Klasser och objekt. Henrik Johansson. August 20, 2008

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klasser och objekt. Henrik Johansson. August 20, 2008"

Transkript

1 Föreläsning 5 Klasser och objekt Henrik Johansson August 20, 2008 Ett objekt är en modell av ett fysisikt eller ett tänkt ting. Objektet och det som vi kan göra med det beskrivs av en mall, en klass. Ett objekt som vi skapat utifrån klassen kallas för en instans av objektet. Skillnaden mellan objekt och instans är liten, objektet är modellen och instansen det skapade objektet. I många sammanhang när vi kommer att använda ordet objekt menar vi formellt egentligen en viss instans av objektet. Varför är det bra att använda klasser och objekt? I sin enklaste form underlättar användandet av objekt lagring av data. I vårt exempel med studentregistret så har varje student ett antal attribut namn, adress, avklarade kurser osv. Genom att skapa en studentmodell så kan vi lagra all relevant information om en specifik student i en enda instans av ett studentobjekt. Om vi skulle tvingas programmera utan att använda objekt så behöver vi lagra informationen om studenterna i separata variabler som inte är relaterade till varandra (i en instans av ett objekt sitter ju all information ihop med instansen). När informationen är frikopplad så ökar risken för att blanda ihop data för olika studenter, det blir helt enkelt svårare att skriva programmet eftersom man måste vara ännu mer noggrann. En viktigare orsak till att använda objekt är att det gör konstruktionen av stora program enklare. Genom att skapa modeller av alla viktiga ingredienser i ett problem så blir det enklare att implementera en lösning. När modellerna är skapade behöver vi bara koppla ihop dem för att lösa vårt problem, istället för att tvingas skriva en enda stor lösning som tar upp allt på en gång. En viktig egenskap hos objekten är att de kan bestå av andra objekt, vi kan anpassa nivån på vårt program genom att lägga till eller ta bort olika delobjekt. Ett bra exempel är en bil. Vi representerar bilen och dess egenskaper som ett objekt. Eftersom vi använder objekt så kan vi anpassa noggrannheten i vår modell beroende på vad bilen ska användas till. I vissa fall räcker det med en enkel modell men ibland behöver vi t ex gå in mer på 1

2 hur bilen verkligen fungerar. Vi kan då lägga till objekt som en del av bilen. De nya objekten kan beskriva bilens delsystem, t ex motor, däck osv. Dessa objekt kan i sin tur bestå av andra objekt, motorn har t ex ett tändsystem och en kylare. Vi kan alltså bygga upp en hierarki av modeller/objekt som tillsammans beskriver en helhet. Om något behöver förändras så behöver vi bara ändra i just den delen av modellen (klassen), övriga delar kan lämnas omodiferade. Klassens anatomi Vi börjar med att se hur en klass måste se ut rent formellt. // Kommentar som beskriver klassen och dess syfte modifierare class Klassnamn { // Deklaration av instansvariabler. // Instansvariabeler initieras automatiska till noll // om initieringsdel (konstruktor) saknas. // I allmänhet sätter man modifieraren till private // så att instansvariabeln blir inkapslad. modifierare datatyp variabelnamn; // Eller om man vill skapa en varibel med ett värde // som inte kan ändras (dvs. en konstant) modifierare final datatyp variabelnamn = initieringsvärde; } // Metoder modifierare returtyp metodnamn(parameterlista) { lokala variabler satser } Som vi kan se så består klassen av två huvuddelar, deklaration och definition av instansvariabler respektive metoder. En instansvariabel beskriver de egenskaper (attribut) som objektet har (t ex postion, färg och storlek hos cirklarna i inlupp1). Vi måste alltid deklarera våra instansvariabler först i klassen. Första ordet i deklarationen är en modifierare (se avsnittet om inkapsling), sedan följer datatypen och variabelnamnet. Använder man inte en initieringsdel (kallas konstruktor, vi kommer att gå igenom det senare), 2

3 så sätts alla instansvariabler till noll (eller null) när ett objekt skapas. Det går också att skapa konstanta instansvariabler där variabelns värde inte kan ändras under en programkörning. Metoder kommer vi att prata om på nästa föreläsning. Inkapsling och synlighet Stora program är ofta svåra att överblicka. De innehåller många olika klasser som tillsammans bygger upp en helhet. En programmerare arbetar ofta endast med en liten del av ett sådant här program. Det kan också vara så att du i ditt arbete har tillgång till ett programpaket, t ex för beräkningar på bladen hos ett vindkraftverk. När du använder paketet inser du att du måste lägga till några egna metoder för att ta hänsyn till ett nytt fenomen. Båda när man arbetar med en liten av det problem och när man behöve modifiera existerande kod så har inkapsling en nyckelroll. Inkapsling (encapsulation, ibland information hiding) betyder att ett objekt ska vara självstyrande. Det ska endast vara möjligt att modifiera objektet med hjälp av objektets egna metoder. Det ska därför (i princip) vara omöjlig för kod som ligger utanför klassen/mallen att modifiera objektets värden (instansvariablerna). Vi skyddar objektet, kapslar in det och döljer dess interna funktionalitet. Vad ska det här vara bra för då? Vi tänker oss att vi har konstruerat en klass för att representera och styra en liten del av ett stort system, t ex vätgastanken hos en bränslecell. Vi har noga tänkt igenom allt som behövs för att beskriva tanken och dess funktionalitet. Vi har även kommit fram till hur tanken fungerar tillsammans med omgivningen (vi kanske har en metod för fylla på bränsle (väte) och en annan som används när själva bränslecellen behöver mer vätgas osv). Vi tänker oss nu följande situation. Vi vet att det finns en gräns för hur snabbt man får fylla på vätgas respektive ta vätgas från tanken. Följs inte dessa regler kan vi inte garantera säkerheten för tanken och de komponenter som sitter ihop med den. Vi har därför skrivit kod som kontrollerar att dessa regler följs. På en annan avdelningen har en konstruktör problem med effektiviteten hos bränslecellen. Konstruktören kommer fram till att den enklaste lösningen är att periodvis kraftigt och under väldigt kort tid öka mängden vätgas i bränslecellen. Konstruktörer vet inget om tankens funktion och de faror detta eventuellt kan medföra (när trycket i tanken ändras för fort). Om objektets instansvariabler och samtliga metoder var fullt åtkomliga överallt i programmet (styrsystemet) har konstruktören inga som helst prob- 3

4 lem med att implementera sin lösning i bränslecellens styrsystem. Han eller hon kan med ett enkelt metodanrop, eller kanske t o m med bara en tilldelning, på mycket kort tid få styrsystemet att hämta en godtycklig mängd vätgas från tanken. Om vi istället kapslat in objektets variabler och metoder hade detta varit omöjligt. Konstruktören hade då enbart haft tillgång till ett fåtal noggrant specificerade metoder (som vi konstruerat med just detta i åtanke) som inte tillåtit den snabba överföringen. Med inkapsling minimerar vi alltså antalet kontaktvägar mellan olika typer av objekt. Varje klass gränssnitt utåt är så litet som möjligt. Detta leder också till vi inte behöver någon kunskap om hur ett objekt som vi interagerar med egentligen fungerar. Konstruktören varken vill eller behöver veta hur bränsletanken fungerar det räcker med att han eller hon har tillgång till några metoder som ger vätgas till bränslecellen (jmfr. med inmatning och Scanner-klassen, vi behöver inte hur den fungerar för att kunna använda den). Hur klasserna är konstruerade och implementerade är ointressant i sammanhanget. Konstruktören ska aldrig kunna interagera direkt med själva bränsletanken. Släpper vi på denna egenskap kan vi förlora kontrollen över vår klass (och i exemplet, bränslecellen). För att skydda en metods instansvariabler och metoder använder vi därför olika modifierare som talar om hur dessa får användas. Vi kommer att använda två av dessa. Private De metoder och funktioner som är deklarerade som private kan endast användas inom den aktuella klassen. Instansvariabler skall alltid deklareras som private. Public Metoder och instansvariabler (gud förbjude) som är deklarerade som public kan användas av alla klasser. Ju färre metoder som är public, desto bättre. Men om en instansvariabel bara är synlig inom sin egen klass, hur kan vi då använda och förändra den från en annan klass? Klassen bränslecell behöver ju t ex komma åt instansvariablen vätgas i tanken. Vi löser det här genom att använda metoder som är deklarerade som public. Tänk tillbaka på lab1 - när ni flyttade på en cirkel eller bytte färg på en kvadrat så gjorde ni det genom metoder, aldrig genom att direkt förändra värdet på en instansvariabel. Eftersom metoderna tillhör klassen kan de förändra eller läsa av instansvariablerna. Ni kommer att använda precis samma metodik i de program som ni senare skriver själva. En metod vars funktion är att returnera (läsa av) värdet på en instansvariabel ska namnges som getvariabelnamn(). 4

5 En metod som förändrar värdet på en instansvariabel ska heta setvariabelnamn() (jag har dock använt addvariabelnamn i vårt studentregister eftersom det är lite mer beskrivande för exemplet). Eftersom det också går att skydda en samling av klasser på liknande sätt kan man bygga avancerade hierarkier som i detalj reglerar hur programmet fungerar. UML Ni har stött på UML tidigare under kursen och jag ska försöka att använda det genomgående för att illustera klasser. Nedan följer ett exempel på hur ett UML-diagram ser ut för en klass. Figure 1: Ett UML-diagram över en klass. Ett minustecken står för private medan plus betyder public Skapande av objekt Man skapar ett objekt (här ett studentobjekt) i sin programkod genom att skriva Student pelle = new Student(); Hela uttrycket måste skrivas, det räcker t ex inte med att bara skriva Student pelle som man kan göra när man deklarerar en variabel. Gör vi det skapar vi enbart en variabel som heter pelle som kan referera ( peka ) till ett objekt av typen student. En sådan variabel kallas referensvariabel. När vi deklarerar en referensvariabel, t ex Student pelle, så skapas alltså ingen instans av objektet. Instansen skapas istället av uttrycket pelle = new Student(). Följande två varianter är alltså funktionellt identiska: 5

6 //Skapa en referensvariabel till ett objekt av typen student Student pelle; //Skapa ett studentobjekt pelle = new Student(); // Allt på samma gång Student pelle = new Student(); Om vi glömmer att använda en referensvariabel då vi skapar vårt objekt, dvs vi skriver bara new Student(), så skapas faktiskt ett objekt men vi kan aldrig använda det eftersom det inte är associerat till ett namn (variabel). Tilldelning Titta på följande kodsnutt: Student pelle = new Student(); Student gustav; gustav = pelle; Det är lätt att tro att variabeln gustav refererar till en instans som är identiskt med den instans som pelle refererar till, dvs att vi har två likadana instanser. Både pelle och gustav är dock referensvariabler vilket betyder att de bara kan referera ( peka ) till instanser, de innehåller inte själva instansen. Med det i åtanke inser vi att pelle och gustav refererar till samma instans (vi har ju bara skapat en instans med hjälp av new). Om vi förändar instansen via referensen pelle så blir förändringen också synlig hos gustav. Om vi vill att pelle och gustav ska innehålla identiska men skilda instanser så måste vi skapa två instanser och sedan kopiera det enas egenskaper till det andra, instansvariabel för instansvariabel. Det är mycket farligt att ha två referensvariabler som refererar till samma instans. Undvik det. Jämförelse Samma problem som ovan uppstår om vi vill jämföra två objekt. Skriver vi if (pelle == gustav) så undersöker vi om referenserna pelle och gustav är lika. Referenserna är lika endast om de pekar på samma objekt. Om vi istället vill jämföra om två objekt är lika i den betydelsen att de har identiska instansvariabler så måste vi jämföra de enskilda variablerna var för sig (vilket bäst görs i en metod). 6

7 Exempel Vi ska nu gå igenom ett litet större exempel den studentklass som vi pratade om under den andra föreläsningen. Figure 2: Ett UML-diagram över en klassen Student. import java.util.scanner; public class Student { // Deklaration av instansvariabler private String name, address, zipcode, city; private String [] courses = new String[100]; private int credits; // Programmets metoder ska stå här // Vi tittar dem på under nästa föreläsning // main-metoden // Kontrollerar programmets förlopp. public static void main(string [] arg) { // Deklarera två personobjekt Student student1 = new Student(); Student student2 = new Student(); // Instanserna ska få namn student1.addname("erika Pettersson"); student2.addname("kalle Eriksson"); 7

8 // Student1 ska få en adress student1.addaddress("djäknegatan 87"); student1.addzipcode("75425"); student1.addcity("uppsala"); // student2 har klarat progi student2.addcourse("programmeringstekniki, HT07"); student2.addcredits(6); // Skriv ut information om objekten System.out.println(student1.toString()); System.out.println(student2.toString()); } } // Slut på klassdefinitionen Resultat: Erika Pettersson Djäknegatan Uppsala Inga avklarade kurser Kalle Eriksson Ingen gatuadress Inget postnummer Ingen postort Avklarade kurser: ProgrammeringsteknikI, HT05 Totalt antal poäng: 4 Först importerar vi Scanner-klassen för enklare in- och utmatningar. Vi definierar sedan klassen och kallar den Student. Efter klassdefinitionen följer klassens instansvariabler, två strängar som kan innehålla studentens namn och address, en array som kan kan hålla strängar för avklarade kurser (tänk en byrå där man kan stoppa en kurs i varje låda, vi kommer att prata mer arrayer längre fram) samt en int för avklarade poäng. Efter instansvariablerna så kommer metoderna. Eftersom vi ännu inte gått igenom metoder så låter jag platsen vara tom. Sista i klassen kommer sedan main-metoden, den metod som alltid utförs ( dirigenten ). Mainmetoden börjar med att vi deklarerar två referensvariabler och sedan skapar ett studentobjekt för respektive variabel. Vi ger sedan studenterna varsitt 8

9 namn och en adress. Efter detta låter vi den ena studenten klara av Prog1 och vi för in detta i registret. Slutligen skriver vi ut den information som finns om studenterna i registret med hjälp av tostring-metoden. En tostring-metod är en slags standardmetod som omvandlar värdena på ett skapat objekts instansvariabler till en String som man sedan kan skriva ut. Det är god praxis att alltid inkludera en tostring-metod i sin klass. Eftersom instansvariablerna är skyddade (inkapslade) från andra klasser behöver så vi också en metod för att skriva ut deras värde inifrån en annan klass. Hur själva utskriften ska se ut finns det dock ingen standard för, utan det får programmeraren själv bestämma. 9

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2)

Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Java, klasser, objekt (Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Objectorienterad programmering Sida 1 Vad är en klass? En klass är ett sätt att beskriva en mängd objekt och deras gemensamma

Läs mer

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten?

Dagens program. Programmeringsteknik och Matlab. Objektorienterad programmering. Vad är vitsen med att ha både metoder och data i objekten? Programmeringsteknik och Matlab Övning 4 Dagens program Övningsgrupp 2 (Sal Q22/E32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1312

Läs mer

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling

Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332. Typomvandling metoder Föreläsning 2 Objektorienterad programmering DD1332 Array [modifierare] String metodnamn (String parameter) Returtyp (utdata typ) i detta fall String Indata typ i detta fall String 1 De får man

Läs mer

Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305. Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder

Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305. Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder Föreläsning 8 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Klass Object, instans av klass public/private Klassvariabler och klassmetoder 1 Array och ArrayList Arrayer och ArrayList är till för att innehålla

Läs mer

Föreläsning 5-6 Innehåll

Föreläsning 5-6 Innehåll Föreläsning 5-6 Innehåll Skapa och använda objekt Skriva egna klasser Datavetenskap (LTH) Föreläsning 5-6 HT 2017 1 / 32 Exempel på program med objekt public class DrawSquare { public static void main(string[]

Läs mer

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java

Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Kort om klasser och objekt En introduktion till GUI-programmering i Java Klasser En klass är en mall för hur man ska beskriva på något. Antag att vi har en klass, Bil. Den klassen innehåller en lista på

Läs mer

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2

Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 AID-nummer: Datum: 2014-12-18 Kurskod: 725G61 Provkod: LAB1 Grundkurs i programmering, 6 hp (725G61) Dugga 2 tillfälle 2 Skrivningstid: 2014-12-18 klockan 8.00-10.00. Hjälpmedel: Inga. För varje fråga

Läs mer

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C.

Idag. Javas datatyper, arrayer, referenssemantik. Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering. Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Idag Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Arv, polymorfi, typregler, typkonvertering Strängar Tänker inte säga nåt om det som är likadant som i C. Objectorienterad programmering Sida 1 Ett

Läs mer

JAVA Mer om klasser och objektorientering

JAVA Mer om klasser och objektorientering JAVA Mer om klasser och objektorientering Begreppet package - paket Package används när man t ex vill skapa ett eget bibliotek med klasser. Sen är det då meningen att man ska importera detta paket i det

Läs mer

Lösningsförslag övning 2.

Lösningsförslag övning 2. Objektorienterad programmering, Z1 Lösningsförslag övning 2. Uppgift 1. public class SIUnits { public static double yardspermeter = 1.093613; public static double poundperkilo = 2.204623; public static

Läs mer

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java

(Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning. Kompilering av Java. Historik: Java. enkelt. baserat på C/C++ Allmänt om Java (Man brukar säga att) Java är... Denna föreläsning Allmänt om Java Javas datatyper, arrayer, referenssemantik Klasser Strängar enkelt baserat på C/C++ objekt-orienterat från början dynamiskt utbyggbart

Läs mer

Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java

Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java Uppdaterad: 2006-08-31 Laboration 1 - Grunderna för OOP i Java Inledning Laborationen går ut på att lära sig grunderna för objektorienterad programmering, samt motsvarande språkkonstruktioner i Java. Labben

Läs mer

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 14

Grundläggande programmering, STS 1, VT Sven Sandberg. Föreläsning 14 Grundläggande programmering, STS 1, VT 2007. Sven Sandberg Föreläsning 14 I torsdags & fredags: arrayer Deklaration, initiering, åtkomst Arrayer är referenser Arrayer som parametrar och returvärden Exempel

Läs mer

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna.

1 Uppgift 1. a) Skapar ett Company-objekt med hjälp av den överlagrade konstruktorn. Du kan själv välja värden på instansvariablerna. 1 Uppgift 1 Klassen Company Banken FinanceTrust som tidigare bara haft privatpersoner som kunder vill nu bygga ut sitt datasystem så att även företag kan registreras som kunder. Skriv klassen Company som

Läs mer

Tentamen OOP 2015-03-14

Tentamen OOP 2015-03-14 Tentamen OOP 2015-03-14 Anvisningar Fråga 1 och 2 besvaras på det särskilt utdelade formuläret. Du får gärna skriva på bägge sidorna av svarsbladen, men påbörja varje uppgift på ett nytt blad. Vid inlämning

Läs mer

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer.

UML. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Överskugg. Överlagr. Aktivitetsdiagram Typomv. Typomv. Klassdiagr. Abstraktion. Relationer. Översikt Klasshierarkier UML klassdiagram Relation mellan klasser mellan klasser och objekt Association ning ing andling Programmering tillämpningar och datastrukturer 2 UML UML Unified Modeling Language

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion

Objekt och klasser - Introduktion Objekt och klasser - Introduktion Begreppet objekt Hur klasser används för att skapa objekt Fördefinierade klasser Metoder och parameteröverföring Definiera klasser Modifierare Statiska variabler och metoder

Läs mer

Fält av referenser. Konstruktorerna används för att skapa Bilar och Trafikljus.

Fält av referenser. Konstruktorerna används för att skapa Bilar och Trafikljus. Fält av referenser Tanken med objekt är man kan bygga ihop olika sorts objekt till nya saker. Sålunda kan man exempelvis använda Bil och Trafikljus att konstruera ett Väg-objekt. Om Bil och Trafikljus

Läs mer

Administrativt. Programmeringsteknik för I1. Dagens program. Objektorienterad programmering

Administrativt. Programmeringsteknik för I1. Dagens program. Objektorienterad programmering Programmeringsteknik för I1 Övning 2 Administrativt Övningsgrupp 2 (Sal E32/D32) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kontrollera att ni har fått Lab2 inrapporterad

Läs mer

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto

Objekt och klasser - Introduktion. Objekt. SparKonto.java 2. SparKonto.java 1. Konton.java. Ett objekt har: Ett bankkonto Objekt och klasser - Introduktion Objekt Ð Begreppet objekt Ð Hur klasser anvšnds fšr att skapa objekt Ð Fšr-definierade klasser Ð Metoder och parameteršverfšring Ð Definiera klasser Ð Modifierare Ð Statiska

Läs mer

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private

Inkapsling tumregler. Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler. public och private Inkapsling tumregler Åtkomstmodifikatorer, instantiering, referenser, identitet och ekvivalens, samt klassvariabler Tobias Wrigstad (baserat på material från Tom Smedsaas) 5 november 2010 1. Man skall

Läs mer

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser

Programstruktur och terminologi. Programmet producerar följande utskrift i terminalfönstret: Ett Javaprogram består av en eller flera klasser // En första version av BankKonto-klassen class BankKonto { private String namn; private long nr; private double saldo; private double ränta; // Klassen TestaBankKonto // Klassens uppgift är att skapa

Läs mer

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... }

Arv: Fordonsexempel. Arv. Arv: fordonsexempel (forts) Arv: Ett exempel. En klassdefinition class A extends B {... } En klassdefinition class A extends B {... Arv definierar en klass A som ärver av B. Klassen A ärver alla fält och metoder som är definierade för B. A är en subklass till B. B är en superklass till A. class

Läs mer

DAT043 - Föreläsning 7

DAT043 - Föreläsning 7 DAT043 - Föreläsning 7 Model-View-Controller, mer om klasser och interface (arv, ) 2017-02-06 Designmönstret Observer avläser Observer Observable meddelar Observer avläser En eller flera objekt registrerar

Läs mer

Föreläsning 4. Klass. Klassdeklaration. Klasser Och Objekt

Föreläsning 4. Klass. Klassdeklaration. Klasser Och Objekt Föreläsning 4 Klasser Och Objekt Klass Beskrivning av en objekttyp Beskriver egenskaper och beteende (fält och metoder) Klassen fungerar som en ritning Objekt skapas från klassbeskrivningen - instansieras

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Checklista. Föreläsning 1-2 Innehåll. Programmering. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.aelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning X: Klass diagram, inkapsling, arv Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2017 Outline Instansiering Åtkomst Abstrakt datatyp UML Överlagring

Läs mer

I STONE. I Variabler, datatyper, typkonvertering. I Logiska och matematiska uttryck. I Metoder-returvärde och parametrar. I Villkorssatser if/else

I STONE. I Variabler, datatyper, typkonvertering. I Logiska och matematiska uttryck. I Metoder-returvärde och parametrar. I Villkorssatser if/else Förkunskaper från tidigare föreläsningar: Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning IX: Klasser och Objekt, Instantiering Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2015 I STONE I Variabler,

Läs mer

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p

LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p UMEÅ UNIVERSITET Datavetenskap 010530 LÖSNINGSFÖRSLAG Programmeringsteknik För Ing. - Java, 5p Betygsgränser 3 21,5-27 4 27,5-33,5 5 34-43 Uppgift 1. (4p) Hitta de fel som finns i nedanstående klass (det

Läs mer

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel

Kort repetition. Programmeringsteknik för Bio1 och I1. Vad ska vi lära oss idag? Ett exempel Programmeringsteknik för Bio1 och I1 Övning 2 Kort repetition Övningsgrupp 3 (Sal E33) Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Kurshemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1310/

Läs mer

Design av en klass BankAccount som representerar ett bankkonto

Design av en klass BankAccount som representerar ett bankkonto Klasser Kommer ta upp följande begrepp: Design av en klass Implementera en klass Testa en klass med en mainmetod Instansvariabler, lokala variabler, formella parametrar, aktuella parametrar och variablers

Läs mer

Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här:

Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här: Att skapa en klass kvadrat Uppgiften är att beskriva en kvadrat i ett Java program. En första version av programmet skulle kunna se ut så här: public class Kvadrat { private int sida; Det var väl inte

Läs mer

F4 Klasser och Metoder. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander

F4 Klasser och Metoder. ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander F4 Klasser och Metoder ID1004 Objektorienterad programmering Fredrik Kilander fki@kth.se Klasser och objekt Klasser definierar (utgör idén) Objekt instantierar (utgör förekomsten) En klassdefinition Många

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 4

Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Objektorienterad programmering Föreläsning 4 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Introduktion till objektorientering Klasser och Objekt Instansvariabler Metoder Introduktion

Läs mer

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel

Vad är ett objekt? Tillstånd och beteende. Vad är ett objekt? Exempel Objekt Instansvariabler Instansmetoder Klassvariabler Klassmetoder Inkapsling Föreläsning 6 Vad är ett objekt? Ett objekt har egenskaper, som kallas för objektets attribut Egenskaperna beskriver tillsammans

Läs mer

Objekt och referenser

Objekt och referenser Objekt och referenser Antag att vi har följande enkla klass: public class Person { private String namn; private String adress; private String personnummer; public Person() { namn = NN ; adress = ; personnummer

Läs mer

TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT

TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT TUTORIAL: KLASSER & OBJEKT I denna tutorial lär vi oss att använda klasser och objekt samt hur vi bygger en enkel applikation kring dessa. I tutorialen kommer det finnas en mängd kod som du antingen kan

Läs mer

"Är en"-relation. "Har en"-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde

Är en-relation. Har en-relation. Arv. Seminarium 2 Relevanta uppgifter. I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde Föreläsning 7 "Har en"-relation Arv "Har en" "Är en" Superklassen Object Överskuggning Fordonsexempel Seminarium 2 Relevanta uppgifter Uppgift 31 I exemplet Boll från förra föreläsningen gällde följande

Läs mer

Föreläsning 3: Abstrakta datastrukturer, kö, stack, lista

Föreläsning 3: Abstrakta datastrukturer, kö, stack, lista Föreläsning 3: Abstrakta datastrukturer, kö, stack, lista Abstrakt stack Abstrakt kö Länkade listor Abstrakta datatyper Det är ofta praktiskt att beskriva vilka operationer man vill kunna göra på sina

Läs mer

Föreläsning 5 (6) Metoder. Metoder Deklarera. Metoder. Parametrar Returvärden Överlagring Konstruktorer Statiska metoder tostring() metoden javadoc

Föreläsning 5 (6) Metoder. Metoder Deklarera. Metoder. Parametrar Returvärden Överlagring Konstruktorer Statiska metoder tostring() metoden javadoc Föreläsning 5 (6) Metoder Metoder Parametrar Returvärden Överlagring Konstruktorer Statiska metoder tostring() metoden javadoc Metoder Deklarera public void setnamn(string n) Åtkomstmodifierare Returtyp

Läs mer

Modeller, Objekt och Klasser

Modeller, Objekt och Klasser Modeller, Objekt och Klasser Bildserie 3 Objekt Orienterad Programmering OO-programmering bygger på att vi som människor uppfattar tillvaron i termer av objekt - Bastu, pizza, öl,... Det borde vara lättare

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 4 Täcker i stort sett kapitel 6 i kursboken Java Software Solutions 1 Läsanvisningar Den här föreläsningen är uppbyggd som en fortsättning av exemplet

Läs mer

Objektorientering. Objekt och metoder. Objektorientering. Viktiga begrepp. Klass. Objekt. Deklarativ programmering

Objektorientering. Objekt och metoder. Objektorientering. Viktiga begrepp. Klass. Objekt. Deklarativ programmering och metoder Introduktion till objektorienterad programmering Markus Saers markus.saers@lingfil.uu.se orientering Deklarativ programmering Beskriver förutsättningarna för något Prolog Imperativ programmering

Läs mer

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder

Introduktion. Klasser. TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder Introduktion TDP004 Objektorienterad Programmering Fö 2 Objektorientering grunder OO är den mest använda programmeringsparadigmen idag, viktigt steg att lära sig och använda OO. Klasser är byggstenen i

Läs mer

JAVAUTVECKLING LEKTION 11

JAVAUTVECKLING LEKTION 11 JAVAUTVECKLING LEKTION 11 2016 Mahmud Al Hakim mahmud.al.hakim@nackademin.se www.alhakim.se AGENDA Mer om klasser och objekt Statiska/instans-metoder Överlagrade metoder Inkapsling Konstruktorer 1 UPPGIFT

Läs mer

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25

Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-05-25 Tentamen i Grundläggande programmering STS, åk 1 lördag 2002-0-2 Skrivtid: 09.00 14.00 Hjälpmedel: Inga Lärare: Anders Berglund. Elena Fersman besöker tentan vid två tillfällen: cirka kl. 10.30 samt cirka

Läs mer

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier

Arv. Fundamental objekt-orienterad teknik. arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier Arv Fundamental objekt-orienterad teknik arv i Java modifieraren protected Lägga till och modifiera metoder med hjälp av arv Klass hierarkier Programmeringsmetodik -Java 165 Grafisk respresentation: Arv

Läs mer

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng

Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Grundläggande programmering med C# 7,5 högskolepoäng Provmoment: TEN1 Ladokkod: NGC011 Tentamen ges för: Omtentamen DE13, IMIT13 och SYST13 samt öppen för alla (Ifylles av student) (Ifylles av student)

Läs mer

Mer om klasser och objekt

Mer om klasser och objekt Klassvariabler och klassmetoder En klass kan innehålla klassvariabler och klassmetoder. TDA143 I1 Programmerade system Föreläsning 5 (OH-bilder 5) Mer om klasser och objekt Christer Carlsson Det som skiljer

Läs mer

Idag. statiska metoder och variabler. private/public/protected. final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering. wrapper classes

Idag. statiska metoder och variabler. private/public/protected. final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering. wrapper classes Idag statiska metoder och variabler private/public/protected final, abstrakta klasser, gränssnitt, delegering wrapper classes ett lite större exempel Objectorienterad programmering Sida 1 Vad vi vet om

Läs mer

2I1049 Föreläsning 5. Objektorientering. Objektorientering. Klasserna ordnas i en hierarki som motsvarar deras inbördes ordning

2I1049 Föreläsning 5. Objektorientering. Objektorientering. Klasserna ordnas i en hierarki som motsvarar deras inbördes ordning 2I1049 Föreläsning 5 Objektorienterad programmering i Java KTH-MI Peter Mozelius Objektorientering Världar uppbyggda av objekt Inte helt olikt vår egen värld Ett sätt att modularisera våra system Objekten

Läs mer

Klasshierarkier - repetition

Klasshierarkier - repetition Klasshierarkier - repetition Klasser kan byggas på redan denierade klasser, egna och/eller färdigskrivna, genom: I att klassobjekt används som attribut (instansvariabler): har-relation. Exempel: traksystemet

Läs mer

OOP Objekt-orienterad programmering

OOP Objekt-orienterad programmering OOP F5:1 OOP Objekt-orienterad programmering Föreläsning 5 Klasser och objekt Skapa objekt - new Referenser Konstruktorer Inkapsling Vi skall nu titta på ett exempel med myror. Varje myra har ett namn

Läs mer

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList.

Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar Fält (eng array) och klassen ArrayList. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Föreläsning 3 Innehåll Lite om felhantering och Exceptions Mer om variabler och parametrar

Läs mer

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas.

Diagnostiskt Prov. Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. .0.0 DIAGNOSTISKT PROV Tid Klockan 09.00-2.00 Hjälpmedel Inga Antaganden Om förutsättningar saknas I en uppgift skall rimliga antaganden göras och nedtecknas. Rättning Tentamen omfattar 6 poäng Denna tentamen

Läs mer

[] Arrayer = Indexerad variabel

[] Arrayer = Indexerad variabel [] Arrayer = Indexerad variabel Lagra många värden i en variabel Jmfr inom matematiken, variabler x 0, x 1, x 2, I detta dokument tas upp hur man skapar och hanterar sådana variabler i java. Dessa kallas

Läs mer

System.out.println("Jaså du har "+ antaldollar + " stycken.");

System.out.println(Jaså du har + antaldollar +  stycken.); 1 Vad vi vet Vi har tidigare sett exemplet med inmatning från tangentbordet. Exemplet innehåller flera aspekter av klasser och objekt. import java.util.*; class KeyboardReading { public static void main(string

Läs mer

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken.

Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till bänken. Tentamen Programmeringsteknik I 2012-09-01 Skrivtid: 0900-1200 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Det finns en referensbok (Java) hos tentavakten som du får gå fram och läsa men inte ta tillbaka till

Läs mer

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll.

EDAA20 Programmering och databaser. Mål komprimerat se kursplanen för detaljer. Om att lära sig programmera. Föreläsning 1-2 Innehåll. EDAA20 Programmering och databaser Mål komprimerat se kursplanen för detaljer Läsperiod 1 7.5 hp anna.axelsson@cs.lth.se http://cs.lth.se/edaa20 Mer information finns på kursens webbsida samt på det utdelade

Läs mer

Föreläsning 13 Innehåll

Föreläsning 13 Innehåll Föreläsning 13 Innehåll Arv Repetition Om tentamen Datavetenskap (LTH) Föreläsning 13 HT 2017 1 / 32 Diskutera Här är början på klassen MemoryWindow som använts på en lab. Vad kan menas med extends SimpleWindow?

Läs mer

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek

Datatyper och kontrollstrukturer. Skansholm: Kapitel 2) De åtta primitiva typerna. Typ Innehåll Defaultvärde Storlek De åtta primitiva typerna Java, datatyper, kontrollstrukturer Skansholm: Kapitel 2) Uppsala Universitet 11 mars 2005 Typ Innehåll Defaultvärde Storlek boolean true, false false 1 bit char Tecken \u000

Läs mer

2203$( Föreläsning ii - Mer om Java bla this och konstruktorer. Exempel: lampa

2203$( Föreläsning ii - Mer om Java bla this och konstruktorer. Exempel: lampa 2203$( Föreläsning ii - Mer om Java bla this och konstruktorer Av Björn Eiderbäck Email: bjorne@nada.kth.se Adress: Rum 1641, 6tr NADA Osquars Backe 2 Tel: 7906277 previous next Exempel: lampa Light1 #

Läs mer

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/

Programmering för språkteknologer II, HT2014. evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Programmering för språkteknologer II, HT2014 Avancerad programmering för språkteknologer, HT2014 evelina.andersson@lingfil.uu.se Rum 9-2035 http://stp.ling.uu.se/~evelina/uv/uv14/pst2/ Idag - Hashtabeller

Läs mer

Föreläsning 2, vecka 8: Repetition

Föreläsning 2, vecka 8: Repetition TDA 548: Grundläggande Programvaruutveckling Föreläsning 2, vecka 8: Repetition Magnus Myréen Chalmers, läsperiod 1, 2016-2017 Idag Metoder och terminologi Referensvärden och arrays Interface och ritning

Läs mer

Objektorienterad programmering i Java

Objektorienterad programmering i Java bild 1 Objektorienterad programmering i Java Föreläsning 2 Till och med kapitel 4 (och 5) i kursboken Java Software Solutions bild 2 Läsanvisningar Den här föreläsningen är i huvudsak uppbyggd kring ett

Läs mer

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder

Objektorienterad programmering Föreläsning 6. Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska metoder Objektorienterad programmering Föreläsning 6 Copyright Mahmud Al Hakim mahmud@dynamicos.se www.webbacademy.se Agenda Mer om klasser och typer Namnrymder Inkapsling Synlighet Statiska variabler Statiska

Läs mer

TDDE10 TDDE11, 725G90/1. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU

TDDE10 TDDE11, 725G90/1. Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU TDDE10 TDDE11, 725G90/1 Objektorienterad programmering i Java, Föreläsning 2 Erik Nilsson, Institutionen för Datavetenskap, LiU På denna föreläsning: Introduktion OOP Instanser, instansvariabler, instansmetoder

Läs mer

Objektorienterad Programmering (TDDC77)

Objektorienterad Programmering (TDDC77) Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning X: Klass diagram, inkapsling, arv Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Outline Introduktion HT2 Åtkomst Abstrakt datatyp UML Överlagring

Läs mer

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod

Föreläsning 3-4 Innehåll. Diskutera. Metod. Programexempel med metod Föreläsning 3-4 Innehåll Diskutera Vad gör programmet programmet? Föreslå vilka satser vi kan bryta ut till en egen metod. Skriva egna metoder Logiska uttryck Algoritm för att beräkna min och max Vektorer

Läs mer

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013

Tentamen ID1004 Objektorienterad programmering October 29, 2013 Tentamen för ID1004 Objektorienterad programmering (vilande kurs), 29 oktober 2013, 9-13 Denna tentamen examinerar 3.5 högskolepoäng av kursen. Inga hjälpmedel är tillåtna. Tentamen består av tre sektioner.

Läs mer

Imperativ programmering. Föreläsning 4

Imperativ programmering. Föreläsning 4 Imperativ programmering 1DL126 3p Föreläsning 4 Imperativa paradigmer Ostrukturerad programmering Strukturerad programmering Procedurell programmering Objektorienterad programmering Klassbaserad programmering

Läs mer

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34

Tentamen. Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, Lördagen den 30 november 2002 kl , salar E33, E34 Tentamen Datalogi I, grundkurs med Java 10p, 2D4112, 2002-2003 Lördagen den 30 november 2002 kl 9.00 14.00, salar E33, E34 Inga hjälpmedel 30 poäng ger säkert godkänt, 40 poäng ger betyg 4 50 poäng ger

Läs mer

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1)

Att deklarera och att använda variabler. Föreläsning 10. Synlighetsregler (2) Synlighetsregler (1) Föreläsning 10 STRING OCH STRINGBUILDER; VARIABLERS SYNLIGHET Att deklarera och att använda variabler När vi deklarerar en variabel, t ex int x; inför vi en ny variabel med ett namn och en typ. När namnet

Läs mer

Datatyper. Programmering. Att definiera datatyper i Java. Laddade partiklar. (x,y) (Rx,Ry) hh.se/db2004

Datatyper. Programmering. Att definiera datatyper i Java. Laddade partiklar. (x,y) (Rx,Ry) hh.se/db2004 Programmering hh.se/db2004 Föreläsning 11: Objektorienterad programmering - att definiera datatyper Verónica Gaspes www2.hh.se/staff/vero www2.hh.se/staff/vero/programmering Datatyper Hittills Vi har lärt

Läs mer

Idag. Exempel, version 2. Exempel, version 3. Ett lite större exempel

Idag. Exempel, version 2. Exempel, version 3. Ett lite större exempel Idag Ett exempel Undantag Substitutierbarhet, subtyper, subklasser När val av metod beror av typerna hos två objekt Lite om överlagring Exempel, version 2 Notera: för samtliga figurer gäller: arean av

Läs mer

Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar examinatorn om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga.

Det är principer och idéer som är viktiga. Skriv så att du övertygar examinatorn om att du har förstått dessa även om detaljer kan vara felaktiga. Tentamen Programmeringsteknik I 2011-03-17 Skrivtid: 1400-1700 Hjälpmedel: Java-bok Tänk på följande Skriv läsligt! Använd inte rödpenna! Skriv bara på framsidan av varje papper. Börja alltid ny uppgift

Läs mer

Föreläsning REPETITION & EXTENTA

Föreläsning REPETITION & EXTENTA Föreläsning 18 19 REPETITION & EXTENTA Programmeringsteknik på 45 minuter Klasser och objekt Variabler: attribut, lokala variabler, parametrar Datastrukturer Algoritmer Dessa bilder är inte repetitionsbilder

Läs mer

Övningar Dag 2 En första klass

Övningar Dag 2 En första klass Kurs i C++ Sid 1 (5) Övningar Dag 2 En första klass Denna övning går ut på att steg för steg bygga upp en klass och skapa objekt. Vi kommer att utgå från en sammansatt datatyp i en struct och parallellt

Läs mer

KLASSER. Inkapsling Abstrakt datatyp Public och private. Klassmedlemmar Datamedlemmar Exempel Funktionsmedlemmar

KLASSER. Inkapsling Abstrakt datatyp Public och private. Klassmedlemmar Datamedlemmar Exempel Funktionsmedlemmar KLASSER Inkapsling Abstrakt datatyp Public och private Klassmedlemmar Datamedlemmar Funktionsmedlemmar Initiering av objekt Konstruktor Ta del av objektets tillstånd Förändra objektets tillstånd Avinitiera

Läs mer

1 Klasser och objektorientering Vad är objektorientering?

1 Klasser och objektorientering Vad är objektorientering? 1 Klasser och objektorientering Vad är objektorientering? Det finns olika synsätt på programmering, dessa olika synsätt kallas för paradigm. De vanligaste paradigmen är det imperativa/proceduriella, det

Läs mer

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION

Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Föreläsning 1 & 2 INTRODUKTION Denna föreläsning Vad händer under kursen? praktisk information Kursens mål vad är programmering? Skriva små program i programspråket Java Skriva program som använder färdiga

Läs mer

1 Egna klasser. 1.1 En punkt-klass

1 Egna klasser. 1.1 En punkt-klass 1 Egna klasser Vi har bekantat oss med klasser genom att se hur vi kan använda olika klasser. I synnerhet klassen Scanner och klassen Math. För scannerklassen skapade vi en instans för att sedan utnyttja

Läs mer

Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer. Vad handlar kursen om? Vad handlar kursen om?

Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer. Vad handlar kursen om? Vad handlar kursen om? Algoritmer och datastrukturer Allmänt om kursen Kort javagrund repetition - Klasser, metoder, objekt och referensvariabler, - Hierarkiska klass strukturer - Arrayer och arrayer av objekt - Collection ramverket

Läs mer

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Laborationsserie del två. Vad händer under HT2. Introduktion HT2 UML.

Outline. Objektorienterad Programmering (TDDC77) Laborationsserie del två. Vad händer under HT2. Introduktion HT2 UML. Outline Objektorienterad Programmering (TDDC77) Föreläsning X: Klass diagram, inkapsling, arv Ahmed Rezine IDA, Linköpings Universitet Hösttermin 2016 Vad händer under HT2 Laborationsserie del två I Klasser

Läs mer

Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel

Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel Föreläsning 8 - del 1: Objektorienterad programmering (forts.) - Exempel Eva Blomqvist eva.blomqvist@liu.se Linköpings universitet Sweden December 1, 2013 1 Innehåll OO-programmering fortsättning Skapa

Läs mer

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition.

Vem är vem på kursen. Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursbok Cay Horstmann: Big Java 3rd edition. Institutionen för Datavetenskap Göteborgs universitet HT2009 DIT011 Vem är vem på kursen Objektorienterad programvaruutveckling GU (DIT011) Kursansvarig : Katarina Blom, tel 772 10 60 Rum: 6126 (E-huset)

Läs mer

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye

DD2310. Javaprogrammering för Pythonprogrammerare. Johan Boye DD2310 Javaprogrammering för Pythonprogrammerare Johan Boye James Gosling pappa till Java Hej.java public class Hej { public static void main( String[] args ) { System.out.println( "Hej" ); Java basics

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET 12/8/09 informatik & datavetenskap Johan Öfverberg, Kerstin Andersson Laboration 4, ISG A04 och DVG A08 HT-09

KARLSTADS UNIVERSITET 12/8/09 informatik & datavetenskap Johan Öfverberg, Kerstin Andersson Laboration 4, ISG A04 och DVG A08 HT-09 Laboration 4, ISG A04 och DVG A08 HT-09 Laborationen går ut på att skapa en enkel bankbok. Ni skall i bankboken kunna registrera upp till 30 transaktioner som kan bestå av insättning, uttag eller checkuttag.

Läs mer

Objektsamlingar i Java

Objektsamlingar i Java 1 (6) Objektsamlingar i Java Objektorienterad programmering 3 Syfte Att ge träning i att använda objektsamlingar i Java. Mål Efter övningen skall du kunna använda objektsamlingsklasserna ArrayList och

Läs mer

Objekt, Klasser, Paket m. m.

Objekt, Klasser, Paket m. m. Objekt, Klasser, Paket m. m. Bildserie 3 Objekt Ett objekt karakteriseras av - Identitet, det som gör det möjligt att särskilja objektet från andra objekt - Tillstånd, den data som finns i objektet - Beteende,

Läs mer

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser.

Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. Chapter 4: Writing Classes/ Att skriva egna klasser. I dessa uppgifter kommer du att lära dig om hur man definierar egna objekt genom att skriva klasser. Detta är grunden för att förstå objekt orienterad

Läs mer

Kopiering av objekt i Java

Kopiering av objekt i Java 1 (6) Kopiering av objekt i Java Först När du läser detta papper bör du samtidigt studera dokumentationen för klasserna Object, Cloneable (java.lang) och ArrayList (java.util). Mycket blir klarare genom

Läs mer

Idag ska vi gå igenom. Programmeringsteknik för S, 2004 Grupp IV. Vad är en klass? Klasser och instanser

Idag ska vi gå igenom. Programmeringsteknik för S, 2004 Grupp IV. Vad är en klass? Klasser och instanser Programmeringsteknik för S, 2004 Grupp IV Idag ska vi gå igenom Johannes Hjorth hjorth@nada.kth.se Rum 4538 på plan 5 i D-huset 08-790 69 02 Anteckningar i pdf format: http://www.nada.kth.se/ hjorth/teaching/

Läs mer

2 b) Följande finns definierat: public class Käk String titel = "Chili con carne"; Krydda[] kryddor = new Krydda[10]; kryddor[0] = new Krydda("Svartpe

2 b) Följande finns definierat: public class Käk String titel = Chili con carne; Krydda[] kryddor = new Krydda[10]; kryddor[0] = new Krydda(Svartpe Namn: Personnr: 1 2D1310 Programmeringsteknik i Java för I1, K2, L1, M1, Media1 och T1. Tentamen (1p) 6 april 2002, kl 14.00 17.00 Hjälpmedel: En javabok(det blå javahäftet som ingår i kursbunten räknas

Läs mer

Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18

Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18 Tentamen i Programmeringsteknik I, ES, 2010-03-18 Skriv tid: 14-17. Hjälpmedel: 1. Kurslitteratur, en av följande: Lewis & Loftus, Java Software Solutions Skansholm, Java Direkt Guzdial & Ericson, Intrododuction

Läs mer

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper

Anmälningskod: Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer (gäller B-delen) och din kod överst i högra hörnet på alla papper Tentamen Programmeringsteknik I 2016-06-11 Skrivtid: 0900 1400 Tänk på följande Skriv läsligt. Använd inte rödpenna. Skriv bara på framsidan av varje papper. Lägg uppgifterna i ordning. Skriv uppgiftsnummer

Läs mer

Programmering B med Visual C++ 2008

Programmering B med Visual C++ 2008 Programmering B med Visual C++ 2008 Innehållsförteckning 1 Repetition och lite nytt...5 I detta kapitel... 5 Programexekvering... 5 Loop... 5 Källkod... 6 Verktyg... 6 Säkerhetskopiera... 6 Öppna, kompilera,

Läs mer

Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT. Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00

Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT. Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00 Skolan för datavetenskap och kommunikation Objektorienterad Programkonstruktion, DD1346 FACIT Tentamen 20150613, kl. 9.00-12.00 Tillåtna hjälpmedel: Papper, penna och radergummi. Notera: Frågorna i del

Läs mer

EnKlass. Instans 3 av EnKlass. Instans 2 av EnKlass

EnKlass. Instans 3 av EnKlass. Instans 2 av EnKlass Övningstillfälle 4 Klasser och objekt (s. 221 ff.) Syfte 1: En naturlig fortsättning på koncepten abstraktion och inkapsling! Funktion (återanvändning av skyddad, säker och testad kod) Modul (återanvändning

Läs mer

Laboration 13, Arrayer och objekt

Laboration 13, Arrayer och objekt Laboration 13, Arrayer och objekt Avsikten med denna laboration är att du ska träna på att använda arrayer. Skapa paketet laboration13 i ditt laborationsprojekt innan du fortsätter med laborationen. Uppgift

Läs mer