad? Summering och kaffe

3 BioFuel Region Morgondagens transporter Framtiden är ung Från råvara till produkt

4 Bakgrund - KNUT- projektet Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klima:rågor och därmed stärka deras handlingskompetens inom dessa områden. Stödja förskolor och skolor i arbetet med lärande för hållbar utveckling enligt gällande läroplaner och därigenom bidra All en hållbar samhällsomställning Regionala projekt inom LHU med olika innehåll 2008 Skolverket bjuder in 4 regionala aktörer med erfarenhet av LHU 2009 Förstudie Genomförandeprojekt del Genomförandeprojekt del våren Kunskapslänken

5 Resultat KNUT- projektet AkBviteter för implementering som ger avtryck i utbildningen: Erfarenhetsutbyte & spridning av goda exempel. IniBerat och utvecklat nätverk på regional och nabonell nivå Fortbildning av pedagoger Metodutveckling Konferenser på regional och nabonell nivå Lokala och regionala sektorsövergripande utvecklingsprocesser Förstudier och enkäter (pedagoger, skolledare, tjänstemän & polibker) Forskning - rapporter

6 Lärande för hållbar utveckling

7 Hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling Ekologisk dimension Social dimension Ekonomisk dimension

8 DefiniHonen (Källa: Skolverket) Hållbar utveckling i undervisningen handlar om a8 få barn, ungdomar och vuxna a8 förstå förutsäiningarna för hållbar utveckling, enligt läroplanernas och kursplanernas kunskapskrav. Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på e8 sä8 som förbereder eleverna på e8 akhvt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga a8 ta e8 personligt ansvar för sii handlande. E8 lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokrabska arbetssä8. kribska förhållningssä8. ämnesövergripande samarbeten. mångfald av pedagogiska metoder. delakbghet och inflytande.

9 Skapa aktuella och relevanta kontexter för undervisningen! Hälsa Miljö IntegraBon Jag är nyfiken! KonsumBon

10 Varför? Behov & utmaningar

11 54% av 12- åringarna oroar sig för klimatet *Ojala, UU SegregaBon & intolerans ökar 76% av ungdomar anser a8 hållbarhetsfrågor är vikbga eller mycket vikbga *Ungdomar.se 2014 Sjunkande intresse ger sjunkande skolresultat *ROSE Bara 37% anser a8 hållbar utveckling får Bllräckligt utrymme i skolan *Ungdomar.se 2014 Ungdoms- arbetslösheten är hög Bara 44% anser sig ha dåliga möjligheter a8 påverka samhället de bor i *Ungdomar.se 2014

12 Vi hinner inte planera ämnesövergripande arbeten *KNUT- enkäter 2015 Bara 19% av oss får regelbunden fortbildning inom hållbar utveckling *SNF 2014 LHU är inte e8 prioriterat område *KNUT- enkäter 2015 Vi styrs Bll a8 ha fokus på enskilda ämnen, kunskapsnivåer och bedömning *KNUT- enkäter 2015 Vi behöver hjälp med a8 implementera hållbar utveckling i undervisningen *KNUT- forskn Vår skola får så många påknackningar a8 vi har börjat tacka nej Bll allt *Mediadeba

13 Täta sko8 mellan nämnder och förvaltningar Regionala utvecklingsmedel används inte Bll skolan Det skiljer så mycket mellan våra skolor Vår lilla kommun är inte med i några satsningar Vi når inte ut Bll medborgarna med våra budskap Transportplan, avfallsplan, energi- & klimatstrategi, integrabonsstrategi, likabehandlingsplan, stadsmiljöplan, landsbygdsprogram, Bllväxtstrategi.

14 NaBonell skolmyndighet vs. lokala skolhuvudmän Uppfyllelse av nabonella mål inom HU Sjunkande skolresultat i PISA NaBonella aktörer och nabonella satsningar som inte når ut bre8 Hållbar utveckling är e8 uppdrag som återfinns hos flera departement och myndigheter Mycket teori- & ämnesforskning. Lite praxisnära forskning. Bristande implementering

15 Incitament

16 Sustainable Development goals (SDG) 17 mål med 169 underliggande mål som ska beslutas i september SDG4: Säkerställ inkluderande, jämlik och kvalitabv utbildning och möjliggör för alla individer a8 ha e8 livslångt lärande Ø Främja värderingar, kunskaper och färdigheter som bidrar Bll en hållbar utveckling Alla länder ska uppfylla målen Politk för Global Utveckling (PGU). Alla polibkområden ska sträva åt samma håll såväl nabonellt som lokalt. Processer pågår och koordineras just nu av UD.

17 Tydlig del i Lpfö98, Lgr11 och Gy2011! Förskolan: Grundläggande värden Mål Grundskolan: Värdegrund PerspekBv Mål Kursplaner Gymnasieskolan: Grundläggande värden PerspekBv Examensmål Ämnesplaner

18 OECD- report on Swedish school system Policy achon 1.1: Ställ högre förväntningar på alla elever genom a8 bygga på den befintliga läroplanen Högre förväntningar på elever bör bygga på de kunskaper och färdigheter som redan definierats som vikbga mål för utbildningssystemet, som många refererar Bll som kompetens för det 21: a århundradet: Befästa grundläggande färdigheter i läs- och skrivkunnighet, matemabk och naturvetenskap Vidareutveckla problemlösning, krihskt och oberoende tänkande, globala kompetenser och miljömässig hållbarhet. Lärarnas förmåga a8 leverera kommer a8 kräva professionell utveckling för a8 stärka lärarnas kunskap om läroplanen och pedagogiska färdigheter för a8 svara på enskilda elevers inlärningsbehov.

19 Global AcHon Programme (on ESD) Rapport från Dekaden ( ) 32 RekommendaBoner framtagna Sverige åtar sig a8 ha en ledande posibon i arbetet NaBonell handlingsplan NaBonell fokalpunkt Johannesburg Dekaden inleds Rio +20 Nagoya GAP - Sverige Ödesåret

20 Kunskapslänken Våren 2015

21 Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsikbg och väl förankrad nahonell kunskapsorganisahon som möjliggör samordning, erfarenhetsutbyte och satsningar på fortsa8 utveckling inom lärandet för hållbar utveckling, i det svenska utbildningssystemet. Säkerställa en långsikhg finansiering. IniBera och/eller vidareutveckla regionala noder som erbjuder stöd Bll skolor, skolhuvudmän samt andra utbildningsanordnare med behov a8 utveckla lärande för hållbar utveckling. Projektmål: Ta fram e8 färdigt förslag på en kunskapslänk för a8 kanalisera forskning, informabon och kunskap om Lärande för hållbar utveckling mellan å ena sidan akademin, myndigheter, näringslivet och intresseorganisaboner och å andra sidan barn och ungdomar, skolledare, pedagoger och skolorganisaboner Vidareutveckla befintliga nätverk på nabonell och regional nivå som syrar Bll a8 stärka samverkan mellan skolan, akademin och omgivande samhälle inom området hållbar utveckling Energimyndigheten med stöd av Skolverket och SMHI

22 Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

23 HUT- gruppen Gruppering med nabonella aktörer som verkar för e8 ökat hållbart lärande. Har träffats sedan 2012 på inibabv av KNUT- projektet. Syret är a8 få Bll samverkan och ökad spridning av befintliga akbviteter och verktyg. Gruppen fylls konstant på med nya aktörer. WWF, Naturskyddsföreningen, Håll Sverige Rent, Den Globala Skolan, Naturskoleföreningen, Svenska Science Center Föreningen, NTA, PUSH Sverige, Ungdomar.se, Folkbildningsrådet, Global AcBon Plan. Ø Det behövs resurser för spridning av befintliga verktyg Ø VikBgt a8 påverka polibken för a8 lyra frågan Ø Intresse finns a8 göra samarbeten i större skala Ø Samarbete måste ske utan a8 den egna idenbteten skadas

24 Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

25 Myndighetsnätverket IniBerades av Kunskapslänken i början av Två träffar har hållits och en tredje sker nästa vecka. Energimyndigheten, Skolverket, SMHI, Naturvårdsverket, Boverket, Trafikverket, Konsumentverket, Livsmedelsverket, KemikalieinspekBonen, Folkhälsomyndigheten, Folkbildningsrådet, Universitets- & Högskolerådet, Naturvårdsverket, Myndigheten för Ungdoms- & Civilsamhällesfrågor samt SKL Ø Skola och barn/unga är vikbga målgrupper som dock inte är u8alade i regleringsbrev Ø Många mål och uppdrag inom hållbar utveckling som behöver kommuniceras ut och därbll utbildas inom Ø Har önskat konkret förslag på hur en satsning på lärande för hållbar utveckling kan se ut Ø Stort intresse från flera a8 lyra frågan Bll GD och departement för a8 få Bll en gemensam ökad satsning

26 Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

27 PoliHken Arbetet med a8 informera polibken om behov och förslag har nyligen påbörjats. Nedan följer en lista med påbörjade och planerade kontakter Ø Miljö- & energidepartementet vi har få8 en bra kontakt i Gunilla Blomquist. Har hjälpt oss vidare med kontakter inom departementet och mot andra departement. M&E vill se e8 större engagemang från utbildningsdepartementet i dessa frågor. Naturvårdsverket, KemikalieinspekBonen, Energimyndigheten, SMHI Ø Utbildningsdepartementet vi har har en kort informabon Bll sakkunniga och tjänstemän på utbildning. Kunskapen och intresset är på ganska låg nivå. Vi arbetar från flera håll för a8 kunna få träffa våra ministrar och deras statssekreterare. Ø FramBdskansliet arbetar för ministern för strategi- & frambdsfrågor. Kontaktade och väntar på återkoppling Ø Miljömålsrådet och miljömålsberedningen kontaktade och väntar på återkoppling Ø Socialdepartementet ska kontaktas Folkhälsomyndigheten, Barnombudsmannen Ø Näringsdepartementet ska kontaktas Boverket, Trafikverket, Livsmedelsverket, Konsumentverket Ø Lokala och regionala polibker vissa kontakter har tagits men fler behövs med i processen.

28 Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

29 RCE - GAP I april genomfördes en träff med de fyra RCE som finns i Sverige. Två har verksamhet (Skåne och Västra Götaland), e8 har inte kommit igång (North Sweden) och e8 håller precis på a8 startas (Öst). RCE är e8 bra exempel på e8 regionalt nod med kopplingar Bll den internabonella agendan. Saker som framkom på mötet var bl.a. Ø Det behövs tydligt ägarskap och förankring i regionen samt bra styrning Ø Det behövs resurser a8 driva så a8 fysiska personer arbetar med frågorna Ø Bra med e8 bre8 nätverk Ø Jobbar mycket med a8 skapa mötesplatser mellan olika sektorer Ø Alla är kopplade Bll universitet/högskolor

30 Process i bred dialog! HUT- gruppen NaBonella aktörer Myndigheter PoliHken NaBonellt + lokalt RCE / GAP RCE x 4 Unescorådet SWEDESD Forskningen Forskargrupp + regionalt Regionalt Regionala dialogmöten, nätverk och enkäter

31 Regional input - nätverk KNUT- projektet har sedan starten arbetat med a8 inbbera och vidareutveckla nätverk på lokal, regional och nabonell nivå. I Norrland har vi jobbat med följande målgrupper. Ø Lokala nätverk som bryggar över förvaltningar och sektorer ex. Sundsvall Ø Nätverk mellan kommuner för a8 utbyta erfarenheter ex. Sundsvall- Hudiksvall Ø Regionala nätverk mellan aktörer som arbetar med frågorna ex naturskolor, science centers, energikontor, projektledare etc. Ø Gymnasielärarnätverket igång sedan 2004 träffar för inspirabon och fortbildning, kontakter mellan lärare och skolor, specifika satsningar på program eller teman Samtliga dessa målgrupper u8rycker önskemål om a8 få fortsä8a träffas och utöka sina nätverk. Alla målgrupper u8rycker även ökade satsningar som möjliggör utveckling av sina verksamheter vilket innebär olika saker beroende av vilken målgrupp man talar om. Liknande nätverk och satsningar finns i de andra regioner som ingå8 i KNUT- projektet.

32 Regional input - enkäter I KNUT- projektet och Kunskapslänken har vi de senaste åren skickat ut olika enkäter för a8 undersöka behoven hos olika målgrupper. Enkäterna har tagits fram i samarbete med vår forskargrupp. Totalt så har ca 650 pedagoger, lärare, skolledare och polibker runt om i Sverige besvarat våra enkäter. Den 28 april skickades en enkät ut Bll alla skolchefer och skolnämndsordföranden i de fyra Norrlandslänens 44 kommuner. Önskemålet var a8 de själva och/eller någon/några i deras organisabon skulle besvara enkäten inom två veckor. När enkäten stängdes den 15 maj så hade det kommit in 102 svar från 32 kommuner vilket är e8 bra underlag för den fortsa8a dialogen.

33 Regional input - dialogmöten Som e8 led i a8 utveckla nätverken och få in input så bjöd Kunskapslänken in Bll dialogmöten i alla fyra Norrlandslänen. Här följer en kort redovisning av respekbve möte. Mer dokumentabon finns på webben h8p:// Jämtland 26 november 2014 Regionförbundet, Länsstyrelsen, Energikontoret, Mi8Universitetet samt Östersunds, Strömsunds och Krokoms kommuner deltog. Ø En förstudie hade genomförts vilket låg som underlag för diskussionerna. Ø I Jämtland finns ingen naturskola eller science center Ø Intresse finns för a8 utveckla de8a område Ø Måste ske Bllsammans med kommunerna Ø Det bestämdes a8 Östersunds kommun skulle ta nästa steg och de har nu bjudit in Bll e8 sektorsövergripande möte i juni

34 Regional input - dialogmöten NorrboIen 1 december 2014 Kommunförbundet, Länsstyrelsen, Nenet, Luleå Tekniska Universitet, Teknikens Hus, Piteå kommun, Kalix kommun, Luleå miljöskola, Naturskyddsföreningen. Ø Det finns nätverk a8 bygga på ex. genom Teknikens Hus Ø Finns både naturskolor och science centers Ø Behoven är tydliga så vi behöver få Bll acbon! Ø Det finns medel a8 söka om det finns engagemang från kommunerna Ø Koordinering och utveckling likt det som KNUT har gjort behövs Ø Vill vara en del av den Norrländska och den nabonella nivån Ø Kommande steg behöver förankras hos skolhuvudmännen

35 Regional input - dialogmöten Västernorrland 11 februari 2015 Mi8Universitetet, Kommunförbundet/Energikontoret, Länsstyrelsen, Technichus, Sundsvalls kommun, Härnösands kommun och Örnsköldsviks kommun. Ø Frågan behöver lyras Bll polibsk nivå för prioritering Ø Det behövs fortbildning för lärare och skolledare Ø Det behövs långsikbga satsningar Ø Resurser för genomförande Ø Uppföljning behövs för a8 det ska bli av och bli kvalitet

36 Regional input - dialogmöten VästerboIen 10 mars 2015 Region Västerbo8en, Länsstyrelsen, Umeå kommun, Naturskolan Umeå, BioFuel Region, Umeå Universitet. Ø Det gäller a8 få med hela länet Ø Nytag för a8 få Bll RCE Ø Fortbildning behövs Ø VikBgt med förankringen i organisabonerna

37 Hur jobbas det i kommunerna? Piteå Umeå - Härnösand

38 Nu är det dags för lunch!

39

40 Hur borde vi arbeta? Det nahonella förslaget

41 Samhällsutveckling - Samverkan, handlingsplaner, kompetenser, drivkrar NaHonell nivå Ø Kunskapsnod med helikoptersyn, pådrivande inom LHU, kommunikabon, återkommande mötesplatser och event, nätverkskoordinabon, specifika utvecklingsprojekt etc. Regional nivå Ø Helikoptersyn, inibera och stö8a regionala satsningar, utbyten mellan regioner, koordinering av resurser, Kommunal nivå Ø Prioritering av LHU, inibera och stö8a sektorsövergripande satsningar, utbyten, fortbildning etc. Forskning - Praxisnära Individutveckling - Kunskap, värderingar, beteenden, inflytande

42 NaHonellt nod: Stöd Bll regionala processer NaBonella nätverk NaBonella processer + kunskapskälla (kommunikabon)

43 NaHonellt Regionalt nod: Stöd Bll regionala processer NaBonella nätverk NaBonella processer IniBerar och koordinerar lokala processer Utbyten och samverkan regionalt Utbyte och kommunikabon med nabonell + kunskapskälla (kommunikabon)

44 Hur borde vi arbeta? I Norrland

45 Den lokala nivån Ø Sektorsövergripande dialog Ø Genomlysning av styrdokument Ø Prioritering & planering Ø Lokal resursgrupp Ø Fortbildning & andra akbviteter Ø Nätverk

46 Den regionala nivån Länsnivå: Ø Sektorsövergripande nätverk Ø KoordinaBon av akbviteter och resurser Ø Regional spridning och medverkan Ø Utbyten mellan kommuner Ø Årlig regional mötesplats Ø Länk Bll nabonell nivå Norrlandsnivå (RCE): Ø Sektorsövergripande nätverk Ø Utbyten mellan länen Ø Digital plavorm för kommunikabon

47 NaHonella nivån Ø NaBonella nätverk Ø PoliBkerpåverkan tydligare uppdrag Ø KoordinaBon av kunskap Ø KoordinaBon av resurser Ø NaBonella satsningar Ø KommunikaBon Ø NaBonella mötesplatser Ø Flöde mellan alla nivåer

48 Hur kommer vi vidare? Steg 1 Vi föreslår e8 överbryggningsprojekt som driver de regionala processerna vidare och kopplar dessa Bll den nabonella processen. Överbryggningsprojektet bör även ha lite resurser a8 stärka befintliga mötesplatser. E8 överbryggningsprojekt ger oss Bd a8 landa en större långsikbg satsning ubfrån regionala och nabonella förutsä8ningar. Projektet ger oss också möjlighet a8 bygga vidare på de processer och akbviteter som redan är igång. Aug 2015 juni 2016 Finansiering: Projektägare: Länsstyrelser/Regionförbund/Kommunförbund i de fyra länen BioFuel Region eller annan föreslagen aktör Ø Vidareutveckla nätverk i respekbve län Ø Driva pågående processer vidare på lokal och regional nivå Ø Stö8a befintliga mötesplatser så som KunskapsfesBval, Globala Sundsvall, LHU- konferens etc. Ø Koppla regionala processer Bll den nabonella processen Ø Planera för långsikbg utökad satsning på LHU (dialog, planering, förankring, ansökningar)

49 Hur kommer vi vidare? Steg 2 Målet bör vara a8 säkerställa en långsikbg utökad satsning på lärande för hållbar utveckling. Det innefa8ar dels en organisabonsstruktur där RCE kan vara e8 Norrlandsnod och där regionala aktörer i respekbve län kan vara operabva nod. VikBgt med resurser för a8 på bred front arbeta med fortbildning, implementering och nätverk. Aug 2016 juni 2019 Finansiering: Projektägare: NaBonella myndigheter + regionala organ + EU Regional aktör Ø Fortsä8ning på lokala utvecklingsprocesser och nätverk Ø Bred satsning på fortbildning, implementering och nätverk främst lokalt men även regionalt Ø Kanalisering av nabonella satsningar Ø Få alla med på tåget!

50 Hur kommer vi vidare? Nästa steg? Ø Vad tycker ni om förslagen? Ø Vad behöver göras nu innan sommaren? Ø Vem/vilka kan bidra?

51 Kontakt mer informahon KersBn Eriksson Energikontor Sydost Projektledare Kalmar, Kronoberg & Blekinge Anders Jidesjö Linköpings Universitet Forskningsledare Lisen Vogt FramBdsmuseet Borlänge Projektledare Dalarna Mathias Sundin BioFuel Region Projektledare norra Sverige Kontaktuppgifter information och dokumentation

52 Tack för idag!

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för energi - resurs och klimatfrågor

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning KNUT-projektet 2009-2014 Syftet är att bidra till en hållbar samhällsomställning genom att: - öka antalet skolor och förskolor

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning?

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? Kunskapslänken Övergripande mål: Skapa en långsiktig och väl förankrad nationell kunskapsorganisation som möjliggör samordning,

Läs mer

KNUT- projektet. Följ oss gärna på:

KNUT- projektet. Följ oss gärna på: Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning? KNUT- projektet Med sy'e a) bidra -ll en hållbar samhällsomställning genom a) öka antalet skolor och förskolor som kon-nuerligt

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning "Sustainability is the only way that we can protect our precious planet, today and tomorrow. There is no Plan B, because there is no Planet B. Sustainability must be built into everything we do, and education

Läs mer

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna

Kunskapslänken. Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken Lisen Vogt, Framtidsmuseet, Dalarna Kunskapslänken (dec 2014 maj 2016) Syfte Att genom sektorsövergripande samarbeten ge barn och unga möjlighet att förvärva kunskaper, färdigheter, värderingar

Läs mer

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning

Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Barns och ungdomars kunskap om och delaktighet i vår hållbara samhällsomställning Vad har hänt sedan sist? Dialoger Nationellt: Möte med utbildningsdepartementet Dialog och utbyte med Gunilla Blomquist,

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?

Läs mer

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015

Projektplan Kunskapslänken Fas 2: augusti-december 2015 Sundsvall/Borlänge/Oskarshamn 2015-06-03 Projektplan Fas 2: augusti-december 2015 Sammanfattning Projektet är en fortsättning på KNUT-projektet som bedrivits sedan 2009. handlar om att utveckla implementera

Läs mer

Slutrapport. Kunskapslänken

Slutrapport. Kunskapslänken m Finansieras av: Med Slutrapport Dnr 2014-006860 Projektnr 40214-1 Avser perioden 2014-12-08-2015-08-31 Kunskapslänken Ett projekt i syfte att forma en nationell kunskapsorganisation med ansvar för att

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor

Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor Lärande för hållbar utveckling i Sundsvalls grundskolor BioFuel Region ett kluster En världsledande region i omställningen 2ll drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara KNUT- projektet Vad?

Läs mer

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17

Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Minnesanteckningar möte myndighetsnätverket Kunskapslänken Stockholm 2015-04- 17 Deltagare: Anna- Carin Bylund, Folkbildningsrådet Karin Bårman, Skolverket Tore Carlsson, Energimyndigheten Kerstin Eriksson,

Läs mer

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm,

Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, Minnesanteckningar dialogmöte RCE Kunskapslänken Stockholm, 2015-04- 14 Deltagare: Yoshiko Asano, Uppsala Universitet, RCE Öst Johan Boman, Göteborgs Universitet, RCE Västra Götaland Kerstin Eriksson,

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet

Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet Kunskapslänken Diskussionsunderlag Organisa3on - verksamhet 1. Organisa3on Organisa(onsform Ideell na(onell förening som i nästa steg kan komple;eras med regionala föreningar i en organisa3onsstruktur.

Läs mer

Hur svårt kan det vara

Hur svårt kan det vara Hur svårt kan det vara Växjökonferensen 27/1-2016 -styrkedjans betydelse för ett fungerande kvalitetsarbete och bättre resultat Lars Thorin Bräcke http://lartho.wordpress.com Föreläsningens innehåll Styrkedjan

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

Matena. - Lärarfortbildning i samverkan med teknikföretag

Matena. - Lärarfortbildning i samverkan med teknikföretag Matena - Lärarfortbildning i samverkan med teknikföretag Matena Genomförs av Teknikföretagen i samverkan med: - AB Volvo - AstraZeneca - Skolverket Teknikföretagen är en bransch- & arbetsgivarorganisationen.

Läs mer

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning

Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning Reviderat samverkansdokument för deltagande i NTutvecklarutbildning 2013-2016 mellan Ängelholms kommun och Statens skolverk Bakgrund Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att ansvara för utvecklingsinsatser

Läs mer

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2

Läs mer

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av.

Verksamhetsområden. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program. Hållbara kliv på skolor i Växjö kommun. Kort presentation av. Välkomna till Hållbara kliv Dagens program 8.30 Inledning Vdä Vad är Hållbara kliv? Växjö Europas grönaste stad KNUT projektet 9.45 Fika 10.15 Workshop 11.15 Så här jobbade vi i vår klass 11.30 Avslutning

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost

Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost Regionala aktiviteter KNUT- projektet 2010 Energikontor Sydost 1 Regionala aktiviteter i KNUT- projektet 2010 Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Innehåll: 1. Projektbeskrivning & information sid 3-4 2.

Läs mer

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007

Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik

Läs mer

Deltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling:

Deltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling: Deltagare från Umeå, Sverige, i det nordiska projektet om utbildning för hållbar utveckling: Annika Manni Universitetslektor i pedagogiskt arbete vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun 2015-12-18 Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun Läsår 2014-2015 Ann-Catrin Göthlin Sektorchef Barn och utbildning Sida 2 av 10 Skolans verksamhet måste utvecklas så

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan Ankarsviks skola Lena Funseth Norberg 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det goda livet möjligt! Alltid

Läs mer

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan!

Rubrik. Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Rubrik Löpande text. Vi ger energi & resurser till klimatarbetet i skolan! Fyra aktörer LHU-projektet Gymnasielärarnätverket Hållbara projektarbeten Naturvetenskap & Teknik i & utanför skolan (Östsam)

Läs mer

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015

Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

SKL:s arbete med skolan

SKL:s arbete med skolan Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande

Läs mer

Presentation av KNUT projektet

Presentation av KNUT projektet Presentation av KNUT projektet Energiting Sydost 5 maj 2011 Kerstin Eriksson Energikontor Sydost Fem aktörer sju län Nationell styrgrupp Regionala styrgrupper FoU Samverkan med andra nationella och regionala

Läs mer

INFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på

INFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden

Läs mer

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8)

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) SLUTVER. 2015-12-11 1 (8) Verksamhetsplan för Enköpings naturvetenskap och teknik 2015 2017 Foto: Mikael Bernövall Ansvarig för denna plan är styrgruppen för Enköpings naturvetenskap och teknik 2 (8) Del

Läs mer

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1

Tjänsteskrivelse Matematiksatsning, SKL - årlig rapport 1 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2014-02-20 DNR BUN 2014.158 JENNY NYRÉN SID 1/2 VFU-SAMORDNARE OCH PEDAGOGISK HANDLÄGGARE 08-58785263 JENNY.NYREN@VALLENTUNA.SE BARN- OCH

Läs mer

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan

Att förändra framgångsrikt. Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan Att förändra framgångsrikt Exempel på planeringsmatriser till förtydligade och kompletterade områden i förskolans läroplan INNEHÅLL ATT FÖRÄNDRA FRAMGÅNGSRIKT 3 Så fungerar matriserna 3 Exempel förtydligade

Läs mer

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun...

Läs mer

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt

Läs mer

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län

Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län Utbildning i hjärt-lungräddning (HLR) till elever och lärare vid grundskolorna i Kalmar Län - Rapport från ett länsövergripande projekt Länsgruppen för HLR-organisatörer i Kalmar Län; Kristin Axelsson,

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se

Läs mer

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN?

VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? VILL DU UTVECKLA UNDERVISNINGEN I SKOLAN? Matena en lärarfortbildning med fokus på matematik, teknik och naturvetenskap LÄRARE FÖRETAG KOMMUN Vi har börjat jobba mer med uppfinningar i skolan och diskuterar

Läs mer

Giftfri förskola 2015-10-07. Sponsorer: Gävle kommun

Giftfri förskola 2015-10-07. Sponsorer: Gävle kommun Giftfri förskola 2015-10-07 Sponsorer: Gävle kommun Program Gävle kommun 2015-10-09 2 Tid Programpunkt Talare 9.00 9.30 Registrering och fika - 9.30 10.30 Inledning Miljöstrategiskt program i Gävle Giftfri

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor

Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor Lärande för hållbar utveckling i förskolor och skolor BioFuel Region ett kluster Norra Sverige - världsledande region i omställningen 4ll e5 ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle KNUT- projektet

Läs mer

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016 Våren i korthet Förskola (s. 2,3,4) 18 februari Utenätverk Utomhuspedagogikens styrkor, forskning mm (em) 16 mars Lärande för hållbar

Läs mer

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet

Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet Nationellt Kompetensråd inom Funktionshinderområdet Nationella Kompetensrådet inom funktionshinderområdet En del av Vård- och omsorgscollege Nationella Kompetensrådet NKR bildades 2010 och på initiativ

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015 Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande

Läs mer

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT

Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Våra barn och ungdomar är vår framtid! Presentation av projektidé - KNUT Vilka är det som arbetar med projektet? Ev. andra nationella aktörer så som ex branschorganisationer Blekinge, Kalmar & Kronobergs

Läs mer

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Vad är ett Hälsoäventyr? Hälsoäventyrets vision är att stärka barn och ungas självkänsla så att de får förmåga att fatta goda och hälsosamma

Läs mer

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat

Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer och nationellt sekretariat Regionala bredbandskoordinatorer länge efterfrågade underlätta för alla bredbandsföreningar som finns runtom i landet, som jobbar ideellt och

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015 1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO

Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO ANMÄLAN Vårt dnr: 2014-09-30 Sveriges Kommuner och Landsting Avd. för lärande och arbetsmarknad Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete PRIO Anmälan avser: i Grundskolan Gymnasieskolan. kommun Vi har tagit

Läs mer

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor

IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Styrdokument, plan Skolstrateg 2014-02-04 Per Kornhall 08-590 976 50 Dnr SVV/2013:112 per.kornhall@upplandsvasby.se IT-pedagogisk handlingsplan för Väsby välfärds skolor Nivå: Nämndspecifikt styrdokument

Läs mer

Vägen till entreprenörskap!

Vägen till entreprenörskap! Vägen till entreprenörskap! Styrdokument 2011 I skollagen står det att skolan ska främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer

Läs mer

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö Lärandet Kunskapscentret ska utveckla lärandet om hållbar utveckling samt ge Halmstads skolor en ny arena att luta sig mot för att nå uppsatta mål. Lekfullhet Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Skogshyddans förskola Läsåret 2013/2014 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi gjorde analysen utifrån följande underlag:

Läs mer

Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige?

Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige? Hur utvecklar vi hållbart lärande i Norra Sverige? Presenta(on Vem är du? Namn Organisa+on Arbetsuppgi3er Något hållbart som du gör i vardagen! Något ohållbart som du gör i vardagen!! Fakta och bakgrund

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola

Kvalitetsredovisning 2009. Bergs skola Kvalitetsredovisning 2009 Bergs skola Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014

Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare

Läs mer

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Strategi för nästa generations lärande

Strategi för nästa generations lärande Strategi för nästa generations lärande Med lärande i fokus från förskola till gymnasium. Varför: När vi besöker våra förskolor och skolor ska vi se barn, elever och lärare som kommunicerar effektivt, mot

Läs mer

Matematikstrategi 2013-2015

Matematikstrategi 2013-2015 13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden

Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetsarbete i Barn- och utbildningsnämnden - styrning av mål, resultat och kvalitet enligt framtagen målstyrningsprocess 2013/2014 Beslutad i BU-nämnd 2011-09-06 Delegationsordning 1.3

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret 2013-2014 Områdets beskrivning av verksamheten, nyckeltal Personaltäthet Ljungbyhedsskolan: Totalt antal personal: 39.89 varav lärartjänster

Läs mer

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.

Läs mer

Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"

Svar på motion (MP) Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Liselott Göth-Hallgren 2015-10-27 BUN 2015/0924 0480-45 30 06 Barn- och ungdomsnämnden Svar på motion (MP) "Fler ute/naturförskolor till Kalmars barnfamiljer"

Läs mer

Dokumentation

Dokumentation Dokumentation Hur ska en nationell kunskapsplattform för LHU organiseras för att i bred samverkan bidra till att öka barn och ungas kunskaper om- och delaktighet i den hållbara samhällsutvecklingen? 2015-02-19

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.

Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner.

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan för systematiskt kvalitetsarbete STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-

Läs mer

För att beskriva läget har vi delat in enheterna i tre kategorier:

För att beskriva läget har vi delat in enheterna i tre kategorier: 1 Uppdrag och delmål Enligt de mål som finns uppsatta i Piteå kommuns Klimat och energiplan (antagen 2010-12-20) ska alla kommunens förskolor och skolor inneha utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16 Elevhälsoplan Aspenässkolan 2015/16 ELEVHÄLSOPLAN 2 (7) I arbetet med skolans vision har elevhälsoarbetet på Aspenässkolan en central roll. Elevhälsoarbetet ska främst vara förebyggande, hälsofrämjande

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i

Läs mer

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15

Bedömning för lärande. Sundsvall 2012-11-15 Bedömning för lärande Sundsvall 2012-11-15 Tema: Att vara nyckelperson - att leda det gemensamma lärandet omkring bedömning för lärande Program 2012-11-15 13.00 Inledning; att vara nyckelperson 13.30 Walking

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin

Läs mer