Spec i smärtlindring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Spec i smärtlindring"

Transkript

1 Upp till 80 procent av patienter på akuten har smärta som delsymtom, och procent av befolkningen har kronisk smärta. Du kommer oavsett specialitet garanterat möta många patienter med värk och oklar diagnos. Smärtanalys där du diagnosticerar smärttypen ger dig ett verktyg för behandling, och en möjlighet att se fram mot att möta dessa patienter, inte gruva dig. Jag undervisar i undersökningsteknik vid T11 på KI och har ett grepp om vad AT-läkaren har i bagaget. Jag vill ge dig en effektiv genomgång i smärtläkarens metoder och sätt att se på kronisk smärta och smärtans huvudtyper, (nociception, neuropati och störd smärtmodulering) så rubriken ljuger inte. Meanwhile, fundera vad som gäller för Rolf, 40, med långvarig knäsmärta, som snarast försämrats efter lyckad artroskopisk meniskoperation. Nu bränner det och domnar samtidigt, men både MR och rörlighetstester är normala. Kirurgen har gett upp. Ändå kan han inte arbeta och det är med en djup suck du ser hans namn åter i tidboken. 1 Crash Course i SMÄRTANALYS Dr Björn Bragée Spec i smärtlindring 2 1

2 Helikoptertur över ogästvänlig terräng Definition av smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och /eller emotionell upplevelse förenad med vävnadsskada, eller hotande vävnadsskada, eller beskriven i termer av sådan skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada (IASP) 2

3 Definition av kronisk 1. Smärta sedan mer än sex månader (normal def) 2. Smärta sedan mer än tre månader (ofta använd) 3. Akut< 1 mån, subakut 1-6 mån, kronisk >6 mån 4. Smärta som sträcker sig utöver normalt läkande (Bonica m.fl) 5 Kronisk smärta och nedstämdhet står för 70% av sjukförsäkringskosnader - Som alla sjukhus. 6 3

4 Kroniska sjukdomar står för 80 procent av alla kostnader 7 Hur länge skall du jobba För att möta en patient Med Addison? Med EDS? Med postoperativ nervsmärta? Med fantomsmärta? Med Myofasciellt syndrom Med fibromyalgi? 8 4

5 Hur länge skall du jobba För att möta en patient Med Addison? (20 år) Med EDS? (1 år) Med postoperativ nervsmärta? (3 dag) Med fantomsmärta? (3 år) Med Myofasciellt syndrom (2 timmar) Med fibromyalgi? (1 dag) 9 Det finns minst sjukdomar med smärta som symtom Från akut buk till örsprång Många helt utan objektiva fynd: Huvudvärk Fibromyalgi Ryggvärk Och nu lagstadgad rätt till diagnos inom 60 dagar Så hur bringa ordning och bot? 10 5

6 men jag tycker det räcker med tre! 11 Vår Vanligaste Värk 12 6

7 The Black Box 13 The Black Box Klar diagnos 17% Okänd orsak 83% 14 7

8 Ska vi använda denna modell? 15 Eller smärtspecialitetens? 16 8

9 För smärtvården frågar Nociceptiv? (vävnadssmärta skada/inflammation ) Neuropatisk? (nervsmärta kabelfel eller växelfel ) Störd modulering? (fibromyalgiliknande fel på smärtbromsen ) 17 Och antyder svar för behandling! Neuropatisk 30% Nociceptiv 50% Störd modulering 15% Övriga typer Inkl psykogen 5% 18 9

10 Sju smärttyper på vår klinik! 1. Vävnadssmärta (nociceptiv) 40% 2. Perifer nervsmärta (neuropatisk) 30% 3. Central nervsmärta (neuropatisk) 5% 4. Smärta med störning i smärtmodulering 20% 5. Smärta av okänt ursprung (idiopatisk) 2% 6. Psykogen smärta 1% 7. PTSD 2% NOCICEPTIV VÄVNADSSMÄRTA A B e If for example fire (A) comes near the foot (B), the minute particles of this fire, which as you know move with great velocity, have the power to set in motion the spot of the skin of the foot which they touch, and by this means pulling upon the delicate thread (cc) which is attached to the spot of the skin, they open up at the same instant the pore (d,e) against which the delicate thread ends, just as by pulling at one end of a rope one makes to strike at the same instant a bell which hangs at the other end. c c c c c c 10

11 NEUROPATISK SMÄRTA

12 Nociceptorn nervspetsen Av Noci som betyder skada Av Känselkropp/receptor Naket nervändslut Reagerar på många fel Våldsamt tryck (kross) Hög värme (eld) Stick (nål) Kraftig kyla (is) Kemisk skada (salt i sår) Utlöser signal till ryggmärg 23 SÅ NYP DIG I ARMEN 24 12

13 Vad kände du. Den snabba väl-lokaliserade, distinkta smärtan förmedlas av A-delta trådar med 40 m/s. Den långsamma molande värken förmedlas av C-fiber med 1 m/s. C-fibersmärtan är den kroniska smärtan! Substans P dess signalsubstans Kanske lägger du märke till en paus mellan smärtyperna? Se kurvan! 25 Många sätt att bota nociception D B E Först och främst: BOTA SKADAN Antiinflammatoriska medel Blockader C Tens, akupunktur, massage C D Smärtstillande medel E Psykologiska metoder A 26 13

14 Björn Bragée Smärtspecialistmottagningen NEUROPATISK S Ä A 27 Den gamla och nya definitionen TIDIGARE DEFINITION NY DEFINITION Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet (kallades också neurogen smärta Smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet 28 14

15 2. PERIFER NEUROPATISK NERVSMÄRTA Ett kabelfel ofta på grund av skada, cirka 25 % hos oss Förekomst i befolkningen ca 2-4 %? Andelen remisspatienter till specialiserad smärtklinik 25-40% MS-patienter neuropatisk smärta hos 25-30%, hos diabetiker 15-20% Vid radikulär smärta 70%? Inte ovanligt efter operation Efter andra avskärningar Efter tryck/skada mot nerven/nervrot Ischias sen bältrossmärta Upplevs bara i nervens område Ofta brännande, ilande, hugg NEUROPATISK 29 S Ä A Och hur vet man? Diagnoskriterier Sjukhistoria tyder på lesion eller sjukdom i nervsystemet som primär etiologi Neuroanatomiskt korrelerbar smärtutbredning motsvarande innervationsområdet eller projektionsområdet för drabbad nervstruktur Störning inom somatosensoriska systemet med känselrubbning i smärtans utbredningsområde NEUROPATISK S Ä A 30 15

16 På ren svenska Det gör ont där det går en nerv Det finns störningar i känseln Och det finns en trolig orsak eller skada 31 Men. Avsaknad av känselrubbningar vid t.ex.: Trigeminusneuralgi Vid smärtutbredning utöver primärt innervationsområde, t.ex. långvarig intensiv neuropatisk smärta 32 16

17 Anatomisk klassifikation CENTRAL NEUROPATI Från hjärna och ryggmärg (CNS), några ex: Stroke, MS Fantomsmärta Syringomyeli Ryggmärgsskador PERIFER NEUROPATI Från nervrötter och perifera nerver några ex: Polyneuropatier med symmetrisk utbredning (t.ex. smärtsam diabetisk polyneuropati) Mononeuropatier med asymmetrisk utbredning (t.ex. postherpetisk neuralgi) Nervrotssmärtor och plexopatier 33 Orsaks Klassifikation (etiologisk) Infektiösa agens Exempelvis Borrelia Exempel Herpes Metabola störningar Exempel diabetes Traumata Efter operationer Efter skador Efter inklämningar Läkemedel Cytostatika Antibiotika Tumörer Kemiska ämnen Ex bly Kvicksilver Tromboser Ischemi Systemsjukdomar Amyloidos Strålbehandling Blödningar Tryck Plexopati Rizopati Trigeminusneuralgi 34 17

18 A Färre sätt att bota neuropati B D E F C Först och främst: SVÅRT BOTA SKADAN Antiinflammatoriska medel Blockader C Tens, akupunktur, massage D Smärtstillande medel E Psykologiska metoder F Särskilda läkemedel Antiepileptika, antidepressiva 35 Exempel sen bältrossmärta POSTHERPETISK SMÄRTA 15% av dem som fått virusinfektion bältros får nervsmärta Särskilt hos äldre Alltid precis i nervens förlopp Kommer från roten Saknar nociception Vanliga smärtstillande hjälper inte Behandlas med Antidepressiva Antiepileptika Topiska medel, capsaicin Blockader, versatis Tens 36 18

19 3. CENTRAL NEUROPATISK NERVSMÄRTA Ett växelfel ofta på grund av sjukdom, cirka 5 % hos oss Helt och hållet i Centrala Nervsystemet (hjärna/ryggmärg) Exempelvis Efter stroke MS Fantomsmärta Upplevs utbrett, ex halva kroppen Ofta obehaglig, ständig. 37 Inga sätt att bota central neuropati A B D E F C Först och främst: OMÖJLIGT BOTA SKADAN Antiinflammatoriska medel Blockader C Tens, akupunktur, massage D Smärtstillande medel E Psykologiska metoder F Särskilda läkemedel Antiepileptika, antidepressiva Morfin som lugnande o.s.v

20 Exempel Fantomsmärta Smärta som upplevs i en förlorad kroppsdel- 1% hos oss 50-80% av amputerade får detta Särskilt när man haft ont innan Särskilt i armar Kan vara mycket verklig Också efter livmoderop etc! Saknar nociception Vanliga smärtstillande hjälper inte Behandlas med Psykologiska metodel (ex spegel) Morfinmedel Antiepileptika NEUROPATISK S Ä A Bragee flight map Var tredje patient blir hjälpt av varje typ av medicin mot nervsmärta Man får mellan procents smärtlindring Bättre resultat på livskvalitet än smärta FLY LOW AND SLOW 40 20

21 3. SMÄRTA VID STÖRD SMÄRTMODULERING Fel i smärtbromsen ofta i samband med stress/påfrestning cirka 20 % hos oss Sänkta smärttrösklar Ont överallt, öm överallt Förmodas bero på felaktig funktion i ryggmärgens första omkopplingstation, där smärtan normalt dämpas. Exempel Fibromyalgi Whiplash CRPS Men också efter trauma, tsunamis 41 Exempel Fibromyalgi Smärta i hela kroppen Vanligare hos kvinnor Utlöses eller förvärras av stress Sänkta smärtrösklar=ömhet Upplevs som muskelvärk Vanliga smärtstillande hjälper lite Behandlas med Antidepressiva Antiepileptika Blockader Tens Psykologiska metoder 42 21

22 NYTT OM FORSKNING Plågan av perifer sensitisering extrakänslighet mot tryck, stick, hudkontakt Kan uppstå vid skada som medför inflammation Nervspetsarna blir allt känsligare Kan också komma efter långvarig smärta av vanligt slag, på grund av att retad nociceptor frigör retande ämnen Mekanismer/patofysiologi Mekanismer ofullständigt kända, främst djurstudier Symtom och statusfynd kan i dagsläget inte kopplas till specifika bakomliggande patofysiologiska mekanismer Fyra mekanismer 1. Förändrat uttryck av natrium-jonkanaler Faciliterad nervaktivitet 2. Uppreglering av kalcium-jonkanaler Ökad transmittorfrisättning från inåtledande smärtfibrer 3. Aktivering av NMDA-receptorer Ökad retbarhet på spinal nivå 4. Ökad nedåtstigande facilitering eller försvagad hämning i smärtsignalerande banor Nettofacilitering 44 22

23 Upprepad och/eller långvarig perifer nociceptiv retning Central sensitisering A. Funktionell (neurohumoral) överretbarhet B. Struktuell (neuroanatomisk) överretbarhet Aktivering (depolarisering) av NMDA-receptorer Ökad smärtintensitet (allodyni, hyperalgesi) Abnorm latens Expansion av bakhornsneuron Dendrittillväxt Synapsutveckling Smärtspridning Överförd smärta 45 Central sensitisering A-beta NS WD R WDR A-delta C-fiber NS = Nociceptivt Specifika WDR = Wide Dynamic Range 46 23

24 Det var alla 3 diagnoserna! 47 Eller kanske hellre? 48 24

25 Smärtanalysens metoder Genomgång av sjukhistoria Frågeformulär Smärtskattningar Bedsidemetoder Värmekamera, bentäthetsmätning Trycktröskelmätning Funktionsstatus Kvantitativ känseltest (QST) MR, lab, rtg, EMG/Eneg läkemedelstester Smärtvårdens uppgift Här visas ett läkemedelstest som hjälper till att fastställa smärttyp. Det finns förstås ingen möjlighet för de 50 smärtläkarna i Stockholm att utreda allt som gör ont! Kausal diagnos skall fastställas främst i primärvården och i andra hand inom ortopedi, neurologi o.s.v. Däremot skall man utreda och fastställa smärtans fysiologiska typ. Och framför allt ge förslag på behandling, särskilt läkemedel

26 Men 51 Problemet Rolf, 40, med långvarig knäsmärta, som snarast försämrats efter lyckad artroskopisk meniskoperation. Nu bränner det och domnar samtidigt, men både MR och rörlighetstester är normala. Kirurgen har gett upp. Ändå kan han inte arbeta och det är med en djup suck du ser hans namn åter i tidboken. 26

27 Remissen Kronisk knäsmärta 40 årig elektriker heltidssjukskriven sedan 1 år pga långvarig knäsmärta. Artroskopi med shaving gav endast initital förbättring, nu ökad värk. Kan ej gå i trappor, ständig värk. MR ua. Status stabilt knä med ömhet lateralt. Ortopedkonsult ingen åtgärd. FK begär spec.konsult. Tacksam bedömning. Analysen Anamnes Smärtteckning Status Sensibilitetstatus 27

28 Facit Neuropatisk postop perifer smärta Information Blockad Capsina Qutenza Versatis Amitryptilin Gabapentin TENS First things first Uppgift 1 att fastställa smärttypen Påvisa eller avskriva tillstånd där nerver hotar att skadas: Karpaltunnelsyndrom andra former av nerventrapment, rotpåverkande diskbråck neuroborrelios 56 28

29 Noggrann genomgång av historien Genomgång av journaler, och sjukhistoria, med hjälp av egna enkäter (anamnes) Inkl. funktionsförmåga Inkl. medicinering Inkl. komplicerade faktorer Inkl EQ5D (europeiska livskvalitetsinstrumentet) Inkl. smärtdeskriptorer Molande? Huggande? Inkl. Smärtskattning Inkl. Smärtteckning 57 Vägledande deskriptorer (Albrecht Dürer ~1510) Tidprofil: konstant, intermittent, paroxysmal, latenstid? dygnsvariation? Spontan eller stimulusutlöst smärta (t ex kyla, mekanisk retning)? Symtomkvalitet : traditionellt brännande, stickande, svidande, skärande, huggande, isande patognomon deskriptor finns dock förmodligen inte Utbredning: ev kompletterande smärtteckning 58 29

30 Questionaires, Enkäter, Frågeformulär Det finns hur många som helst, och de flesta använder vi i forskningen FIQ MADRS BDI STAI s STAI t MMPI KPI STEP DN4 ANS ÖMPQ 59 Teckning kan ge diagnos! Man kan bara utifrån teckningen med precision fastslå både diagnos och smärttyp! Perifer Nervsmärta utbreder sig i nervens område, höger teckning visar ISCHIAS Central nervsmärta har ofta utbredning i halva kroppen, vänster visa MS 60 30

31 61 Besvärsteckning 62 31

32 Smärtgubbe Kan också ge annan information Markeringar utanför kroppen Icke adekvata beskrivningar I detta fall neurogen smärta Smärtskattning Eftersom smärta är en egen subjektiv upplevelse kan man mest jämföra med sig själv. Överst VAS, visuell skattning från 0-10 eller Mellan verbal skattning i sex nivåer Nederst en ord och sifferlös metod, inte minst för barn

33 Sensibilitetsundersökning Undersökning av sensibilitet instrument Vaddpinne eller pensel Beröring (Aβ) Beröringsallodyni Nål på tungspatel (kakrulle) Smärta Metallrulle (A /C) Hyperalgesi Kyla (A ) Köldallodyni Värme (C ) Hypoestesi 65 Sensibilitetsavvikelser Allodyni smärta framkallad av sensorisk stimulation som normalt ej medför smärta Dysestesi obehaglig sensorisk upplevelse spontant eller genom sensorisk stimulering Parestesi abnorm sensorisk upplevelse spontant eller genom sensorisk stimulering Hyper, hypo, analgesi ökad/ minskad/upphävd smärtupplevelse jämfört med kontrollsidan på stimulering som normalt är smärtsam Hyper hypoestesi ökad/minskad känslighet oavsett typ av sensorisk stimulation Hyperpati symtomkomplex med ökad tröskel för sensorisk stimulering och ett ökat, ofta långdraget svar på stimuleringen 66 33

34 Smärttröskelmätning Normalt tål man 4 kg/cm2 vilket motsvarar tumtryck där nageln vitnar. Vid fibromyalgi Minst 11 av 18 punkter ömmare än så Elektronisk algometer 67 Vad är smärttröskel? Det är den minsta upplevelse av smärta man kan känna. För att finna den ökar man stimulus (ex tryck, kyla eller värme) tills man känner smärtan. Man uppger sedan hur mycket man stimulerat. Exempelvis 1 kg/cm2 eller 42 grader C. Vid exempelvis fibromyalgi har man låga smärttrösklar för tryck. Vid neuropati för kyla. OBS BLANDA INTE IHOP MED SMÄRTTOLERANS vad man tål! 68 34

35 Värmekameraundersökningar Såvitt vi vet hos oss och på veterinärhögskolan. Djur kan ju inte berätta när de har ont, och termografi visar inflammation tre veckor innan hästen haltar. Vi ser inflammationer som röda områden och nedsatt cirkulation som blå vid nervsmärta Kvantitativ sensorisk test (QST) Avancerad utrustning för att snabbt ge ökande kyla eller värme Man mäter dels trösklar för känsel (värme och kyl tröskel) Och dels tröskel för smärta (värme och kylsmärttrösklar) 70 35

36 Kvantitativ sensorisk test (QST) Störning av Värme och kylakänsel är tidigaste avvikelserna vid nervskada Här ser vi att patienten upplever smärta för både värme och kyla för tidigt på vänster sida. Trolig nervskada! 71 Vibrationströsklar Att mäta när man känner vibration. Bra diagnostik vid nervsmärta och perifer polyneuropati. Man känner då inte vibration förrän vid stora utslag

37 Kompletterande utredningar Magnetkamera med tillgång till bilderna EMG/ENEG Spinalpunktion Läkemedelstester Blind farmakologisk test Bäcken Tumör Vävnadssmärta (nociceptiv) Bäcken Tumör Nervsmärta (neuropatisk) Bra effekt Ingen effekt

38 Ex juvantibus försök Att ge behandling som är känd för att hjälpa vid en diagnos Blir man bättre är diagnosen trolig. Exempelvis ge morfin vid nociceptiv smärta Blockader vid nervsmärta 75 Smärtprovokation Injektion av koksalt ger utbredning av smärta i fler segment vid etablerad smärta Vänster: Frisk person Höger:Ryggsmärta från facettleder 76 38

39 SYMPATICUSBLOCKAD Diagnostiska blockader 39

40 N = Björn Bragée Smärtspecialistmottagningen SUBSTANCE P /CSF Specialprover SP f-mol/ml Control Patient FMS Exempelvis ta prover från ryggvätska. Här ser vi hur patienter med fibromyalgi har högre halter av smärtämnet substans Pän på friska 79 Räcker långt 80 40

41 Eller mer extremt 81 Wind up 82 41

42 Eller alltid med 83 Well, that explains the pain! Pain Seminar, Lecture #4, PAIN MECHANISMS: CNS, p

43 Conclusions Läkemedelsbehandling vid olika typer av neuropatisk smärta Evidensen för behandling vilar främst på undersökningar av: Smärtsam diabetespolyneuropati Postherpetisk neuralgi Postamputationssmärta Post-stroke smärta 86 43

44 Och all smärta ger inte samma svar! Stick Davis et al. Nature Neurosci 2002 Famtomsmärta Willoch et al. Ann Neurosci 2000 Pain Seminar, Lecture #4, PAIN MECHANISMS: CNS, p /3 av all effekt är förväntning Koksalt Morfin Det gäller morfininjektion Det gäller kirurgi Det gäller omläggning D.v.s. hur skall vi veta vad som är effekt av läkemedlet och vad som är effekt av förväntan? 44

45 Gäller ju alla läkemedel Så kolla y axeln 45

46 Low and slow Dostitrering Låg startdos Oftast lägre än den som anges i FASS/produktresumé Långsam upptitrering Minskar risk för avbrott pga. biverkningar Täta utvärderingar av effekt och biverkningar Utsättningsförsök 3 6 månader efter effekt Dosen minskas successivt För att undvika utsättningsproblem NEUROPATISK S Ä A 91 Bäst på vilovärken Bäst effekt på stimulusoberoende smärtkomponenter (vilovärk, koncentrationsförmåga, sömn) Stimulusberoende smärtkomponenter (möjlighet till aktivitet, t.ex. gå, stå, sitta på obekväm stol) påverkas marginellt Smärta dålig mätare 92 46

47 Neuropatisk smärta, behandling Enstaka studier som direkt jämför två olika aktiva substanser TCA mest effektiva, följda av gabapentin/pregabalin och SNRI Olika biverkningsprofil kan ha betydelse för val 93 Ca++ blockerare NEUROPATISK S Ä A 94 47

48 Perifer neuropatisk smärta (ex postherpes och polyneuropati) 1:a hand: Gabapentin alt. TCA (amitriptylin/nortriptylin) God dokumentation och klinisk erfarenhet Vid behandlingssvikt skiftas om möjligt till det alternativa förstahandsvalet 2:a hand: Pregabalin Begränsad klinisk erfarenhet, inkl. säkerhet Saknas kliniska studier som visar att pregabalin har effekt hos patienter som inte svarat på gabapentin 95 Forts. perifer neuropatisk smärta Perifer neuropatisk smärta, forts. 3:e hand: SNRI (duloxetin/venlafaxin) Duloxetin mer omfattande dok. än venlafaxin Venlafaxins biverkningsbild bättre känd 4:e hand: Tramadol Viss risk för beroende välj depotberedning 96 48

49 Och till slut Perifer neuropatisk smärta, forts. 5:e hand: Stark opioid Evidens fr.a. för morfin och oxykodon Metadon mer svårhanterligt, kräver noggrannare dostitrering och monitorering Tillräckligt bra jmf. effektstudier saknas Välj depotberedning / långtidsverkande preparat 97 Opiatbehandling krav på vården Perifer neuropatisk smärta Stark opioid, forts. Långtidseffekter ofullständigt klarlagda Risk för hormonella och kognitiva störningar? Beroendeproblematik Organisation som garanterar kontinuitet i vården och kontroll av opioidförskrivningen krävs Progredierande tumörsjukdom opioider kan övervägas tidigare 98 49

50 Trigeminusneuralgi Karbamazepin Tegretetol alt. oxkarbazepin (trileptal) Neurolog konsulteras Behandlingssvikt remittering neurokirurg NEUROPATISK S Ä A 99 Lokal perifer neuropati Beröringsallodyni Lidokainplåster (vid små områden) Osäkerhet vad gäller effekterna vid långtidsbehandling Metabolit genotoxisk vid långtidsbehandling av råtta klinisk betydelse ej klarlagd Nu rabatterat (versatis)

51 Lokal hyperestesi/allodyni Perifer neuropatisk smärta, forts. Capsaicin svag effekt, besvärande biverkningar 101 Central neuropatisk smärta Central neuropatisk smärta Amitriptylin, gabapentin/pregabalin, ev. opioider

52 MS smärta Central neuropatisk smärta vid MS Evidens för effekt av cannabinoider Sativex 103 Perifer neuropatisk smärta Trigeminusneuralgi Central neuropatisk smärta Allodyni i mindre område karbamazepin / oxkarbazepin Efter stroke lidokain Kirurgi amitriptylin / lamotrigin gabapentin / pregabalin TCA Efter ryggmärgsskada gabapentin / pregabalin Kontraindikationer mot TCA Efter multipel skleros Opioider, SNRI Cannabinoider

53 NEUROPATISK S Ä A

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta

Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Mellansvenskt läkemedelsforum 2010 i Västerås Neuropatisk smärta Peter Mattsson Verksamhetsområde Neurologi Akademiska sjukhuset Huvudbudskap Neuropatisk smärta är underdiagnosticerad och underbehandlad

Läs mer

Effektiv behandling av smärta

Effektiv behandling av smärta Effektiv behandling av smärta Olaf Gräbel terapigrupp Smärta Definitioner Neuropatisk vs Nociceptiv Nytta vs skada Frågor Smärta Smärta är en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse förenad

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås Epidemiologi: Cirka 100 000 individer i Sverige har neuropatisk smärta. Innebär 25 pat på 2000 invånare.

Läs mer

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan. Smärta-Lidande-Behandling Torsdagen den 2016-01-28 Föreläsare: Läkaren Mauritz Johansson Mauritz Johansson har arbeta på Smärtkliniken på Sollefteå Sjukhus är numera pensionerad. Har arbetat med smärtproblematik

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi behandling smärtanalys fysiologi & psykologi 6:1A Smärttillstånd smärtanalys utredning symtomatisk smärtbehandling behandling av tumör cytostatika kirurgi strålbehandling smärtlindring smärtfrihet 6:1B

Läs mer

Farmakologisk behandling av neuropatisk

Farmakologisk behandling av neuropatisk Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta Behandlingsrekommendation Den 25 26 april 2007 anordnades en workshop om farmakologisk behandling av neuropatisk smärta. Behandlingsrekommendationen baseras

Läs mer

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Långvarig smärta hos äldre Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala Doktorn, det gör g r ont! Smärta definieras som en obehaglig sensorisk och känslomässig

Läs mer

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner

Smärtseminarium. Christopher Lundborg AN/Op/IVA. Central fortledning. Nedåtgående bansystem PAG. Neurotransmittorer: Serotonin Noradrenalin Endorfiner Smärtseminarium Christopher Lundborg AN/Op/IVA Central fortledning Cortex Thalamus Limbiska strukturer Hypothalamus PAG Hjärnstam Formatio reticularis NRM Nedåtgående bansystem Cortex Hypothalamus Hjärnstam

Läs mer

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta

Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta Neuropatisk smärta Förekomst av neuropatisk smärta H. Breivik et al. / European Journal of Pain 10 (2006) 287 333 1 Neuropatisk smärta perifer eller central Neuropatisk smärta - direkt konsekvens av en

Läs mer

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Smärta Giltig fr.o.m: 2012-11-23 Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare anestesikliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, ordförande medicinska kommittén

Läs mer

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder Karin Lundbäck Sjuksköterska Smärtmottagningen/Smärtrehab Nus Smärtrehabiliteringen, Nus Rehab.mottagning + rehab.program

Läs mer

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård

Diagnossättning inom specialiserad smärtvård 2011-10-10 1(5) Diagnossättning inom specialiserad smärtvård Detta gäller patient som är färdigutredd avseende underliggande organisk sjukdom som eventuell till smärta. Vårdkontakten är inriktad mot bedömning,

Läs mer

Den vidunderliga smärtan

Den vidunderliga smärtan Den vidunderliga smärtan Artros och annan långvarig smärta Stefan Bergman Distriktsläkare och Forskningschef Landstinget Halland och Spenshult Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och

Läs mer

Hudiksvall 20131003 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom.

Läs mer

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern

Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Smärta hematologi Neuropatisk smärta En utmaning för klinikern Neuropatisk smärta uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom som påverkar det somatosensoriska systemet, det vill säga känselsystemet

Läs mer

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra Långvarig smärta En kontinuerlig icke tumorrelaterad smärta som

Läs mer

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada framtaget av Ann Sörbo Överläkare och specialistläkare i Rehabiliteringsmedicin Södra Älvsborgs Sjukhus Borås och Jörgen Boivie Docent Neurologiska

Läs mer

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2

Smärtskola 3. Först en stunds samling. Workshop. Får ej kopieras utan skriftligt tillstånd copyright Bragee Medect AB 2 Smärtskola 3 Workshop Först en stunds samling 2 1 Idag kommer vi att gå igenom. Diagnos är det något viktigt det? Smärttyper, olika typer, vad är det? Vilka utredningar och undersökningar gör vi här på

Läs mer

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor:

Neuropatisk Smärta. Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Neuropatisk Smärta Copyright the33 Den här artikeln behandla smärta med fokus på neuropatisk smärta och besvarar därefter följande frågor: Vilka typer av smärta finns det? (sida 2) Smärtstimulans, Smärtupplevelse

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi

Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi Pressmeddelande från Pfizer AB Täby 2004-07-07 Nytt läkemedel godkänt för behandling av nervsmärtor och epilepsi EU-kommissionen har godkänt Pfizers nya läkemedel Lyrica (pregabalin) för behandling av

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

När det gör ont innehåll

När det gör ont innehåll När det gör ont När det gör ont innehåll Varför gör det ont? Hur kan man beskriva sin smärta? Hur behandlas smärta? Läkemedelsbehandling Andra behandlingsmetoder Vad är smärta? En förnimmelse av något

Läs mer

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016

SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 SFAI fortbildningsföreläsningar 2016 13 minuter om perioperativ smärtlindring till patienter med långvarig smärta Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng.

Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. Tentamen i smärta 5 poäng per fråga. Totalt 100 poäng. GK 70% = 70 poäng. VG 90% = 90 poäng. 1. Definiera Nociceptiv smärta! /1p Vilka är inklusionskriterierna?/1p Vad skiljer den 1: a från den 2: a smärtan?

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta Svenska Läkaresällskapet 2006-09-27 Hur behandlar vi egentligen? 50% tar NSAID (SE 34%) 18% tar paracetamol (SE 26%) 23% tar svaga opioider (SE

Läs mer

Strategier vid långvarig smärtproblematik

Strategier vid långvarig smärtproblematik Strategier vid långvarig smärtproblematik Olaf Gräbel, MD, DEAA Vårdenhetsöverläkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Smärtcentrum An/Op/IVA, Östra sjukhuset Smärta är individuellt Ej mätbar Kan visualiseras

Läs mer

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult

Långvarig Smärta. och Landstinget Halland. Stefan Bergman. Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Smärta och Landstinget Halland Stefan Bergman Distriktsläkare och smärtforskare Landstinget Halland/Spenshult Långvarig Ickemalign Smärta Smärta som varat längre än förväntad läkningstid Smärta

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Smärta. Palliativa rådet

Smärta. Palliativa rådet Smärta Palliativa rådet Smärta Vanligt i livets slutskede Angelägen fråga hos allmänheten Skrämmande symtom för patienten Man kan aldrig lova smärtfrihet. Smärtfrihet kan ibland vara kantad av biverkningar

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Långvarig smärta 100903 OLM 1

Långvarig smärta 100903 OLM 1 Långvarig smärta 100903 OLM 1 Långvarig smärta långvarig smärta/värk är en mycket vanlig orsak till att söka sjukvård och andelen patienter verkar till att öka. mellan 40-60% av befolkningen beräknas ha

Läs mer

Bältros kan bryta ut när som helst

Bältros kan bryta ut när som helst Bältros kan bryta ut när som helst 10 brännande frågor om bältros 1. Vad är bältros? Bältros är en virussjukdom som orsakas av återaktivering av det virus som ger upphov till vattkoppor. För att drabbas

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006. Version: 2010-02-19 Version: 2010-02-19 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Att leva med. Polyneuropati

Att leva med. Polyneuropati Att leva med Polyneuropati Att leva med polyneuropati Det är trist att så få känner till sjukdomen Samhällsfrågor har alltid varit viktiga i Hellen Ohlins liv, uppvuxen som hon är i en familj där både

Läs mer

Kan man med egna aktiviteter minska smärta?

Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Kan man med egna aktiviteter minska smärta? Berig 2012-03-20 Kaisa Mannerkorpi Specialistsjukgymnast, Docent SU/Sjukgymnastiken GU/Avd för Reumatologi Att beskriva smärta Lokalisation? Karaktär? Intensitet?

Läs mer

Vad är nytt inom smärtvården?

Vad är nytt inom smärtvården? Page 1 of 6 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Vad är nytt inom smärtvården? Katri Hamunen, Vesa Kontinen istock/tuned_in Nya administreringssätt för gamla läkemedel och helt nya läkemedel ger nya möjligheter

Läs mer

Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på www.lakemedelsverket.se

Information. från Läkemedelsverket. Vill du arbeta på Läkemedelsverket? Aktuella platsannonser finns på www.lakemedelsverket.se Information från Läkemedelsverket Farmakologisk behandling av neuropatisk smärta ny rekommendation... 9 Neuropatisk smärta utmärks av ett antal negativa och positiva symtom och statusfynd, till exempel

Läs mer

Smärtmekanismer och samsjuklighet

Smärtmekanismer och samsjuklighet Smärtmekanismer och samsjuklighet Gunilla Brodda Jansen, PBM, specialist Rehabmedicin och Smärtlindring, Docent Karolinska Institutet Långvarig smärta Förekomst av långvariga smärtor 40-65%. Heterogen

Läs mer

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006

Information om. långvarig smärta. projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Information om långvarig smärta projektet långvarig smärta division primärvård 2006 Grafisk formgivning och illustrationer: Cay Hedberg, informationsenheten 1 Förklaringsmodell till långvarig smärta Långvarig

Läs mer

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Smärta Psykologiska aspekter på långvarig smärta Kristoffer Bothelius, fil.dr Leg psykolog, leg psykoterapeut Smärtcentrum, Akademiska Sjukhuset Institutionen för Psykologi, Uppsala Universitet kristoffer.bothelius@psyk.uu.se

Läs mer

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg 20 % av befolkningen har måttlig till svår långvarig smärta. 20-40 % av besöken i primärvärden är föranledda av smärta, hälften

Läs mer

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Långvarig smärta en osynlig folksjukdom 120314 Grönvallsalen Smärtcentrums undervisningsprogram Läkardelen Birgitta Nilsson överläkare smärtrehab Vad är smärta? En obehaglig och emotionell upplevelse till

Läs mer

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA 27.10.2014 definieras som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse associerad med faktisk eller hotande vävnadsskada. The International Association for the Study of Pain (IASP) BARN OCH Barnläkare Markus

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem

Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Endogena hämmande och aktiverande smärtsystem Smärta både en känsla och ett tillstånd Definition- En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med aktuell eller hotande vävnadsskada, eller

Läs mer

Vad gör vi med smärta?

Vad gör vi med smärta? Vad gör vi med smärta? Per Hansson, Specialist i neurologi (och i Sverige smärtlindring) -Smertebehandlingsavd., Oslo Universitessjukhus, -Norwegian National Advisory Unit on Neuropathic Pain, Oslo, Norway

Läs mer

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet

NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet NATIONELLT CORE CURRICULUM i NEUROLOGI 2014 01 24 Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt efter genomgången grundutbildning i läkarprogrammet I. INLEDNING OCH ÖVERGRIPANDE MÅL 1 II. PRAKTISKA FÄRDIGHETER

Läs mer

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - smärta

REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR. - smärta REFERENSFALL TILL MEDICINSK INVALIDITET SKADOR - smärta INNEHÅLL Amputation tillägg för smärta 1-2... 2 Nervskador tillägg för smärta... 3 Nackdistorsioner (WAD)... 6 Övriga fall med påslag för smärta

Läs mer

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02

Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare. Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Smärta Milad Rizk Verksamhetschef, överläkare Reumatologkliniken Västmanlands sjukhus Västerås 2012-02-02 Slide 1 Led- och muskelvärk... en reumatisk sjukdom? Reumatisk värk? Reuma = flöde /ström Slide

Läs mer

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri

Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Page 1 of 5 PUBLICERAD I NUMMER 4/2015 TEMAN Kontroll över smärtan med hjälp av fysiatri Jari Arokoski istock/choja Fysiatrin erbjuder smärtpatienter flera behandlingsmetoder utan läkemedel. Det gemensamma

Läs mer

Sensorisk us av trigeminussytemet. Malin Ernberg

Sensorisk us av trigeminussytemet. Malin Ernberg Sensorisk us av trigeminussytemet Malin Ernberg Docent 2005-02-11 Sensoriska banor Trigiminus hjärnstamskomplex Principal kärna (Main sensory) -Icke-nociceptiva aff. från kkl Spinal kärna a) Oralis -Nociceptiva

Läs mer

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6 Klinisk smärta Karolinska Institutet T 6 Prevalens (%) av total och högintensiv långvarig smärta. A Kvinnor, totalt B Män, totalt C Kvinnor, högintensiv (4-5; 5-gradig skala) D Män, högintensiv (4-5) H.I.

Läs mer

Smärta palliativa aspekter

Smärta palliativa aspekter Smärta palliativa aspekter Peter Strang Professor i palliativ medicin /onkologi Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms sjukhems palliativa cancersektion Peter Strang Palliativ vård (enl WHO) Vården

Läs mer

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Instruktion till stationsansvarig, examinator Instruktion till stationsansvarig, examinator Pat med rizopati C8. Förväntat diagnosförslag: Diskbråck C7-C8. Beh: Expektans, smärtbehandling med läkemedel, ev mjuk halskrage tillfälligtvis, ev sjukgymnastik.

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain

GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING SMÄRTA. IASP-International Association for the Study of Pain GRUNDLÄGGANDE SMÄRTLINDRING Annica Rhodin, överläkare Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Uppsala SMÄRTA En sensorisk och emotionell upplevelse signalerar skada eller sjukdom eller kan beskrivas i dessa

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Läkemedelsbehandling vid smärta Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården Defini>on Smärta enl IASP Smärta är en obehaglig sensorisk och emo>onell upplevelse >ll följd av verklig

Läs mer

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder

Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Endodonti! Endodonti? Tandens vävnader Pulpan är orsaken till att vi alla är här! Utan pulpa inga tänder Dentinkanalernas diameter Täthet av dentinkanaler Pulpans vaskulära nätverk Närheten till immunsystemet

Läs mer

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2

Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta. Bild 2 Behandling av nociceptiv muskuloskeletal smärta Bild 2 Den här föreläsningen handlar om hur man i sjukvården kan behandla olika nociceptiva smärttillstånd som har sin uppkomst från rörelseapparaten; det

Läs mer

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart 16 SMÄRTA REKLISTAN 2015 73 UTBYTBART LÄKEMEDEL ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart och utvärdera alltid effekten! Vid övergång från akut till långvarigt smärttillstånd ändrar smärtan karaktär

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv

Läs mer

Kronisk smärta. Smärta

Kronisk smärta. Smärta Smärta Smärta Kronisk smärta ett av de stora hälsoproblemen Kronisk brukar man kalla smärta som återkommer regelbundet under en period av minst sex månader. Det är vanligare än du tror. 20 25 procent av

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit

RED FLAGS. Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RED FLAGS Misstänkt malignitet cauda equina-syndrom stora neurologiska bortfall instabil kotfraktur spondylit RYGGONT - ÅTGÄRDER INFORMATION (smärttyp, prognos) godartad ryggsmärta Farmakologisk: analgetica

Läs mer

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin)

Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Hjälp mot neuropatisk smärta Till dig som får Lyrica (pregabalin) Du har fått diagnosen neuropatisk smärta (nervsmärta) och recept på läkemedlet Lyrica (pregabalin). I den här broschyren får du information

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund

Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Om det inte är TIA eller stroke vad kan det då vara? Bo Norrving Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund TIA/hjärninfarkt Trombocythämmare, statin, blodtryckssänkare, ultraljud halskärl, karotiskirurgi,

Läs mer

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem 1 Ämnen: Smärtmekanismer och smärtanalys Farmakologisk smärtbehandling med fokus på opioider

Läs mer

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009 Arbetsgrupp Birgir Arge - Reumatologiska kliniken MSE Carl Ove Arvidsson - Smärtmottagningen NLN Anette Bjerg - Dl, VC

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Jönköping 20121025 } Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvalitén för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. }

Läs mer

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process

} Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process Jönköping 20120426 } Lindrar smärta och andra plågsamma symtom } Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process } Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden } Integrerar psykologiska

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm

Smärtlindring vid amputation. Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm Smärtlindring vid amputation Annika Kragh, geriatriker 2016, ISPO Hässleholm Smärtlokalisation Stumpsmärta smärta i kvarvarande vävnad, kroppsdel Fantomsmärta smärta från bortopererad vävnad, kroppsdel

Läs mer

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin

Hot stuff! CAPSINA. capsaicin Hot stuff! CAPSINA capsaicin Ett hett läkemedel mot smärta Capsina kräm innehåller capsaicin som isolerats från chilipepparns frukter. Denna substans har studerats kliniskt på patienter med långvariga

Läs mer

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Lathund* för behandling med Lyrica (pregabalin) vid Neuropatisk smärta (NeP) och Generaliserat ångestsyndrom (GAD) * Lathunden riktar sig främst till läkare i primärvården LATHUND* FÖR BEHANDLING MED LYRICA

Läs mer

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö Nedtrappning av opioidbehandling vid långvarig smärta icke-malign Hur svårt kan det vara? Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen

Läs mer

Hur ska vi behandla patienter med smärta?

Hur ska vi behandla patienter med smärta? Hur ska vi behandla patienter med smärta? Anna Gärdenfors Specialist läkare i Anestesi och intensivvård Sektionschef Smärtenheten SUS Malmö Medlem i Terapi grupp Smärta LM rådet 1 Varför har vi ont? Smärtans

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Smärta 2016 T6 läkarprogrammet. professor Torsten E Gordh

Smärta 2016 T6 läkarprogrammet. professor Torsten E Gordh Smärta 2016 T6 läkarprogrammet professor Torsten E Gordh ETHER ANAESTHESIA INTRODUCED OCTOBER 16, 1846 by Morton, in Boston, USA. By this we took control of the pain in the operating room! This was a

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS

Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Ev. avsändare/enhet/namn 1 Västerbottensläns landsting Norrlands Universitetssjukhus NUS Neurocentrum Xiaolei Hu MD; PhD Ev. avsändare/enhet/namn 2 Sammanfattning av NUS 900 000 människor halva Sveriges

Läs mer

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande.

International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. Smärta Smärta och fysisk aktivitet International Association For The Study Of Pain (IASP) definierar smärta enligt följande. "Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse förenad med verklig

Läs mer

Orofaciell neuropatisk smärta i tandläkarpraxis

Orofaciell neuropatisk smärta i tandläkarpraxis Orofaciell neuropatisk smärta i tandläkarpraxis Folke Ullberg Gustav Nordin Odontologiska Institutionen Karolinska Institutet 1 Innehåll Introduktion 3 1. Allmänt om smärta 4 1.1 Nociceptiv smärta 4 1.2

Läs mer

Smärta och behandling av smärta

Smärta och behandling av smärta Bakgrundsmaterial Smärta och behandling av smärta Göteborg den 8 oktober 2003 Svenska Smärtföreningen /i samarbete med Mundipharma INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vad är smärta?...3 2. Olika typer av smärta...3

Läs mer

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år.

Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. MS ur ett allmänläkarperspektiv incidens och prevalens per 2500 personer Ovanlig sjukdom, prevalens 2-3 patienter Incidens, ett nytt fall vart 8:e år. I ETT HAV AV BEKYMMER Vanliga neurologiska symtom

Läs mer