ÄLDREOMSORG. Nämnds budget

Transkript

1 ÄLDREOMSORG Nämnds budget 2014

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärld Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Bättre fritid Trygg kommun Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Äldreomsorg Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Policys, planer och program Taxor och avgifter...36

3 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden ansvarar för personer över 65 år som till följd av sjukdom, fysisk skada eller förlust av förmågor är i behov av insatser. Äldreomsorgen bedriver en behovsstyrd verksamhet där insatserna tar hänsyn till medicinska, fysiska, sociala, psykiska och existentiella behov hos varje brukare. Lagstiftning och styrande avtal Nämndens insatser styrs i stor utsträckning av följande lagar: socialtjänstlagen, SoL, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, samt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, samt avtal med region Halland. Myndighetsutövning Nämnden utövar myndighetsutövning genom biståndsenhetens handläggare. Handläggaren möter den enskilde, ofta tillsammans med en anhörig eller annan företrädare, och samtalar om behovet av insatser. Handläggaren analyserar behovet och skriver en utredning med beslut i ärendet. I utredning framgår beslut om bifall eller avslag. Den enskilde har möjlighet att överklaga avslagsbeslut i förvaltningsdomstol. Socialtjänstlagen är en ramlag. Det innebär att det finns flera olika vägar att tillgodose den enskildes behov, men kommunen har det yttersta ansvaret för att personer får stöd om han eller hon inte kan få behoven tillgodosedda på annat sätt. Nämnden bedriver verksamhet i egen regi, genom entreprenader med stöd av Lag om Valfrihetssystem, (LOV) och Lagen om Offentlig Upphandling (LoU). Verksamheter enligt hälso- och sjukvårdslagen Enligt hälso- och sjukvårdslagen bedriver kommunens sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster hälso- och sjukvård samt rehabilitering. Ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser inom det ordinära boendet regleras genom avtal med Region Halland. Hemsjukvården ansvarar för hälso- och sjukvård, kväll, natt och helg till brukare under 65 år med insatser från nämnden för funktionsstöd. Omsorgspersonal på äldreboenden och inom hemtjänsten utför hälso- och sjukvårdsuppgifter efter delegation eller genom delegering från legitimerad personal. Förutom att bedöma utföra och följa upp hälso- och sjukvårdsuppgifter och rehabilitering ingår att handleda, förskriva och prova ut hjälpmedel. Demenssjuksköterskor i äldreomsorgen har ett särskilt uppdrag gentemot personer med demenssjukdom. Insatser inom Äldreomsorgen enligt Socialtjänstlagen, SoL: Hemtjänst Särskilt boende Ledsagarservice Korttidsplatser Anhörigstöd/avlösning Dagverksamhet Trygghetslarm Matdistribution Nämndbudget

4 Utöver dessa kan de äldre, utan individuell prövning, även få stöd genom träffpunkter, anhörigcenter, anhöriggrupper och trygghetsplatser. Trygghetsplatser kan erbjudas vid akuta behov för den enskilde eller deras anhöriga. Den enskilde väljer om ett LOV-företag eller kommunens egen hemtjänst ska utföra hemtjänstinsatser/trygghetslarm. Kommunen ansvarar för alla insatser på natten. 1.2 Verksamhetens omfattning För 2013 disponerar nämnden 707 miljoner kronor netto, inklusive medel för internt köpta tjänster men exklusive kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna uppgår till 8 miljoner kronor. Detta är enligt den nya ramtilldelningsmodellen Drygt brukare har hemtjänst. Därtill kommer brukare med enbart trygghetslarm och matdistribution, totalt personer. Det finns tolv utförare inom kundval. s hemtjänst är den största utföraren. Cirka 125 personer har valt annan utförare än s hemtjänst, vilket motsvarar 11 procent av antalet brukare. Inom äldreomsorgen finns elva äldreboenden med heldygnsomsorg. Antalet heldygnsomsorgsplatser är 596. Utöver dessa finns 76 korttidsplatser. Fyra av äldreboendena drivs på entreprenad. De upphandlade företagen är Humana Omsorg, Carema Care och Aleris. Nämnden har givit förvaltningen i uppdrag att fördela 185 äldrelägenheter utifrån av nämnden fastställda kriterier. Hemsjukvården ansvarar för cirka patienter och arbetsterapeuter/sjukgymnaster ansvarar för cirka patienter. Totalt arbetar 1227 personer inom äldreomsorgen. Detta motsvarar 1027 årsarbetare. 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden består av elva ledamöter och nio ersättare. Nämnden sammanträder månatligen med undantag för juli månad. Arbetsutskottet sammanträder normalt två veckor före nämnd och bereder ärenden till nämnden. Arbetsutskottet består av fyra ledamöter. Minst två av nämndens sammanträden är öppna för allmänheten och inleds med en frågestund. Nämndbudget

5 1.4 Förvaltningens organisation Nämndbudget

6 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

7 2.1 Så här styr nämnden styrs av kommunfullmäktige. I enlighet med styrmodellen utarbetar fullmäktige mål och vision som styr respektive nämnds ansvar och inriktning. Nämnden för äldreomsorg konkretiserar sina mål och visioner för Kungsbackas äldreomsorg genom att använda följande styrformer; Inriktningen, som anger det förhållningssätt som ska genomsyra förvaltningens övergripande arbete. Resultatmål, som anger genom vilka mätbara mål nämnden vill följa förvaltningens strävanden att verkställa kommunens mål och vision. Direktiv, som ger nämnden en möjlighet att precisera mer detaljerat särskilda satsningar under en tidsperiod Ekonomisk budget. Kommunfullmäktige beslutar om hur skattemedel ska fördelas mellan nämnderna. Nämnden för Äldreomsorg ansvarar för att fastställa en budget för att realisera mål och vision genom finansiering av förvaltningens verksamhet. Nämnden för Äldreomsorg följer roll och arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Nämnden fastställer nämndbudget för att realisera inriktning och mål. Förvaltningschefen är på delegation av nämnden ansvarig för att förvaltningens verksamhet leds och styrs så att nämndens mål och vision verkställs. Utifrån antagen nämndbudget fastställs genomförandeplaner på förvaltningsnivå, verksamhetsnivå och enhetsnivå för ledning och styrning av verksamheten. Förvaltningen konkretiserar i genomförandeplanerna hur arbetet ska utföras. Förändringsarbetet presenteras i årshjul för att underlätta verksamheternas planering och uppföljning. Uppföljning av verksamheten sker per tertial och omfattar ekonomisk redovisning, systematiskt arbetsmiljöarbete, redovisning och analys av sociala och medicinska avvikelser, synpunkter och klagomål samt målarbete. Nämnden följer upp förvaltningens arbete genom delårsredovisning i september, samt årsredovisning i januari. Nämnden för Äldreomsorg har fastställt ett kvalitetsledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet i förvaltningen, med syfte att säkerställa att nämnden för Äldreomsorg lever upp till de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. Förvaltningen har utarbetat en intern granskningsstruktur för uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Nämndbudget

8 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

9 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

10 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

11 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

12 5 Nämndens omvärld Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Här beskrivs några faktorer som har direkt betydelse för vår verksamhet under planperioden. Äldre Såsom kommunens omvärldsanalys visar påverkas äldreomsorgen av en växande befolkning. Dels ökar antalet äldre i befolkningen och dels ökar antalet brukare som går över till äldreomsorgen från funktionsstöd med insatser enligt SoL, Socialtjänstlagen eller med insatser enligt LSS, lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade. Ökad valfrihet, högre kvalitet och ökad möjlighet till påverkan kommer att utmärka framtiden för äldreomsorgens insatser. Hemtjänsten och hemsjukvården möter allt fler yngre äldre med omfattande behov som väljer att bo kvar hemma med stora insatser av vård och omsorg, samt svårt sjuka äldre med stora vårdbehov som blir utskrivna från sjukhuset. En alltmer kvalificerad sjukvård utförs i hemmet. Tillgången till tekniska lösningar för att ta del av utbud och för att påverka är områden som behöver utvecklas. Fortsatt utbyggnad av bredband/internetuppkoppling på äldreboenden tillhör kommande investeringar. Efterfrågan och utbud måste utgå från individens behov med möjligheten och friheten att själv välja tilläggstjänster. Att utveckla biståndsbedömningen till att omforma bistånd enligt en friare rammodell är ett sätt att möta behovet. Ovanstående är faktorer som i enlighet med kommunens omvärldsanalys påverkar nämndens fördelning av resurser. För att förbättra vårdkedjan och insatserna för den enskilde ses ansvaret för hälso- och sjukvården över tillsammans med Region Halland. Förvaltningen ska uppmärksamma och arbeta för att våld i nära relationer förebyggs. Friskvårdssatsningar bidrar till en bättre folkhälsa hos äldre. Nämnden ska arbeta för att främja friskvård och kultursatsningar, enskilt och tillsammans med andra. Medarbetare För att vara en attraktiv arbetsgivare behöver äldreomsorgen utveckla flexibla möjligheter när det gäller tjänstgöringsgraden och öka möjligheterna till önskad sysselsättningsgrad. Kompetenssatsningar i form av kompetenstrappor, delaktighet i nationella och regionala utbildningssatsningar och kontinuerlig god internutbildning gör arbetet meningsfullt och stimulerande. Friskvårdssatsningar och att bättre stimulera de anställda att använda friskvårdsbidraget är ett utvecklingsområde. Äldreomsorgen måste eftersträva att använda nya tekniska lösningar som underlättar arbetet med omsorg, sjukvård, dokumentation, information och kommunikation. Nämndbudget

13 Process Öppna jämförelser och kvalitetsmätningarna blir allt fler. Efterfrågan på tillgängliga publikationer på webben ökar från anhöriga och äldre. Information och nyheter inom sociala medier och i annan form är ett kontinuerligt utvecklingsområde. Utökad konkurrensutsättning och kundval innebär också att äldreboenden i kommunal regi och hemtjänsten i kommunal regi behöver profilera sin inriktning och kvalitet. Underlag för behovet av framtida äldreboende måste breddas ur flera aspekter varav lagen om parboende samt utformning och inriktning på demensboendeplatser för yngre är exempel på utvecklingsområden. Ekonomi Från och med 2013 kommer äldreomsorgen att tilldelas en budgetram enligt en ny tilldelningsmodell. Den nuvarande demografimodellen inom äldreomsorgen utgår från förändringar i antalet invånare i åldersgruppen 65 år och äldre. I den nya tilldelningsmodellen delas gruppen in i kortare åldersintervall; år, år, år och 85 år w. Principerna för tilldelning innebär olika ersättningar mellan åldersintervallen från 65 år och uppåt. Utgångspunkten är att behovet av vård och omsorg ökar med stigande åldrar. När brukare med stora behov överförs från funktionsstöd till äldreomsorg behöver en ramfördelningsmodell utvecklas då nuvarande resursfördelning inte utgår ifrån samma principer. Äldreomsorgen behöver utveckla differentierade former för ersättning beroende på insatsbehov, också för äldreboendeplatserna. En revision av den programhandling som ligger till grund för ny-, om och tillbyggnader sker årligen. Förändringar i lagstiftning, omvärldsbevakning och de äldres olika behov är viktiga att väga in eftersom investeringarna är stora vid varje enskilt byggobjekt. Stor vikt bör även läggas vid utformning av särskilda boenden med tanke på personalbemanning. Nämndbudget

14 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

15 7 Nämndens inriktning Äldreomsorgens tjänster ska vara flexibla och präglas av nytänkande och god kvalitet, inge trygghet och vara och upplevas säker för brukaren. Omsorgen om de äldre ska inriktas på att de äldre får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. God och säker vård är honnörsord inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen arbetar enligt en värdegrund som bygger på alla människors lika värde, med unika behov. Medarbetaren ska stödja den äldre personen genom ett gott bemötande, möjliggöra valfrihet och delaktighet och skapa trygghet i vardagen. Äldreboendena ska i första hand tillgodose behoven hos äldre med demensproblematik och svårt sjuka äldre. Huvudinriktningen i äldreomsorgens verksamhet är att människor skall kunna bo kvar hemma. Behoven av stöd och hjälp kan tillgodoses med hjälp av hemtjänstinsatser, hemsjukvård och hemrehabilitering, social samvaro och aktiviteter, trygghetslarm, avlösning, trygghetsplatser och växelvård. För att skapa ett tryggt kvarboende krävs en sammanhållen vård och omsorg där samtliga yrkeskategorier har ett nära samarbete i vardagen, och där rätt insats ges vid rätt tid av en person med rätt kompetens. Förvaltningen skall följa och implementera Socialstyrelsens vägledning för ett systematiskt och behovsinriktat arbetssätt och genomföra insatser utifrån en evidensbaserad praktik. Förebyggande insatser, till exempel i form av hembesök, är en viktig länk i att skapa ett tryggt kvarboende. Ett professionellt bemötande kännetecknas av respekt, ödmjukhet och empati. Förutsättningar för ett gott bemötande är kunnig och lyhörd personal, och att man tar sig tid för mötet. För att öka tryggheten eftersträvar nämnden en hög kompetens och personalkontinuitet, med hänsyn tagen till individen. Äldreomsorgen ska vara en flexibel organisation och öka möjligheterna för medarbetarna att arbeta i önskad sysselsättningsgrad. I ett professionellt bemötande ingår också kunskaper om ett rehabiliterande förhållningssätt. De äldre ska möta medarbetare som aktivt strävar efter att förbättra vården och omsorgen med förebyggande och rehabiliterande mål för den enskilde. Omsorgen ska ges med värme och respekt för den enskilde. Medarbetarna ska ges möjlighet till utveckling i en organisation präglad av öppenhet, nytänkande och flexibilitet. En förutsättning för att den äldre ska få möjlighet till ökat inflytande och känna sig delaktig i sin omsorg är tillgång till tydlig och saklig information. Förvaltningen skall genom att konkurrensutsätta verksamheten (LOV och LoU) medverka till att de äldre får ökad valfrihet och inflytande över stöd och omsorg. Nämndbudget

16 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget

17 8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Brukardelaktighet i genomförandeplan ska öka Beslutats av Mätning Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner i hemtjänsten där det finns dokumenterat hur brukaren varit delaktig samt vilka som deltagit vid upprättandet/uppföljningen av planen Andel av de totalt granskade individuella genomförandeplanerna av sjukgymnast och arbetsterapeut där delaktighet kan utläsas från målformuleringen Andelen av de uppstartade omvårdnadsplanerna av sjuksköterska där delaktigheten kan utläsas genom dokumentationen. Andel av den totala mängden individuella genomförandeplaner för äldreboende och korttidsboende där det finns dokumenterat hur brukaren varit delaktig samt vilka som deltagit vid upprättandet/ uppföljningen av planen % 90% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Nämndbudget

18 8.2.1 Tillgängligheten till sjuksköterska ska öka Beslutats av Mätning Undersökning mot omsorgspersonal, medel av frågorna Jag tycker det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska dagtid Jag tycker det är lätt att komma i kontakt med en sjuksköterska helg, kväll och natt Andel brukare/anhöriga som anser att det är ganska lätt eller mycket lätt att få träffa sjuksköterska vid behov Avvakta utgångsvärde från % 65% 70% 75% 8.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6, Bättre fritid Beslutats av KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 79% 80% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten 2016 Nämndbudget

19 8.5 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Antalet brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd i Senior Alert ska öka Beslutats av Mätning Antalet brukare med minst en uppföljning vid identifierad risk och planerad åtgärd av den totala mängden brukare på äldreboende och korttidsboende som registrerats i Senior Alert % 80% 90% 100% 8.6 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent % 22% 25% 25% Nämndbudget

20 8.8 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -2,5% -2,5% 8.9 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer ,5 8, Jämix, ökning av antal punkter per år Minska sjukfrånvaron Beslutats av Mätning 2014 Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid 7,6% Korttidssjukfrånvaron <14 dagar 3,3% Långtidssjukfrånvaro > 15 dagar 4,3% Nämndbudget

21 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Nämndbudget

22 9.2 Direktiv från nämnden Direktiv till förvaltningen 1. Förvaltningen ges i uppdrag att implementera för att de som använder hemtjänst i möjligaste mån ska kunna bestämma vad som ska utföras och hur det ska göras 2. Förvaltningen ges i uppdrag att upprätta en plan på vad i verksamheten som lämpligen kan konkurrensutsättas. 3. Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera kost- och nutritionsprogrammet 2014 Klart Förvaltningen ges i uppdrag att projektanställa en dietist under ett år för att arbeta med kostråd till de äldre och stärka personalens kunskaper om detsamma Förvaltningen ges i uppdrag att påbörja förebyggande hembesök Förvaltningen ges i uppdrag att utarbeta riktlinjer för in- och utslussning i demensteamet och säkerställa full behövstäckning. 7. Förvaltningen ges i uppdrag att studera förutsättningarna för att driva ett äldreboende på intraprenad Nämndbudget

23 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration När du ansöker om hemtjänst, myndighetsutövning Vi garanterar att du när du ansökt om hemtjänst ska få ett beslut inom 14 dagar. Du lovar att bidra med uppgifter som behövs för planering och dokumentation. När du ansöker om äldreboende, myndighetsutövning Vi garanterar att du ska få beslut inom en månad efter att du ansökt om äldreboende. Vid ansökan från annan kommun gäller två månader. Du lovar att bidra med uppgifter som behövs för planering och dokumentation. När du ansöker om korttidsvård, myndighetsutövning Vi garanterar dig plats efter beslut på en korttidsenhet vid ett specifikt datum om du ansöker minst sex veckor i förväg. Vi kan inte garantera att du får en plats på just den korttidsenhet du önskar komma till. När du fått beslut om äldreboende, myndighetsutövning Vi garanterar att du efter beslut om plats på äldreboende i möjligaste mån kommer att erbjudas plats på det äldreboende du önskar. Det kan dock innebära att du får vänta längre tid än tre månader på ett platserbjudande. Du får en kontaktperson, hemtjänst Vi garanterar alla som får någon form av personlig omsorg ska ha en namngiven kontaktperson. Vid önskemål har du rätt att byta kontaktperson. Aktiviteter och social samvaro, hemtjänst Vi garanterar att äldreomsorgens träffpunkter i varje kommundel ska erbjuda aktiviteter eller social samvaro fem dagar i veckan. Trygghetslarm, hemtjänst Vi garanterar att vi besvarar ditt larm inom fem minuter. Den som svarar ser till att du får den hjälp du behöver. Avlösning, hemtjänst Vi garanterar att du som vårdas av en anhörig i hemmet och inte kan vara ensam hemma ska få hjälp med avlösning, avgiftsfritt upp till 16 timmar per månad. Vi erbjuder tre former av avlösning; - planerad avlösning planeras minst två veckor i förväg. Vi försöker se till att samma person från hemtjänsten kommer hem till dig. -ej planerad avlösning innebär att du får avlösning inom 48 timmar. Vi kan inte garantera att det blir samma person från hemtjänsten som kommer hem till dig. - akut avlösning får du om det uppstår en akutsituation, till exempel om din anhörig blir akut sjuk. Avlösningstiden kan inte användas till andra hemtjänstinsatser. Individuell genomförandeplan, hemtjänst Vi garanterar att vi gör en individuell genomförandeplan tillsammans med dig, och vid önskemål din närstående, inom fyra veckor efter det att dina insatser påbörjats. Den individuella genomförandeplanen ska följas upp minst två gånger per år och vid behov. Du får en kontaktperson, äldreboende Vi garanterar att du ska få en namngiven kontaktperson när du flyttar in på ett äldreboende. Vid önskemål har du rätt att byta kontaktperson. Individuell genomförandeplan, äldreboende Vi garanterar att vi gör en individuell genomförandeplan tillsammans med dig och din närstående inom fyra veckor efter att du har flyttat in. Den individuella genomförande planen ska följas upp minst två gånger per år och vid behov. Nämndbudget

24 Kvalitetsdeklaration Aktiviteter och social samvaro, äldreboende Vi garanterar att du, utöver boendets gemensamma aktiviteter och sociala samvaro, erbjuds en individuell aktivitet per vecka. Sjuksköterskekontakt på äldreboende Vi garanterar att du får träffa en sjuksköterska inom tre dagar från det att du flyttat in på äldreboendet. Vi garanterar ett samtal med närstående inom 14 dagar efter det att en boende hos oss avlidit. Nämndbudget

25 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått Nyckeltal är mått som förvaltningen använder för att följa upp och analysera verksamheten samt att strategiskt kunna planera för framtiden. Äldreomsorgens verksamhet måste ses både i sin helhet och i sina delar, då förändringar som görs i exempelvis lägenhetsbestånd eller inriktning på verksamheten påverkar varandra. Om kommunen väljer att utöka platserna på särskilt boende kan det till exempel få till följd att antalet timmar med hemtjänst sjunker och vice versa Resursmått Resursmått beskriver hur verksamheten är och omfattar nyckeltal som visar hur mycket resurser som tillförs verksamheten. Nyckeltal Nettokostnad äldreomsorgen totalt inklusive öppen verksamhet per invånare 65-w år 11.2 Prestationsmått 2011 Riket Prognos 2013 Budget 2013 Prestationsmått beskriver hur och/ eller vad vi gör med de resurser verksamheten tillförts. Det handlar om de tjänster som produceras och det som görs; det vill säga aktiviteterna för att omvandla resurserna. Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 Budget 2013 Antal disponibla platser i äldreboende exklusive korttidsboende. Avser kommunal regi Antal disponibla äldreboendeplatser på entreprenad exklusive korttidsboende Antal disponibla platser på korttidsboende i kommunal regi Antal disponibla korttidsplatser på entreprenad Antal timmar hemtjänst i kommunal regi Antal timmar hemtjänst i annan utförares regi Konsumtion av timmar hemtjänst befolkningen 80-w år Konsumtion av dygn i särskilt boende befolkningen 80-w år Andel brukare som har valt annan utförare av hemtjänst än kommunen. 11% 12% Antal besök på träffpunkt i snitt per månad. * Antal unika besökare på träffpunkterna i snitt per månad * Antal registrerade riskbedömningar i Senior Alert för boende på äldreboende. 339 Antal registrerade riskbedömningar i Senior * Nämndbudget

26 Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 Budget 2013 Alert för boende på korttidsboende. Kostnad per dygn i särskilt boende Kostnad per timme i hemtjänsten Beläggningsgrad i särskilda boenden 95% * saknas för 11.3 Effektmått Effektmått beskriver hur utfallet blivit av de resurser som tillförts verksamheten. Effektmåtten fokuserar på den skillnad/ det värde som prestationerna får för den de är till för. Effektmåtten utgår från BITT-en, med en övergripande fråga om nöjdhet och därefter följer frågor om bemötande, inflytande, tillgänglighet och trygghet. Nyckeltal 2011 Riket Prognos 2013 Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt i hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt i särskilt boende. Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter eller önskemål i hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter eller önskemål i särskilt boende. Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid behov få träffa en sjuksköterska (hemtjänst). Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid behov få träffa en sjuksköterska (särskilt boende). Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid behov få träffa personal i hemtjänsten. Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att vid behov få träffa personal i särskilt boende. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten. Andel som uppger att det känns mycket tryggt att bo i särskilt boende. 81% 80% 90% 88% 82% 75% 61% 57% 89% 85% 82% 79% 63% 68% 67% 77% 83% 81% 62% 59% 42% 43% 57% 49% Nämndbudget

27 12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Total antal anställda Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal årsarbetare Antal årsarbetare kvinnor Andel årsarbetare kvinnor 94% 93% Antal årsarbetare män Andel årsarbetare män 6% 7% Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 33% 36% Andel kvinnor 100% sysselsättningsgrad 32% 35% Andel män 100% sysselsättningsgrad 53% 60% Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 43% 41% Andel kvinnor 75-99% sysselsättningsgrad 44% 42% Andel män 75-99% sysselsättningsgrad 34% 29% Andel medarbetare <75% sysselsättningsgrad 24% 23% Andel kvinnor <75% sysselsättningsgrad 24% 23% Andel män <75% sysselsättningsgrad 13% 11% Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp Andel män i högsta ledningsgrupp Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 0,83% 0,84% 3,67% 3,5% Antal medarbetare per chef Andel medarbetare yngre än 30 år 14% 16% Andel medarbetare år 17% 17% Andel medarbetare år 29% 27% Andel medarbetare år 28% 27% Andel medarbetare 60 år och äldre 12% 13% Prognos 2013 Budget 2013 Äldreomsorgen är en kvinnodominerad förvaltning men har under senaste året ökat andelen män med knappt en procent. Förvaltningen arbetar aktivt med att erbjuda önskad sysselsättningsgrad för att på så sätt minska antalet ofrivilliga deltider och har under det senaste året ökat andelen kvinnor som arbetar heltid med tre procent och antalet män som arbetar heltid med sju procent. Nämndbudget

28 Andelen medarbetare med deltid minskar samtidigt som andelen medarbetare med heltid ökar. Vad gäller åldersfördelningen inom förvaltningen är det andelen medarbetare som är yngre än 30 år och andelen som är 60 år och äldre som har ökat. Majoriteten av medarbetarna är mellan år Prestationsmått Nyckeltal 2011 Andel medarbetare som haft uppföljningssamtal 96% 82% Andel medarbetare som nyttjat friskvårdssubventionen 39% 39% Prognos 2013 Under har 82 % av Äldreomsorgens medarbetare haft uppföljningssamtal. 10 % har varit anställda för kort tid för att ha uppföljningssamtal och resterande har inte haft något samtal Effektmått Budget 2013 Nyckeltal 2011 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 6,4% 7,9% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 6,6% 8,1% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 3,9% 5,5% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Totalt 26% 32% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Kvinnor 26% 32% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Män 0% 28% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp yngre än 30 år 6,7% 7% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp år 6% 6,7% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp 50 år och äldre 6,8% 9,4% Arbetsmiljöindex Chef 7,1 6,6 Arbetsmiljöindex Medarbetare 7,3 6,9 Arbetsmiljöindex Totalt 7,3 6,9 Ledarskapsindex Chef 7,7 7,2 Ledarskapsindex Medarbetare 7,6 7,4 Ledarskapsindex Totalt 7,6 7,4 Medarbetarskapsindex Chef 7,3 6,8 Medarbetarskapsindex Medarbetare 7,9 8 Medarbetarskapsindex Totalt 7,9 7,9 MMI Motiverad medarbetarindex Chef 67 MMI Motiverad medarbetarindex Medarbetare 66 MMI Motiverad medarbetarindex Totalt 66 HME Hållbart medarbetarengagemang Chef 80 HME Hållbart medarbetarengagemang Medarbetare 80 Prognos 2013 Nämndbudget

29 Nyckeltal 2011 HME Hållbart medarbetarengagemang Totalt 80 Rekommendationsbenägenhet Chef 28 Rekommendationsbenägenhet Medarbetare 9 Rekommendationsbenägenhet Totalt 10 Framgångsfaktorer / Lojalitet Chef 7,2 Framgångsfaktorer / Lojalitet Medarbetare 7,4 Framgångsfaktorer / Lojalitet Totalt 7,4 Prognos 2013 Sjukfrånvaro: Under 2013 uppvisar äldreomsorgen en trend med ökad sjukfrånvaro jämfört med. Den långa sjukfrånvaron, över dag 60, fortsätter att öka. Medarbetare som är 50+ år står för majoriteten av sjukfrånvaron. Cheferna arbetar aktivt med att motverka trenden. Detta bland annat genom att starta tidiga rehabiliteringsutredningar, samarbete med företagshälsovård och upprättande av tydliga rutiner kring sjukanmälan. Arbetsmiljöindex: Det har skett en negativ förändring i förhållande till tidigare år då arbetsmiljöindexet nu har sjunkit något. Äldreomsorgen arbetar aktivt med arbetsmiljön på samtliga nivåer inom förvaltningen. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är väl utvecklat och syftar till att fånga upp de områden som behöver förändras. Ledarskapsindex: Ledarskapsindexet har sjunkit något i förhållande till Generellt tycker äldreomsorgens medarbetare att de har ett tydligt uppdrag för sitt arbete, men önska mer feedback på sin arbetsinsats. Detta ligger helt i linje med satsningen på verksamhetsutvecklande lönesättning vilket grundar sig på återkoppling och uppmärksammande av arbetsinsats. Medarbetarskapsindex: Detta handlar om samspelet mellan arbetskamrater på de olika arbetsplatserna. Detta index har en positiv utveckling bland äldreomsorgens medarbetare, medan indexet har sjunkit något bland chefsgrupperna. Åtgärder pågår under 2013 enligt handlingsplaner för att öka ledarskapsindexet. Nämndbudget

30 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade om Kommunbudgeten 2014 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2014 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Äldreomsorg Äldreomsorg ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2013 Rev.Budget 2013 Budget 2014 Kvarboende , Äldreboende , HSL , KUS , Myndighetsutövning , Förvaltningsövergripande funktioner , Nämnden -793, Summa , Kommentar till ramfördelningen Kommunfullmäktige beslutade att tilldela äldreomsorgen tkr (exklusive kapitalkostnader och internränta) varav ca tkr avser interna kostander för tjänsteköp från förvaltningen för Service. Förvaltningschefen svarar inför nämnden för att den tilldelade budgeten hålls och att den planerade verksamheten utförs med planerad kvalitet. Verksamhetscheferna har motsvarande ansvar gentemot förvaltningschefen och enhetscheferna gentemot verksamhetscheferna. Verksamhetsområde äldreboende ersätts med schablonbelopp för tillhandahållen plats. Hyror med mera ges som anslag. Verksamhetschefen beslutar om fördelning mellan olika boenden. Kvarboende ersätts för beviljad och utförd hemtjänsttimme. Indexuppräkningen för hemtjänstpengen är fastställd av nämnden. Övriga verksamheter förutom av Försäkringskassan beslutade timmar enligt lagen om assistansersättningen (LASS), inom kvarboende är anslagsfinansierade. Myndighetsutövning är anslagsfinansierad. Här budgeteras kostnaden för hemtjänsttimmarna, anslag för egen personal och från och med 2013 även kostnaden för entreprenaderna. Hälso- och sjukvårdsverksamheten är anslagfinansierad. Kvalitet, utveckling och säkerhet är anslagsfinansierad. Nämndbudget

31 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Löpande investeringar Inventarier Löftagården äldreboende Inventarier Vallda Heberg äldreboende Inventarier Åsa äldreboende Nytt boende Kungsbacka centralt, inventarier Tidsregisteringssystem Nytt verksamhetssystem som ersätter Magna Cura Nytt boende i Kullavik, norra delen av kommunen Tekniska lösningar Nytt boende i Kungsbacka kommun Summa Kommentarer Planerade investeringsprojekt utläses enligt ovanstående tabell. Återinvesteringar kommer att ske i befintlig verksamhet. Exempel på återinvesteringar är lyftar och motorer till dessa, sängar, möbler med mera i våra befintliga lokaler. Vid nybyggnation av Vallda Hebergs äldreboende kommer större delen av investeringarna att ske 2013, dock återstår en del investeringar att göra under Medlen för tidsregistreringssystem avser undersökning av möjligheterna till ett eventuellt införande. Under 2013 påbörjades projektet för att förbereda för införandet av ett nytt verksamhetssystem enligt plan 2016/ Nämndbudget

32 14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Brandutrustning och utrymningsrutiner 4. Om fel inträffar påverkas verksamheten i relativt stor utsträckning. Det är möjligt eller sannolikt att konsekvenserna blir allvarliga eller kännbara. Utrustning kontrolleras och genomgång av utrymningsvägar sker. Två gånger per år Hantering av biståndsansökningar Granskning av beviljade insatser En gång per år Vårdrelaterade infektioner 4. Om fel inträffar påverkas verksamheten i relativt stor utsträckning. Det är möjligt eller sannolikt att konsekvenserna blir allvarliga eller kännbara. Patientsäkerhetsberättelse, HSL-rapport analys och bedömning samt stickprovskontroll Patientsäkerhetsberättelse och HSL-rapport en gång årligen. Stickprovskontroller två gånger årligen Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Granskning av leverantörsfakturor i e- handeln Genom att den mesta handeln inom kommunens verksamheter idag sker i e- handeln och beställningar görs av ett stort antalanvändare finns en risk för att lagar och regler inte efterföljs. Orsaken kan bero på okunskap eller ett medvetet eller omedvetet slarv. Granskning av rutiner i e- handeln sker i avseende: Rekvisitioner, Delegeringar, En person hanterar hela kedjan. Strukturerade stickprovskontroller av e- handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltingar. Granskning av inköpföljsamhet mot kommunens ramavtal Ramavtal medför lägre kostnader för kommunens inköp av varor och tjänster. Handeln utanförramavtal medför avtalsbrott och leder till högre totalkostnader. En decentraliserad verksamhet med många beställare kan öka risken för avtalsbrott. Genom fortlöpande ekonomiutbildningar till budgetansvariga medarbetare ökar kunskapen om gällande lagar och regler. Granskning sker årligen angående ramavtalstrohet. Strukturerade sticksprovskontroller av e- handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Nämndbudget