Linköpings kommun Delårsrapport april Bilaga 1

Transkript

1 Linköpings kommun Delårsrapport april 2016 Bilaga 1

2 2 Innehållsförteckning Delårsrapport för kommunen per den 30 april med prognos för helår 2016 Information om kommunens finansiella uppföljning redovisas för kommunstyrelsen i en separat finansrapport Sid Sammanfattning 3 Omvärld Sveriges Kommuner och Landsting det ekonomiska läget 5 Befolkning, arbetsmarknad och bostäder 6 Ekonomisk analys av resultatet per den 30 april samt prognos för Resultat Resultat för perioden januari april Årets prognostiserade resultat 9 Balanskravsresultat 10 Ianspråktagande av markeringar 10 Jämförelsestörande poster 10 Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos Kontroll Budgetavvikelser 12 Prognoser 12 Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser 13 Investeringar och exploateringsverksamhet 19 Pågående projekt 19 Exploateringsverksamhet 19 Kapacitet Skatteintäkter m.m. 20 Risk Likvida medel 22 Pensionsskuld 22 Redovisningsprinciper 22 Kommunens personal 24 Bilagor Resultaträkning för kommunen per den 30 april Resultaträkning för kommunen, prognos för helår Balanskravsutredning 28 Driftredovisning för nämnder och styrelser per den 30 april Driftredovisning för nämnder och styrelser, prognos Investeringsredovisning per den 30 april Investeringsredovisning, prognos

3 3 SAMMANFATTNING Linköpings kommun har bra förutsättningar för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Kommunen har en välskött och stark ekonomi med en låg skattesats. Bokslutsresultaten har varit goda, soliditeten god och investeringarna har kunnat finansieras med egna skattemedel. Kommunen har inga lån och Linköping är en av få kommuner som kunnat göra så stor avsättning för framtida pensioner. I resultaten redovisas samtliga pensionsåtaganden för kommunens anställda som en avsättning (den så kallade fullkostnadsmodellen). Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till ca 9,0 miljarder kronor för Kommunens resultat för perioden januari-april 2016 uppgår till plus 69 mnkr. För 2015 uppgick resultatet per den 30 april till 189 mnkr. För helår 2016 prognostiseras resultatet till minus 121 mnkr. Överskottet jämfört med budget beräknas i prognosen till 25 mnkr eftersom det budgeterade resultatet är minus 146 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Enligt prognosen beräknas kommunen klara balanskravet. Bokslutsresultat för åren samt prognos för Mnkr Prognos Kommunen står inför stora demografiska förändringar som påverka både kommunens kostnader skatteintäkter och andra intäkter från staten. Osäkerheten också är stor vad gäller befolkningsprognoser på såväl riksnivå som kommunnivå. Så här skriver SKL i sin ekonomirapport för april: Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Med anledning av flyktingsituationen fattade kommunstyrelsen den 3 maj beslut om tilläggsbudget till nämnderna år 2016 med totalt 51 mnkr. Gällande befolkningsprognoser skriver SKL i cirkulär per 28 april att det alltid är behäftat med en stor osäkerhet att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Den 17 maj 2016 slöt Linköpings kommun en överenskommelse med den s k Sverigeförhandlingen om medfinansiering av Ostlänken. Medfinansieringen ingår inte i nuvarande prognos men kan innebära att kommunens resultat för 2016 försämras med ytterligare 173 mnkr. Däremot påverkas inte balanskravet eftersom medfinansieringen troligen föreslås finansieras med ianspråktagande av markering för infrastrukturåtgärder i anslutning till resecentrum mm. En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Några nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jämfört med budget uppgår till -4 mnkr.

4 4 Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Prognos april Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -4 Exploateringsverksamheten -10 Resurs- och reservmedel, intern ränta 38 Pensionsenheten inkl finans -4 Skatteintäkter 7 Finansnetto exkl pensionsenheten -2 Budgetavvikelse* 25 Årets resultat -121 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 25 *Budgeten är -146 mnkr till följd av ianspråktaganden av markeringar. Utförarstyrelsen, barn- och ungdomsnämnden, omsorgsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden prognostiserar underskott. Socialnämnden och äldrenämndens underskott är dock av mindre omfattning. Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkommen verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet 2016 beräknas till 38 mnkr. Av överskottet avser 11 mnkr nytillkommenverksamhet som inte kommit igång ännu. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 27 mnkr. I reserven ingår 1,5 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation 2016 på grund av låg inflation. Det finns en central reserv på 51 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas samtliga medel förbrukas. Äldrenämnden beräknas få en höjd ram med nästan 8 mnkr. Bildningsnämnden beräknas få en ökning med drygt 9 mnkr utifrån antalet elever och programval. Tilläggsbudget 2016 med anledning av flyktingsituationen finansieras med 11 mnkr. 23 mnkr prognostiseras som oförutsedd kostnad 2016 med anledning av det osäkra läget med flyktingsituationen. I budgeten för 2016 finns 64 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. I prognosen beräknas 54 mnkr att fördelas under Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 10 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande överskott redovisas under nytillkommen verksamhet. Likviditeten uppgick den 31 april till 341 mnkr, föregående år vid samma tidpunkt var likviditeten 406 mnkr. Jämfört med årsskiftet har likviditeten ökat med 41 mnkr. Kommunen har inga egna lån. Prognosen är att ianspråktaganden av markeringar kommer att försämra likviditeten med ca 146 mnkr under resten av året. I prognosen beräknas nettoinvesteringarna till 300 mnkr och avskrivningarna till 164 mnkr, därmed överstiger investeringarna avskrivningarna med 136 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Linköping har inga lån och hittills har investeringarna kunnat finansieras med egen likviditet. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan för investeringar och lokalförsörjning pågår och kommer att presenteras under Kommunstyrelsens observandum I delårsrapporten redovisas avvikelser och osäkerheter i prognosen som är viktiga för kommunstyrelsen att följa: Barn- och ungdomsnämndens anslagsdel prognostiserar ett underskott om 11,4 mnkr som framförallt avser lokaler inom förskoleverksamheten. Utförarstyrelsen prognostiserar ett underskott med 9,4 mnkr. Underskottet avser till största delen hemtjänst och personlig assistans. Utförarstyrelsens befarade underskott 2016 har redovisats för kommunstyrelsens presidium. Omsorgsnämnden prognostiserar underskott med 8,2 mnkr för personer med utvecklingsstörning, samt underskott med 4,2 mnkr för hemtjänst. Socialnämndens fortsatta arbete med att minska placeringstider och särskilt de höga kostnaderna för HvB samt familjehem. Detta mot bakgrund av de senaste årens kraftiga kostnadsutveckling. Flyktingsituationen med anledning av osäkra befolkningsprognoser samt i vilken utsträckning den antagna tilläggsbudgeten 2016 täcker verksamhetens behov. Likviditeten med anledning av stora ianspråktaganden av markeringar, investeringsnivån samt exploateringsverksamheten. Räntenivån påverkar kommunkoncernen både vad gäller upplåning och placeringar.

5 5 OMVÄRLD Sveriges Kommuner och Landsting - det ekonomiska läget SKL s ekonomirapport för april inleds med följande: Stora demografiska förändringar åren innebär en stor påfrestning för kommuner och landsting, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Antalet invånare i Sverige väntas öka med cirka , varav utlandsfödda svarar för 70 procent. Samtidigt sker en snabb ökning av antalet äldre och antalet barn i skolåldern. Trycket uppåt på kostnaderna väntas därför vara påfallande starkt under perioden. Den 28 april gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om Budgetförutsättningar för åren : Den 28 april gjorde Sveriges Kommuner och landsting följande beskrivning av den ekonomiska utvecklingen i cirkuläret om Budgetförutsättningar för åren En viktig beståndsdel i beräkning av skatteprognoser är befolkningsutvecklingen. SKL bygger sin senaste skatteprognos på Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos. SKL anger att SCB s prognos om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas i framtiden. Antagandena utgår från både historiska trender och bedömningar om den framtida utvecklingen. På kort sikt utgår antagandena om den asylrelaterade invandringen från Migrationsverkets senaste prognos. SCB påpekar att det alltid är behäftat med en stor osäkerhet att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. Svensk ekonomi mot mild högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklades mycket starkt i fjol med en ökning av BNP på närmare 4 procent i kalenderkorrigerade termer. Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Jämfört med bedömningen som presenterades i februari har en del förändringar skett. Den mest avgörande är en ny befolkningsprognos som innebär att befolkningen framöver inte växer lika mycket som i tidigare bedömning. I bedömningen från februari antogs befolkningen öka med uppemot 1 miljon mellan 2014 och 2019, men i den nya befolkningsprognosen begränsas ökningen till cirka Skillnaden hänger samman med en inte lika omfattande nettoinvandring. Förändringen av befolkningsprognosen har resulterat i en något svagare bedömning av den ekonomiska utvecklingen jämfört med vad vi räknade med i februari och inte minst då vad avser utvecklingen av offentlig konsumtion. Till det ska läggas att den svenska ekonomin under början av i år har utvecklats svagare än beräknat vilket dragit ner bedömningen för i år. Trots de nedjusteringar som gjorts är bilden att den svenska ekonomin utvecklas i relativt god takt i år och nästa år. Det innebär att svensk ekonomi lämnar lågkonjunkturen bakom sig och når konjunkturell balans. Konjunkturläget nästa år kan beskrivas i termer av mild högkonjunktur. En fortsatt stark utveckling av inhemsk efterfrågan gör att sysselsättningen och därmed också skattunderlaget växer snabbt. Skatteunderlaget ökar i år och nästa år med drygt 2 procent i reala termer vilket är ungefär dubbelt mot normalt. Samtidigt når arbetslösheten nästa år ner mot 6,5 procent. För åren 2018 och 2019 har ingen egentlig prognos gjorts. Den svenska ekonomin förutsätts nå konjunkturell balans och därefter utvecklas i linje med potentiell tillväxt. Det innebär BNP-ökningar på 1,8 procent dessa båda år och en tillväxt i inhemsk efterfrågan som är av ungefär samma omfattning. Den kommunala konsumtionen fortsätter att växa relativt snabbt till följd av de växande krav som den snabbt växande befolkningen ställer. Samtidigt utvecklas hushållens konsumtionsutgifter långsammare än under 2016 och 2017 till följd av en väsentligt svagare inkomstutveckling. För att kommunsektorn ska kunna klara sina åtaganden beräknas skatten behöva höjas med sammantaget 1 krona och 82 öre fram till 2019 jämför med i dag. Dessa skattehöjningar tillsammans med högre räntor innebär att hushållens disponibla inkomster under dessa båda år minskar i reala termer räknat per invånare.

6 6 Befolkning, bostäder och arbetsmarknad Befolkningstillväxten har varit mycket bra i Linköping under inledningen av Under endast ett år, 1992, sedan kommunsammanslagningen 1971 har kommunen haft en snabbare ökning av sin befolkning under det första kvartalet än under Alla komponenter bidrar till den kraftiga ökningen. Stort födelseöverskott, samt positivt flyttningsnetto mot såväl andra kommuner i Östergötland, kommuner i andra län och i förhållande till utlandet. Befolkningsförändringar i kommuner med minst invånare under första kvartalet 2016 Befolkningsförändring varav flyttningsnetto mot utlandet 1 kv kv kv kv kv kv 2016 Riket Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Linköping Örebro Umeå Helsingborg Eskilstuna Lund Norrköping Jönköping Huddinge Borås Västerås Länet Nästan 80 procent av folkökningen i landet förklaras av inflyttning från andra länder. Inte i någon av landets 15 största kommuner har dock nettoflyttningen från andra länder varit större än den totala folkökningen under det första kvartalet Befolkningsutveckling under det första tertialet 2016 Att folkmängden ökat under inledningen av 2016 beror både på en ökning av antalet födda barn och en ökad inflyttning till kommunen. Under årets 17 första veckor föddes 637 barn i Linköpings kommun medan 424 personer avled. Det innebär med andra ord ett födelseöverskott på 213 personer. De närmast föregående åren har födelseöverskottet uppgått till 206 personer 2015 och 179 personer 2014 under veckorna 1 till 17.

7 7 Inrikes och utrikes flyttningsnetto t o m vecka 17 Antal Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige uppgick till 213 personer under de 17 första veckorna av Ett så stort flyttningsnetto mot andra kommuner i Sverige har inte redovisats under det senaste decenniet. Flyttningsnettot mot andra länder uppgick till 319 personer, vilket är det näst högsta nettot under de senaste tio åren. Antalet kommunmottagna flyktingar har börjat öka något i Linköping under inledningen av året. Någon stor ökning jämfört med tidigare år var det dock inte under det första kvartalet. Den nya anvisningslagen får genomslag senare under året och då förväntas ökningen bli större. Totalt blev 107 personer kommunmottagna i Linköping under det första kvartalet. Antalet personer som kommer från anläggningsboende och anhöriga har ökat något, medan de självbosättande var ungefär oförändrat jämfört med förra året. Arbetslöshet Antal arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april april 2016 Antal Män Kvinnor Utrikes födda Ungdomar år Arbetslösheten har fortsatt att minska i Linköpings kommun under inledningen av Mellan april 2015 och april 2016 minskade arbetslösheten inklusive personer i program med aktivitetsstöd från till personer i åldern år, dvs med 304 personer. Jämfört med april 2013 uppgår minskningen till personer. Arbetslösheten har minskat kraftigt både för män och kvinnor samt för ungdomar. Under inledningen av 2016 har antalet utrikes födda som är arbetslösa dock börjat öka något. Den procentuella andelen utrikes födda som är arbetslösa har dock minskat svagt.

8 8 Andel arbetslösa och i program med aktivitetsstöd i april 2015 och i april 2016 Procent Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Länet Riket april 2015 april 2016 Den procentuella andelen av befolkningen i åldern år som är arbetslös är lägre i Linköping än i andra jämnstora kommuner. Arbetslösheten har genomgående minskat mellan april 2015 och april 2016, både i Linköping, jämförbara kommuner, länet och riket. Bostäder Antal påbörjade bostäder under perioden januari till april Antal Flerbostadshus Småhus Antalet påbörjade bostäder under det första tertialet 2016 är i stort sett lika många som vid motsvarande tidpunkt Både 2015 och 2016 sticker ut tydligt jämfört med de senaste åren när det gäller antalet påbörjade bostäder. Främst är det en ökning av påbörjade lägenheter i flerbostadshus som är orsak till den kraftiga ökningen.

9 9 EKONOMISK ANALYS AV RESULTATET PER DEN 30 APRIL SAMT PROGNOS FÖR HELÅR 2016 Resultat Resultat för perioden januari april 2016 Kommunens resultat för perioden januari-april 2016 uppgår till plus 69 mnkr. För 2015 uppgick resultatet per den 30 april till 189 mnkr. Jämfört med samma period 2015 ökar verksamhetens nettokostnader med 4,7 % (113 mnkr). Skatt, statsbidrag ökar med 4,4 % (104 mnkr). Verksamhetens nettokostnader har bland annat påverkats av ianspråktagande av markeringar. Finansnettot är 56,5 % (111 mnkr) lägre än motsvarande period förra året (vilket beror på reavinster under första kvartalet 2015). Redovisat resultat för resp period i delårsrapporterna för åren mnkr Årsskifte Tertial 1 Tertial 2 31-okt Bokslut Årets prognostiserade resultat Årets prognostiserade resultat uppgår till minus 121 mnkr. Enligt den av Kommunfullmäktige fastställda budgeten var det budgeterade resultatet 0 vid årets början. På grund av ianspråktagande av markeringar är det budgeterade resultatet nu istället minus 146 mnkr. Därmed blir budgetavvikelsen plus 25 mnkr. I det budgeterade resultatet är inräknat prognostiserat ianspråktagande av markering 2016 enligt befintliga beslut med drygt 123 mnkr samt prognostiserat ianspråktagande 2016 till följd av nya beslut i juni 2016 med drygt 22 mnkr. Bokslutsresultat för åren samt prognos för Mnkr Prognos Omsättningen för Linköpings kommun beräknas till 9,0 miljarder kronor för år För att resultatet ska bli jämförbart med andra kommuner måste det justeras för pensionsredovisningen. Eftersom den del av pensionsskulden som är intjänad före 1998 sjunker innebär det att kommunens resultat försämras vid en sådan justering. Linköpings jämförbara resultat prognostiseras till minus 191 mnkr för 2016, vilket är en försämring med 70 mnkr.

10 10 Den 17 maj 2016 slöt Linköpings kommun en överenskommelse med den s k Sverigeförhandlingen om medfinansiering av Ostlänken. Överenskommelsen innebär att kommunen ska medfinansiera utbyggnaden med 173 mnkr. Dessutom ska kommunen förskottera 153 mnkr som ett lån. Lånet återbetalas när kommunen uppfyllt sitt åtagande om att bygga nya bostäder från och med 2016 och till och med Medfinansieringen beräknas kunna finansieras genom ianspråktagande av markeringen för infrastrukturåtgärder. Det är enbart medfinansieringsposten som kommer att påverka kommunens resultat. Båda posterna kommer dock att påverka kommunens likviditet negativt eftersom de innebär utbetalningar. Medfinansieringen kan bokföras i sin helhet som en kostnad det år som hela beloppet betalas ut, eller periodiseras under högst 25 år. Medfinansieringen ingår inte i nuvarande prognos men kan alltså ytterligare försämra kommunens resultat för 2016 med 173 mnkr. Däremot påverkas inte balanskravsresultatet eftersom medfinansieringen troligen föreslås finansieras med ianspråktagande av markering för infrastrukturåtgärder i anslutning till resecentrum m m. Vad gäller asyl- och flyktingmottagandet så anger SKL bl a följande i sin ekonomirapport för april: Osäkerheten är stor kring vilka de ekonomiska konsekvenserna av asyl- och flyktingmottagandet kommer att bli. Utifrån den information som finns i dagsläget räknar vi totalt med en mycket kraftig ökning av kostnaderna i kommunerna för 2016, med ca 9 % i löpande priser. Med anledning av flyktingsituationen fattade kommunstyrelsen den 3 maj beslut om tilläggsbudget till nämnderna år 2016 med totalt 51 mnkr. Balanskravsresultat Enligt kommunallagen krävs att kommunernas ekonomi ska vara i balans, det vill säga att årets intäkter ska täcka kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och det redovisade egna kapitalet enligt balansräkningen återställas under de närmast följande tre åren. Vid avstämningen mot balanskravet räknas inte realiserade vinster och orealiserade förluster med i resultatet. Om balanskravsresultatet är negativt ska fullmäktige anta en åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. I prognosen har kommunen ett positivt resultat efter balanskravsjusteringar på 25 mnkr och inget balanskravsresultat som behöver återställas. Sedan lagen infördes år 2000 har kommunen inte behövt återställa något negativt balanskravsresultat. Ianspråktagande av markeringar Under 2016 beräknas enligt tidigare beslut sammanlagt drygt 123 mnkr förbrukas år 2016 av de markeringar som gjorts med tidigare års bokslutsresultat. Därtill beräknas drygt 22 mnkr förbrukas år 2016 till följd av nya beslut i juni Ianspråktagande av markeringar försämrar kommunens likviditet. Det finns ca 900 mnkr i markeringar kvar att besluta om. Efter beslut i juni samt medfinansiering Ostlänken, som kan komma att finansieras med ianspråktagande av markering, kommer drygt 750 mnkr att finnas kvar att besluta om. Av dessa är 150 mnkr reserverade i en resultatutjämningsreserv för att vid behov kunna utjämna intäkter över en konjunkturcykel och resterande är öronmärkta för specificerade ändamål. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster är större poster av engångskaraktär som särskilt bör beaktas vid jämförelser av resultat mellan olika år. Till jämförelsestörande poster räknas också återkommande poster som varierar stort mellan åren, till exempel kostnader och intäkter för exploatering och realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar. Normala vinster och förluster vid försäljning av finansiella tillgångar redovisas dock inte som jämförelsestörande poster. Återföringar och nedskrivningar av finansiella tillgångar redovisas dock som jämförelsestörande poster. De jämförelsestörande posterna i resultatet per den 30 april uppgår till 2 mnkr i nettointäkt och i prognosen till en nettointäkt om 10 mnkr. Intäkterna avser exploateringsverksamheten.

11 11 Verksamhetens kostnader och intäkter, prognos 2016 Exklusive jämförelsestörande poster beräknas verksamhetens andel av skatter och finansnetto till 101,9 % i prognosen för I bokslutet för 2015 var andelen 97,4 %. Prognosen för 2016 innebär att resultatet inte genererar tillräckliga likvida medel för att finansiera de investeringar som överstiger avskrivningarna samt för att finansiera ianspråktagande av markeringar. Skatte- och nettokostnadsutvecklingen Prognos Förändring i % 2016 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 1 7,5 3,9 5,6 2,8 Skatteintäktsutveckling 2 4,5 3,1 4,5 4,7 Verksamhetens nettokostnader prognostiseras till mnkr vilket är en ökning med 8,4 % jämfört med bokslut 2015, exklusive jämförelsestörande poster är ökningen istället 7,5 % (544 mnkr). Finansieringen i form av skatteintäkter och utjämning beräknas öka med 4,5 % (317 mnkr) och finansnettot beräknas bli 7,6 % (20 mnkr) lägre än förra året. För att behålla en fortsatt god ekonomi bör inte verksamhetens kostnader öka snabbare än finansieringen i form av skatteintäkter och statsbidrag under en längre tidsperiod. Nettokostnaden har under några år ökat på grund av ianspråktagande av markeringar. Kommunen har haft positiva resultat trots detta. Avskrivningarnas andel av verksamhetens nettokostnader beräknas till 2,1 % för För 2015 uppgick andelen till 2,0 % och för 2014 uppgick andelen till 1,9 %. 1 Verksamhetens nettokostnad, exklusive jämförelsestörande poster 2 Skatteintäkter inklusive skatteutjämning, generella statsbidrag och fastighetsavgift

12 12 Kontroll Budgetavvikelser En förutsättning för en fungerande ekonomistyrning och ekonomi i balans är en god budgetföljsamhet. Flera nämnder prognostiserar underskott jämfört med budget. Nämndernas samlade prognostiserade underskott jämfört med budget uppgår till -4 mnkr. Att budgetavvikelsen och resultatet inte är lika beror på att det finns ett budgeterat resultat med minus 146 mnkr på grund av ianspråktagande av markeringar. Fördelning av 2016 års budgetavvikelse Prognos april Belopp mnkr Nämndernas budgetavvikelse exkl exploatering -4 Exploateringsverksamheten -10 Resurs- och reservmedel, intern ränta 38 Pensionsenheten inkl finans -4 Skatteintäkter 7 Finansnetto exkl pensionsenheten -2 Budgetavvikelse* 25 Årets resultat -121 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 25 *Budgeten är negativ till följd av ianspråktaganden av markeringar. Som framgår av tabellen ovan finns flera budgetavvikelser i prognosen som kommenteras nedan. Prognoser Linköpings kommun upprättar tre delårsrapporter per år, per den 30 april, per den 31 augusti och per den 31 oktober. I delårsrapporterna upprättas också prognoser för utfallet för helåret. Det är viktigt att dessa hamnar så nära det verkliga utfallet som möjligt, eftersom det kan komma att vidtas ekonomiska åtgärder beroende på hur utfallet förväntas bli. Prognos för finansnettot Prognostiserad budgetavvikelse för kommunens finansnetto Prognostiserad budgetavvikelse för finansnettot: Långsiktiga placeringar Räntor, utdelningar och rabatter Vinster finansiella placeringar Netto avvikelse Pensionsmedelsplaceringar Räntor, utdelningar och rabatter Vinster finansiella placeringar Kostnad pensionsskuld, förlust fondbyte, bankkostnader Netto avvikelse Kommunens övriga placeringar Summa -20 mnkr 22 mnkr 2 mnkr -5 mnkr 5 mnkr -5 mnkr -5 mnkr 1 mnkr -2 mnkr Finansnettot prognosticeras för helår 2016 uppgå till plus 245 mnkr vilket är 2 mnkr lägre än budgeterat. Prognosen bygger på att ytterligare vinster realiseras, 29 mnkr i Långsiktiga placeringar och 21 mnkr i pensionsmedel. Möjlighet att realisera vinster beror av hur marknaden utvecklas resten av året. Riksbanken har sänkt styrräntan till negativa -0,50 %. Avkastningen på räntebärande placeringar har därför sjunkit till historiskt låga nivåer. Detta betyder att prognosen för räntor, utdelningar på fonder och rabatter understiger budgeterade intäkter. Detta förväntas kompenseras av större vinster än vad som budgeterats, se ovan. Detta gäller både för den långsiktiga portföljen och för pensionsmedelsförvaltningen

13 13 Enligt pensionsskuldsprognosen från kommunens pensionsadministratör i december 2015 beräknas kostnaden för ränteuppräkningen av pensionsskulden bli 1,7 mnkr högre än budgeterat vilket innebär ett underskott jämfört med budget. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelser Budgeten är det viktigaste instrumentet för styrning av kommunens verksamheter. Kommunfullmäktige har i budgetbeslutet gjort en prioritering av hur skattemedlen ska användas. En förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är därför att nämnderna klarar att bedriva verksamheten inom ramarna för den tilldelade budgeten. Nämndernas prognostiserade budgetavvikelse uppgår till -4 mnkr vilket motsvarar knappt 0,1 % av deras samlade budget. I tabellen nedan redovisas de olika nämndernas prognostiserade budgetavvikelser. Prognostiserade budgetavvikelser för helår 2016 Prognos Belopp mnkr april Utförarstyrelsen -9,4 Barn- och ungdomsnämnden -7,7 Omsorgsnämnden -5,0 Socialnämnden -1,0 Äldrenämnden -0,2 Kommunstyrelsen 1,6 Kommunstyrelsens anställningsmyndighet 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 0,0 Bygg- och miljönämnden 1,8 Bildningsnämnden 5,6 Samhällsbyggnadsnämnden 9,8 Övriga nämnder och styrelser 0,1 Delsumma nämndernas verksamheter -4,4 Enligt ekonomistyrningsreglerna ska nämnd som redovisar eller befarar ett underskott som överstiger en procent av tilldelad nettobudgetram, om underskottet då uppgår till mer än 1 mnkr, snarast redovisa en åtgärdsplan till kommunstyrelsen. Ingen nämnd eller styrelse uppfyller i nuläget kriteriet för åtgärdsplan. Likväl noteras att utförarstyrelsen, barnoch ungdomsnämnden, omsorgsnämnden tillsammans prognostiserar ett underskott med 22 mnkr. Kommunstyrelsen följer utvecklingen för dessa nämnder. Socialnämndens och äldrenämndens underskott är av mindre omfattning. Nedan redovisas en sammanfattning av nämndernas kommentarer. Ytterligare kommentarer till nämndernas resultat finns att läsa i respektive nämnds delårsrapport. Kommunstyrelsen (överskott 1,6 mnkr) Totalt visar helårsprognosen per sista april för kommunstyrelsen på ett överskott på 1,5 mnkr inkl nämndens verksamhet. Största differenserna återfinns inom HR som visar på ett överskott med drygt 1 mnkr. För övrigt är variationerna ganska små mellan de olika verksamhetsområdena och håller sig nära budget. Kommunstyrelsens anställningsmyndighet (budgetavvikelse 0,0 mnkr) Samtliga förvaltningar inom kommunstyrelsens anställningsmyndighet prognostiseras efterleva budget. Äldrenämnden (underskott -0,2 mnkr) Efter preliminär justering av nämndens budgetram till följd av demografiska förändringar prognostiserar äldrenämnden ett negativt resultat om -0,2 mnkr för Nämndens ekonomiska uppföljning per den 30 april 2016 visar ett överskott med 7,6 mnkr. För helårsprognosen gäller följande: Inom områdena nämndens egen verksamhet, köpta administrativa tjänster och föreningsbidrag prognostiseras inte någon avvikelse.

14 14 Inom särskilda boendeformer är prognosen ett överskott 1,3 mnkr. Underskott med 3,0 mnkr redovisas för betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter vid Universitetssjukhuset. Underskott med 0,8 mnkr redovisas för verksamheten vid Åleryd som övergår från Attendo till Leanlink. Dessa avvikelser justeras mot det statsbidrag på 27,2 mnkr som erhållits för ökad bemanning. I budgeten ingår kostnader med 3,9 mnkr för ett trygghetsteam. Detta team beräknas starta i september Trygghetsteamets kostnader är i budgeten finansierade med statsbidraget. För hemtjänsten prognostiseras inte någon avvikelse. För hemsjukvården i ordinärt boende som drivs av Leanlink prognostiseras ett underskott, -1,0 mnkr. Timmar jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Personlig omv Boservice Totalt ant tim Budget Antalet hemtjänsttimmar för äldrenämnden och omsorgsnämnden tillsammans uppgår till för perioden januari-april, det är (4 %) fler timmar än motsvarande period I ovanstående tabell ingår även omsorgsnämndens hemtjänsttimmar. Omsorgsnämnden har 9,2 % fler timmar än budgeterat och äldrenämnden har % fler timmar. Det totala antalet hemtjänsttimmar (omsorgs- och äldrenämnden) har under januari-april 2016 legat över budgeterad nivå, sammanlagt timmar (3 %) över budgeterad nivå. För 2016 görs bedömningen att timmarna kommer att överstiga budget med cirka timmar (3,1 %). Omsorgsnämnden (underskott -5,0 mnkr) Omsorgsnämnden prognostiserar ett negativt resultat om -5,0 mnkr för Nämndens ekonomiska uppföljning per den 30 april 2016 visar ett överskott med 6,5 mnkr. Verksamheterna HVB-unga och HVB-vuxna är överflyttade till socialnämnden fr o m Totalt flyttades 126 mnkr till socialnämnden. Kostnaderna för ensamkommande barn är 299,2 mnkr i prognos för Detta kommer att finansieras av Migrationsverket via socialnämnden. För evakueringsboende för flyktingar prognostiseras kostnader om 7,3 mnkr för Detta finansieras av migrationsverket via kommunstyrelsen. Här finns en osäkerhet om kommande kostnader. Årsutfallsprognosen förklaras av: För verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg beräknas ett överskott med 3,4 mnkr, vilket motsvarar 2,1 % av budgeten. Detta beror på vakanta fältsekreterartjänster, som varit svårt att återbesätta samt försenade verksamhetsuppdrag avseende stöd till ungdomar och familjer. För området socialpsykiatri prognostiseras ett överskott på 2,3 mnkr (1,2 % av budgeten). Kostnaderna överstiger budget med 0,8 mnkr och intäkterna överstiger budget med 3,1 mnkr. Socialnämnden redovisar 10 färre placeringar på enskilda vårdhem. Flera personer har flyttat till boende i Linköping och några till planeras flytta till Linköping senare under året. Kostnaderna för enskilda vårdhem är dock högre än budgeterat men vägs upp av försenad utbyggnad i Slaka och Gottfridsberg. Intäkterna är högre till följd av ett sent beslutat statsbidrag som utbetalats i början av året.

15 15 För hemtjänsten som omfattar insatser för personer som är under 65 år är prognosen ett underskott på 4,2 mnkr, vilket motsvarar 8,7 % av budgeten. Antalet hemtjänsttimmar beräknas överstiga budgeten med timmar (8,6 %). Verksamhetsområdet LSS-insatser visar ett överskott på 1,0 mnkr vilket motsvarar 1,6 % av budgeten. Detta beror på lägre kostnader inom personlig assistans och ledsagarservice. För personlig assistans enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) beräknas ett överskott med 2,2 mnkr medan sjuklönekostnaderna visar ett underskott på 1,5 mnkr. För verksamhetsområdet totalt prognostiseras ett överskott på 0,7 mnkr (1,0 % av budgeten). För området insatser för personer med utvecklingsstörning är prognosen ett underskott på 8,2 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % av budgeten. Inom daglig verksamhet finns ett ökat behov, fler personer har behov av insatsen. Övriga delar av underskottet beror på uteblivna besparingseffekter av åtgärdsplanen. Barn- och ungdomsnämnden inkl kommunala verksamheter (underskott 7,7 mnkr) Efter preliminär justering av nämndens budgetram till följd av demografiska förändringar prognostiserar barnoch ungdomsnämnden ett negativt resultat om -7,7 mnkr för De kommunala enheterna prognostiserar ett positivt resultat om 3,7 mnkr och nämndens anslagsdel ett negativt resultat om 11,4 mnkr. Det prognostiserade negativa resultatet avseende nämndens anslagsdel om 11,4 mnkr. Detta beror framförallt på ökade hyreskostnader gällande förskoleverksamheten när det gäller lokalhyror som inte ryms inom nämndens ram för lokaler. Ett underskott finns även när det gäller nyanlända som inte fullt ut möts av den tilläggsbudget gällande ökat flyktingmottagande som nämnden beviljats. Sammanlagt är underskottet 13 mnkr. I nämndens internbudget för 2016 ligger en ofördelad effektivisering när det gäller nämndens lokalkostnader på detta belopp, vilket beror på att nämnden har ett upparbetat underskott när det gäller kostnader i förhållande till den budgetram som finns för lokaler. Underskottet beräknas till ca 13 mnkr för 2016 och beräknas öka de närmaste åren. Detta i kombination med den elev- och barnökning samt ökningen av antalet nyanlända gör att det är svårt för nämnden att i nuläget planera för ytterligare effektiviseringar när det gäller lokalkostnaderna. Ett underskott finns även inom särskola och särskolefritids, där nämnden inte får demografisk kompensation för förändrade volymer, underskottet beräknas till ca 2 mnkr. Ett underskott finns även gällande nyanlända elever där nämndens ökade kostnader inte möts fullt ut av den tilläggsbudget gällande ökat flyktingmottagande som nämnden beviljats. Nämnden avvaktar utvecklingen till delårsbokslutet i augusti men kommer eventuellt behöva begära tilläggsanslag gällande dessa delar. Underskotten möts till viss del upp av nämndens reservmedel, även ett överskott prognostiseras gällande vårdnadsbidraget. De kommunala enheterna prognostiserar ett positivt resultat om 3,7 mnkr. Prognosen förutsätter att tjänster tillsätts enligt den planering som gjorts för hösten. Det positiva prognostiserade resultatet finns främst inom grundskola och fritidshem. Den positiva prognosen beror framförallt på att beslut gällande statsbidrag kommit sent från Skolverket och att omställning gällande personal inte kan göras fullt ut innevarande år. Fortfarande finns svårigheter att rekrytera rätt kompentenser inom samtliga verksamhetsområden. Bildningsnämnden inkl kommunala verksamheter (överskott 5,6 mnkr) Prognosen för årets resultat för hela bildningsnämndens ansvarsområde beräknas bli 5,6 mnkr varav nämndens anslagsdel prognostiserar ett överskott på 5,5 mnkr och enheterna ett överskott på 0,1 mnkr. Den största avvikelsen mot budgeten avser lokaler inom gymnasieskolan. Detta beror på att lokalförhyrningen fram till delårsrapporten ej har följt det snabbt ökade elevantalet. Från och med höstterminen 2016 förväntas nämndens lokalförhyrning åter vara i fas med prognostiserat elevantal. En negativ avvikelse finns i form av tilläggsbelopp för extraordinära stödåtgärder inom gymnasieskolan. Under 2015 genomfördes en utredning kring hantering och beredning av beslut om tilläggsbelopp för att komma till rätta med de ökade kostnaderna. Efter bildningsnämndens principbeslut i februari har nya tillämpningsanvisningar inom gymnasie- och gymnasiesärskolan tagits fram och implementerats. Gymnasieskolorna söker tillläggsbelopp per läsår vilket innebär att nuvarande underskott härrör från hösten 2015 och vilket utgör en förklaring till underskottet för perioden. Eleverna i år 9 genomför ansökan till gymnasieskolan efter nyår och efter ett preliminärt antagningsbesked har de möjlighet att göra ett omval under tiden 15 april till 1 maj. I Linköping finns 18 skolor (5 kommunala, 12 friskolor, 1 Region Östergötland).

16 elever har sökt till gymnasieskolorna i Linköping. Av de sökanden kommer 67 % från Linköpings kommun. I den definitiva ansökan har 64 % av eleverna sökt till högskoleförberedande program och 36 % till yrkesprogram. I delårsrapporten per augusti kommer den slutliga antagningen att redovisas och i oktoberuppföljningen redovisas det slutliga utfallet, samt de förändringar som sker vid terminsstarten. Under 2015 genomfördes en upphandling av vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) där avtalen med de fristående utbildningsanordnarna började gälla 1 januari Den största avvikelsen finns inom SFI (SFI flykting, SFI invandrare) där priset per elevtimme har sjunkit och antalet deltagare inte har ökat i den omfattning som var beräknad. En ökning av antalet deltagare är att förvänta på sikt men har fram till delårsrapporten ännu ej inträffat. Kultur- och fritidsnämnden (budgetavvikelse 0,0 mnkr) Kultur- och fritidsnämnden redovisar i sin helårsprognos ett nollresultat. Samtliga verksamheter inom kulturoch fritidsnämnden prognostiseras efterleva budget. Samhällsbyggnadsnämnden (överskott 9,8 mnkr) Prognosen för året visar ett överskott mot budget på knappt 10 mnkr. Den största avvikelsen beror på 5 mnkr i lägre kostnader för snöröjning och vinterväghållning. Kostnaderna för snöröjning och vinterväghållning är också 4 mnkr lägre än föregående år. I prognosen visar kollektivtrafik ett överskott på knappt 5 mnkr jämfört med budget. I samband med internbudgeten 2015 omfördelades medel för att täcka en befarad fördyring för den särskilda kollektivtrafikens beställningscentral. Fördyrningen bedöms bli lägre än förväntat. Även kostnaderna för skoltaxi bedöms bli lägre än budgeterat. Kostnaderna för planering, mark och byggande bedöms bli 0,4 mnkr dyrare än budget till följd av att nämnden påbörjat flertalet större utredningar under året. Kommunstyrelsen beslutade under 2014 att samhällsbyggnadsnämnden medges utökad ram med högst 19,2 mnkr för perioden för byte till energisnålbelysning som finansieras med ianspråktagande av markering för stadsmiljöåtgärder. Arbetet har blivit försenat på grund av en överprövad upphandling men bedöms vara färdigställt i sin helhet under året. Samhällsbyggnadsnämnden, exploateringsverksamheten (underskott 9,8 mnkr) I takt med att tomtförsäljningar genomförs, ska dessa redovisas som intäkter i kommunens resultaträkning. Samtidigt ska motsvarande kalkylerade kostnader för tomtens iordningsställande avräknas. För exploateringsverksamheten prognostiseras ett positivt resultat med 10,2 mnkr. I kommunens budget ingår ett nettoresultat för exploateringsverksamheten med 20 mnkr beroende av detta blir årets budgetavvikelse enligt prognosen -9,8 mnkr. Exploateringsverksamhetens resultatpåverkan Exploatering, resultat Prognos Prognos Prognos Bokslut Belopp tkr Ändamål Kostnader Intäkter Resultat Bostäder Verksamheter Summa Försäljningen av verksamhetsmark visar ett överskott på knappt 8 mnkr. Försäljning av bostadsmark visar ett överskott på drygt 2 mnkr trots att försäljningarna i BO2017 och Vallastaden har ett negativ påverkan på resultatet. Det egna kapitalet för exploateringsverksamheten uppgick vid årsskiftet 2015/2016 till 390 mnkr. Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Socialnämnden (underskott 1,0 mnkr) Sammantaget visar socialnämndens prognos för helåret 2016 ett underskott med 1,0 mnkr. Förra årets stabilisering av kostnaden för ekonomiskt bistånd har kvarstått under årets första månader. Dock finns viss osäkerhet

17 17 framåt i tiden, inte minst då ett antal personer som avslutar etableringen hos arbetsförmedlingen, vilka tillsammans med de som inte fått plats i etableringen på grund av lägre arbetsförmåga än 25 %, sannolikt kommer att behöva söka försörjningsstöd. Även ett antal av ensamkommande barn som blir vuxna och får permanent uppehållstillstånd kommer att påverka det ekonomiska biståndet. Resultatet per den sista april för ekonomiskt bistånd är ett överskott med 3,1 mnkr. Prognosen för året är mycket osäker, men bedömningen är att överskottet kommer att bli cirka 5 mnkr. Verksamheterna HVB-unga och HVB-vuxna är överflyttade till socialnämnden fr o m Totalt flyttades 126 mnkr till socialnämnden. För HVB unga och vuxna är underskottet per den sista april 1,7 mnkr och en försiktig bedömning är här att verksamheten kommer att visa ett underskott i år med ca 6 mnkr. Underskottet för HVB kommer dock sannolikt att till stor del vägas upp av överskottet för det ekonomiska biståndet. Övriga verksamheter beräknas i år kunna rymmas inom nämndens budget.

18 18 Bygg- och miljönämnden (överskott 1,8 mnkr) Inom bygg- och miljönämndens bygglovsverksamhet har under första tertialet antalet inkommande ärenden ökat med 2 % jämfört med motsvarande period förra året. Fakturerade bygglovsavgifter har under perioden medfört intäkter som är högre än budget. Ärendeökningen beror i huvudsak på fortsatt ökat bostadsbyggande. En viss osäkerhet råder, men en stabil efterfrågan på bostäder förväntas under resten av året. Utförarstyrelsen (resultat -9,4 mnkr) Utförarstyrelsen prognostiserar ett underskott med 9,4 mnkr i den ekonomiska resultatprognosen. Det avslutas mot styrelsens egna kapital som består av tidigare års resultat och uppgår till plus 24 mnkr. Huvudanledningen till denna obalans är att utförarrstyrelsen de senaste åren har haft en underbalanserad internbudget. Detta p g a alltför låg ersättningsnivå inom hemtjänsten i tätorten samt alltför för låg utveckling av ersättningsnivån inom personlig assistans (täcker inte de generella löneökningarna de senaste tre åren). Utöver detta råder osäkerhet kring nu pågående livsmedelsupphandling. Utförarstyrelsens befarade underskott 2016 har redovisats för kommunstyrelsens presidium. Intern ränta, resursmedel och reserv för demografi, pris- o löneökningar (överskott 38 mnkr) Inom intern finansiering redovisas fyra poster; reserv för pris/lön/demografi, resursmedel, medel för nytillkommen verksamhet samt intern ränta. Det samlade överskottet beräknas till 38 mnkr. Av överskottet avser 11 mnkr nystartad verksamhet som inte kommit igång ännu. Överskottet för reserv för pris, lön och demografi beräknas i prognosen till 27 mnkr. I reserven ingår 1,5 % för ökade priser som redovisas som överskott eftersom nämnderna får 0 % i kompensation på grund av låg inflation. Det finns en central reserv på 51 mnkr för demografi som används för att vid årets slut göra regleringar för demografiska förändringar jämfört med budget. I prognosen beräknas samtliga medel förbrukas. Äldrenämnden beräknas få en höjd ram med nästan 8 mnkr. Bildningsnämnden beräknas få en ökning med drygt 9 mnkr utifrån antalet elever och programval. Tilläggsbudget 2016 med anledning av flyktingsituationen finansieras med 11 mnkr. 23 mnkr prognostiseras som oförutsedd kostnad 2016 med anledning av det osäkra läget med flyktingsituationen. I budgeten för 2016 finns 64 mnkr budgeterade som resursmedel för olika ändamål. I prognosen beräknas 54 mnkr att fördelas under Internräntan prognostiseras ge ett underskott på 10 mnkr på grund av försenade investeringar. Motsvarande överskott redovisas under nytillkommen verksamhet. Pensionsenheten (underskott 5 mnkr inkl finansiella kostnader och underskott 4 mnkr exkl finansnetto) Pensionsenhetens budget för 2016 grundade sig på den prognos som pensionsförvaltaren lämnade i augusti Prognosen i delårsrapporten bygger på den prognos som lämnades i december Förändringen gentemot budget beror på framförallt på att pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräknas bli något högre än i budgeten.

19 19 Investeringar och exploateringsverksamhet Ackumulerade investeringar för respektive månad mnkr Budget Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Nettoinvesteringarna uppgick efter april 2016 till 34 mnkr jämfört med linjärt periodiserad budget på 111 mnkr. Investeringsbidragen uppgår till 15 mnkr. Motsvarande period förra året uppgick nettoinvesteringarna till 37 mnkr. Investeringsbudgeten för helåret uppgår till 332 mnkr. Prognosen för helåret uppgår till 300 mnkr. Nettoinvesteringarna i prognosen överstiger avskrivningarna med 136 mnkr. Nettoinvesteringarna har under flera år kraftigt överstigit avskrivningskostnaderna. Under perioden januari april uppgick avskrivningskostnaderna till 53 mnkr att jämföra med 46 mnkr under motsvarande period förra året. För helåret prognostiseras avskrivningskostnaderna till 164 mnkr jämfört med 139 mnkr i 2015 års bokslut. Denna ökning beror på ett omfattande färdigställande av investeringar (varefter avskrivningar påbörjas) i slutet av 2015 samt effekter av övergången till s k komponentavskrivning. Linköping står dock inför kraftigt ökade investeringar och lokalförhyrningar vilket måste beaktas i den ekonomiska planeringen. Framtagandet av en långsiktig ekonomisk plan för investeringar och lokalförsörjning pågår och kommer att presenteras under Pågående projekt Pågående projekt är sådana investeringar som inte har blivit slutförda och aktiverade. Det innebär att avskrivningar och intern ränta inte beräknas för pågående projekt. Utgifterna för pågående projekt uppgår per sista april till 327 mnkr, jämfört med 334 mnkr för samma datum föregående år. Exploateringsverksamhet Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av nedanstående sammanställning framgår att årets exploatering under årets fyra första månader haft en positiv påverkan på kommunens likviditet med 26 mnkr. Enligt exploateringsplanen beräknades ett positivt tillskott på 5 mnkr för helåret 2016, men prognosen pekar nu istället mot ett tillskott på 24 mnkr. Balansräkning, likviditetspåverkan Årets exploatering Redovisning Redovisning Prognos Prognos Prognos Belopp mnkr 30/ / Ändamål Utgifter Inkomster Utgifter Inkomster netto Bostäder Verksamheter Summa

20 20 Kapacitet Skatteintäkter m m Den samlade nettointäkten för skatt, utjämning, statsbidrag och fastighetsavgift beräknas SKL s prognos den 28 april till mnkr för helår 2016, det är 7 mnkr högre än budgeterat. Jämfört med 2015 är det en ökning med 317 mnkr vilket motsvarar 4,5 %. Budgeten för skatteintäkter fastställdes av kommunfullmäktige den 24 november och grundade sig på SKL s då aktuella prognos. SKL s prognos från april månad (cirkulär 16:17) pekar på en positiv avvikelse med 7 mnkr. SKL förutser i denna prognos en betydligt svagare utveckling av arbetade timmar än den bedömning som gjordes i februari. En viktig beståndsdel i beräkning av skatteprognoser är befolkningsutvecklingen. SKL bygger sin senaste skatteprognos på Statistiska centralbyråns (SCB) senaste befolkningsprognos. SKL anger att SCB s prognos om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten utvecklas i framtiden. Antagandena utgår från både historiska trender och bedömningar om den framtida utvecklingen. På kort sikt utgår antagandena om den asylrelaterade invandringen från Migrationsverkets senaste prognos. SCB påpekar att det alltid är behäftat med en stor osäkerhet att prognostisera den framtida invandringen och i dagens situation med en hög invandring av personer med asylrelaterade skäl är osäkerheten ännu större. Både antalet som söker asyl och antalet som får uppehållstillstånd påverkas av politiska beslut, såväl i Sverige som i andra länder och på EU-nivå och kan snabbt komma att ändras. Jämförelse med regeringens och ESV:s prognos Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring SKL, apr 3,2 5,0 5,0 5,2 4,3 4,3 30,1 Reg, apr 3,2 5,0 5,7 5,4 4,6 4,3 31,7 ESV, mars 3,2 5,6 5,4 4,7 4,1 3,8 30,0 SKL, feb 3,2 4,9 5,6 5,6 5,2 4,4 32,5 Källa: Ekonomistyrningsverket, regeringen, SKL Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos visar nästan exakt lika stor ökning av skatteunderlaget som SKL s om man ser till hela perioden , men det är stora skillnader mellan förloppen. I början av perioden visar ESV:s prognos störst ökning medan det omvända gäller längre fram. ESV prognostiserar större ökning av pensioner och mindre ökning av grundavdragen än SKL år Att ESV förutser större ökning år 2016 beror framförallt på att de räknar med större ökning av arbetade timmar medan SKLs prognos visar större ökning av sociala ersättningar än ESV:s mot slutet av perioden. Regeringens prognos visar större ökning av skatteunderlaget än SKL s. Det beror framförallt på större ökning av arbetade timmar. Till viss del beror skillnaden också på att regeringen prognostiserar större ökning av pensionsinkomster. Tillfälligt hög skatteunderlagstillväxt Skatteunderlagsprognosen är baserad på den samhällsekonomiska bild som presenteras utförligt i Ekonomirapporten, april År 2014 växte skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet. År 2015 tilltog ökningen väsentligt och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år innan den avtar mot slutet av prognosperioden (diagram 1). Det är främst tre faktorer som förklarar varför det nu växer så mycket snabbare än under Framförallt handlar det om att utvecklingen på arbetsmarknaden medför större ökning av lönesumman. Indexeringen av inkomstanknutna pensioner ger också större ökning av pensionsinkomsterna och slutligen leder samspelet mellan pris- och löneökningar till en mer gynnsam utveckling av grundavdragen. Men dessutom bidrar ett par ändringar i skattelagstiftningen. År 2014 höll en höjning av grundavdragen för personer som fyllt 65 år tillbaka skatteunderlaget medan det fick en extra skjuts år 2015 av att avdragsrätten för pensionssparande då trappades ned.