Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på www.lakemedelsverket.se"

Transkript

1 Information från Läkemedelsverket Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta ny rekommendation... 9 Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel nedsatt känsel eller smärtsam överkänslighet. Behandlingsrekommendationen baseras delvis på nyligen publicerade europeiska behandlingsalgoritmer. EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag...5 En ny EU-barnförordning som trädde i kraft i början av 2007 syftar till förbättrad hälsa hos barn genom bättre reglering av de läkemedel som används till barn. Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin... 6 I oktober 2007 skickade Läkemedelsverket ut ett förslag på remiss om att upphäva begränsningarna för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. Läkemedelsverket har nu beslutat att inte införa förslaget. Medicintekniska produkter rapporter om tillbud... 7 Tillbud med en extrautrustad anestesiapparat som riskerar att tippa, en taklyft där lyftbandet lossnat och en barnvåg vars vågskål kan tippa. Biverkningsnytt Läkemedelsbiverkningar hos djur rapporterade under 2005 och 2006 Sammanställning av de läkemedelsbiverkningar som Sveriges veterinärer har rapporterat till Läkemedelsverket under 2005 och De flesta rapporterna rör hund och därefter följer katt och häst. Allvarliga fall av överkänslighetssyndrom vid behandling med Protelos Sexton fall av DRESS (Drug rash with eosinophilia and systemic symptoms) syndrom har rapporterats i samband med Protelosbehandling (strontiumranelat) av postmenopausal osteoporos. Nyttan med rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos) överväger riskerna Den europeiska läkemedelskommittén har gjort en ny nytta-risk-bedömning för rosiglitazon och pioglitazon vid behandling av typ 2-diabetes, och kommit fram till att nyttan med läkemedlen överväger riskerna. Nya läkemedel Aclasta (zoledronsyra) ny indikation Cosmofer (järn(iii)hydroxiddextran) Increlex (mecasermin) Optaflu (influensavaccin) Remicade (infliximab) ny indikation Revlimid (lenalidomid) LFN informerar Foto: Sjöberg Bild Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på 1 Information från Läkemedelsverket NN:2004 Läkemedelsverkets webbplats

2 Innehåll Observanda EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag... 5 Läkemedelsverkets kommentar angående mistelpreparat... 6 Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin... 6 Extrautrustad anestesiapparat riskerar att tippa... 7 Tillbud med barnvåg även modell IN-22 berörs... 7 Risk för tillbud vid användning av Inalto taklyft... 8 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation... 9 Bakgrundsdokumentation Definitioner, klassifikation, diagnostik och differentialdiagnoser Epidemiologi Patofysiologiska mekanismer vid neuropatisk smärta Evidensbaserad läkemedelsbehandling av neuropatisk smärta (NPS) Effekt och biverkningar av opioider vid neuropatisk smärta Utfallsmått för läkemedelsbehandling vid neuropatisk smärta Biverkningsnytt Marknadsföringen av Somadril och Somadril comp upphör Allvarliga fall av överkänslighetssyndrom vid behandling med Protelos Biverkningsnytt forts. Nyttan med rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos) överväger riskerna Försäljningstillståndet för Trasylol dras in tillfälligt Läkemedelsbiverkningar hos djur rapporterade under 2005 och Rapportering av läkemedelsbiverkningar hos djur Läkemedelsmonografier Aclasta (zoledronsyra) ny indikation Cosmofer (järn(iii)hydroxiddextran) Increlex (mecasermin) Optaflu (influensavaccin) Remicade (infliximab) ny indikation Revlimid (lenalidomid) Läkemedelsförmånsnämnden informerar Begränsad subvention för Parkinsonplåster Ingen subvention för vaccin mot magsjuka Kolesterolsänkande läkemedel nekas subvention Advagraf in i högkostnadsskyddet Experter utsedda till granskning av inkontinensläkemedel Snabbguide till LFN:s beslut Biverkningsblanketter Biverkningsblankett Vad skall rapporteras Biverkningsblankett för djur Rapportering av läkemedelsbiverkningar Information från Läkemedelsverket Box 26, Uppsala Telefon Telefax E-post: Ansvarig utgivare: Gunnar Alvan Redaktion: Fredrik Brounéus, Kristina Bergström, Christina Brandt, Christina Hambn och Martina Tedenborg Ytterligare exemplar kan rekvireras från: Kommunikationsenheten, Medicinsk information ISSN AB Danagårds Grafiska Information från Läkemedelsverket 6:2007

3 Moderator Göran Rosenberg Program Välkomna! Kjell Asplund, generaldirektör, Socialstyrelsen Marknadsföringsknep för dold påverkan på patienter och förskrivare Magnus Söderlund, docent, Handelshögskolan, Stockholm Vem skall styra informationen till patienten? Vilket ansvar har myndigheter att informera patienter? Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket Ann-Christin Tauberman, generaldirektör, Läkemedelsförmånsnämnden Vem skall ansvara för informationen efter apoteksmonopolets fall? Ulrica Ohlsson, sekreterare i Apoteksmarknadsutredningen Hur vill regeringen stödja patienternas ställning på läkemedelsområdet? Göran Hägglund, Socialminister KAFFE/TE Patientföreningarna en växande maktfaktor Bengt Lindqvist, ordförande i Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning, tidigare utredare av patientföreningarnas ställning Läkemedelsreklam håller EU-kommissionen på att byta fot? Anders Olauson, Europas representant i Pharmaceutical Forum, Ågrenska, Hovås Direkt marknadsföring till konsument för och emot Björn Beermann, professor, Läkemedelsverket Richard Bergström, VD, Läkemedelsindustriföreningen Diskussion med mentometeromröstning Medverkan av förmiddagens talare LUNCH EMEA:s strategi för öppenhet och kommunikation Thomas Lönngren, executive director, EMEA, London Vem skall styra informationen till läkarna? Eva Nilsson Bågenholm, ordförande, Läkarförbundet Kerstin Hulter-Åsberg, ordförande, Sveriges Läkemedelskommittéer och i kommittén för läkemedelsfrågor inom Svenska Läkaresällskapet Johan Brun, medicinsk chef, Pfizer Kjell Asplund, generaldirektör, Socialstyrelsen Måns Rosen, direktör, SBU Diskussion och mentometerröstning Medverkande under eftermiddagen Avslutning och sammanfattning av dagen Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket Information från Läkemedelsverket 6:2007 3

4 4 Information från Läkemedelsverket 6:2007

5 Observanda EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag Den nya EU-barnförordningen som trädde i kraft i början av 2007 syftar till att förbättra hälsan hos barn genom förbättrad reglering av de läkemedel som används för behandling av barn. Alla företag som har tillstånd för marknadsföring av läkemedel ska senast den 26 januari 2008 rapportera in de läkemedel där det finns studier på användning för barn. För närvarande är endast en liten del av de läkemedel som används till barn specifikt studerade på dem. Kännedom om långtidskonsekvenserna av läkemedel hos växande barn är därför begränsad. Målet med den nya EU-barnförordningen som trädde i kraft i början av 2007 är att: underlätta utvecklingen av, och öka tillgängligheten till, läkemedel avsedda för behandling av barn upp till 17 år, säkerställa att läkemedel för barn är föremål för högkvalitativ etisk forskning och på ett lämpligt sätt godkänns för användning på barnpopulationen, förbättra tillgänglig information om användning av läkemedel i olika barnpopulationer. Dessa mål bör uppnås utan att barnpopulationen utsätts för onödiga kliniska prövningar och utan att godkännandet av läkemedel för andra ålderspopulationer fördröjs. Paediatric Committee (PDCO), vid den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA, är en nyetablerad kommitté som ska arbeta med den nya förordningen. Huvuduppgiften kommer att vara att utvärdera insända Paediatric Investigational Plans (PIP). En PIP ska lämnas in tidigt under läkemedelsutvecklingen för att få fram läkemedel till barn så snart som möjligt. PIP kan dock ändras allteftersom mer kunskap om läkemedlet erhålls. Stimulans och krav för nya läkemedel Barnförordningen omfattar läkemedel i samtliga faser. Förordningen innefattar både ekonomiska stimulansåtgärder och nya krav. Krav ställs på företagen att utveckla läkemedel för barn, och om studier genomförs enligt en fastställd plan (PIP) får företaget ytterligare sex månaders exklusivitet på marknaden oavsett om studierna leder till en barnindikation eller ej. Vid godkännande av nya läkemedel krävs att resultat av samtliga studier som ingår i den PIP som tidigare godkänts av PDCO föreligger, om inte PDCO beslutat om deferral eller waiver. En deferral innebär en senareläggning av studierna tills man fått ytterligare erfarenhet från användning hos vuxna patienter. En waiver innebär att studier inte behöver göras och ges exempelvis om säkerhetsproblem förväntas hos barn eller om aktuell sjukdom inte förekommer hos barn. Redan godkända läkemedel Man har på olika sätt i den nya barnlagstiftningen försökt befrämja att så mycket information som möjligt vad beträffar läkemedelsanvändning på barn blir offentlig för att undvika att barn utsätts för onödiga kliniska prövningar. Barnförordningens artikel 45 innebär bland annat att företag som innehar godkända läkemedel har en skyldighet att skicka in alla studier avseende barn som tidigare har gjorts. Det ska enligt förordningen göras senast den 26 januari EMEA och koordineringsgruppen CMD(h) har bestämt att i ett första steg endast begära en lista på företagens godkända produkter. Den listan ska sedan användas för att fördela arbetet med utvärdering av barnstudier mellan länderna. Prenumerera på nyheter från Läkemedelsverket Information från Läkemedelsverket 6:2007 5

