Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på www.lakemedelsverket.se"

Transkript

1 Information från Läkemedelsverket Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta ny rekommendation... 9 Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel nedsatt känsel eller smärtsam överkänslighet. Behandlingsrekommendationen baseras delvis på nyligen publicerade europeiska behandlingsalgoritmer. EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag...5 En ny EU-barnförordning som trädde i kraft i början av 2007 syftar till förbättrad hälsa hos barn genom bättre reglering av de läkemedel som används till barn. Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin... 6 I oktober 2007 skickade Läkemedelsverket ut ett förslag på remiss om att upphäva begränsningarna för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. Läkemedelsverket har nu beslutat att inte införa förslaget. Medicintekniska produkter rapporter om tillbud... 7 Tillbud med en extrautrustad anestesiapparat som riskerar att tippa, en taklyft där lyftbandet lossnat och en barnvåg vars vågskål kan tippa. Biverkningsnytt Läkemedelsbiverkningar hos djur rapporterade under 2005 och 2006 Sammanställning av de läkemedelsbiverkningar som Sveriges veterinärer har rapporterat till Läkemedelsverket under 2005 och De flesta rapporterna rör hund och därefter följer katt och häst. Allvarliga fall av överkänslighetssyndrom vid behandling med Protelos Sexton fall av DRESS (Drug rash with eosinophilia and systemic symptoms) syndrom har rapporterats i samband med Protelosbehandling (strontiumranelat) av postmenopausal osteoporos. Nyttan med rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos) överväger riskerna Den europeiska läkemedelskommittén har gjort en ny nytta-risk-bedömning för rosiglitazon och pioglitazon vid behandling av typ 2-diabetes, och kommit fram till att nyttan med läkemedlen överväger riskerna. Nya läkemedel Aclasta (zoledronsyra) ny indikation Cosmofer (järn(iii)hydroxiddextran) Increlex (mecasermin) Optaflu (influensavaccin) Remicade (infliximab) ny indikation Revlimid (lenalidomid) LFN informerar Foto: Sjöberg Bild Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på 1 Information från Läkemedelsverket NN:2004 Läkemedelsverkets webbplats

2 Innehåll Observanda EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag... 5 Läkemedelsverkets kommentar angående mistelpreparat... 6 Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin... 6 Extrautrustad anestesiapparat riskerar att tippa... 7 Tillbud med barnvåg även modell IN-22 berörs... 7 Risk för tillbud vid användning av Inalto taklyft... 8 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation... 9 Bakgrundsdokumentation Definitioner, klassifikation, diagnostik och differentialdiagnoser Epidemiologi Patofysiologiska mekanismer vid neuropatisk smärta Evidensbaserad läkemedelsbehandling av neuropatisk smärta (NPS) Effekt och biverkningar av opioider vid neuropatisk smärta Utfallsmått för läkemedelsbehandling vid neuropatisk smärta Biverkningsnytt Marknadsföringen av Somadril och Somadril comp upphör Allvarliga fall av överkänslighetssyndrom vid behandling med Protelos Biverkningsnytt forts. Nyttan med rosiglitazon (Avandia) och pioglitazon (Actos) överväger riskerna Försäljningstillståndet för Trasylol dras in tillfälligt Läkemedelsbiverkningar hos djur rapporterade under 2005 och Rapportering av läkemedelsbiverkningar hos djur Läkemedelsmonografier Aclasta (zoledronsyra) ny indikation Cosmofer (järn(iii)hydroxiddextran) Increlex (mecasermin) Optaflu (influensavaccin) Remicade (infliximab) ny indikation Revlimid (lenalidomid) Läkemedelsförmånsnämnden informerar Begränsad subvention för Parkinsonplåster Ingen subvention för vaccin mot magsjuka Kolesterolsänkande läkemedel nekas subvention Advagraf in i högkostnadsskyddet Experter utsedda till granskning av inkontinensläkemedel Snabbguide till LFN:s beslut Biverkningsblanketter Biverkningsblankett Vad skall rapporteras Biverkningsblankett för djur Rapportering av läkemedelsbiverkningar Information från Läkemedelsverket Box 26, Uppsala Telefon Telefax E-post: Ansvarig utgivare: Gunnar Alvan Redaktion: Fredrik Brounéus, Kristina Bergström, Christina Brandt, Christina Hambn och Martina Tedenborg Ytterligare exemplar kan rekvireras från: Kommunikationsenheten, Medicinsk information ISSN AB Danagårds Grafiska Information från Läkemedelsverket 6:2007

3 Moderator Göran Rosenberg Program Välkomna! Kjell Asplund, generaldirektör, Socialstyrelsen Marknadsföringsknep för dold påverkan på patienter och förskrivare Magnus Söderlund, docent, Handelshögskolan, Stockholm Vem skall styra informationen till patienten? Vilket ansvar har myndigheter att informera patienter? Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket Ann-Christin Tauberman, generaldirektör, Läkemedelsförmånsnämnden Vem skall ansvara för informationen efter apoteksmonopolets fall? Ulrica Ohlsson, sekreterare i Apoteksmarknadsutredningen Hur vill regeringen stödja patienternas ställning på läkemedelsområdet? Göran Hägglund, Socialminister KAFFE/TE Patientföreningarna en växande maktfaktor Bengt Lindqvist, ordförande i Centrum för handikapp- och rehabiliteringsforskning, tidigare utredare av patientföreningarnas ställning Läkemedelsreklam håller EU-kommissionen på att byta fot? Anders Olauson, Europas representant i Pharmaceutical Forum, Ågrenska, Hovås Direkt marknadsföring till konsument för och emot Björn Beermann, professor, Läkemedelsverket Richard Bergström, VD, Läkemedelsindustriföreningen Diskussion med mentometeromröstning Medverkan av förmiddagens talare LUNCH EMEA:s strategi för öppenhet och kommunikation Thomas Lönngren, executive director, EMEA, London Vem skall styra informationen till läkarna? Eva Nilsson Bågenholm, ordförande, Läkarförbundet Kerstin Hulter-Åsberg, ordförande, Sveriges Läkemedelskommittéer och i kommittén för läkemedelsfrågor inom Svenska Läkaresällskapet Johan Brun, medicinsk chef, Pfizer Kjell Asplund, generaldirektör, Socialstyrelsen Måns Rosen, direktör, SBU Diskussion och mentometerröstning Medverkande under eftermiddagen Avslutning och sammanfattning av dagen Gunnar Alvan, generaldirektör, Läkemedelsverket Information från Läkemedelsverket 6:2007 3

4 4 Information från Läkemedelsverket 6:2007

5 Observanda EU:s barnförordning leder till nya krav på läkemedelsföretag Den nya EU-barnförordningen som trädde i kraft i början av 2007 syftar till att förbättra hälsan hos barn genom förbättrad reglering av de läkemedel som används för behandling av barn. Alla företag som har tillstånd för marknadsföring av läkemedel ska senast den 26 januari 2008 rapportera in de läkemedel där det finns studier på användning för barn. För närvarande är endast en liten del av de läkemedel som används till barn specifikt studerade på dem. Kännedom om långtidskonsekvenserna av läkemedel hos växande barn är därför begränsad. Målet med den nya EU-barnförordningen som trädde i kraft i början av 2007 är att: underlätta utvecklingen av, och öka tillgängligheten till, läkemedel avsedda för behandling av barn upp till 17 år, säkerställa att läkemedel för barn är föremål för högkvalitativ etisk forskning och på ett lämpligt sätt godkänns för användning på barnpopulationen, förbättra tillgänglig information om användning av läkemedel i olika barnpopulationer. Dessa mål bör uppnås utan att barnpopulationen utsätts för onödiga kliniska prövningar och utan att godkännandet av läkemedel för andra ålderspopulationer fördröjs. Paediatric Committee (PDCO), vid den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA, är en nyetablerad kommitté som ska arbeta med den nya förordningen. Huvuduppgiften kommer att vara att utvärdera insända Paediatric Investigational Plans (PIP). En PIP ska lämnas in tidigt under läkemedelsutvecklingen för att få fram läkemedel till barn så snart som möjligt. PIP kan dock ändras allteftersom mer kunskap om läkemedlet erhålls. Stimulans och krav för nya läkemedel Barnförordningen omfattar läkemedel i samtliga faser. Förordningen innefattar både ekonomiska stimulansåtgärder och nya krav. Krav ställs på företagen att utveckla läkemedel för barn, och om studier genomförs enligt en fastställd plan (PIP) får företaget ytterligare sex månaders exklusivitet på marknaden oavsett om studierna leder till en barnindikation eller ej. Vid godkännande av nya läkemedel krävs att resultat av samtliga studier som ingår i den PIP som tidigare godkänts av PDCO föreligger, om inte PDCO beslutat om deferral eller waiver. En deferral innebär en senareläggning av studierna tills man fått ytterligare erfarenhet från användning hos vuxna patienter. En waiver innebär att studier inte behöver göras och ges exempelvis om säkerhetsproblem förväntas hos barn eller om aktuell sjukdom inte förekommer hos barn. Redan godkända läkemedel Man har på olika sätt i den nya barnlagstiftningen försökt befrämja att så mycket information som möjligt vad beträffar läkemedelsanvändning på barn blir offentlig för att undvika att barn utsätts för onödiga kliniska prövningar. Barnförordningens artikel 45 innebär bland annat att företag som innehar godkända läkemedel har en skyldighet att skicka in alla studier avseende barn som tidigare har gjorts. Det ska enligt förordningen göras senast den 26 januari EMEA och koordineringsgruppen CMD(h) har bestämt att i ett första steg endast begära en lista på företagens godkända produkter. Den listan ska sedan användas för att fördela arbetet med utvärdering av barnstudier mellan länderna. Prenumerera på nyheter från Läkemedelsverket Information från Läkemedelsverket 6:2007 5

6 Observanda Läkemedelsverkets kommentar angående mistelpreparat EU-dom kan påverka de antroposofiska medlens ställning. Mistelpreparat, som Iscador, har funnits på den svenska marknaden sedan 1980-talets början. Vid godkännandet som naturmedel för injektion gjordes en värdering av produkten grundad på tidigare erfarenhet, däremot gjordes ingen värdering av effekt kom den nya läkemedelslagstiftningen varvid den juridiska grunden för godkännandet försvann. Produkterna omklassificerades som läkemedel och fick tillfälliga försäljningstillstånd kopplat till en begäran om uppdatering av dokumentationen som kunde stödja produkternas användning som läkemedel. Försäljningstillstånden har sedan successivt förlängts, huvudsakligen mot bakgrund av att produkterna använts länge utan alarmerande akuta biverkningar men också på grund av att forskning fortfarande bedrivs inom området. Samhällets önskemål om tillgång till alternativa behandlingsmetoder avspeglas bland annat i läkemedelslagen där man konstaterar att tillstånd till försäljning av antroposofiskt medel kan ges om det finns särskilda skäl. Så har också skett genom att Regeringen har gett tidsbegränsade försäljningstillstånd för dessa. En EU-dom, som kom nyligen, slår fast att lagstiftningen inom EU är harmoniserad för alla typer av läkemedel. Det innebär att inget särskilt undantag längre kan göras för antroposofiska läkemedel. Tillverkaren är ombedd att komma in med dokumentation så att Läkemedelsverket kan bedöma den enligt gällande praxis. Fri förskrivning införs inte för Concerta och Ritalin Läkemedelsverket har beslutat att inte införa fri förskrivningsrätt av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. I oktober 2007 skickade Läkemedelsverket ut ett förslag på remiss om att upphäva de begränsningar som idag finns för förskrivning av narkotikaklassade läkemedel till barn och ungdomar med ADHD. Förslaget innebar att fri förskrivning av läkemedlen Concerta och Ritalin skulle tillåtas från och med den 1 januari I dagsläget får dessa läkemedel bara förskrivas av läkare med specialistkompens i barn- och ungdomspsykiatri eller barn- och ungdomsneurologi med habilitering. Läkare med annan specialistkompetens kan endast skriva ut läkemedlen om Läkemedelsverket har beviljat dispens. Bland annat med anledning av de synpunkter som kommit in från remissinstanserna har Läkemedelsverket beslutat att inte införa fri förskrivning på det sätt som planerats. Läkemedelsverket arbetar nu med att ta fram ett nytt förslag som innebär en viss utvidgning av förskrivningsrätten för de aktuella läkemedlen. Det nya förslaget kommer att skickas ut på remiss före beslut. 6 Information från Läkemedelsverket 6:2007

7 Observanda Extrautrustad anestesiapparat riskerar att tippa Dräger Medical har meddelat Läkemedelsverket att det finns risk för tippning med anestesiapparaten Dräger Cato där tilläggsenhet för patientövervakning används tillsammans med felaktiga eller otillåtna komponenter. Eftersom denna risk gäller generellt för alla anestesiapparater, oavsett fabrikat, där tilläggsenheter monterats, vill Läkemedelsverket göra sjukvården uppmärksam på problemet. Inom ramen för Drägers produktbevakningsverksamhet har företaget fått ta del av ett fall där ett hjul på en anestesiapparat modell Dräger Cato gått sönder vid manövrering av apparaten. Apparaten tippade, men ingen människa kom till skada. En närmare undersökning visade att apparaten i efterhand hade utrustats med en extra enhet för patientövervakning och att en nödvändig komponent inte hade monterats. Apparatkombinationen hade inte godkänts av tillverkaren. Tillverkaren utför omfattande kompatibilitetstester och säkerhetsundersökningar innan apparatkombinationer kan godkännas. För att säkerställa en tillräcklig stabilitet och tippsäkerhet på denna typ av apparatkombinationer, vid till exempel transport inom sjukhuset, är det nödvändigt att göra ändringar i apparatens konstruktion. Av den här orsaken medföljer även ramkomponenter (hjul, viktelement och så vidare) förutom mekaniska anslutningselement mellan apparat och patientmonitor. Tillverkarens marknadsbevakning visar också att anestesiapparater i efterhand har utrustats med ytterligare monitorenheter från tredje part och/eller i sjukhusens egen regi utan att ta hänsyn till den nödvändiga stabiliteten och tippsäkerheten (det vill säga ramkonstruktionen är inte tillräckligt stabil). För att uppnå tillförlitlighet och säkerhet på apparatkombinationen är modifikationer tillåtna bara om man följer tillverkarens anvisningar. I dessa fall tar tillverkaren ansvar för kombinationen. I ovan nämnda fall kan det hända att ansvaret hamnar hos det tredje-parts-företag som monterat monitorenheten eller att ansvaret kan hamna hos sjukhuset om man själv har genomfört monteringen och inte följt tillverkarens råd och anvisningar. Vårdgivare som själva eller genom tredje part har utrustat anestesiapparater från Dräger Medical med en enhet för patientövervakning rekommenderas att kontrollera kombinationen med avseende på tillförlitlighet och säkerhet. Frågor i ärendet bör i första hand riktas till leverantören av anestesiapparaten. Har ni ytterligare frågor är ni välkomna att kontakta Läkemedelverket. Tillbud med barnvåg även modell IN-22 berörs Även en äldre modell av barnvåg, IN-22, har ett konstruktionsfel som gör att vågskålen kan tippa. Läkemedelsverket har tidigare informerat om att barnvåg UWE AIN 15 och UWE AIN 22 har detta fel. Läkemedelsverket har tidigare varnat för en barnvåg av märket UWE AIN 15 och UWE AIN 22. Detta efter att ett barn varit nära att falla i golvet när vågskålen tippade. Det har nu kommit fram att detta konstruktionsfel även berör den äldre vågmodellen IN-22. Tillverkaren UWE corp ska nu förbättra även denna modell genom att förstärka vågskålens fäste i vågplattan. Kunder som köpt vågen genom Umedico AB erbjuds kostnadsfri justering genom att kontakta Sunnex Tillquist AB. Vårdgivare som använder någon av dessa barnvågar uppmanas att så snart som möjligt kontakta Sunnex Tillquist AB, telefon , eller returnera svarstalongen i det kundbrev som leverantören skickat ut. Information från Läkemedelsverket 6:2007 7

8 Observanda Risk för tillbud vid användning av Inalto taklyft Läkemedelsverket vill uppmärksamma användare av Inalto taklyft på en möjlig risk för olyckstillbud när lyften används i kombination med annan utrustning. Läkemedelsverket har fått kännedom om tre tillbud i Sverige med Inalto taklyft där lyftbandet lossnat från lyftgalgen. Låshylsan till lyftbandet har på något sätt frigjorts vilket har inneburit att lyftgalgen lossnat från lyftbandet och patienterna fallit ner i sängen. Att lyftgalgen lossnar innebär en allvarlig säkerhetsrisk. Tillverkaren Invacare International har redovisat en teori om att låshylsan för lyftbandet vid ett flertal lyfttillfällen kan ha kolliderat med sängdävert och på så sätt ha orsakat att hylsan lossnat. Låshylsan kan inte frigöras på annat sätt än genom kraftig yttre påverkan. Taklyften Inalto tillverkades åren Efter 2005 har försäljningen upphört, tillverkaren vet inte hur många lyftar som finns i bruk. Läkemedelsverket vill därför fästa uppmärksamhet på risken att låshylsan kan lossna om den utsätts för yttre påverkan, till exempel vid kollision med sängdävert eller annan utrustning kring sängen. Säkerhetskontroll av låshylsan bör göras inför användandet av lyften (se bild). Illustration ur manual för Inalto taklyft, Invacare. Sök läkemedelsfakta 8 Information från Läkemedelsverket 6:2007

9 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation Den april 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationen baseras delvis på nyligen publicerade europeiska behandlingsalgoritmer (se Figur 1). Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel nedsatt känsel eller smärtsam överkänslighet. I många fall är det lätt att identifiera neuropatisk smärta, medan det i andra fall kan krävas detaljerad utredning. Dessutom är det inte ovanligt att neuropatisk smärta förekommer tillsammans med nociceptiva smärtor, till exempel hos patienter med cancer eller postoperativ smärta. Diagnostik av neuropatisk smärta vilar på den samlade bilden som framkommer i den detaljerade anamnesen och statusundersökningen med särskild inriktning mot förekomst av känselrubbningar. Definition Enligt en intresseförening (Neuropathic Pain Special Interest Group) inom International Association for the Study of Pain (IASP) skall neuropatisk smärta definieras som smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet. Utifrån dagens kunskapsläge inkluderas inte i denna definition av neuropatisk smärta smärttillstånd med misstänkta dysfunktioner i det somatosensoriska systemet som fibromyalgi, komplext regionalt smärtsyndrom typ I (CRPS-I), irritabel tarm (IBS) och vissa typer av ländryggssmärta. Neuropatisk smärta, med den svenska termen nervsmärta, har nu ersatt den tidigare termen neurogen smärta. Det bör uppmärksammas att evidensen för behandling av neuropatiska smärttillstånd i mycket stor utsträckning vilar på undersökningar av tillstånd med säkerställda eller högst sannolika lesioner av nervsystemet såsom smärtsam diabetespolyneuropati, postherpetisk neuralgi, postamputationssmärta och poststroke smärta. Klassifikation Det finns inte någon vedertagen klinisk klassifikation av neuropatisk smärta. Neuropatisk smärta kan dock klassificeras enligt några andra modeller. Anatomisk klassifikation Anatomiskt skiljer man på central (hjärna och ryggmärg) och perifer neuropatisk smärta beroende på var i nervsystemet skadan är belägen. Centrala neuropatiska smärtor förekommer vid till exempel stroke, MS och ryggmärgsskador. De perifera neuropatierna indelas oftast i polyneuropatier med symmetrisk utbredning (till exempel smärtsam diabetisk polyneuropati), mononeuropatier med asymmetrisk utbredning (till exempel postherpetisk neuralgi), nervrotssmärtor och plexopatier med engagemang till exempel av plexus brachialis (Pancoast syndrom) eller plexus lumbosacralis. Etiologisk klassifikation Baseras på en beskrivning av trolig orsak till smärtans uppkomst. Etiologin kan vara olika infektiösa agens, metabola störningar, trauma, läkemedel, tumörer, blödningar, tromboser, ischemi, systemsjukdomar och strålbehandling. Mekanismbaserad klassifikation Då vi saknar avgörande kunskaper om relationer mellan symtom, statusfynd och bakomliggande patofysiologiska mekanismer är en sådan indelning ännu inte möjlig. Epidemiologi Kunskapen om den neuropatiska smärtans epidemiologi är begränsad. De siffror som presenteras i denna text baseras därför på uppskattningar. Genomförda prevalensundersökningar via telefonintervjuer och frågeformulär har stora svagheter genom att symtombilden vid många neuropatiska smärttillstånd överlappar den vid nociceptiv smärta. Befolkningsdata Förekomsten av neuropatisk smärta i den engelska befolkningen har angivits till 1 %. Bland patienter remitterade till specialiserad smärtklinik är neuropatisk smärta betydligt vanligare. I Storbritannien befanns i en studie 25 % av remisspatienterna ha neuropatisk smärta och andelen steg till 33 % hos patienter över 65 år samt 50 % över 70 års ålder. Liknande siffror har rapporterats i Sverige. 40 % av patienterna remitterade till den multidisciplinära smärtmottagningen i Malmö under en treårsperiod hade ett neuropatiskt smärttillstånd. Baserat på detta material beräknades remissincidensen för behandlingskrävande neuropatisk smärta till 12/ och år för kvinnor mellan 40 och 90 år. För män var incidensen lägre och nådde kvinnornas nivå först vid 90 års ålder. Information från Läkemedelsverket 6:2007 9

10 Behandlingsrekommendation Prevalens och incidens Grunddata för den neuropatiska smärtans prevalens och incidens är således osäkra och sannolikt underskattas problemet kraftigt. Baserat på malmömaterialet kan en grov uppskattning av prevalensen göras; 1,5 % av befolkningen ( kvinnor och män) uppskattas ha en behandlingskrävande neuropatisk smärta. Utifrån samma antaganden kan antalet nya behandlingskrävande vuxenfall av neuropatisk smärta i Sverige beräknas till per år av vilka är kvinnor och män. Neuropatisk smärta bland patienter efter kirurgi eller med cancersjukdom är grupper där en underskattning av problemet sker. Baserat på uppgifter om att 2 10 % av patienter efter kirurgi får långvarig svår neuropatisk smärta och att drygt 1 miljon operationer årligen utförs blir den potentiella gruppen stor. Det anges att cancerpatienter i cirka 50 % utvecklar svåra smärttillstånd varav cirka 30 % med neuropatisk smärtkomponent på grund av sjukdomen i sig eller behandlingen. Mekanismer/patofysiologi Vid neuropatisk smärta föreligger ofta flera olika smärtkomponenter. Mekanismer bakom fenomen som spontan pågående och intermittent/paroxysmal smärta samt stimulusinducerad smärta är ofullstän- digt kända. Patofysiologisk, etiologisk forskning baseras främst på djurexperimentella studier. Symtom och statusfynd kan i dagsläget inte kopplas till specifika bakomliggande patofysiologiska mekanismer. Följande fyra mekanismer antas vara av särskild betydelse för uppkomst och underhåll av perifer neuropatisk smärta. 1. Förändrat uttryck av natrium-jonkanaler Förändrat uttryck av vissa natriumkanaler leder till faciliterad nervaktivitet vid och i närheten av nervskadan samt i området kring dorsalrotsgangliet. 2. Uppreglering av kalcium-jonkanaler Ökad transmittorfrisättning från nociceptiva afferenter (inåtledande smärtfibrer) genom ökat uttryck av och förändrad funktion hos presynaptiska kalciumkanaler. 3. Aktivering av NMDA-receptorer Vid upprepad kraftig smärtstimulering kan NMDAreceptorer aktiveras vilket resulterar i ökad retbarhet på spinal nivå. 4. Ökad nedåtstigande facilitering eller försvagad hämning i smärtsignalerande banor Antas bero på förändrad balans i bansystem mellan hjärnstam och ryggmärg. Förändring i graden av nedåtstigande facilitering respektive inhibition resulterar i nettofacilitering. 10 Information från Läkemedelsverket 6:2007

11 Behandlingsrekommendation Diagnostik och utredning Diagnostik av neuropatisk smärta baseras på en integrerad bedömning av sjukhistoria, kroppsundersökning och undersökning av känseln (Faktaruta 1), eventuellt med tillägg av riktade bilddiagnostiska undersökningar, neurofysiologiska undersökningar och klinisk-kemiska undersökningar. Kriterier för neuropatisk smärta är: sjukhistoria som tyder på en lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi till smärtan, en neuroanatomiskt korrelerbar smärtutbredning motsvarande innervationsområdet eller projektionsområdet för den drabbade nervstrukturen (perifer nerv, plexus, nervrot, central struktur), störning inom det somatosensoriska systemet med känselrubbning i smärtans utbredningsområde. I de flesta fall skall dessa kriterier vara uppfyllda, men vid vissa väldefinierade neuropatier finns avsaknad av känselrubbningar, till exempel trigeminusneuralgi, eller en smärtutbredning utöver det primära innervationsområdet, till exempel långvarig intensiv neuropatisk smärta. I den neurologiska undersökningen ingår även bedömning av andra tecken på lesion eller sjukdom i de perifera eller centrala nervsystemen. Efter noggrann bedömning av sjukhistorien och den sensoriskt inriktade kroppsundersökningen bör en hypotes om smärttillståndets etiologi kunna uppställas. En genomgång av indikationerna för laboratorieundersökningar ligger utanför ramen för denna workshop. Patientomhändertagande vårdnivå Patienter med neuropatisk smärta uppträder i de flesta medicinska verksamheter. De vanliga tillstånden som postherpetisk smärta eller smärtsam diabetespolyneuropati utreds och behandlas vanligen där patienterna i övrigt får sin vård. Som vid behandlingen av all långvarig smärta bör vaksamhet och beredskap för behandling finnas för samtidig funktionshindrande psykosocial problematik, depression och/eller ångestsjukdom. I ett primärt osorterat patientflöde där upp till 30 % av patienterna söker med smärtproblematik som primär eller sekundär orsak till kontakt med sjukvården är de neuropatiska smärttillstånden sannolikt få. Ett betydande antal patienter måste dock utredas för att påvisa eller avskriva tillstånd där nerver hotar att skadas som karpaltunnelsyndrom, andra former av nerventrapment, rotpåverkande diskbråck och neuroborrelios. Inom alla specialiteter som bedömer patienter i postoperativt eller posttraumatiskt skede eller behandlar och/eller bedömer cancerpatienter bör uppmärksamhet finnas på onormal smärtrapportering, något som kan leda till att ett neuropatiskt smärttillstånd kan identifieras tidigt. Genom att använda ett antal enkla hjälpmedel som smärtteckning, smärtdagbok, neurologisk utredning och några basala laboratorieutredningar kan ofta misstanken avskrivas eller förstärkas till en trolig nivå. För att fastställa neuropatisk smärtdiagnos i mer komplicerade fall kan specialistens erfarenhet och utredningsmöjligheter behövas. Vid ställningstagande till långvarig behandling med läkemedel som påtagligt inverkar på patientens livskvalitet kan konsultation med smärtmottagning behövas. När patienter med fastställt neuropatiskt smärttillstånd efter avslutad utredning och utprovande av läkemedel hos smärtspecialist återremitteras till primärvården är det viktigt att känna till de individuella rekommendationer som patienten fått samt att få ta del av de behandlingskontrakt som eventuellt finns vid långvarig behandling med opioider. För patienter i arbetsför ålder har tidsfaktorn visats ha en avgörande betydelse för rehabilitering vid långvarig smärta även inkluderande de med neuropatisk genes. Läkemedelsbehandling vid olika typer av neuropatisk smärta Det finns ett antal läkemedel som är godkända på indikationen neuropatisk smärta. Myndighetskrav för godkännande på indikationen perifer neuropatisk smärta utan specificering är att smärtlindrande effekt på minst två olika etiologiska tillstånd har visats. Indikationen central neuropatisk smärta, till exempel efter stroke eller vid metastaserande tumör, har godkänts efter positiva resultat vid ett etiologiskt tillstånd. För vissa äldre läkemedel finns god evidens för effekt på neuropatisk smärta, men ansökan om godkännande vid denna indikation har aldrig inkommit till Läkemedelsverket eller EMEA, den europeiska läke- Fataruta 1. Exempel på instrument för undersökning av sensibilitet. 1) VADDPINNE ELLER PENSEL Beröring (Aβ) Beröringsallodyni (dynamisk/statisk) 2) NÅL PÅ TUNGSPATEL Smärta (Aδ/C) Hyperalgesi 3) METALLRULLE Kyla (Aδ) Köldallodyni Värme (C ) Hypoestesi Information från Läkemedelsverket 6:

12 Behandlingsrekommendation Dostitrering Generellt rekommenderas vid behandling av neuropatisk smärta en låg startdos av det aktuella läkemedlet (oftast lägre än den som anges i FASS/promedelsmyndigheten. Exempel på detta är tricykliska antidepressiva och vissa opioider. I Tabell I återfinns en farmakologisk översikt av läkemedel som är aktuella vid behandling av neuropatisk smärta. Det finns endast enstaka studier som direkt jämför två olika aktiva substanser vid neuropatisk smärta. Indirekta jämförelser av resultat från randomiserade placebokontrollerade kliniska studier talar tillsammans med klinisk erfarenhet för att tricykliska antidepressiva är mest effektiva, följda av gabapentin/pregabalin och SNRI. Substanserna har olika biverkningsprofil, något som kan ha betydelse för vilket läkemedel som väljs för behandling. ger generellt sett bäst effekt på stimulusoberoende smärtkomponenter dvs. vilovärk, koncentrationsförmåga och sömn. Stimulusberoende smärtkomponenter dvs. möjlighet till aktivitet i form av till exempel att gå, stå och sitta på en obekväm stol påverkas marginellt. Läkemedelsval vid olika typer av neuropatisk smärta Trigeminusneuralgi Karbamazepin (Rekommendationsgrad B) alternativt oxkarbazepin (Rekommendationsgrad B). Vid misstanke om trigeminusneuralgi bör neurolog konsulteras. Vid behandlingssvikt remittering till neurokirurg. Perifer neuropatisk smärta Kontrollerade kliniska prövningar finns bara för smärtsam polyneuropati och postherpetisk neuralgi. Klinisk erfarenhet indikerar att man får smärtlindrande effekt av de läkemedel som listas nedan även vid andra perifera neuropatiska tillstånd. 1:a hand: Gabapentin (Rekommendationsgrad A) eller tricykliska antidepressiva (amitriptylin/nortriptylin) (Rekommendationsgrad A). God dokumentation och mångårig klinisk erfarenhet stödjer valet av dessa preparat som förstahandsval. Vid behandlingssvikt skiftas om möjligt till det alternativa förstahandsvalet. 2:a hand: Pregabalin (Rekommendationsgrad A). Pregabalin får ännu betraktas som andrahandsmedel, eftersom det är tämligen nytt på marknaden, med åtföljande begränsad klinisk erfarenhet inklusive av säkerheten. Det finns inga kliniska studier som visar att pregabalin har effekt hos patienter som inte svarat på gabapentin. 3:e hand: SNRI (duloxetin/venlafaxin). Duloxetin (Rekommendationsgrad A) har mer omfattande dokumentation än venlafaxin (Rekommendationsgrad A). Genom omfattande användning inom psykiatrin av venlafaxin är dock dess biverkningsbild bättre känd än den för duloxetin. 4:e hand: Tramadol (Rekommendationsgrad A). Viss risk för beroendeutveckling finns. Depotberedningar förordas. 5:e hand: Starka opioider. Evidens finns framför allt för morfin och oxykodon (Rekommendationsgrad A). Metadon (Rekommendationsgrad B) är ett mer svårhanterligt preparat och kräver noggrannare dostitrering och monitorering. Tillräckligt goda jämförande studier saknas för att bedöma om någon av dessa opioider är effektmässigt överlägsen de andra. Depotberedningar eller långtidsverkande opioidpreparat förordas. Långtidseffekterna är ofullständigt klarlagda. Det finns data som talar för risk för hormonella och kognitiva störningar vid långtidsbehandling. Beroendeproblematiken bör beaktas och det krävs en organisation som garanterar kontinuitet i vården och kontroll av opioidförskrivningen. Vid cancerrelaterad neuropatisk smärta med progredierande tumörsjukdom kan opioider övervägas tidigare än vid annan etiologi. Capsaicin har en underordnad roll i behandlingen av neuropatisk smärta på grund av svag effekt och besvärande biverkningar. Central neuropatisk smärta Vanligen behandlas central neuropatisk smärta med amitriptylin, sedan gabapentin/pregabalin och härefter möjligen opioider. I texten nedan ansluter sig rekommendationerna till de senaste evidensbaserade riktlinjerna från European Federation of Neurological Societies (EFNS, 2006), och indelas efter etiologi. Central neuropatisk smärta efter stroke 1:a hand: amitriptylin (Rekommendationsgrad B). 2:a hand: lamotrigin (Rekommendationsgrad B). Central neuropatisk smärta efter ryggmärgsskada Pregabalin (Rekommendationsgrad A) eller gabapentin (Rekommendationsgrad B). Central neuropatisk smärta vid multipel skleros (MS) Se ovan angående vanlig behandlingsstrategi. Det finns evidens för effekt av cannabinoider vid behandling av central neuropatisk smärta vid MS. Godkända läkemedel saknas. Inför eventuell licensansökan rekommenderas kontakt med smärtspecialist. Beröringsallodyni Vid små områden med beröringsallodyni (smärta vid lätt beröring) kan lidokainplåster övervägas (Rekommendationsgrad A). Det finns en viss osäkerhet vad gäller effekterna vid långtidsbehandling med lidokain, vilket kan bli aktuellt vid beröringsallodyni. En metabolit av lidokain har visats vara genotoxisk vid långtidsbehandling av råtta. Den kliniska betydelsen av detta är dock inte klarlagd. 12 Information från Läkemedelsverket 6:2007

Farmakologisk behandling av neuropatisk

Farmakologisk behandling av neuropatisk Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation Den 25 26 april 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationen baseras

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på

Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på Information från Läkemedelsverket Årgång 18 NummeR 6 december 2007 Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta ny rekommendation... 9 Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom

Läs mer

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Smärta hematologi Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Neuropatisk smärta uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet, det vill säga känselsystemet

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Spec i smärtlindring

Spec i smärtlindring Upp till 80 procent av patienter på akuten har smärta som delsymtom, och 30-40 procent av befolkningen har kronisk smärta. Du kommer oavsett specialitet garanterat möta många patienter med värk och oklar

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna.

BESLUT. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Versatis, medicinskt plåster, ska ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Datum Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna Företrädare: Natalia Åkerman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Vad är nytt inom smärtvården?

Vad är nytt inom smärtvården? Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Länsgemensam vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16

HTA-enheten CAMTÖ. Behandling av depression hos äldre 2015-06-16 HTA-enheten CAMTÖ 2015-06-16 Behandling av depression hos äldre SBU-rapport nr 2015-233 http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/depression_aldre_2015.pdf Kort sammanfattning av rapporten Depression

Läs mer

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU 1 Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-01 1229/2004 SÖKANDE PFIZER AB Box 501 183 25 Täby Företrädare: Johan Bolander SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Äldre och läkemedel LATHUND

Äldre och läkemedel LATHUND Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Nordic Drugs AB Box 30035 200 61 Limhamn Företrädare: Eva Lindqvist SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången

Läs mer

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg Företrädare: Anders Bergström SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Information till deltagare i kursen Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder, HT-11. Information till deltagare i kursen "Långvarig smärtaneurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11. Välkommen till kursen! Upprop sker 22 augusti kl. 09.00.

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby

NOVARTIS SVERIGE AB Box Täby BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Freddie Henriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) * Lathunden riktar sig främst till läkare i primärvården LATHUND* FÖR BEHANDLING MED LYRICA

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Arbetsdokument Nationella riktlinjer för tandvård Tillstånd: Idiopatisk ansiktssmärta och atypisk odontalgi Åtgärd: Capsaicinkräm eller Lidokainsalva Det här är resultatet av litteratursökningen utifrån

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen

Läkemedelsbehandling av sköra äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Läkemedelsbehandling av sköra äldre Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet och Socialstyrelsen Äldre och läkemedel Kroppsliga förändringar - Åldrande - Sjukdom Polyfarmaci Äldre

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

BESLUT. Datum 2011-07-01

BESLUT. Datum 2011-07-01 BESLUT 1 (5) Datum 2011-07-01 Vår beteckning SÖKANDE Johnson och Johnson Consumer Nordic A division of McNeil Sweden AB 169 90 Solna ÄRENDET Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN Mats Cederlund Göteborg 151104 HUVUDVÄRK HOS BARN OCH UNGDOMAR Primär huvudvärk Huvudvärk av spänningstyp Migrän Hortons huvudvärk (ovanlig

Läs mer

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet

Biverkningsrapportering i teori och praktik Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Biverkningsrapportering i teori och praktik 2016-03-18 Ebba Hallberg Gruppchef Biverkningsgruppen Enheten för läkemedelssäkerhet Varför ny organisation? Ny farmakovigilanslagstiftning 1 juli 2012 initierad

Läs mer

Information till deltagare i kursen "Långvarig smärta-neurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11.

Information till deltagare i kursen Långvarig smärta-neurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder, HT-11. Information till deltagare i kursen "Långvarig smärta-neurobiologiska förklaringsmodeller och incitament för val av sjukgymnastiska åtgärder", HT-11. Välkommen till kursen! Upprop sker 22 augusti kl. 09.00.

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel.

BESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för nedanstående läkemedel. BESLUT 1 (5) Datum 2017-06-21 Vår beteckning SÖKANDE Ebb Medical AB Box 114 371 22 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan

Läs mer

BESLUT. Datum 2009-02-11

BESLUT. Datum 2009-02-11 BESLUT 1 (5) Datum 2009-02-11 Vår beteckning SÖKANDE WYETH AB Box 1822 171 24 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående

Läs mer

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri

Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Psykofarmaka; något nytt? Överläkare Jonas Niklasson, div psykiatri Neuroleptika Risperidon (1kr/4 mg tabl) Olanzapin (1kr/10 mg tabl) Clozapin (5kr/100mg tabl) Abilify/Aripiprazol (45kr/10mg tabl) Concerta

Läs mer

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel

Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska läkemedel Planeringsenheten Läkemedelssektionen TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Datum 2015-03-25 Diarienummer 150097 Landstingsstyrelsen Yttrande över Läkemedelsverkets redovisning av regeringsuppdrag avseende homeopatiska

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i läkemedelsförordningen (2006:272); SFS 2012:347 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Regeringen föreskriver 1 i fråga om läkemedelsförordningen

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50.

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Palexia Depot Depottablett 50 mg 30 tabletter ,09 203,50. 1 (5) 2011-06-09 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående

Läs mer

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation

Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Bakgrundsdokumentation Artiklar publicerade under rubriken Bakgrundsdokumentation är författarens enskilda manuskript. Budskapet i dessa delas därför inte

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper

Dokumentnamn: Mål Termin 10 Läkarprogrammet. 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan olika yrkesgrupper 1(6) Mål Termin 10 A. Vetenskap och lärande Nivå 1: Kunna identifiera och/eller utveckla och träna Nivå 2: Vara införstådd med och kunna tillämpa 1. Betydelsen av ett livslångt lärande i samverkan mellan

Läs mer

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan 2013. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté Kloka Listan 2013 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter 2013 Preparat som upptas: oxikodon Nociceptiv smärta -vävnadsskadesmärta, med eller

Läs mer

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG Orion Pharma AB Box 334 192 30 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (5) Datum 2010-07-01 Vår beteckning 410/2010, SÖKANDE Celgene AB Kista Science Tower 164 51 KISTA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar

Läs mer

2009-11-24. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information om läkemedlet tydligt informera om ovanstående begränsning.

2009-11-24. Villkor Företaget ska i all sin marknadsföring och annan information om läkemedlet tydligt informera om ovanstående begränsning. 1 (5) 2009-11-24 Vår beteckning SÖKANDE Grunenthal Sweden AB Frösundaviks allé 15 169 70 Solna Företrädare: Johan Björkman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE H. LUNDBECK AB Box 23 250 53 Helsingborg SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna

Källor till läkemedelsinformation. Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Källor till läkemedelsinformation Klinisk farmakologi Institutionen för Medicin Solna Vanliga åkommor tag hjälp av Kloka Listan! Beslutas årligen av Stockholms Läns Läkemedelskommitté Rekommendationer

Läs mer

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning BERÖRT FÖRETAG GlaxoSmithKline AB Box 263 431 23 MÖLNDAL SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser

Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser klinisk översikt Behandling av långvarig smärta en systematisk litteraturöversikt SBUs sammanfattning och slutsatser DAG LUNDBERG, professor emeritus, anestesikliniken, Universitetssjukhuset i Lund SUSANNA

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2004 BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2005-02-25 1730/2004 SÖKANDE Swedish Orphan AB Drottninggatan 98 111 60 Stockholm Företrädare: Pär Östansjö SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

Information till hälso- och sjukvårdspersonal

Information till hälso- och sjukvårdspersonal 13 maj 2013 Information till hälso och sjukvårdspersonal Nya begränsningar för Protelos/Osseor (strontiumranelat) i behandling av osteoporos på grund av ökad risk för hjärtinfarkt Bästa förskrivare! Detta

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv

YRSEL. yrsel. Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall. Neurologens perspektiv YRSEL Neurologens perspektiv yrsel Balanssystemet Orsaker diagnostik handläggning Patientfall 1 2 definition av yrsel Varierar mycket Patienterna har sina definitioner Specialister har sina definitioner

Läs mer

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Strategier vid långvarig smärtproblematik Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Neuropatisk Smärta Copyright the33 Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Vilka typer av smärta finns det? (sida 2) Smärtstimulans, Smärtupplevelse

Läs mer

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE

MS eller multipel skleros är den allmännast förekommande. Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE ANNE REMES Professor, överläkare Neurologiska kliniken, Östra Finlands universitet och Kuopio universitetssjukhus Läkemedelsbehandlingen av MS BLIR MÅNGSIDIGARE Man har redan länge velat ha effektivare

Läs mer

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017

Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Smärta och smärtbehandling med inriktning mot långvarig smärta, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2017 Schema Kursavsnitt 1, v 36 Tisdag 5 september,

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Vad är smärta? Smärta är det som patienten säger gör ont Smärta

Läs mer

Tisdag 8 september 2015

Tisdag 8 september 2015 Institutionen för kirurgiska vetenskaper Schema: Den komplicerade smärtpatienten, 15 högskolepoäng Avancerad nivå, höstterminen 2015: Kursavsnitt 1, v 37 Tisdag 8 september 2015 10.30 12.00 Välkommen,

Läs mer

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Jönköping 20120426 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer