kommunstyrelsen Nämnds budget

Transkript

1 kommunstyrelsen Nämnds budget 2014

2 Innehåll 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärld Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Fler ska åka kollektivt Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Resultat Soliditet Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Nämndbudget

3 14 Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Policys, planer och program Taxor och avgifter Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder, samordnar och följer upp kommunens verksamhet och ekonomi. Bereder alla ärenden till kommunfullmäktige och verkställer kommunfullmäktiges beslut, eller följer upp beslut som verkställs av annan nämnd. Kommunstyrelsen skall med uppmärksamhet följa övriga nämnders verksamhet, bevaka strategiska frågor för den kommunala verksamheten och omvärldsfrågor samt ha det övergripande ansvaret för frågor rörande: personalpolitik övergripande miljöfrågor ekonomi kvalitet, IT och information strukturella förändringar i nämnd- och förvaltningsorganisationen utvecklingen av den kommunala demokratin säkerhet och beredskap internationella frågor samhällsplanering Kommunstyrelsen har särskilt ansvar för vissa frågor enligt KS reglemente i följande egna verksamheter: översiktlig fysisk planering och exploatering (inklusive planprogram) näringslivsfrågor markfrågor, d v s bevakning av kommunens intresse i lantmäterifrågor och i plan- och byggfrågor samt ärenden som är jämförliga med dessa kollektivtrafiken inklusive samordningsansvar för kommunens färdtjänst och andra anropsstyrda transporter medelsförvaltningen kommunens centrala informationsverksamhet och anslagstavla de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som inte uppdragits åt annan nämnd arkivmyndighet Kommunstyrelsens förvaltning ansvarar för: Utifrån Kommunstyrelsens beskrivna uppdrag och ansvar genomför Kommunstyrelsens förvaltning de politiska besluten - planerar, leder, följer upp och förbättrar genomförandet av det politiska uppdraget. Ärendeberedning Administration av överförmyndarnämnden Administration av valnämnden Nämndbudget

5 1.2 Verksamhetens omfattning Antal anställda planeras år 2014 till 36 årsarbetare, Den totala ekonomiska omsättningen planeras år 2014 till 240 mkr. Verksamhetens omsättning fördelar sig enligt följande: 1.3 Nämnd/styrelse Kommunstyrelsen, KS, planerar, leder, samordnar och följer upp kommunens verksamhet och ekonomi. KS förbereder alla ärenden till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen sammanträder en gång per månad och består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Kommunstyrelsen har även ett arbetsutskott med 5 ledamöter som sammanträder fyra gånger per månad. Arbetsutskottet bereder ärenden inför kommunstyrelsens sammanträden. Inom kommunstyrelsen finns: Arbetsutskott som även svarar för budget- och bokslutsberedning Personalutskott Krisledningsnämnd Nämndbudget

6 1.4 Förvaltningens organisation Kommunstyrelsens förvaltnings (KSF) organisation är uppbyggd så att den på bästa sätt ska kunna uppfylla det som finns i kommunstyrelsens uppgift och reglemente. Kommunstyrelsens förvaltning ska planera, leda och samordna kommunens verksamheter och bereda ärende till kommunstyrelsen och dess utskott. Under 2013 har ett förtydligande av organisationen skett. Skillnad mot tidigare organisation är att enheten Kansli- och strategi är delad på två enheter. Verksamheten har olika fokus. Kansli riktar in sig mot nämndprocesserna och den politiska organisationen medan Strategi utvecklar kommunförvaltningens interna processer. Samtliga enheter inom KSF är processägare inom sina respektive områden och arbetar med styrning och stöd till hela kommunens organisation. Utöver denna strategiska roll så har man även ett processansvar över sitt område kopplat till kommunstyrelsens egen förvaltning. Den strategiska styrningen sker alltid på KSF. Det operativa arbetet sker antingen genom samverkan / köp av förvaltningen för service eller genom att man samverkar / skapar nätverk med resurser direkt på förvaltningarna. Kommundirektören är tillika förvaltningschef för KSF. Respektive verksamhetschef samt cheferna för näringsliv, HR och ekonomi rapporterar till kommundirektören. Ledningsgruppen på förvaltningen utgörs av förvaltningschef, de tre verksamhetscheferna samt HR- och ekonomichef. Stöd inom HR, ekonomi och kommunikation köps från Serviceförvaltningen. Näringslivschefen ingår inte i förvaltningens ledningsgrupp då denna funktions arbete är mer externt inriktat. Ledningsgruppen utgör förberedande utskott för kommundirektionen. Nämndbudget

7 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

8 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

9 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

10 4 Kommunens omvärldsanalys Kommunens omvärldsanalys togs fram hösten genom en process som leddes av konsulten Kairos Future. Själva kärnarbetet gjordes i en workshop där politiker och tjänstemän arbetade fram analysen gemensamt. Omväldsanalysen är beslutad av kommunfullmäktige, i kommunbudget I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar Nämndbudget

11 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Foto Hannah Larsson Nämndbudget

12 5 Nämndens omvärld Kommunstyrelsen kompletterar den kommungemensamma omvärdsanalysen avseende drivkraft 1 om en växande befolkning och drivkraft 3 om fokus på miljön. De demografiska förändringarna kommer innebära krav på effektivisering. Effektivitetsarbetet behöver ha fokus på såväl yttre såsom inre effektivitet. Styrning och uppföljning är avgörande för att kommunen hela tiden ska bli bättre på att prioritera sina resurser på rätt saker, det vill säga det som politiker och invånarna anser är viktigast. Detta är den yttre effektiviteten. Inom våra verksamheter behöver vi hela tiden förbättra och förädla våra processer så vi skapar mesta möjliga nytta med minsta möjliga resursinsats. Detta är den inre effektiviteten. Kommuninvånare ställer allt högre krav inom flera områden, inte minst miljöfrågor. Det finns ett behov av att enkelt kunna välja rätt i denna hantering i alltifrån att kunna återvinna nära hemmet till valet av bostad som behöver ha nära till kollektivtrafik, gång-, och cykelbanor, samt ha låg energiförbrukning. Kommunstyrelsen kompletterar den kommungemensamma omvärldsanalysen avseende vissa trender: 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor: Hos både boende och näringsliv liksom samhället i övrigt, ökar medvetandet i dessa frågor. Bra miljöalternativ skapar konkurrenskraft vid valet av boplats. Utmaningen är att skapa, smarta och hållbara lösningar så det blir enkelt att leva miljösmart i Kungsbacka. Detta kan bland annat göras med samhällsplanering, IT-lösningar och ett uppmuntrande bemötande i en miljöriktig inriktning. 2. Kraven på kommunen ökar. Det är inte bara externa krav som ökar utan även interna krav på en god intern kontroll och transparens. Det visar de korruptionsaffärer som under den senaste tiden varit under utredning i fler av Sveriges kommuner. 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet: Sociala medier har vidgat möjligheten till samtal med våra kunder. Många organisationer använder denna plattform för att lyssna in sina kunders önskemål och behov. En stor skillnad mot tidigare kanaler såsom hemsidor och trycksaker är att sociala medier inte i första hand är en informationskanal utan ett verktyg för medskapande. De nya kanalerna sätter också tidigare begränsningar i tid och rum för medskapande ur spel. I denna kanal sätts ofta agendan av invånarna, se exempelvis Yimby som är en stark kunskapsdriven lobbyrörelse för att skapa en blandstad med tätare och högre bebyggelse. Invånarna sätter även agendan på de plattformar som är skapade av oss på sociala medier. 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare: Med ökad konkurrens av arbetskraft med rätt kompetens ökar kraven på kommunen att vara en attraktiv arbetsgivare. Framgent behöver vi i högre grad fokusera på kundskap, det vill säga kunskap om kundens uttalade och outtalade behov och hur vi för dialog och kommunicerar detta. Därför behöver vi rekrytera mer människor med sådan kundskap. Idag rekryterar vi oftast kompetens om de tjänster som ska levereras. Framtida behov kan komma att påverka vårt förhållningssätt kring mångfald. I framtiden måste vi rekrytera mångfald för att kompetenssäkra och vara attraktiva och därmed konkurrenskraftiga. 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning: Karaktäristiskt för tjänsteproduktion är att kunden är medproducent. Vi behöver därför identifiera vad kunden kan göra Nämndbudget

13 själv och när våra insatser ger mesta möjliga värdeskapande per insatt resurs. Det handlar ytterst om att förstå kunden och ge dem bästa möjliga förutsättningar att vara en bra kund. Foto: Arne Eklund Nämndbudget

14 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalitet erhålls samt att kvaliten går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

15 7 Nämndens inriktning Kommunstyrelsen anger här inriktning för arbetet i förvaltningen. En viktig utgångspunkt för förvaltningens arbete är att kommunen ska bli en av de bästa kommunerna att bo och verka i när vi jämför oss med andra kommuner i Sverige. Ett gott bemötande, ökat inflytande och god tillgänglighet i mötet ska öka tryggheten och leverarad kvalitet för kommunens invånare. Samverkan, tydlighet, öppenhet ska prägla förvaltningens arbete. Kommunstyrelsens förvaltning ska med uppmärksamhet följa frågor av betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska intresse och ta initiativ i dessa frågor. Förvaltningen ska bereda kommunstyrelsens frågor ur ett helhetsperspektiv. Nämndbudget

16 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen Nämndbudget

17 8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Bemötande SKLs Nöjd-Kund-Undersökning Insikten, kvalitetsfaktor Tillgänglighet År utan något värde saknar mätning för den tidpunkten. En del mätningar görs inte årsvis av kostnadsskäl. 8.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,9 7 Nämndbudget

18 8.4 Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning Unga människors intresse och kunskap om entreprenörskap, arbets- och näringsliv ska öka Beslutats av Mätning Svenskt näringslivs attitydsundersökning 4,0 4,3 4,4 4, ska erbjuda ett företagsklimat i toppklass jämfört med övriga svenska kommuner Beslutats av Mätning Insikt, SKLs nöjd kund undersökning Nämndbudget

19 8.6 Minskat försörjningsstöd Beslutats av KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Mätning Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 28% 2,8% 2,7% 2,6% 8.7 Fler ska åka kollektivt Beslutats av KF:s formulering Antalet resor med kollektivtrafiken ska öka Mätning Antalet resor med kollektivtrafiken Andelen invånare i Kungsbacka som åker kollektivt, går eller cyklar till sitt arbete ska öka Beslutats av Mätning Andel av arbetspendlingen till annan kommun som görs kollektivt % 20% 8.8 Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad % 160% 155% 150% Nämndbudget

20 8.9 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -2,5% -2,5% 8.10 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 8,5 8, Resultat Beslutats av KF:s formulering Årets resultat ska uppgå till minst 1,5% av skatter och statsbidrag Mätning Resultatets andel av skatter och statsbidrag. 3,7% 1,5% 1,5% 1,5% Nämndbudget

21 8.12 Soliditet Beslutats av KF:s formulering Soliditeten inklusive pensionsskuld ska i slutet av varje planeringsperiod (3 år) vara lägst den nivå som gällde vid periodens början med oförändrade redovisningsprinciper Mätning Eget kapitalet i förhållande till summa skulder 23,2% 22% 22% 22% 8.13 Andelen projekt med delfinansiering från EU ska öka på kommunstyrelsens förvaltning Beslutats av Mätning Antal projekt som delfinansieras av EU Nämndbudget

22 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden Inga direktiv Nämndbudget

23 10 Nyckeltal/Verksamhetsmått 10.1 Resursmått 10.2 Prestationsmått Nyckeltal 2011 Andel miljötjänstebilar 45,8% 49,9% Riket 10.3 Effektmått Nyckeltal 2011 Antal aktiva företag Antal nystartade företag Andelen privata arbetsgivare per 1000 invånare Nöjd-Medborgar-Index Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 7,1 6,6 6,6 Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,8 6,6 6,4 Riket Andel som uppfattar ett gott bemötande vid telefonkontakt 93% 80% 82% Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten Möjligheten att framföra synpunkter genom personliga möten Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling 6,3 6,1 6,3 6, Hur god kommunens webbinformation är till invånarna Antal inlämnade synpunkter Information om vår Tillgänglighet 6,1 5,8 Efterfrågestyrda öppettider 6,5 6,3 Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 98% 59% 72% 42% 42% 41% Hur trygga känner sig invånarna Hur ser invånarna på sin kommun som en plats att bo och leva på Rekommendationsbenägenhet av Kungsbacka som boendeort Nämndbudget

24 11 Personalmått 11.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Total antal anställda Antal anställda kvinnor Antal anställda män 9 10 Totalt antal årsarbetare Antal årsarbetare kvinnor Andel årsarbetare kvinnor 71% 71% Antal årsarbetare män Andel årsarbetare män 29% 29% Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 88% 97% Andel kvinnor 100% sysselsättningsgrad 83% 96% Andel män 100% sysselsättningsgrad 100% 100% Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 12% 0% Andel kvinnor 75-99% sysselsättningsgrad 17% 0% Andel män 75-99% sysselsättningsgrad 0% 0% Andel medarbetare <75% sysselsättnignsgrad 0% 3% Andel kvinnor <75% sysselsättningsgrad 0% 4% Andel män <75% sysselsättningsgrad Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp Andel män i högsta ledningsgrupp Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 0,93% 0,94% 1,18% 1,14% Antal medarbetare per chef Andel medarbetare yngre än 30 år 3% 3% Andel medarbetare år 19% 20% Andel medarbetare år 25% 26% Andel medarbetare år 22% 34% Andel medarbetare 60 år och äldre 31% 17% Nämndbudget

25 11.2 Prestationsmått Nyckeltal 2011 Andel medarbetare som haft uppföljningssamtal 92% 62% Andel medarbetare som nyttjat friskvårdssubventionen 72% 77% 11.3 Effektmått Nyckeltal 2011 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 4,5% 2,8% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 5,2% 3,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2,8% 1,1% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Totalt 29% 26% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Kvinnor 36% 30% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Män 0% 0% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp yngre än 30 år 0,1% 0,3% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp år 3% 2,2% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp 50 år och äldre 5,9% 3,3% Arbetsmiljöindex Chef Arbetsmiljöindex Medarbetare Arbetsmiljöindex Totalt 5,9 5,9 Ledarskapsindex Chef Ledarskapsindex Medarbetare Ledarskapsindex Totalt 6,2 7,1 Medarbetarskapsindex Chef Medarbetarskapsindex Medarbetare Medarbetarskapsindex Totalt 6,7 7,4 MMI Motiverad medarbetarindex Chef MMI Motiverad medarbetarindex Medarbetere MMI Motiverad medarbetarindex Totalt 63 HME Hållbart medarbetarengagemang Chef HME Hållbart medarbetarengagemang Medarbetare HME Hållbart medarbetarengagemang Totalt 74 Rekommendationsbenägenhet Chef Rekommendationsbenägenhet Medarbetare Rekommendationsbenägenhet Totalt -19 Framgångsfaktorer / Lojalitet Chef Nämndbudget

26 Nyckeltal Framgångsfaktorer / Lojalitet Medarbetare 2011 Framgångsfaktorer / Lojalitet Totalt 6,9 Nämndbudget

27 12 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade om Kommunbudgeten 2014 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2014 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Kommunstyrelsen Medlemsavgifter Räddningstjänst Tjolöholm Kollektivtrafik, färdtjänst & Skolskjuts Kommunstyrelsens förvaltning Summa Kommentar till ramfördelningen Budgetramen som beslutats av Kommunfullmäktige utgör totalt tkr. för kommunstyrelsens uppdrag. Budgetramen är justerad för volym- och prisutveckling med tkr. inklusive ett effektiviseringskrav. Kompensationen för volym- och prisutvecklingen hänför sig främst till Kollektivtrafiken med tkr. I förhållande till föregående års budget har ramen minskats med tkr. för projektuppdraget att genomföra en IT-handlingsplan, Dator som tjänst som har färre aktiviteter 2014 enligt plan. Ramen har även minskats med tkr. för kommunens företagshälsovård som fördelats ut till respektive nämnd. Budgeten för 2014 är utökad med 800 tkr. för beslutade bidrag med indexuppräkning till Tjolöholmstiftelsen. Ökad satsning på invånardialog tilldelar budgeten 600 tkr. Kommunens borgensåtaganden med administration är flyttad till Finans inom ekonomichefens ansvar och medför medflyttning av budgetram om 900 tkr. Resterande utökning av budgeten hänför sig till kompensation för löneutveckling 2013 och övriga små förändringar samt kapitaltjänstkostnader. Nämndbudget

28 12.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan Lokalinv. KS egna Lokalinv. Övr nämnder Exploateringsinv Övriga investeringar Löpande investeringar Summa Specificering av investeringar framgår i Bilaga 1 Nämndbudget

29 13 Intern kontroll 13.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden Intern kontroll syftar till att i rimlig grad säkerställa att nämndens uppdrag med mål och direktiv, verkställs ändamålsenligt utifrån: efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten, väl dokumenterade system och rutiner skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar eliminering eller upptäckande av allvarliga fel. Nämndens inriktning i arbetet med intern kontroll kommer i högre grad fokusera på tydlighet i styrning och ledning tillsammansmed planering av resurser för att uppfylla mål och uppdrag, dvs vidareutveckling av verksamhets- och ekonomistyrning samt dess integrering. Utifrån Kommunstyrelsens roll att planera, genomföra och följa upp kommunfullmäktiges politiska intentioner är det av stor vikt att det interna arbetet inom KSF fortsätter vidareutvecklas med fokus på extern- och intern effektivitet. Det påverkar i sin tur hur övriga kommunen har möjlighet att nyttja befintliga resurser på effektivare sätt i leveransen av kommunala tjänster som uppfyller kommuninvånarens och näringslivets behov utifrån s vision. Kommunstyrelsens arbete med den interna kontrollen säkerställer att detta arbete fortsätter och vidareutvecklas. Kommunstyrelsens interna kontroll riktar in sig mot att säkerställa att korruption inte förekommer i. Dels kommer detta att riktas in mot den egna förvaltningen och dels kommer det att riktas in mot att leda och samordna samt följa upp den interna kontrollen hos övriga nämnder. I samband med att ett nytt ärendehanteringssystem införs så genomförs utbildning och gemensamma rutiner för diarieföring och arkivering. Nämndbudget

30 RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Nämndbesluts efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att nämndbeslut efterlevs Stickprovskontroll Delegationsordningens efterlevnad Brister i rutiner eller arbetssätt kan medföra sämre rättsäkerhet och intern styrning eller att resurser inte används effektivt, sannolikheten är dock måttlig. Kontroll av att delegationsordningen efterlevs Stickprovskontroll Motverka korruption Vidareutveckla rutiner för en god intern kontroll Ändamålsenlig delegationoch attestordning med rutiner. Rutiner för upphandling och inköp. Riktade utbildningar Kontroll av att mottagnings- och beslutsattest följer givna rutiner. Uppföljning av att åtgärderna är genomförda. Diarieföring och ändamålsenligt arkiv Brister påverkar möjligheten för invånare och politiker att påverka den kommunala utvecklingen negativt och ger en sämre rättsäkerhet. Kunskapsbrist om detta kan innebära att lagar och regler inte efterlevs. Utbildning Rutiner Ändamålsenligt IT-stöd Uppföljning av att åtgärderna är genomförda. Nämndbudget

31 14 Kompetensförsörjningsplan Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. För att möta de ökade kraven från förtroendevalda, invånare och omgivningen genomfördes en omorganisation på kommunstyrelsens förvaltning under En ledningsgrupp på förvaltningen bildades. Den nya ledningsgruppen, som varit fullt bemannad sedan hösten, har som en viktig uppgift under 2013 att tillsammans med medarbetarna utveckla arbetsformer med tydligare struktur och kultur för förvaltningen som fortsätter Attrahera/rekrytera För att kunna attrahera och rekrytera medarbetare till kommunstyrelsens förvaltning är vi tydliga med kravspecifikationerna i samband med nyrekrytering samt att göra attraktiva annonser där vi beskriver det intressanta arbetsfält det är att arbeta centralt inom en kommun och vilken utmaning det är att arbeta i en utvecklingsinriktad kommun, som Kungsbacka. Vi vill hålla hög standard vid rekryteringen så att den upplevs positiv för de som söker. Vi vill utveckla vår attraktionskraft genom att ta emot praktikanter från olika utbildningar och låta dem uppleva så många olika arbetsmoment som är möjligt inom området. När vi tar emot praktikanter ska vi också planera noga för både introduktion, uppföljning och ett bra avslut. Identifiera marknaden utanför kommunen. Var letar vi kompetenta specialister med den kompetens kommunen behöver för att utvecklas Utveckla/behålla För att kunna erbjuda en utvecklande arbetsplats och för att behålla rekryterad kompetens vill vi arbeta mer med: - Introduktion för nyanställda. Få god kännedom om styrmodellen, KS roll gentemot de andra nämnderna. - Tydligt ledarskap och medarbetarskap. Vad innebär min roll som medarbetare i Kungsbacka kommun. Vilket ansvar har jag som chef och medarbetare. Arbeta med förståelse för olika roller och uppdrag. Tydliggöra medarbetarens roll som del i helheten. - Kompetensutveckling på olika sätt. Att lära och dela kunskap. Att jobba med kontinuerlig påfyllnad. - Arbetsmiljö, rehabilitering, delaktighet, jämställdhet och mångfald. - Arbetstider, sysselsättningsgrader. - Organisation, den ska vara ändamålsenlig och funktionell för uppdraget. Den ska bidra till att medarbetaren ser sin del och betydelse i helheten. Som ett led i detta genomfördes en omorganisation under våren 2013, där vi inrättade en ny roll som Verksamhetschef, med ansvar för kansli och överförmyndarenhet. - Lönesättning. Utveckla kriterier för löneutvecklingen så att den stödjer och är i förhållande till måluppfyllelse och prestation. Detta är verksamhetsutvecklande lönesättning. Utifrån det behöver vi Nämndbudget

32 jobba mer aktivt med mål- och resultatuppfyllelse. Vi behöver se över både lönekriterier samt hur de individuella överenskommelserna är utformade Avsluta Arbetsgivaren kan få värdefull information från medarbetare som slutar. De kan fortsatt vara ambassadörer för kommunen och det kan vara avgörande hur de upplever avslutet. Vi vill därför utveckla våra - Avslutningssamtal - Och planera för en god kompetensöverföring mellan tidigare anställd och nyanställd 14.4 Analys De kompetensförsörjningsfrågor vi kommer att arbeta med under 2014 är - Översyn av lönekriterier kopplat till verksamhetsutvecklande lönesättning och individuella överenskommelser. - Fortsatt arbete med de utvecklingsplaner som förvaltningen gjort utifrån resultaten i medarbetarenkäten och den arbetsmiljöundersökning som gjordes våren. Innebär t.ex att jobba med att tydliggöra roller, ansvar och befogenheter samt att skapa delaktighet genom mer aktivt kompetensutbyte mellan enheterna på KSF. - Ny organisation skapar förutsättningar för ett tydligare och mer nära ledarskap för medarbetare i förvaltningen -Arbeta för en tydligare systematik med avseende på HR-processer, kopplat till en årslinjal. - Inom vissa yrkesområden inom KS förvaltning så är det väldigt svårt att hitta rätt kompetens och alla konkurrerar om samma arbetskraft, Där kan lönestrukturen bli problematisk för oss. Konsekvenserna av detta kommer vi att analysera. På andra mer specifikt kommunala områden, får vi många ansökningar och man ser Kungsbacka som en mycket attraktiv kommun att arbeta i. Målgrupperna vid rekrytering är mestadels högskoleutbildade människor med intresse för samhällsutveckling inom olika områden. Dessa kan vi hitta både i offentlig och privat sektor. Projektet Attraktiv arbetsgivare, som under 2013 jobbar med ett etableringsprojekt för förvaltningarna Teknik och Plan & Bygg, och vars uppdrag är att skapa förutsättningar för att underlätta arbetet att bygga s varumärke som attraktiv arbetsgivare, kan förhoppningsvis ge positiv input även till KSF, i jakten på de rätta medarbetarna. Nämndbudget

33 15 Policys, planer och program Gällande policys, planer och program Tabell styrdokument Styrdokument Beslutande /År Nytt Allmän stadga för nämnder och styrelser KF 90/99 Allmänna lokala ordningsföreskrifter KF 31/05 Arbetsmiljöpolicy KF 32/05 Arbetsmiljöpolicy, bilaga till arbetsmiljöpolicy om anvisningar i frågor om hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning KF 129/08 Attestreglemente KF 167/05 Energipolitiskt program KF 36/99 Finanspolicy KF 99/05 Fördjupad översiktsplan för Anneberg/Älvsåker KF 7/95 Fördjupad översiktsplan för Särö KF 171/99 Fördjupad översiktsplan för Tjolöholm KF 171/08 Fördjupad översiktsplan för Kungsbacka stad KF 113/09 Handlingsplan för samhällsstörning KF 196/12 Internationell strategi KF 45/09 IT-säkerhetspolicy KF 161/99 Kommunikationspolicy KF 11/12 Kommunstyrelsens reglemente KF 181/10 Kvalitetspolicy KF 11/12 Lönepolicy KF 256/10 Miljömål KF 21/08 Mål för bostadsbyggande KF 198/09 Mål och strategier för näringslivsarbetet KF 102/10 Nya regler för anläggningsstöd till samlingslokaler KF 151/08 Pensionsbestämmelser för förtroendevalda KF 97/05 KS 30/09 - Beslut att programmet ska revideras till en energi- och klimatplan KSAU 292/11 - KSF fick i uppdrag att revidera finanspolicy n Nämndbudget

34 Styrdokument Beslutande /År Nytt Pensionspolicy - Ersättning till förtroendevalda för förlorade pensionärsförmåner KF 37/08 Placeringsreglemente för s pensionsreserv KF 195/09 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF 254/10 Policy för barnkonvention KF 166/07 Policy för donationsstiftelser KF 101/98 Policy för drogfri arbetsplats KF 191/08 Policy för jämställdhet KF 88/08 Policy för kommunal borgen KF 137/03 Policy för kommunal borgen, komplettering KF 42/06 Policy för konkurrensprövning och tillämpningsföreskrifter KF 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF 77/05 Policy för rekrytering KF 39/08 Regelverk för utförare/beställarorganisationen KF 62/09 Reglemente för arkivet KF 122/08 Reglemente för revisorerna KF 252/12 Regler för minnesgåvor KF 169/05 Strategiskt program för utveckling av innerstaden - en del av Kungsbacka centrum KF 112/11 Vision för Kungsbacka KF 141/05 Översiktsplan för KF 35/06 Översiktsplan för vindkraft KF 89/12 Kommunstyrelsens delegeringsförteckning KS 125/13 Handlingsplan för miljöarbetet KS 291/11 Dokumenthanteringsplan för kommunstyrelsen KS 186/01 s omställningsprogram för åren KS 253/12 Regler och riktlinjer för resor och trafiksäkerhet PU 43/07 KF 52/12 - Beslut att revidering ska ske Planerad till KF september 2013 Planerad till KF september 2013 Nämndbudget

35 16 Taxor och avgifter Gällande taxor och avgifter. Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Senast beslutad Anmärkning Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF 146/09 Nämndbudget

36 Kungsbacka