6 Observanda Läkemedelsverkets kommentar angående mistelpreparat EU-dom kan påverka de antroposofiska medlens ställning. Mistelpreparat, som Iscador, har funnits på den svenska marknaden sedan 1980-talets början. Vid godkännandet som naturmedel för injektion gjordes en värdering av produkten grundad på tidigare erfarenhet, däremot gjordes ingen värdering av effekt kom den nya läkemedelslagstiftningen varvid den juridiska grunden för godkännandet försvann. Produkterna omklassificerades som läkemedel och fick tillfälliga försäljningstillstånd kopplat till en begäran om uppdatering av dokumentationen som kunde stödja produkternas användning som läkemedel. Försäljningstillstånden har sedan successivt förlängts, huvudsakligen mot bakgrund av att produkterna använts länge utan alarmerande akuta biverkningar men också på grund av att forskning fortfarande bedrivs inom området. Samhällets önskemål om tillgång till alternativa behandlingsmetoder avspeglas bland annat i läkemedelslagen där man konstaterar att tillstånd till försäljning av antroposofiskt medel kan ges om det finns särskilda skäl. Så har också skett genom att Regeringen har gett tidsbegränsade försäljningstillstånd för dessa. En EU-dom, som kom nyligen, slår fast att lagstiftningen inom EU är harmoniserad för alla typer av läkemedel. Det innebär att inget särskilt undantag längre kan göras för antroposofiska läkemedel. Tillverkaren är ombedd att komma in med dokumentation så att Läkemedelsverket kan bedöma den enligt gällande praxis. Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin Läkemedelsverket har beslutat att inte införa fri förskrivningsrätt av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. I oktober 2007 skickade Läkemedelsverket ut ett förslag på remiss om att upphäva de begränsningar som idag finns för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. Förslaget innebar att fri förskrivning av läkemedlen Concerta och Ritalin skulle tillåtas från och med den 1 januari I dagsläget får dessa läkemedel bara förskrivas av läkare med specialistkompens i barn- och ungdomspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Läkare med annan specialistkompetens kan endast skriva ut läkemedlen om Läkemedelsverket har beviljat dispens. Bland annat med anledning av de synpunkter som kommit in från remissinstanserna har Läkemedelsverket beslutat att inte införa fri förskrivning på det sätt som planerats. Läkemedelsverket arbetar nu med att ta fram ett nytt förslag som innebär en viss utvidgning av förskrivningsrätten för de aktuella läkemedlen. Det nya förslaget kommer att skickas ut på remiss före beslut. 6 Information från Läkemedelsverket 6:2007

7 Observanda Extrautrustad anestesiapparat riskerar att tippa Dräger Medical har meddelat Läkemedelsverket att det finns risk för tippning med anestesiapparaten Dräger Cato där tilläggsenhet för patientövervakning används tillsammans med felaktiga eller otillåtna komponenter. Eftersom denna risk gäller generellt för alla anestesiapparater, oavsett fabrikat, där tilläggsenheter monterats, vill Läkemedelsverket göra sjukvården uppmärksam på problemet. Inom ramen för Drägers produktbevakningsverksamhet har företaget fått ta del av ett fall där ett hjul på en anestesiapparat modell Dräger Cato gått sönder vid manövrering av apparaten. Apparaten tippade, men ingen människa kom till skada. En närmare undersökning visade att apparaten i efterhand hade utrustats med en extra enhet för patientövervakning och att en nödvändig komponent inte hade monterats. Apparatkombinationen hade inte godkänts av tillverkaren. Tillverkaren utför omfattande kompatibilitetstester och säkerhetsundersökningar innan apparatkombinationer kan godkännas. För att säkerställa en tillräcklig stabilitet och tippsäkerhet på denna typ av apparatkombinationer, vid till exempel transport inom sjukhuset, är det nödvändigt att göra ändringar i apparatens konstruktion. Av den här orsaken medföljer även ramkomponenter (hjul, viktelement och så vidare) förutom mekaniska anslutningselement mellan apparat och patientmonitor. Tillverkarens marknadsbevakning visar också att anestesiapparater i efterhand har utrustats med ytterligare monitorenheter från tredje part och/eller i sjukhusens egen regi utan att ta hänsyn till den nödvändiga stabiliteten och tippsäkerheten (det vill säga ramkonstruktionen är inte tillräckligt stabil). För att uppnå tillförlitlighet och säkerhet på apparatkombinationen är modifikationer tillåtna bara om man följer tillverkarens anvisningar. I dessa fall tar tillverkaren ansvar för kombinationen. I ovan nämnda fall kan det hända att ansvaret hamnar hos det tredje-parts-företag som monterat monitorenheten eller att ansvaret kan hamna hos sjukhuset om man själv har genomfört monteringen och inte följt tillverkarens råd och anvisningar. Vårdgivare som själva eller genom tredje part har utrustat anestesiapparater från Dräger Medical med en enhet för patientövervakning rekommenderas att kontrollera kombinationen med avseende på tillförlitlighet och säkerhet. Frågor i ärendet bör i första hand riktas till leverantören av anestesiapparaten. Har ni ytterligare frågor är ni välkomna att kontakta Läkemedelverket. Tillbud med barnvåg även modell IN-22 berörs Även en äldre modell av barnvåg, IN-22, har ett konstruktionsfel som gör att vågskålen kan tippa. Läkemedelsverket har tidigare informerat om att barnvåg UWE AIN 15 och UWE AIN 22 har detta fel. Läkemedelsverket har tidigare varnat för en barnvåg av märket UWE AIN 15 och UWE AIN 22. Detta efter att ett barn varit nära att falla i golvet när vågskålen tippade. Det har nu kommit fram att detta konstruktionsfel även berör den äldre vågmodellen IN-22. Tillverkaren UWE corp ska nu förbättra även denna modell genom att förstärka vågskålens fäste i vågplattan. Kunder som köpt vågen genom Umedico AB erbjuds kostnadsfri justering genom att kontakta Sunnex Tillquist AB. Vårdgivare som använder någon av dessa barnvågar uppmanas att så snart som möjligt kontakta Sunnex Tillquist AB, telefon , eller returnera svarstalongen i det kundbrev som leverantören skickat ut. Information från Läkemedelsverket 6:2007 7

8 Observanda Risk för tillbud vid användning av Inalto taklyft Läkemedelsverket vill uppmärksamma användare av Inalto taklyft på en möjlig risk för olyckstillbud när lyften används i kombination med annan utrustning. Läkemedelsverket har fått kännedom om tre tillbud i Sverige med Inalto taklyft där lyftbandet lossnat från lyftgalgen. Låshylsan till lyftbandet har på något sätt frigjorts vilket har inneburit att lyftgalgen lossnat från lyftbandet och patienterna fallit ner i sängen. Att lyftgalgen lossnar innebär en allvarlig säkerhetsrisk. Tillverkaren Invacare International har redovisat en teori om att låshylsan för lyftbandet vid ett flertal lyfttillfällen kan ha kolliderat med sängdävert och på så sätt ha orsakat att hylsan lossnat. Låshylsan kan inte frigöras på annat sätt än genom kraftig yttre påverkan. Taklyften Inalto tillverkades åren Efter 2005 har försäljningen upphört, tillverkaren vet inte hur många lyftar som finns i bruk. Läkemedelsverket vill därför fästa uppmärksamhet på risken att låshylsan kan lossna om den utsätts för yttre påverkan, till exempel vid kollision med sängdävert eller annan utrustning kring sängen. Säkerhetskontroll av låshylsan bör göras inför användandet av lyften (se bild). Illustration ur manual för Inalto taklyft, Invacare. Sök läkemedelsfakta 8 Information från Läkemedelsverket 6:2007

9 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation Den april 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationen baseras delvis på nyligen publicerade europeiska behandlingsalgoritmer (se Figur 1). Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel nedsatt känsel eller smärtsam överkänslighet. I många fall är det lätt att identifiera neuropatisk smärta, medan det i andra fall kan krävas detaljerad utredning. Dessutom är det inte ovanligt att neuropatisk smärta förekommer tillsammans med nociceptiva smärtor, till exempel hos patienter med cancer eller postoperativ smärta. Diagnostik av neuropatisk smärta vilar på den samlade bilden som framkommer i den detaljerade anamnesen och statusundersökningen med särskild inriktning mot förekomst av känselrubbningar. Definition Enligt en intresseförening (Neuropathic Pain Special Interest Group) inom International Association for the Study of Pain (IASP) skall neuropatisk smärta definieras som smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet. Utifrån dagens kunskapsläge inkluderas inte i denna definition av neuropatisk smärta smärttillstånd med misstänkta dysfunktioner i det somatosensoriska systemet som fibromyalgi, komplext regionalt smärtsyndrom typ I (CRPS-I), irritabel tarm (IBS) och vissa typer av ländryggssmärta. Neuropatisk smärta, med den svenska termen nervsmärta, har nu ersatt den tidigare termen neurogen smärta. Det bör uppmärksammas att evidensen för behandling av neuropatiska smärttillstånd i mycket stor utsträckning vilar på undersökningar av tillstånd med säkerställda eller högst sannolika lesioner av nervsystemet såsom smärtsam diabetespolyneuropati, postherpetisk neuralgi, postamputationssmärta och poststroke smärta. Klassifikation Det finns inte någon vedertagen klinisk klassifikation av neuropatisk smärta. Neuropatisk smärta kan dock klassificeras enligt några andra modeller. Anatomisk klassifikation Anatomiskt skiljer man på central (hjärna och ryggmärg) och perifer neuropatisk smärta beroende på var i nervsystemet skadan är belägen. Centrala neuropatiska smärtor förekommer vid till exempel stroke, MS och ryggmärgsskador. De perifera neuropatierna indelas oftast i polyneuropatier med symmetrisk utbredning (till exempel smärtsam diabetisk polyneuropati), mononeuropatier med asymmetrisk utbredning (till exempel postherpetisk neuralgi), nervrotssmärtor och plexopatier med engagemang till exempel av plexus brachialis (Pancoast syndrom) eller plexus lumbosacralis. Etiologisk klassifikation Baseras på en beskrivning av trolig orsak till smärtans uppkomst. Etiologin kan vara olika infektiösa agens, metabola störningar, trauma, läkemedel, tumörer, blödningar, tromboser, ischemi, systemsjukdomar och strålbehandling. Mekanismbaserad klassifikation Då vi saknar avgörande kunskaper om relationer mellan symtom, statusfynd och bakomliggande patofysiologiska mekanismer är en sådan indelning ännu inte möjlig. Epidemiologi Kunskapen om den neuropatiska smärtans epidemiologi är begränsad. De siffror som presenteras i denna text baseras därför på uppskattningar. Genomförda prevalensundersökningar via telefonintervjuer och frågeformulär har stora svagheter genom att symtombilden vid många neuropatiska smärttillstånd överlappar den vid nociceptiv smärta. Befolkningsdata Förekomsten av neuropatisk smärta i den engelska befolkningen har angivits till 1 %. Bland patienter remitterade till specialiserad smärtklinik är neuropatisk smärta betydligt vanligare. I Storbritannien befanns i en studie 25 % av remisspatienterna ha neuropatisk smärta och andelen steg till 33 % hos patienter över 65 år samt 50 % över 70 års ålder. Liknande siffror har rapporterats i Sverige. 40 % av patienterna remitterade till den multidisciplinära smärtmottagningen i Malmö under en treårsperiod hade ett neuropatiskt smärttillstånd. Baserat på detta material beräknades remissincidensen för behandlingskrävande neuropatisk smärta till 12/ och år för kvinnor mellan 40 och 90 år. För män var incidensen lägre och nådde kvinnornas nivå först vid 90 års ålder. Information från Läkemedelsverket 6:2007 9

10 Behandlingsrekommendation Prevalens och incidens Grunddata för den neuropatiska smärtans prevalens och incidens är således osäkra och sannolikt underskattas problemet kraftigt. Baserat på malmömaterialet kan en grov uppskattning av prevalensen göras; 1,5 % av befolkningen ( kvinnor och män) uppskattas ha en behandlingskrävande neuropatisk smärta. Utifrån samma antaganden kan antalet nya behandlingskrävande vuxenfall av neuropatisk smärta i Sverige beräknas till per år av vilka är kvinnor och män. Neuropatisk smärta bland patienter efter kirurgi eller med cancersjukdom är grupper där en underskattning av problemet sker. Baserat på uppgifter om att 2 10 % av patienter efter kirurgi får långvarig svår neuropatisk smärta och att drygt 1 miljon operationer årligen utförs blir den potentiella gruppen stor. Det anges att cancerpatienter i cirka 50 % utvecklar svåra smärttillstånd varav cirka 30 % med neuropatisk smärtkomponent på grund av sjukdomen i sig eller behandlingen. Mekanismer/patofysiologi Vid neuropatisk smärta föreligger ofta flera olika smärtkomponenter. Mekanismer bakom fenomen som spontan pågående och intermittent/paroxysmal smärta samt stimulusinducerad smärta är ofullstän- digt kända. Patofysiologisk, etiologisk forskning baseras främst på djurexperimentella studier. Symtom och statusfynd kan i dagsläget inte kopplas till specifika bakomliggande patofysiologiska mekanismer. Följande fyra mekanismer antas vara av särskild betydelse för uppkomst och underhåll av perifer neuropatisk smärta. 1. Förändrat uttryck av natrium-jonkanaler Förändrat uttryck av vissa natriumkanaler leder till faciliterad nervaktivitet vid och i närheten av nervskadan samt i området kring dorsalrotsgangliet. 2. Uppreglering av kalcium-jonkanaler Ökad transmittorfrisättning från nociceptiva afferenter (inåtledande smärtfibrer) genom ökat uttryck av och förändrad funktion hos presynaptiska kalciumkanaler. 3. Aktivering av NMDA-receptorer Vid upprepad kraftig smärtstimulering kan NMDAreceptorer aktiveras vilket resulterar i ökad retbarhet på spinal nivå. 4. Ökad nedåtstigande facilitering eller försvagad hämning i smärtsignalerande banor Antas bero på förändrad balans i bansystem mellan hjärnstam och ryggmärg. Förändring i graden av nedåtstigande facilitering respektive inhibition resulterar i nettofacilitering. 10 Information från Läkemedelsverket 6:2007

11 Behandlingsrekommendation Diagnostik och utredning Diagnostik av neuropatisk smärta baseras på en integrerad bedömning av sjukhistoria, kroppsundersökning och undersökning av känseln (Faktaruta 1), eventuellt med tillägg av riktade bilddiagnostiska undersökningar, neurofysiologiska undersökningar och klinisk-kemiska undersökningar. Kriterier för neuropatisk smärta är: sjukhistoria som tyder på en lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi till smärtan, en neuroanatomiskt korrelerbar smärtutbredning motsvarande innervationsområdet eller projektionsområdet för den drabbade nervstrukturen (perifer nerv, plexus, nervrot, central struktur), störning inom det somatosensoriska systemet med känselrubbning i smärtans utbredningsområde. I de flesta fall skall dessa kriterier vara uppfyllda, men vid vissa väldefinierade neuropatier finns avsaknad av känselrubbningar, till exempel trigeminusneuralgi, eller en smärtutbredning utöver det primära innervationsområdet, till exempel långvarig intensiv neuropatisk smärta. I den neurologiska undersökningen ingår även bedömning av andra tecken på lesion eller sjukdom i de perifera eller centrala nervsystemen. Efter noggrann bedömning av sjukhistorien och den sensoriskt inriktade kroppsundersökningen bör en hypotes om smärttillståndets etiologi kunna uppställas. En genomgång av indikationerna för laboratorieundersökningar ligger utanför ramen för denna workshop. Patientomhändertagande vårdnivå Patienter med neuropatisk smärta uppträder i de flesta medicinska verksamheter. De vanliga tillstånden som postherpetisk smärta eller smärtsam diabetespolyneuropati utreds och behandlas vanligen där patienterna i övrigt får sin vård. Som vid behandlingen av all långvarig smärta bör vaksamhet och beredskap för behandling finnas för samtidig funktionshindrande psykosocial problematik, depression och/eller ångestsjukdom. I ett primärt osorterat patientflöde där upp till 30 % av patienterna söker med smärtproblematik som primär eller sekundär orsak till kontakt med sjukvården är de neuropatiska smärttillstånden sannolikt få. Ett betydande antal patienter måste dock utredas för att påvisa eller avskriva tillstånd där nerver hotar att skadas som karpaltunnelsyndrom, andra former av nerventrapment, rotpåverkande diskbråck och neuroborrelios. Inom alla specialiteter som bedömer patienter i postoperativt eller posttraumatiskt skede eller behandlar och/eller bedömer cancerpatienter bör uppmärksamhet finnas på onormal smärtrapportering, något som kan leda till att ett neuropatiskt smärttillstånd kan identifieras tidigt. Genom att använda ett antal enkla hjälpmedel som smärtteckning, smärtdagbok, neurologisk utredning och några basala laboratorieutredningar kan ofta misstanken avskrivas eller förstärkas till en trolig nivå. För att fastställa neuropatisk smärtdiagnos i mer komplicerade fall kan specialistens erfarenhet och utredningsmöjligheter behövas. Vid ställningstagande till långvarig behandling med läkemedel som påtagligt inverkar på patientens livskvalitet kan konsultation med smärtmottagning behövas. När patienter med fastställt neuropatiskt smärttillstånd efter avslutad utredning och utprovande av läkemedel hos smärtspecialist återremitteras till primärvården är det viktigt att känna till de individuella rekommendationer som patienten fått samt att få ta del av de behandlingskontrakt som eventuellt finns vid långvarig behandling med opioider. För patienter i arbetsför ålder har tidsfaktorn visats ha en avgörande betydelse för rehabilitering vid långvarig smärta även inkluderande de med neuropatisk genes. Läkemedelsbehandling vid olika typer av neuropatisk smärta Det finns ett antal läkemedel som är godkända på indikationen neuropatisk smärta. Myndighetskrav för godkännande på indikationen perifer neuropatisk smärta utan specificering är att smärtlindrande effekt på minst två olika etiologiska tillstånd har visats. Indikationen central neuropatisk smärta, till exempel efter stroke eller vid metastaserande tumör, har godkänts efter positiva resultat vid ett etiologiskt tillstånd. För vissa äldre läkemedel finns god evidens för effekt på neuropatisk smärta, men ansökan om godkännande vid denna indikation har aldrig inkommit till Läkemedelsverket eller EMEA, den europeiska läke- Fataruta 1. Exempel på instrument för undersökning av sensibilitet. 1) VADDPINNE ELLER PENSEL Beröring (Aβ) Beröringsallodyni (dynamisk/statisk) 2) NÅL PÅ TUNGSPATEL Smärta (Aδ/C) Hyperalgesi 3) METALLRULLE Kyla (Aδ) Köldallodyni Värme (C ) Hypoestesi Information från Läkemedelsverket 6:

12 Behandlingsrekommendation Dostitrering Generellt rekommenderas vid behandling av neuropatisk smärta en låg startdos av det aktuella läkemedlet (oftast lägre än den som anges i FASS/promedelsmyndigheten. Exempel på detta är tricykliska antidepressiva och vissa opioider. I Tabell I återfinns en farmakologisk översikt av läkemedel som är aktuella vid behandling av neuropatisk smärta. Det finns endast enstaka studier som direkt jämför två olika aktiva substanser vid neuropatisk smärta. Indirekta jämförelser av resultat från randomiserade placebokontrollerade kliniska studier talar tillsammans med klinisk erfarenhet för att tricykliska antidepressiva är mest effektiva, följda av gabapentin/pregabalin och SNRI. Substanserna har olika biverkningsprofil, något som kan ha betydelse för vilket läkemedel som väljs för behandling. ger generellt sett bäst effekt på stimulusoberoende smärtkomponenter dvs. vilovärk, koncentrationsförmåga och sömn. Stimulusberoende smärtkomponenter dvs. möjlighet till aktivitet i form av till exempel att gå, stå och sitta på en obekväm stol påverkas marginellt. Läkemedelsval vid olika typer av neuropatisk smärta Trigeminusneuralgi Karbamazepin (Rekommendationsgrad B) alternativt oxkarbazepin (Rekommendationsgrad B). Vid misstanke om trigeminusneuralgi bör neurolog konsulteras. Vid behandlingssvikt remittering till neurokirurg. Perifer neuropatisk smärta Kontrollerade kliniska prövningar finns bara för smärtsam polyneuropati och postherpetisk neuralgi. Klinisk erfarenhet indikerar att man får smärtlindrande effekt av de läkemedel som listas nedan även vid andra perifera neuropatiska tillstånd. 1:a hand: Gabapentin (Rekommendationsgrad A) eller tricykliska antidepressiva (amitriptylin/nortriptylin) (Rekommendationsgrad A). God dokumentation och mångårig klinisk erfarenhet stödjer valet av dessa preparat som förstahandsval. Vid behandlingssvikt skiftas om möjligt till det alternativa förstahandsvalet. 2:a hand: Pregabalin (Rekommendationsgrad A). Pregabalin får ännu betraktas som andrahandsmedel, eftersom det är tämligen nytt på marknaden, med åtföljande begränsad klinisk erfarenhet inklusive av säkerheten. Det finns inga kliniska studier som visar att pregabalin har effekt hos patienter som inte svarat på gabapentin. 3:e hand: SNRI (duloxetin/venlafaxin). Duloxetin (Rekommendationsgrad A) har mer omfattande dokumentation än venlafaxin (Rekommendationsgrad A). Genom omfattande användning inom psykiatrin av venlafaxin är dock dess biverkningsbild bättre känd än den för duloxetin. 4:e hand: Tramadol (Rekommendationsgrad A). Viss risk för beroendeutveckling finns. Depotberedningar förordas. 5:e hand: Starka opioider. Evidens finns framför allt för morfin och oxykodon (Rekommendationsgrad A). Metadon (Rekommendationsgrad B) är ett mer svårhanterligt preparat och kräver noggrannare dostitrering och monitorering. Tillräckligt goda jämförande studier saknas för att bedöma om någon av dessa opioider är effektmässigt överlägsen de andra. Depotberedningar eller långtidsverkande opioidpreparat förordas. Långtidseffekterna är ofullständigt klarlagda. Det finns data som talar för risk för hormonella och kognitiva störningar vid långtidsbehandling. Beroendeproblematiken bör beaktas och det krävs en organisation som garanterar kontinuitet i vården och kontroll av opioidförskrivningen. Vid cancerrelaterad neuropatisk smärta med progredierande tumörsjukdom kan opioider övervägas tidigare än vid annan etiologi. Capsaicin har en underordnad roll i behandlingen av neuropatisk smärta på grund av svag effekt och besvärande biverkningar. Central neuropatisk smärta Vanligen behandlas central neuropatisk smärta med amitriptylin, sedan gabapentin/pregabalin och härefter möjligen opioider. I texten nedan ansluter sig rekommendationerna till de senaste evidensbaserade riktlinjerna från European Federation of Neurological Societies (EFNS, 2006), och indelas efter etiologi. Central neuropatisk smärta efter stroke 1:a hand: amitriptylin (Rekommendationsgrad B). 2:a hand: lamotrigin (Rekommendationsgrad B). Central neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada Pregabalin (Rekommendationsgrad A) eller gabapentin (Rekommendationsgrad B). Central neuropatisk smärta vid multipel skleros (MS) Se ovan angående vanlig behandlingsstrategi. Det finns evidens för effekt av cannabinoider vid behandling av central neuropatisk smärta vid MS. Godkända läkemedel saknas. Inför eventuell licensansökan rekommenderas kontakt med smärtspecialist. Beröringsallodyni Vid små områden med beröringsallodyni (smärta vid lätt beröring) kan lidokainplåster övervägas (Rekommendationsgrad A). Det finns en viss osäkerhet vad gäller effekterna vid långtidsbehandling med lidokain, vilket kan bli aktuellt vid beröringsallodyni. En metabolit av lidokain har visats vara genotoxisk vid långtidsbehandling av råtta. Den kliniska betydelsen av detta är dock inte klarlagd. 12 Information från Läkemedelsverket 6:2007

Farmakologisk behandling av neuropatisk

Farmakologisk behandling av neuropatisk Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation Den 25 26 april 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationen baseras

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Smärta hematologi Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Neuropatisk smärta uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet, det vill säga känselsystemet

Läs mer

Spec i smärtlindring

Spec i smärtlindring Upp till 80 procent av patienter på akuten har smärta som delsymtom, och 30-40 procent av befolkningen har kronisk smärta. Du kommer oavsett specialitet garanterat möta många patienter med värk och oklar

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) * Lathunden riktar sig främst till läkare i primärvården LATHUND* FÖR BEHANDLING MED LYRICA

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom

Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Av Susanne Bejerot, psykiatiker- Läkemedelsbehandling mot OCD/tvångssyndrom Det finns vissa läkemedel som har visat sig vara mycket effektiva vid behandling av tvångssyndrom. Dessa läkemedel, som alla

Läs mer

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg Företrädare: Anders Bergström SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000

Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Riktlinjer för telefonrådgivning vid akut ländryggssmärta baserade på SBU-rapport 145/1-2, 2000 Uppsala januari 2002 Telefonrådgivningsprocess för akut ländryggssmärta Identifiering Behov av Röd flagga?

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Smärta. Metodbok MS. Smärta

Smärta. Metodbok MS. Smärta Trots att smärta i benen beskrevs som ett symtom vid MS redan av Charcot har MS länge betraktats som en painless disease och smärtan har drunknat bland övriga symtom. är dock ett vanligt och handikappande

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Jan 2015. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Jan 2015 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Innehåll

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett

Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett Escitalopram Lundbeck 5 mg / 10 mg / 15 mg / 20 mg tablett 1.12.2014, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst

Läs mer

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diabetes mellitus (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer) Diagnos Fp-glukos > 7,1 mmol/ P-glukos> 11 Ofta kombinerat med högt blodtryck, övervikt/fetma, höga blodfetter Ökad risk att få hjärtkärlssjukdom ex.

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211

Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Tandläkare/Klinikchef Adel Fani Folktandvården Värmland 131211 Ökad ab-förskrivning in tandvården - 8%. Nyttan debatterad Internationella riktlinjer pekar mot inskräkning till fåtal situationer. Lokala

Läs mer

Irritable Bowel Syndrome (IBS)

Irritable Bowel Syndrome (IBS) Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården

Läs mer

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Analgetika och reumatologiska sjukdomar Klinisk farmakologi: Carl-Olav Stiller, docent, överläkare,

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering The Swedish Council on Technology Assessment in Health Care SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning I denna rapport

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS.

Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS. Vårdriktlinjer vid egenbehandling mot smärta med TENS. Rutiner för utlåning av stimulator för Transcutan Elektrisk Nerv Stimulering Gäller för Samtliga legitimerade sjukgymnaster inom Örebro läns landsting.

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Lundberg & Axelsson Behandling av långvarig smärta SAMMANFATTAT Av de cirka 20 procent av befolkningen som upplever svår eller måttlig smärta har cirka 15 procent smärtor i ansikte och käkar. De samhällsekonomiska

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-05-02

BESLUT. Datum 2011-05-02 BESLUT 1 (5) Datum 2011-05-02 Vår beteckning SÖKANDE GlaxoSmithKline AB Box 516 SE - 169 29 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem

III SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM. Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. Skalle Hjärna Nervsystem III Skalle Hjärna Nervsystem SKALLE-HJÄRNA-NERVSYSTEM Innefattar symtom från skalle-hjärna-nervsystem med eller utan trauma mot skalle/nacke. 45 Symtom från skalle-hjärna-nervsystem efter trauma Vid trauma

Läs mer

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50

2008-11-25. Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Intelence Tablett 100 mg Plastburk, 120 161065 3652,32 3772,50 2008-11-25 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE JANSSEN-CILAG AB Box 7073 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg Ångest och depression vid cancer Pia Dellson Enheten för cancerrehabilitering Skånes onkologiska klinik Skånes universitetssjukhus Psykiska problem

Läs mer

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sömnstörningar hos barn Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Kunskapsdokument från Läkemedelsverket 2014, under tryckning Arbetsgrupp med barnläkare, allmänläkare, barnpsykiatriker,

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Metoder för behandling av långvarig smärta

Metoder för behandling av långvarig smärta Sammanfattning av SBU:s rapport om: Metoder för behandling av långvarig smärta En systematisk litteraturöversikt April 2006 Projektgrupp: Dag Lundberg (ordförande) Susanna Axelsson (projektledare) Jörgen

Läs mer

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare

Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans) behöver stärkas ytterligare Martin Bäckström och Marit Danell Boman Regionala biverkningsfunktionen Läkemedelscentrum Norrlands Universitets sjukhus, Umeå Ca 197 000 dör årligen inom EU En god säkerhetsövervakning (pharmacovigilans)

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Smärtfarmaka och akupunktur

Smärtfarmaka och akupunktur Smärtfarmaka och akupunktur Modulering av smärta farmakologiska angreppspunkter nociceptor sensibilitet perifert verkande analgetika Blockerad impulstrafik i sensoriska nerver lokalanestetika smärtimpulser

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter

Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner

Läs mer

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan

Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan Verksamhetshandledning för amning och graviditet/fosterpåverkan En mappning mellan två olika beslutsstöd SIL 3.1 Innehållsförteckning Beslutsstöd i SIL gällande läkemedel och amning, graviditet och fosterpåverkan...

Läs mer

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi?

Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Hälsa och välbefinnande en fråga om livsfilosofi? Några reflektioner kring depression och smärta i det moderna samhället Chris Bingefors Effekt och effektivitet av läkemedelsbehandling Feedback av kunskap

Läs mer

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter

10.40-11.00 FLACC och INRS - för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Torsdagen den 15 april 8.30-10.00 Registrering + kaffe och fralla 10.00-10.10 Välkommen! 10.10-10.40 BOSS - ett instrument för att bedöma beteende och smärta hos barn med kommunikationssvårigheter Marie

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer