Information via diagram inom ett XP-team
|
|
- Anita Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information via diagram inom ett XP-team Staffan Åberg, Ludvig Åhlin D01, Lunds Tekniska Högskola Februari 2004 Abstrakt Detta arbete är inriktat på att förklara på vilket sätt man kan använda diagram i ett XPprojekt. Olika diagramtyper som Gantt, PERT, UML och dyl. kommer att beskrivas samt på vilket sätt man kan använda dem i ett XP-projekt. Hur de olika diagrammen fungerar och hur vissa coacher har tänkt använda olika typer av diagram kommer även att presenteras. 1
2 1 Inledning Att använda diagram för att presentera information har använts länge. Att diagram har stora fördelar jämfört med ren fakta har kanske många redan insett. Därför är det bra att kunna många typer av diagram som passar till olika tillfällen. Inom programmeringsvärlden finns det ett antal diagram som har tagits fram för att passa in på dessa situationer. Gantt, PERT och UML är exempel på sådana diagram. Hur diagram framförs och hur de anpassas till situationen är även en intressant aspekt när det gäller att använda sig av diagram på bästa sätt. 2 Bakgrund I kursen Coaching av Programvaruteam på Lunds Tekniska Högskola har vi varit coacher för två olika team. Det första teamet bestod av åtta utvecklare och två coacher och det andra med nio utvecklare och två coacher. De labbar och planeringsmöten vi haft med utvecklarna har gett oss en hel del uppslag till detta arbete. Varje vecka har vi även haft coachmöten där vi har diskuterat fortskridandet i de olika grupperna. Vi har även gjort en mindre undersökning bland några coacher för att se hur de har tänkt använda diagram i sina projekt. En del exempel har även tagits från våra egna team för att visa hur diagram kan användas och vilka som är de olika fördelarna och nackdelarna. 3 Olika Diagramtyper 3.1 Gantt Gantt-diagram är en vanlig typ av diagram för planering och uppföljning av olika typer av projekt, inte bara inom programmeringsvärlden. Det är vida spritt, kanske på grund av dess enkelhet. Det är enkelt att skapa, det är enkelt att uppdatera och det är enkelt att avläsa. Diagram av den här typen konstrueras oftast under planeringsfasen av vattenfallsprojekt. Man bör inte göra det i agila metoder såsom Extreme Programming, utan att dra nytta av att man kan kontinuerligt uppdatera diagrammet och använda det som en överskådande källa till framgång. I XP-projektet är det lämpligt att mäta framgång i antalet implementerade stories. Följande diagram är automatgenererat efter iteration 3 från Internet [11]. 2
3 Varje story upptar en rad och är färgad för att visa vem som är ansvarig. I detta fall gäller det personen som har spikat på den. Längst upp och längst ned på diagrammet syns tidslinjen. Den är markerad veckovis och symboliserar iterationstillfället. Är veckan upptagen med färg har, eller planeras den aktuella storyn att implementeras under det iterationstillfället. Eftersom vi, när diagrammet konstruerades, befann oss i iteration tre är de stories som sträcker sig till nästföljande vecka estimeringar. Man bör, för att göra diagrammet så överskådligt som möjligt, ta bort färdigimplementerade stories efter hand. Det är ett vågspel av coacherna. Ska man visa teamet hur framgångsrika de har varit eller göra det överskådligt för det aktuella läget? Vi har testat Gantt-diagram på våra två team. I det första teamet visades diagrammet ovan och en diskussion fördes om det. Utvecklarna upplevde det som väldigt positivt. Inte bara gav det en visuell upplevelse av hur mycket de faktiskt hade gjort utan gav även 3
4 en god planering inför nästföljande vecka. Det gav också en återblick på tidigare stories. Man fick en repetition av de funktioner som är implementerade och hur man gjorde detta. Tack vare de staplar som ofta symboliserar svårighetsgrad, kunde teamet sätta detta i relation till nuvarande stories. Teamet upplevde däremot diagrammet som en aning rörigt. Alla färger som korsade varandra hit och dit hade kunnat göras tydligare. Kanske kan man kombinera färg och text på ett mer finurligt sätt? Eller varför inte sätta en signatur, kanske första bokstaven på den ansvariges namn, på stapeln? I det andra teamet ritades diagrammet upp på whiteboard. Eftersom utvecklingen av programmet är så kort så valdes en tidslinje på två timmar istället för labtillfällen. Eftersom ansvariga på stories hade flyttats om väldigt mycket i teamet valdes ingen färgkodning för att visa ansvarig programmerare. Diagrammet togs emot, även i detta team, väldigt positivt. Utvecklarna kunde nu jämföra med sina estimeringar på ett enkelt sätt och planera inför nästa iteration. Vi förklarade tonvikten av att få färdigt stories, som andra stories byggde på, tidigt i iterationen. Eftersom Gantt-diagramet visade att dessa stories ofta var sådana som tog lång tid kom vi tillsammans fram till att en grundlig spike skulle göras på en story av sådan karaktär. 3.2 PERT PERT-diagram är ett utmärkt sätt att förmedla en bild av projektets fortskridande och styrka prioriteringar av stories gjorda av kund och coach. Nedan visas ett exempel på ett typiskt PERT-diagram hämtat från Internet [12]. 4
5 Varje ruta representerar en aktivitet, och varje aktivitet numreras. Aktiviteten tilldelas också en estimering av hur många dagar det tar för den att bli slutförd, den ges ett planerat startdatum och även ett planerat slutdatum. Pilarna representerar möjliga vägar efter att en aktivitet har blivit slutförd. Man kan inte påbörja en aktivitet om inte alla aktiviteter som har pilar till den önskade är slutförda. En kritisk väg är den ordning man måste slutföra aktiviteter i för att nå ett givet mål. Den här typen av diagram i den här utformningen är inte särdeles användbara i ett XPteam. Det är ett fantastiskt bra sätt att visa kritiska vägar - något som vi vill använda oss av. Först behöver vi bara göra vissa modifieringar för att den ska passa vår metodik. Det är viktigt att inte planera för mycket. Man vill ha ett överskådligt diagram utan att ge för mycket statisk information. Därför är det lämpligt att bara använda aktivitetsnamnet och behålla de kritiska vägar som tas fram i samråd med team och kund. Det ligger ingen vits i att konstruera den här typen av diagram före projektets start, utan det ska vara flexibelt för nya krav från kund och designändringar som ändrar förhållandet stories emellan. Team05 utvecklade ett diagram som liknar nedanstående hämtat från Internet [13]. Här visas stories som cirklar beroendet mellan dem som streck. Tidsestimeringen ges av det övre värdet i rektangeln och den verkliga implementationstiden ges av det nedre. Våra team tyckte att den här typen av diagram var nyttiga. Som utvecklare blir man upplyst av prioriteringsordningar på ett grafiskt vis och får det understruket om hur viktigt det kan vara att just den storyn som man själv jobbar med ska bli klar i tid. Det ger förhållanden stories emellan en helt ny typ av överskådlighet. 5
6 3.3 UML För att enkelt kunna se hur ett system är uppbyggt kan man använda sig av ett UMLdiagram. UML står för Unified Modeling Language och utvecklades under 1990-talet av Grady Booch, Ivar Jacobson och James Rumbaugh. UML går ut på att man skall rita diagram av ett systems olika delar och visa hur de samverkar. De olika diagrammen kan vara: aktivitetsdiagram, klassdiagram, sekvensdiagram och tillståndsdiagram. Aktivitetsdiagram är ett diagram som visar sambandet mellan aktörer och användarfall. Detta betyder ungefär att man visar på en mindre del av systemet hur det kan användas av en viss typ av simulerad användare. Ett klassdiagram visar hur klasser, gränssnitt och dess attribut interagerar med varandra. Man ritar upp en klass genom att i tre rutor under varandra skriva in klassnamn, attribut och metoder. Mellan klasser och gränssnitt ritar man sedan pilar som visar hur klasserna hör ihop. Olika pilar visar på olika typer av beroende. Med ett sekvensdiagram ritar man upp olika händelseförlopp. Genom att fundera ut ett vanligt användarfall kan man se hur systemet är tänkt att ge utslag på detta. Man följer händelseförloppet och ser vilka objekt som skapas samt när metoder påbörjas och avslutas. Tillståndsdiagram visar hur ett objekt fungerar generellt i alla klasser. I diagrammet ritar man upp olika tillstånd och övergångar mellan dessa tillstånd. 6
7 I våra projekt är det främst klassdiagram som vi använder oss av. Anledningen till att de andra inte används i samma utsträckning är för att de främst är lämpade att visa funktioner i systemet som en utomstående inte känner till. Om man behöver fråga kunden hur systemet skall fungera räcker det för det mesta att ha en liten diskussion om detta. Skulle problematik uppstå så kan det vara lönsamt att använda ett tillståndsdiagram eller ett sekvensdiagram. Vad som är bra med klassdiagram är att det är lätt att överblicka systemet med dem. Man kan enkelt se om klasser har de funktioner som de är tänkta att användas till, om hierarkin inom systemet är bra osv. I våra projekt har vi låtit utvecklarna spika på att tänka efter hur designen ser ut så att de sedan kan rita upp den på en whiteboard. Vi har använt oss av väldigt simpla klassdiagram utan attribut och metoder, som diagrammet ovan som är taget från team07s release 1B. Med ett diagram på tavlan så kan man enkelt starta diskussioner om vilka designval man har tagit och hur man kanske skulle kunna ändra designen. Vill man gå djupare i designen kan man lägga till metoder och attribut i klassdiagrammen för att se om metoderna ligger i rätt klass och om vissa attribut inte är nödvändiga. I projektet är det även tänkt att ett annat team skall se över systemet. Då kommer ett UML-diagram väl tillpass. I detta fall får man dock göra ett lite mer avancerat klassdiagram eftersom det är tänkt att visa upp ett system för någon som inte är insatt i systemet. 3.4 Diagram av Stories Som utvecklare vill man se framgång. Det är viktigt att visa denna framgång för sin grupp och göra den så rättvisande som möjligt. I Extreme Programming Installed [1] föreslår man att visa detta genom ett enkelt stapeldiagram: Antalet färdiga Stories Antal Stories Iter 1 Iter 2 Iter 3 Iteration Ej Färdiga Färdiga 7
8 Diagrammet visar antalet färdiga stories i förhållande till antalet stories mottagna av kunden efter iteration tre. Syftet är att ge en överskådlig bild av framgången, och inte att ge detaljkunskap av projektet. Jeffries, Anderson och Hendrickson understryker hur viktigt det är att visa sanningen för team och kund. Man kan lätt bli frestad att fuska med designen av diagrammet så att det visar en annan bild av sanningen, exempelvis genom val av skala på axlarna. Meningen är att visa sanningen för omvärlden, hur sur eller söt den än må vara. 4. Hur tänkte Coacherna? För att få en inblick om vad coacherna har för idéer och på vilket sätt man kan använda diagram under ett XP-projekt läste vi igenom de flesta av coachernas planeringar inför projektet - hemuppgift efter föreläsning 6. Det bör understrykas att hemuppgiften inte handlade om hur de tänkte använda sig av diagram, men att det i denna text ibland även fanns information om detta. I de 14 planeringsrapporter vi läste kunde vi se tre utstuderade tankesätt. Det första är att coacherna ser vikten av att använda en whiteboard. De anser att den är lätt att visualisera saker på och har en form av dynamik som är bra. Både utvecklare och kund kan lätt se diagram som är uppritade av på whiteboarden och samtala om dem. Eftersom whiteboarden är dynamisk kan man ändra information under samtalets gång och tillsammans komma fram till en lösning. Nästa tankesätt är att använda en hemsida som visualiseringsredskap. På en hemsida kan man visa vilka stories som är påbörjade/avklarade. Man kan även visualisera hur många acceptanstester som har gått igenom och liknande. Att ha en bild t.ex. en grön eller röd lampa, som visar status för en story, ser många som en stor fördel. Många inser att en hemsida kan ha nackdelar i det att den minskar kommunikation mellan utvecklare samt kommunikationen utvecklare/kund. Att använda allt för komplicerade diagram ser många som en fara. I studien finns det ingen som har tänkt använda PERT- eller Gantt-diagram. Coacherna tycker att det tar för lång tid att lära sig använda dem och rita upp dem. 4.1 Visualisering via Webbsida Att visualisera framgång via webben har många fördelar. För det första är Internet tillgängligt för alla, så informationsförmedling går väldigt smidigt till. Utvecklare och coacher uppdaterar kontinuerligt webbsidan med hur utvecklingen fortgår och kunden kan följa det med några enkla handvändningar. Sköts det rätt får man en ständigt uppdaterad informationskälla som alla kan ta del av. Man får en överskådlig bild över vilka stories som är implementerade och över vem som är ansvarig för dem som är under utveckling. Den gröna färgen är en bra psykologisk detalj som följer XP-metodiken genom att det som är grönt, det är bra! Nedan finns ett utdrag av en webbvisualisering från team02 i XP-projektet: 8
9 Vad vi saknar här är tidsaspekten. Det hade varit bra om man hade kunnat se när en viss story började implementeras och när den avslutades. Webbsidan bör också ge information om tidsestimeringen och hur lång tid storyn egentligen tog att implementera. Kort sagt, vi hade önskat en variant av ett Gantt-diagram. Tycker man att det blir för krångligt med den grafiska presentationen bör man åtminstone tillhandahålla informationen som ett Gantt-diagram ger. Team02 har medvetet valt att inte implementera den här funktionaliteten. De anser att det är ett onödigt stressmoment utan ser bara webblösningen som en form av grafiskt belöningssystem och informationsbas. 9
10 Story 16 : Hantera otillåtna startnummer : Carl och Dzevdan : 2 : Tog 2h Story 17 : Variabelt antal uppgifter : Tove och Martin : 2 : Tog 3h Story 18 : Sorterad resultatlista : Hans och Tove : 3 : Tog 12 Story 19 : Etapplopp : Hans och Erik : 4 Story 20 : Specialsträckor: Simon och Dzevdan : 2 Story 21 : Felhantering : Hans och Simon Story 22 : Minimitid för etapper : Hans och Tove : 4 Story 23 : Sorterad resultatlista : Hans och Simon Story 24 : Masstart på riktigt : Hans och Tove : 4 : Tog 3h Story 25 : Stöd för konfiguration : Dzevdan och Carl : 4 : Tog 3h Story 26 : Teknisk dokumentation : Dzevdan och Martin : 2 Story 27 : Server lösning Story 28 : Html-resultat Story 29 : Integrera HTML-lösning Story 30 : Integrera server-lösning Story 31 : Teknisk dokumentation : Dzevdan och Martin Story 32 : Källkods relese 2 Story 33 : Kodkvalite och stabilitet Story 34 : Web-anmälan : Martin/spike Team04 har valt ett liknande sätt att föra grafisk notering som informationsbas. Här har man samma färgrepresentation, men kan även se en estimering av stories och hur lång tid de verkligen tog att implementera. Den enda nackdel vi ser med den här varianten är att den inte hålls uppdaterad av utvecklarna, utan av coacherna. På detta sätt finns det risk att den enbart står som informationsrepresentation externt och att den inte hålls uppdaterad. 10
11 4.2 Visualisering via Tracker Vi får ett utmärkt visuellt redskap framför våra näsor varje vecka Trackern! Den kan kopieras ut på Overhead och användas i arbetet med teamet på planeringsmötet. Man kan använda Trackern på många olika sätt. Framför allt är den ett enkelt sätt att visa det som Gantt-diagram visar, om möjligt något enklare. En av coacherna använde färger och olika geometriska symboliseringar för att klargöra framgång för sitt team. Han drog streck för att visa hur långt gruppen är kommen i relation till antalet implementerade stories, han ringade in tidsestimeringar för att visa prioriterade moment och han numrerade även stories utefter kundens prioriteringsordning. Det viktiga när man använder Tracker är att man är konsekvent. Man kan, i samråd med utvecklare och kund, komma överens om ett noteringssätt, men det är viktigt att man använder sig av just detta under hela projektets gång. I den här typen av visualiseringar kan missförstånd lätt uppstå. 11
12 5. Alternativa Visualiseringar 5.1 Balanced Scorecard Balanced Scorecard är en metod som används inom många olika branscher och det kan även användas inom ett programmeringsprojekt. Grundtanken, enligt Balanced Scorecard [2], är att man formulerar en vision och en mängd olika perpektiv som rör projektet. Med perspektiv menar man exempelvis hur man ser projektet ur ett finansiellt perspektiv, ett perspektiv från kunden eller ett processperspektiv. Nu formulerar man Strategiska mål Om vi når visionen, hur kommer vi att vara då? De strategiska målen formuleras utifrån vart och ett av de olika perspektiven. Nästa steg är att formulera Framgångsfaktorer utifrån de olika perspektiven Vilka är de kritiska framgångsfaktorerna för att nå de strategiska målen? Efter detta identifierar man Nyckelmått utifrån perspektiven Vilka är de kritiska nyckelmåtten som indikerar vår strategiska inriktning? Slutligen identifierar man en Handlingsplan Vilken handlingsplan ska vi ha för att lyckas. Denna handlingsplan används som en brygga över alla perspektiv. VISION Finansiellt Kund Process Strategiska Mål Strategiska Mål Strategiska Mål Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer Nyckelmått Nyckelmått Nyckelmått Handlingsplan 12
13 Det är svårt att tillämpa den här typen av diagram inom ett XP-projekt. Det måste vara en speciell typ av organisation som förespråkar att det här ska tillämpas, men eftersom det är ett vida känt sätt att arbeta utifrån känns det relevant att kommenteras. Det är troligen mer användbart på projekt av större kaliber. Möjligtvis kan man presentera ett balanced scorecard i förhållande till XP-metodik för ett team första planeringsmötet, men då gäller det att välja perspektiv rätt. Slutkommentar Att för teamet tillhandahålla information om utvecklingen man gör är extremt viktigt. Det är viktigt ur ett moraliskt perspektiv en effektiv arbetstakt ger utvecklarna god teamkänsla. Det är även viktigt ur ett informationellt perspektiv. Man behöver upplysa teamet om vilka stories som har gjorts, hur lång tid de tog och vilka stories som måste göras för att lyckas på bästa sätt inom den närmaste framtiden. Känner utvecklarna till de kritiska vägarna som utvecklingen måste följa lär de sig också att prioritera på ett effektivt sätt. Gantt-diagram är den bästa visualiseringsmetoden i de flesta sammanhang, enligt de studier vi har gjort inom området. Det ger en lättkonstruerad och lättöverskådlig bild av det nuvarande läget i utvecklingen och man får en repetition av tidigare implementerade stories. De flesta metoder inom uppföljning och redovisning av framgång kan jämföras med Gantt-diagram. UML-diagram kan även de vara bra för att få en överblick över systemet, men de kan även användas för att få igång diskussioner inom teamet och med kund. Vi hoppas att läsaren har fått mer kött på benen när det gäller användandet av visualiseringar inom ett XP-team. Olika typer av diagram är lösningen till många informationella problem vid coachning. Som coach kan det vara bra att komma ihåg att all information är bäst i diagramform. Det sprider inte bara information utan öppnar även en ny dimension av förståelse. Tack till Tack till deltagare i Coachingkursen EDA270 för delade erfarenheter o Speciellt tack till team02 och 04 för utdrag ur Visualisering via Webbsida Tack till team05 och team07 för feedback och kommentarer Referenser [1] R Jeffries, A Anderson, C Hendrickson: Extreme Programming Installed [2] N-G Olve, J Roy, M Wetter: Balanced Scorecard, 1997 [11] [12] [13] 13
Proj-Iteration 3. Grov plan för releaser
Proj-Iteration 3 PVG/Coaching Boris Magnusson Datavetenskap LTH Proj-Iter3-1 Grov plan för releaser Kunden är mycket nöjd med första releasen som visar att stora framsteg gjorts med implementationsarbetet.
Läs merUML: Exempel. Ett modelleringsspråk. UML: Ansvar. UML: tre huvudanvändningar. Exempel: En klass position storlek. UML Unified Modelling Language
Ett modelleringsspråk : Exempel Fönster Klassnamn Unified Modelling Language Av Booch, Jacobson, Rumbaugh Exempel: En klass position storlek Attribut (instansvariaböe) Resultatet av en sammanslagning av
Läs merIntroduktion. Byggstenar TDBA63 2005-11-22
Introduktion UML står för Unified Modeling Language. Det är tänkt att fungera som hjälpmedel vid modellering av alla tänkbara typer av utvecklingsarbeten, inte bara inom dataomdrådet. Det största värdet
Läs merUML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language. 1 Bakgrund och historik
UML 1(5) Introduktion till Unified Modeling Language 1 Bakgrund och historik UML är ett objektorienterat modellspråk för att specificera och visualisera system. Det är framtaget i första hand för IT-orienterade
Läs merAgil programutveckling
Agil programutveckling Pontus Evertsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00pe@efd.lth.se Anna Jennerheim D00, Lunds Tekniska Högskola d00aj@efd.lth.se 2003-05-15 1 1. Inledning 3 2. Extreme Programming (XP)
Läs merProj-Iteration1. Arkitektur alt. 1
Proj-Iteration1 PVG/Coaching Boris Magnusson Datavetenskap LTH Proj-Iter1-1 Registrering Registrering Arkitektur alt. 1 Personuppgifter Starttid Sorterare Måltid Efterbehandling Resultat Tre program som
Läs merObjekt-orienterad programmering. Klassbegreppet och C++ UML. UMLs fördelar
Klassbegreppet och C++ OOP UML Klasser och objekt i C++ Uppdelning i filer Attribut och metoder Inkappsling - åtkomst Klassattribut - objektattribut Objekt-orienterad programmering Att använda ett objektorienterat
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? jonas.kvarnstrom@liu.se 2014 2017 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merObjekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur
Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt
Läs merTrots denna brist var GANTT-schema-tekniken den mest använda fram till mitten av 1950- talet,
Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat. Det är ett stapeldiagram som representerar
Läs merProj-Iteration 5B. Plan för återstående iterationer
Proj-Iteration 5B PVG/Coaching Boris Magnusson Datavetenskap LTH PVG/Coach 2009. Proj-Iter5B : 1 Plan för återstående iterationer Förutom att arbeta vidare på stories skall release göras både under iteration
Läs merObjekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur
Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 17 juni 2005 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt
Läs merFyra i rad Javaprojekt inom TDDC32
Fyra i rad Javaprojekt inom TDDC32 Analys och design-dokument Version 2.0 Datum 2008-05-19 Dokumentnummer 20080303 Sammanfattning Detta är analys och design-dokumentet för programmet Fyra i rad. Fyra i
Läs merF9 del B Organisatoriskt. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH
F9 del B Organisatoriskt EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson Datavetenskap, LTH 1 Projektet - moment Projektstartsmöte 6 Iterationer (en per vecka) - 10-12 team - 12-14 personer
Läs merObjektorienterad analys och design
Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet 16 mars 2005 1 Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Skansholm: Kapitel 4 Se även 1. http://www.uml.org/ 2. http://www-306.ibm.com/software/rational/uml/
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? TDDD78, TDDE30, jonas.kvarnstrom@liu.se 729A85 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merScrum + XP = sant. Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se. Frederik Blauenfeldt Jeppsson. dt06fb8@student.lth.
Scrum + XP = sant Kristian Björk D06, Lunds Tekniska Högskola dt05kb1@student.lth.se Frederik Blauenfeldt Jeppsson D06, Lunds Tekniska Högskola dt06fb8@student.lth.se 2010-03-02 1 Abstract Scrum och XP
Läs merObjektorienterad analys och design
Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet June 22, 2006 1 Objekt-orienterad analys och design: Litteratur Skansholm: Kapitel 4 Se även 1. http://www.uml.org/ 2. http://www-306.ibm.com/software/rational/uml/
Läs merOCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram
2EMHNWRULHQWHUDG5HDOWLGVSURJUDPPHULQJ Föreläsning 7 OCTOPUS utvecklingsmetod samt relaterade frågeställningar och diagram - Kravspecifikationer, användningsfall, systemarkitektur - Analysfas vad är analys?
Läs merScrum + XP samt konsekvensanalys
Scrum + XP samt konsekvensanalys Daniel Nimren dt05dn8 Douglas Frisk dt05df1 Dept. of Computer Science, Lunds Tekniska Högskola, Sweden {dt05dn8 dt05df1}@student.lth.se 1 mars 2010 Sammanfattning Denna
Läs merObjekt-orienterad utveckling. Objektorienterad analys och design. Objekt-orienterad programutveckling. Objekt-orienterad analys och design: Litteratur
Objekt-orienterad utveckling Saker man vill uppnå: Objektorienterad analys och design Sven-Olof Nyström Uppsala Universitet June 22, 2006 en systematisk metod för att gå från problembeskrivning till färdigt
Läs merKommentar [k1]: Behöver vi kommentera det som finns till höger ovanför schematyp?
Webbklienten Webben är uppbyggd med hjälp av flikar. När du öppnar lärosätets schemasida finns ett antal flikar som syns på webben för alla. Om du loggar in får du ytterligare flikar och möjligheter till
Läs merGruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming
Gruppdynamik och gruppsykologi i Extremet Programming Jerry Malm, d02jm@efd.lth.se Gustav Olsson, d02og@efd.lth.se Lunds Tekniska Högskola Lund, den 22 februari 2005 Sammanfattning Denna djupstudie kan
Läs merXP-projekt: En fördjupning
XP-projekt: En fördjupning Extreme Programming Martin Karlsson marka@itn.liu.se K7522 011 36 34 63 Fem värden Kommunikation Var öppna Var ärliga Ta konflikter Diskutera Tag beslut Tag ansvar Kräver feedback,
Läs merAtt ta fram en tidsplan
Att ta fram en tidsplan KAMP Företagsutveckling Tidplaner GANTT-schema När det gäller att ta fram tidsplaner för ett projekt är en av de vanligaste och också mest användbara metoderna det så kallade GANTT-schemat.
Läs merF7 Agila metoder. EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH
F7 Agila metoder EDAF45 Programvaruutveckling i grupp Projekt Boris Magnusson, Ulf Asklund Datavetenskap, LTH 1 XP - Scrum - Kanban Agila metoder Vad innehåller SCRUM Hur skiljer sig XP och SCRUM KANBAN
Läs merObjektorientering. Grunderna i OO
Objektorientering Grunderna i OO 1 Systemutveckling Tre systemnivåer: Verksamhet Informationssystem Datasystem Huvuduppgifterna i ett systemutvecklingsarbete: Verksamhetsanalys Informationsbehovsanalys
Läs merInkapsling (encapsulation)
UML UML är en standard för att dokumentera och visualisera sina tankar och beslut under analys och design. Att lära sig allt om UML får inte plats i den här kursen, men vi kommer lära oss vissa delar.
Läs merSCRUM. Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap
SCRUM Marcus Bendtsen Institutionen för datavetenskap 2 Metodik Systematiskt tillvägagångssätt för att garantera utfallet Metodiken behöver passa kontexten och tillgängliga resurser Verifiering av metodiken
Läs merHT1 2013, FÖRELÄSNING 14 (INFÖR TENTAN)
Objektorienterad modellering och diskreta strukturer (EDAF10/EDA061) HT1 2013, FÖRELÄSNING 14 (INFÖR TENTAN) Dagens agenda Admin Tentatid och plats Tillåtet på tentan EDAF10 Föreläsning inför XL-projektet
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merUML. Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.
UML Tomas Czarnecki Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi,FIN-20520 Åbo, Finland e-mail: tczarnec@abo.fi url: www.abo.fi/~tczarnec Abstrakt The Unified Modeling Language, UML, är ett visuellt
Läs merExtramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TRE Sannolikhet och statistik ELEV Statistik kan presenteras på många olika ställen och sätt. Du ska nu få bekanta dig med
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs mer3FrontOffice Statistik Direkt
3FrontOffice Statistik Direkt visar statistik och KPIer i realtid för nummer i växeln på webbsidor som är anpassade för stora displayer i exempelvis ett call center. Här visas bland annat antal samtal
Läs merRune Tennesmed. Oskar Norling 1DV430. Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt 1DV430 Webbprogrammerare H12 Oskar Norling
Rune Tennesmed Oskar Norling Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt Webbprogrammerare H12 Oskar Norling 2012-05-30 Abstrakt Denna rapport handlar om mitt mjukvaruutecklingsprojekt som jag och en klasskompis
Läs merErik Lundgren 820419-1491. GarageLoppisen.se. Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430
Erik Lundgren 820419-1491 GarageLoppisen.se Projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt, 1dv430 Abstrakt En kort rapport om projektet GarageLoppisen.se. En applikation som skapats för att
Läs merSKOLFS. beslutade den -- maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:247) om ämnesplan för ämnet programmering i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- maj
Läs merProjektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget... ... 66% misslyckades!
Projektkaos. Chaos-rapporten 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget...... 66% misslyckades! 1 Standish Group, 2003 (www.standishgroup.com) Praxis Hantera krav Använd komponentarkitekturer
Läs merDjupstudie - Datorbaserade system för tracking
Djupstudie - Datorbaserade system för tracking Torbjörn Lundberg, dt05tl3 Joakim Svensson, dt05js8 18 februari 2008 Sammanfattning Tracking är ett hjälpmedel inom projekt för att hålla reda på information
Läs mer+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner
Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika
Läs merDiagram för olika situationer
7 Diagram för olika situationer Med hjälp av diagram kan du ta fram trender och prognoser för givna data. Dina diagram ger dig en visuell möjlighet att visa upp dina siffror. En av de största fördelarna
Läs merTDP005. Föreläsning 3 - UML. Filip Strömbäck
TDP005 Föreläsning 3 - UML Filip Strömbäck 1 Introduktion 2 Diagram 3 Klassdiagram 4 Sekvensdiagram 5 SFML-demo TDP005 Filip Strömbäck 2 UML Unified Modeling Language Visuell notation för idéer Kommunicera
Läs merSlutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+
Slutrapport: Design av Hemsida för PolyPlast+ Av: Behzad Charoose, Johan Magnuson, Mikael Onsjö och Sofie Persson Datum och Plats: 03-09-19 Göteborg, Chalmers/GU Anledning: Uppgiften ingick som en obligatorisk
Läs merObjektorientering Användning
Objektorientering Användning Samt repetition av klasser Suzana Ramadani 1 Repetition Objektorientering bygger på Abstraktion Hierarkisk strukturering Inkapsling Klassificering Generalisering specialisering
Läs merKritik av Extrem Programmering
Kritik av Extrem Programmering Markus Borggren d01mbo@efd.lth.se Martin Persson d01mp@efd.lth.se D01, Lunds Tekniska Högskola 15 februari, 2004 Abstract I denna djupstudie kommer vi att försöka, på ett
Läs merFrågor och svar till tentamen i Kravhantering
Frågor och svar till tentamen i Kravhantering Del 1 Frågor & svar Frågor&svar till tentamen 1 Datamodeller (0.5p) När man tar fram data krav skriver Lausen i sin bok, gällande data modeller, att det finns
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration
Läs merNyttomaximering av spikes
Nyttomaximering av spikes Johan Hedin Sånemyr D11, LTH dat11jh1@student.lu.se Victor Shu-Ming Lam D11, LTH dat11vla@student.lu.se 2016-03-07 Sammanfattning Som projektledare av ett team programmerare så
Läs merProj-Iteration 2. Grov plan för releaser
Proj-Iteration 2 PVG/Coaching Boris Magnusson Datavetenskap LTH Proj-Iter2-1 Grov plan för releaser Efter de positiva erfarenheterna från iteration 1 hade Kunden och Coachen en diskussion om hur utvecklingsarbetet
Läs merSLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS
SLUTRAPPORT: TEXAS HOLDEM 4 FRIENDS Individuellt Mjukvaruutvecklingsprojekt (Utvecklare av digitala tjänster) Den 1 juni 2011 ABSTRAKT Rapporten tar upp positiva och negativa erfarenheter som jag erhållit
Läs merHisspresentation av programdesign Projektplan: Kommunikation i teknisk utbildning,
Hisspresentation av programdesign Projektplan: Kommunikation i teknisk utbildning, 2014-2015 Ulf Asklund, Datavetenskap 1. Mål Inom ramen för kursen förbättra studenternas skriftliga och muntliga förmåga
Läs merProjektet. TNMK30 - Elektronisk publicering
Projektet TNMK30 - Elektronisk publicering Gruppindelning projekt Valfria grupper ~4 per grupp TNM088 - Digitala media-grupperna är ok Projektgrupper 4 personer Jämna par Lika arbete för små grupper Anmäl
Läs merVi är alla i gruppen väldigt intresserade av spel och vill lära oss mer om hur man skapar ett helt spel från idé till slutprodukt.
Planeringsrapport Rally sport racing game Grupp 27 Bakgrund Idag växer spelindustrin enormt och tusentals nya spel kommer ut varje år så för att skapa ett spel som ska kunna säljas krävs att man har en
Läs merVerksamhetsstyrning VBEN01
Verksamhetsstyrning VBEN01 Mål med avsnittet Att skaffa oss grundläggande kunskaper om verksamhetsstyrning och viktiga nyckeltal i ett strategiskt perspektiv. Huvudkomponenter i organisationens affärsidé
Läs merKom igång med SKETCHBOOK! FÖRST:
Kom igång med SKETCHBOOK! FÖRST: Längst upp hittar du menyn. Där finns olika symboler som du kan klicka på. Om du klickar på cirkeln med ett i i, hittar du information om hur programmet fungerar. Börja
Läs merIntroduktion till objektorientering. Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten?
Introduktion till objektorientering Vad är objektorientering egentligen? Hur relaterar det till datatyper? Hur relaterar det till verkligheten? jonas.kvarnstrom@liu.se 2016 2014 jonas.kvarnstrom@liu.se
Läs merRapport Digitala Projekt EITF11 Grupp 4 Axel Sundberg, Jakob Wennerström Gille Handledare: Bertil Lindvall
Sammanfattning I denna rapport behandlas ett projekt inom kursen Digitala Projekt, EITF11, vid Lunds Tekniska högskola. Syftet med projektet är att konstruera en enkel digital prototyp samt programmera
Läs merKlasser och objekt. Henrik Johansson. August 20, 2008
Föreläsning 5 Klasser och objekt Henrik Johansson August 20, 2008 Ett objekt är en modell av ett fysisikt eller ett tänkt ting. Objektet och det som vi kan göra med det beskrivs av en mall, en klass. Ett
Läs merTentamen. 2D4135 vt 2004 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Torsdagen den 3 juni 2004 kl 9.00 14.
Tentamen 2D4135 vt 2004 Objektorienterad programmering, design och analys med Java Torsdagen den 3 juni 2004 kl 9.00 14.00, sal D31 Tentan har en teoridel och en problemdel. På teoridelen är inga hjälpmedel
Läs merEtt enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären
Ett enkelt Kalkylexempel - Fruktaffären Öppna en ny arbetsbok genom att gå upp i Arkivmenyn och där välja Nytt ange Arbetsbok. Eller klicka på knappen för ny arbetsbok. Du skall nu göra en kalkyl för ett
Läs merAstrakan Strategisk Utbildning AB 2011 1
Målet med detta kapitel är att du skall kunna utvärdera ett agilt projekt och förstå hur man upptäcker vad som behöver förstärkas. Metoden som egentligen är ett verktyg kan användas på många sätt: att
Läs merMer OOP. Variation i typ. Medlen repetition. Generiska klasser. Gränssnitt - Interface. Mer om klasser Några exempel UML
Målet Mer OOP Mer om klasser Några exempel UML Modularitet Språkligt modulära enheter Få gränssnitt Små gränssnitt Tydliga gränssnitt Dold information Återanvändbarhet Variation i typer Variation i datastrukturer
Läs merINNEHÅLL DEL 2 FORMATERA KALKYL DEL 1 SKAPA KALKYL
1. INTRODUKTION TILL EXCEL 2008... 5 A. Docendo-pedagogiken...6 B. Hämta övningsfiler...7 C. Starta programmet...8 D. Avsluta programmet...8 E. Programfönstret...9 F. Elementgalleriet...10 G. Verktygslådan...11
Läs merInspel till dagens diskussioner
Intro till Agil Projektledning CMB 11 juni 2018 Mats Nyman Wenell Management AB Inspel till dagens diskussioner Historik och bakgrund Agila manifestet och de agila principerna SCRUM Kort om SAFe Wenell
Läs merTropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering
är en applikation som gör det möjligt för dig att enkelt reglera värmen i huset. Därefter ska man kunna följa statistiken över sin elförbrukning och dess kostnader. Möjligheten att ställa värmen inom en
Läs mer12 principer of agile practice (rörlig)
X-treme programming 12 principer of agile practice (rörlig) Ge nöjd kund genom tidig och kontinuerliga leveranser Den viktigaste punkten som betyder att min vill ha kontinuerlig feedback Välkomna sena
Läs merPP7Mobile User s Guide
PP7Mobile User s Guide PP7 Mobile är en del i PP7s produktserie och är beroende av PP7 Pro Desktop för att fungera. Modulen är optimerad för användning på mobiltelefon och/eller tablet. För användning
Läs merMattekungen åk 6-9 vers. 1.0
Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras
Läs merDiver Version (8)
Diver Version 6.3 Introduktion Detta dokument beskriver de nya egenskaperna i version 6.3 av Diver. Det förutsätts att läsaren redan känner till hur version 6.2 fungerar. Alla förändringar i version 6.3
Läs merStudie av estimeringstekniker för Extreme Programming. F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola
Studie av estimeringstekniker för Extreme Programming F. Stål D08, Lunds Tekniska Högskola dt08fs5@student.lth.se 27 februari 2012 Sammanfattning Den här studien syftar på att analysera ett fåtal estimeringsteknikers
Läs merInnehåll och förslag till användning
Övningar för de första skolåren med interaktiv skrivtavla och programmet RM Easiteach Next generation. Materialet är anpassat till och har referenser till. Innehåll och förslag till användning De interaktiva
Läs merTentamen i Objektorienterad modellering och design
Lunds Tekniska Högskola Datavetenskap Ulf Asklund Tentamen EDA061 2016 06 03, 14:00 18:00 Tentamen i Objektorienterad modellering och design Tentamen består av en teoridel om totalt 5 poäng och en problemdel
Läs merDel 2 - Instruktion övning Effektkedja
Styrning och ledning Modul: Leda digitalisering Del 3: Effektkedjan Del 2 - Instruktion övning Effektkedja Genomförande Deltagarna i denna övning behöver ha läst artikeln Att skapa en effektkedja från
Läs merLärarhandledning Vi lyssnar och samtalar
Lärarhandledning Vi lyssnar och samtalar Innehåll Aktivitet 2. Vi lyssnar och samtalar 2 Underlag Bildserie 4 Blankett för individuell kartläggning Aktivitet 2 5 KARTLÄGGNING FÖRSKOLEKLASS HITTA SPRÅKET.
Läs merhannalabom.se Alexandra Jonasson Aj222im
hannalabom.se Alexandra Jonasson Aj222im 2012-05-15 1 ABSTRAKT Denna rapport handlar om hur jag skapade hannalabom.se med wordpress som mitt grundredskap. Jag jobbade mot en kund som ville ha en hemsida.
Läs merCoaching av programvaruteam, djupstudie: Coaching practices för XP-projekt på högskolenivå
Coaching av programvaruteam, djupstudie: Coaching practices för XP-projekt på högskolenivå Björn Pileryd Mikael Pehrsson D00, Lunds Tekniska Högskola d00bp@efd.lth.se d00mp@efd.lth.se 13. Maj 2003 Innehållsförteckning
Läs merEn typisk medianmorot
Karin Landtblom En typisk medianmorot I artikeln Läget? Tja det beror på variablerna! i Nämnaren 1:1 beskrivs en del av problematiken kring lägesmått och variabler med några vanliga missförstånd som lätt
Läs merExempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator
Exempel på hur man kan bygga enkla former i Illustrator Öppna ett nytt dokument (ctrl-n), storleken spelar ingen större roll eftersom innehållet är vektorbaserat kan det alltid skalas om senare. Välj Pennverktyget
Läs merKurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16
Kurs-PM fo r HI1028, Projektkurs inom programvaruutveckling, VT16 Mål Kursen skall ge studenten träning i att utveckla en större programvara. Arbetet utförs i projektform. Projektet skall ge grundläggande
Läs merPROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar hur mjukvaror skapas, anpassas och utvecklas samt programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering och praktisk datoriserad problemlösning.
Läs merHur leder vi transformationer?
Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good
Läs merObjektorientering Klasser
Objektorientering Klasser VSA110 1 OOA I analysen upprättas: Klassdiagram Objektdiagram Tillståndsdiagram Scenario Användningsfall Sekvensdiagram Användardialoger (skärmbilder) 2 Analys - en översikt Vi
Läs merPowerPoint Grunder. /Fredrik Wiberg
PowerPoint Grunder /Fredrik Wiberg Detta dokument beskriver grunderna i vad man skall tänka på när man skapar en presentation, och grundläggande steg för att skapa ett PowerPoint-dokument. Att skapa en
Läs merVerksamhetsstyrning VBEN01
Verksamhetsstyrning VBEN01 Strategisk planering och styrning Stort förändringstryck i omgivningen Nedskärningar med krav oförändrad servicenivå Operativ och strategisk planering måste samordnas Målformuleringen
Läs merLär dig POWERPOINT. Lars Ericson datorkunskap.com
Lär dig POWERPOINT Lars Ericson datorkunskap.com POWERPOINT D A Programmet Microsoft PowerPoint används till att skapa grafiska presentationer till bildspel, presentationer mm. När du öppnar upp PowerPoint
Läs merLåt visionen styra Landstinget i Jönköpings län
Låt visionen styra Landstinget i Jönköpings län Landstinget för ett bra liv i ett attraktivt län Landstingets Budget och Flerårsplan 2000 2002 Framtaget av Qulturum Testupplaga, 2000-04-01 Innehållsförteckning
Läs merTDDE10 TDDE11, 725G91/2. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 4 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU
TDDE10 TDDE11, 725G91/2 Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 4 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Ett större exempel på OOP Objektorienterad Analys (OOA)
Läs merUtbildningens namn och syfte Vår ledarskapsutbildning i förändringsledning ger dig ett metodiskt arbetssätt för att genomföra förändringar.
Utbildningens namn och syfte Vår ledarskapsutbildning i förändringsledning ger dig ett metodiskt arbetssätt för att genomföra förändringar. Utbildningen bygger på fem framgångsfaktorer för att lyckas med
Läs merTDP023 Projekt: Agil systemutveckling
TDP023 Projekt: Agil systemutveckling Johan Åberg johan.aberg@liu.se Tre moment Projekt 8hp Marknadsföring av produkt 2hp Kopplat till projektarbetet Individuell rapport 2hp Kopplat till projektarbetet
Läs merTentamen i Objektorienterad modellering och design
Lunds Tekniska Högskola Datavetenskap Tentamen EDA061 2016 10-26, 08:00 13:00 Tentamen i Objektorienterad modellering och design Vid bedömningen kommer hänsyn att tas till lösningens kvalitet. UML-diagram
Läs mer+5V. start. Styrsystem. stopp. Tillståndsmaskiner
Tillståndsmaskiner Beteendet hos en stor klass av tekniska system kan beskrivas, modelleras, med tillståndsmaskiner. En tillståndsmaskin är en sekvens av tillstånd som beror av händelser och som ger olika
Läs merExtramaterial till Matematik X
LIBER PROGRMMERING OCH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TRE Programmering LÄRRE I den här uppgiften får du och dina elever en introduktion till programmering. Uppgiften vänder sig först
Läs merSnabbguide. ITP Whiteboard har 3 nivåer bas, medel och avancerad. Detta gör att det är enkelt att börja jobba med ITP Whiteboard.
ITP Whiteboard har 3 nivåer bas, medel och avancerad. Detta gör att det är enkelt att börja jobba med ITP Whiteboard. Verktygsfunktioner i BAS Snabbguide Klicka på det verktyg du vill jobba med. Det verktyg
Läs merUtvecklingsmetoder och processer. UML och OCTUPUS en kort introduktion
2EMHNWRULHQWHUDG5HDOWLGVSURJUDPPHULQJ Utvecklingsmetoder och processer. UML och OCTUPUS en kort introduktion previous next Svårt att utveckla system Strukturerad programmering Flera metoder Utvecklingsmetoder...
Läs merD J U P S T U D I E I E D A S I M P L E C O D E A N D D E S I G N
D J U P S T U D I E I E D A 2 7 0 S I M P L E C O D E A N D D E S I G N S. Marcus Jacobsson D03, Lunds Tekniska Högskola d03mj@efd.lth.se S. Magnus Weinberg D03, Lunds Tekniska Högskola d03mw@efd.lth.se
Läs merExcel-guide. Introduktion
Excel-guide Introduktion I denna laboration kommer ni få använda några grundfunktioner i Microsoft Excel. Laborationen utgår ifrån Excel 2010, men om ni vill använda ett annat program för att lösa uppgifterna
Läs merLärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll
Lärarhandledning Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll Innehåll Aktivitet 2. Vi uppmärksammar varandra och samtalar om textinnehåll 2 Underlag Bildserie 5 Blankett för individuell kartläggning
Läs merOpponentrapport på examensarbete Utveckling av ett affärssystem med Unified Process av Therese Sundström.
Opponentrapport på examensarbete Utveckling av ett affärssystem med Unified Process av Therese Sundström. Författare Per Johansson, Henrik Wallinder Generellt Helhetsintrycket från genomläsning av uppsatsen
Läs mer52 Att göra bra diagram i Excel
Att göra bra diagram i Excel Excel är det verktyg som de flesta använder för att göra diagram. Kapitlet kommer att ge vägledning till hur man gör bra diagram med hjälp av denna programvara. Verktyg för
Läs mer