ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Nämnd. budget

Transkript

1 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Nämnd budget 2015

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Trygg kommun Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp En attraktiv arbetsgivare Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Prestationsmått Personalmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera... Fel! Bokmärket är inte definierat Utveckla/behålla... Fel! Bokmärket är inte definierat Avsluta... Fel! Bokmärket är inte definierat Analys... Fel! Bokmärket är inte definierat. 16 Policys, planer och program Taxor och avgifter Nämndbudget

3 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom överförmyndarverksamheten enligt vad som i lag sägs om överförmyndare och överförmyndarnämnd. I varje kommun ska det finnas en överförmyndare eller en överförmyndarnämnd. Nämndens huvuduppgift är att utöva tillsyn och kontroll över förmyndare, gode män och förvaltare samt pröva tillståndsärenden i enskilda fall. Syftet med tillsyn är att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Därtill har nämnden att utreda ansökningar om ställföreträdare, rekrytera sådana, förordna ställföreträdare i vissa fall samt utreda och fatta beslut om ansökan om byte av ställföreträdare. Förutom de lagar som gäller för alla kommunala myndigheter regleras uppdraget i föräldrabalkens bestämmelser och i lagen om god man för ensamkommande barn. Länsstyrelsen har tillsyn över överförmyndarnämndens verksamhet. Part som inte är nöjd med de beslut som fattats av överförmyndarnämnden kan överklaga besluten hos tingsrätten. 1.2 Verksamhetens omfattning Den ekonomiska omsättningen planeras till tkr. Det är en utökning med tkr som egentligen skulle ligga på överförmyndarverksamhetens budget inom kommunstyrelsens förvaltning eftersom det avser förstärkningar och utveckling. 1.3 Nämnd/styrelse Överförmyndarnämnden i Kungsbacka har tre ledamöter och tre ersättare. Kommunfullmäktige har beslutat att nämnden ska bestå medan förvaltningens organisation förändras enligt nedan. 1.4 Förvaltningens organisation De administrativa uppgifterna för överförmyndarnämnden organiseras idag inom kommunstyrelsens förvaltning. Kommunfullmäktige har beslutat att uppdra åt kommunstyrelsen att ingå samverksavtal med Mölndal, Härryda och Partille om gemensam organisation för överförmyndarverksamheten med säte i Mölndal. Kostnaderna avseende den gemensamma organisationen ska fördelas utifrån kommunernas folkmängd. Två av de övriga samverkande kommunerna behåller också sina nämnder. Nämndbudget

4 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

5 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

6 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

7 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

8 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

9 5 Nämndens omvärldsanalys Av nämndens omvärldsbevakning framkommer att överförmyndarnämnden kommer att få utökade arbetsuppgifter såsom myndighet i allmänhet och överförmyndarnämnd i synnerhet. I SOU 2010:29 finns förslag till ny förvaltningslag med utökade krav på myndigheterna när det gäller kontakter med allmänheten och handläggning av ärenden. När förslagen kan antas träda i kraft finns det ingen uppgift om. Riksdagen antog den 26 juni 2014 förslagen i prop. 2013/14:225, Bättre förutsättningar för gode män och förvaltare. De lagförändringar som därmed träder i kraft den 1 januari 2015 innebär utökade arbetsuppgifter för överförmyndarnämnden. Tingsrätten kan förelägga överförmyndaren att inhämta yttrande och utredning, inklusive läkarutlåtande, samt lämna förslag på god man eller förvaltare till tingsrätten vid anordnande av godmanskap eller förvaltarskap. Ansvar för att gode män och förvaltare erbjuds den utbildning som krävs, vilket innefattar utbildningsinsatser till såväl nya ställföreträdare som de som har uppdrag. I ett bredare perspektiv pekar utredningen också på att Överförmyndarnämnden bör ha tillgång till juridisk kompetens Överförmyndarnämndens olika roller kan till viss del stå i konflikt med varandra varför det finns skäl att se över nämndens uppgifter i annat sammanhang Det finns beröringspunkter mellan socialtjänst och överförmyndarverksamhet som behöver utredas i ett större sammanhang till exempel när det gäller ställföreträdarskap för personer som inte kan få någon ställföreträdare därför att ingen vill ha uppdraget Det finns verksamhetsstatistik hos överförmyndarnämnden som tyder på att antalet ärenden hos nämnden i Kungsbacka är i stigande men också att antalet aktiviteter i varje ärende ökar. Det av kommunfullmäktige fattade beslutet att uppdra åt kommunstyrelsen att ingå samverkansavtal med Mölndal, Härryda och Partille och att samtidigt behålla överförmyndarnämnden innebär att nämndens administration ska finnas kvar i Kungsbacka. Hur nämndens administration ska utformas bör ingå i införandeprojektet av den nya samverkansorganisationen. Två av de andra kommunerna som ingår i samverkan har också beslutat att ha kvar sina nämnder. Nämndbudget

10 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Kommentar Detta är inte förenligt med lagstiftningen för överförmyndarnämndens del. Nämndbudget

11 7 Nämndens inriktning Överförmyndarenheten ska bedriva verksamheten utifrån lagstiftningens krav på ett sätt som säkerställer att myndighetsutövningen sker korrekt, snabbt och med de resurser som tilldelats. Nämndbudget

12 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget

13 8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Utfall SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Utfall Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Utfall SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Årsredovisningar för huvudmän inkomna i rätt tid ska vara granskade före 1 sep Beslutats av Mätning Utfall Andel granskade årsredovisningar före 1 sep 100% Nämndbudget

14 8.4 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Utfall Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar Utfall ,5% -7,5% -7,5% -7,5% 8.6 En attraktiv arbetsgivare Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer Utfall , Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltid Timavlönade omräknat till heltid Nämndbudget

15 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2015 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden Ta fram en informationsplan och genomföra informationsinsatser Utveckla samarbete med förvaltningarna för Äldreomsorg, Funktionsstöd och Individ- och familjeomsorg. Nämndbudget

16 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Som politiker ska du alltid få ett beslutsunderlag som har hanterats genom en kvalitetssäkrad ärendehanteringsprocess. Nämndbudget

17 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Prestationsmått Nyckeltal Utfall 2012 Utfall 2013 Antal huvudmän och myndlingar Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Antal års- och sluträkningar totalt Antal års- och sluträkningar där arvode begärs Antal uppdrag Antal inregistrerade ärenden Nämndbudget

18 12 Personalmått Då nämnden inte har någon egen personal redovisas inga personalmått utan hänvisas till budgeten för kommunstyrelsen. Nämndbudget

19 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 11 juni 2014 om Kommunbudgeten 2015 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2015 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Överförmyndarnämnden Summa Kommentar till ramfördelning driftbudget Budgetramen som beslutats av Kommunfullmäktige utgör totalt tkr. för kommunstyrelsens uppdrag. Det innebär en utökning av ramen med tkr för av täcka de ökade behoven inom nämndens ansvarsområde. Budgetramen är även justerad för löneutveckling, volym- och prisutveckling med 45 tkr. inklusive effektiviseringskrav Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Summa Kommentarer investeringsbudget Nämndbudget

20 14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden och ekonomiområdet RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Styrning och ledning Styrning är avgörande för att kommunen ska bli bättre på att prioritera sina resurser på rätt saker, det vill säga det som politiker och invånarna anser är viktigast. Detta är den adaptiva effektiviteten. Inom våra verksamheter behöver vi hela tiden förbättra och förädla våra processer så vi skapar mesta möjliga nytta med minsta möjliga resursinsats. Detta är den allokativa effektiviteten. Tydliggöra koppling mellan mål, direktiv och aktiviteter samt resurser/ekonomi. Tydliggöra uppdrag och resurser. Utveckla och integrera verksamhets- och ekonomistyrningen. Användning av Stratsys. Vidareutveckla och anpassa ekonomimodellen. Att budget är nedbruten och tydliggjord för ett uppdrag. Nämndbesluts efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att nämndbeslut efterlevs Stickprovskontroll Delegationsordninge ns efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att delegationsordningen efterlevs Stickprovskontroll Motverka korruption Säkerställa och vidareutveckla rutiner för en god intern kontroll Delegation och attest, Rutiner för upphandling och inköp Kontroll av att rutiner efterlevs, Kontroll av att mottagnings- och beslutsattest följer givna rutiner. Riktade insatser och utbildningar Intern kontroll syftar till att i rimlig grad säkerställa att nämndens uppdrag med mål och direktiv, verkställs ändamålsenligt utifrån: efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten, väl dokumenterade system och rutiner skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar eliminering eller upptäckande av allvarliga fel Nämndens inriktning i arbetet med intern kontroll kommer i högre grad fokusera på tydlighet i styrning och ledning tillsammans med planering av resurser för att uppfylla mål och uppdrag, dvs vidareutveckling av verksamhets- och ekonomistyrning samt dess integrering. För ökad kommuninvånardialog och rättssäkerhet kommer den interna kontrollen även att rikta in sig mot rutiner för diarieföring. Nämndbudget

21 15 Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Då personalen är anställd inom kommunstyrelsens förvaltning hänvisas till kommunstyrelsens kompetensförsörjningsplan. Kompetenshöjande utbildningar för nämndens ledamöter erbjuds kontinuerligt under året. Överförmyndarenheten samarbetar med studieförbund och godemansföreningen i syfte att höja kompetensen hos gode män och förvaltare. Nämndbudget

22 16 Policys, planer och program Gällande policys, planer och program Tabell styrdokument Styrdokument Beslutande /År Nytt Reglemente KF 275/98 Riktlinjer för arvoden och ersättningar ÖN 13/105 Dokumenthanteringsplan ÖN 67/05 Policy för granskning av årsräkningar ÖN 24/05 Nämndbudget

23 17 Taxor och avgifter Gällande taxor och avgifter. Inga beslutade taxor eller avgifter finns för Överförmyndarnämnden. Nämndbudget

24 Kungsbacka