FUNKTIONSSTÖD. Nämnd. budget

Transkript

1 FUNKTIONSSTÖD Nämnd budget 2015

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärldsanalys Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Trygg kommun Minskad energianvändning Minskade koldioxidutsläpp Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta Analys Policys, planer och program Taxor och avgifter Nämndbudget

3 Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Verksamheten riktar sig till personer mellan 0 och 65 år som har någon form av funktionshinder till följd av fysisk skada eller sjukdom, utvecklingstörning, autism, psykisk sjukdom eller neuropsykiatriska funktionshinder. Samverkan För bästa stöd till den enskilde brukaren och för kunskapsutbyte samverkar förvaltningen med övriga förvaltningar och andra huvudmän. Samverkan med intresse- och brukarorganisationer sker regelbundet. Ofta finns det ett nätverk av anhöriga kring den enskilde brukaren. Dessa personer utgör en resurs och finns om möjligt med i planering av insatsers utförande. Lagstiftning De lagstiftningar som i första hand styr nämndens verksamhet är lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, socialtjänstlagen, SoL och hälso- och sjukvårdslagen, HSL. Handläggning/myndighetsutövning Verksamhetens myndighetsutövning sker genom handläggare som tar emot ansökningar från enskilda personer eller företrädare för dem. Handläggarnas ansvar är uppdelat mellan LSS, SoL och insatser för personer med psykiska funktionshinder. Under utredningstiden träffas den enskilde och handläggaren. Ofta träffar handläggaren också anhöriga eller god man eller annan företrädare för samtal om behov av stöd. Utredningen utmynnar i ett bifall eller avslag. Om den enskilde inte är nöjd kan beslutet överklagas hos förvaltningsdomstol. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen, SoL är en ramlag och innebär att kommunen har yttersta ansvaret för personer som vistas i kommunen. Bistånd enligt ovan ska ges om behov föreligger och inte kan tillgodoses på annat sätt. Förvaltningen ansvarar inte för ekonomiskt bistånd. Verksamheter enligt SoL: Hemtjänst Ledsagarservice Avlösarservice Omsorgsbidrag Korttidsvistelse Särskilt boende Sysselsättning Boendestöd Trygghetslarm Anhörigstöd Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag och insatser ska ges till personer som tillhör LSS personkrets 1 och som har behov av sökt insats. Verksamheter enligt LSS: Kontaktperson Nämndbudget

5 Personlig assistans Ledsagarservice Korttidsvistelse (stödfamilj, korttidshem, läger) Bostad med särskild service, barn och vuxna inklusive familjehem Daglig verksamhet Avlösarservice Personlig assistans enligt LSS och Socialförsäkringsbalken Personlig assistans verkställs efter beslut från kommunens handläggare enligt LSS eller från försäkringskassan enligt socialförsäkringsbalken. Verkställigheten kan ske genom privat utförare eller genom kommunen som arbetsgivare. Den enskilde avgör vilken utförare det ska vara. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för alla beslut enligt LSS. För beslut som fattats enligt socialförsäkringsbalken delas det ekonomiska ansvaret mellan kommunen och försäkringskassan. Verkställighet av personlig assistans då den enskilde väljer kommunen som assistansanordnare, sker genom ett generellt avtal som styr innehållet i assistansen samt en individuell arbetsplan där brukaren eller dennes företrädare har inflytande. Socialpsykiatriskt boendestöd enligt SoL Hemteamets arbete innebär långsiktigt uppsökande och motiverande arbete samt att efter uppbyggd relation kunna stödja den enskilde till att klara eller underlätta sitt sociala liv i och utanför bostaden samt att klara praktiska uppgifter i det dagliga livet och att understödja självständighet. Hemteamet ger stöd till personer som har ett psykiskt funktionshinder och till personer som förutom psykiskt funktionshinder har en utvecklingstörning eller autism. Förvaltningen säljer också hemteamets specialiserade tjänster till förvaltningen för Äldreomsorg. Hemtjänst enligt SoL Omsorgsteamet arbetar med hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Hemtjänstinsatser ges under dygnets alla timmar. Den enskilde har möjlighet att välja privat utförare enligt lag om valfrihetssystem, LOV. Avlösar- och ledsagarservice LSS och SoL Insatsen avlösarservice avser att erbjuda avlösning i hemmet till ordinarie vårdnadshavare eller familjemedlemmar till funktionshindrade. Insatsen kan ges dels med regelbundenhet men också som kortare insatser och kan ges under alla delar av dygnet. Ledsagarservice är ett stöd för att ta sig ut i samhället. Korttidsvistelse i form av korttidshem, stödfamilj eller läger enligt LSS och SoL Korttidsvistelse enligt LSS är avsedd att ge avlösning för föräldrar samt rekreation och miljöombyte för den enskilde. Korttidsvistelse enligt SoL är avsedd att ge avlösning för föräldrar. Kontaktperson enligt LSS Insatsen kontaktperson har som uppgift att vara ett personligt stöd för att öka möjligheten till gemenskap och minska social isolering för personer med funktionshinder. Bostad med särskild service Bostad med särskild service kan beviljas såväl utifrån SoL som LSS. Behovet av bostad med särskild service kan variera. Det finns servicebostäder med lägre grad av stöd och gruppbostäder med större tillgång till personal då funktionshindret är av karaktären att stöd i större omfattning krävs. Det finns i verksamheten bostäder med särskilt stöd för personer med utvecklingstörning samt för personer med psykiska funktionshinder. Daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet är en insats enligt LSS och är till för såväl personer med utvecklingstörning, Nämndbudget

6 autism och neuropsykiatrisk funktionshinder som för personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Daglig verksamhet anpassas utifrån den enskildes egen förmåga och utveckling och bedrivs dels i kommunens egna lokaler, ute i grupper på företag eller som individuella arbetsplatser med stöd av handledare. Sysselsättning och arbetsträning enligt SoL Verksamheten vänder sig till personer med psykiska funktionshinder som till följd av långvarig och allvarlig psykisk sjukdom eller neuropsykiatriskt funktionshinder har stora svårigheter att ta del av samhällets ordinarie utbud av arbete/sysselsättning. Verksamheten erbjuder social gemenskap, strukturerad sysselsättning eller arbetsträning. Exempel på innehåll i verksamheten är data, sömnad, montering, lunchrestaurang och gemensamma utflykter. För medverkan vid dessa verksamheter krävs inga biståndsbeslut. Verksamheten innehåller också ett socialt arbetskooperativ som bedriver hunddagis. Den enskildes önskemål och förmåga avgör verksamhetens omfattning och innehåll. Resursenheten Resursenheten bedriver hemsjukvård, rehabilitering, habilitering och metodutveckling. För hälso- och sjukvårdsuppgiften finns en länsövergripande överenskommelse om ansvar för sjukvård upp till sjuksköterskenivå. Hemsjukvården utförs av kommunsjuksköterskor. Rehabilitering och habiliteringsinsatser i form av utprovning av hjälpmedel samt hjälp till träning och instruktioner utförs av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Region Halland är ansvarig för den palliativa vården som kommunen utför genom tjänsteköpsavtal. Palliativ vård innebär omsorg och vård av personer i livets slut samt stöd till anhöriga. Denna omsorg kräver särskild kontinuitet och flexibilitet. Nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal omarbetas nu och en ny överenskommelse mellan regionen och kommunerna i Halland planeras till årsskiftet Resursteamet Resursteamet består av representanter från alla yrkesgrupper i resursenheten och erbjuder metodhandledning till de arbetsgrupper inom förvaltningen som har behov av det utifrån sina uppdrag. Grunden i teamet är fyra metodutvecklare men de har stöd i sina uppdrag av all HSLpersonal. Beroende på uppdragets karaktär väljs lämplig sammansättning i teamet som ger handledning/stöd till arbetsgrupper. Insatsen ska efterfrågas av ansvarig enhetschef och uppdraget ges till resursenhetens enhetschef som ihop med enheten sätter ihop ett lämpligt team. I resursteamets uppdrag ingår även att utveckla befintliga metoder för att anpassa metoderna till brukarnas behov. Anhörigstöd Anhörigkonsulent bedriver olika former av stöd till anhöriga. Stödet kan vara såväl enskilda samtal som gruppverksamhet i form av utbildnings- samtals- eller bokcirklar. Valfrihetssystem och köpta platser Inom hemtjänsten tillämpas lag om valfrihetssystem, LOV. Förvaltningen köper även insatser utanför kommunen. F.n. bedrivs ingen av Funktionsstöds verksamheter på entreprenad. För insatsen personlig assistans kan den enskilde välja privat utförare. 1.2 Verksamhetens omfattning Nämndens budgetomslutning är tusen kronor. Förvaltningen har kontakt med cirka 1000 brukare. Det finns ungefär 660 månadsanställda medarbetare, och tillsammans ungefär lika många vikarier, arvoderade kontaktpersoner och stödfamiljer. Nämndbudget

7 1.3 Nämnd/styrelse Nämnden utgörs av nio ledamöter och åtta ersättare. Nämnden sammanträder varje månad och presidiet träffas veckan innan nämndsammanträdet för beredning av ärenden. Nämnden genomför årligen planeringsdagar för arbete med årsredovisning, omvärldsbevakning och diskussion kring strategiska frågor. Nämndens ordförande och förvaltningschefen har regelbundna uppföljningsträffar. Nämnden har avsatt tid vid varje sammanträde för fortbildning utifrån verksamhetens ansvarsområde. Förvaltningens ledningsgrupp planerar för ett tema för varje sammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen har en organisation som är process- och funktionsinriktad. Organisationen avser att med fokus på brukaren säkra processen från ansökan till verkställighet genom teamarbete, där enhetschefer och handläggare arbetar ihop. Denna del är processinriktad. Med fokus på medarbetaren ska organisationen arbeta funktionsinriktat genom tre forum: ledarskap, myndighetsutövning samt utveckling och kvalitet. Syftet med dessa tre forum är att säkra kompetensutveckling inom respektive profession samt att bedriva utvecklings- och kvalitetsarbete. Förvaltningen är indelad i tre verksamhetsdelar: två med ansvar för verkställighet och en med ansvar för myndighetsutövning, administration och anhörigstöd. En utvecklingsledare som är knuten till förvaltningsledningen ansvarar för kvalitets- och lokalplaneringsprocessen. Förvaltningens ledningsgrupp utgörs av förvaltningschef, verksamhetschefer, utvecklingsledare, HR-konsult och controller. Verksamheternas ledningsgrupper utgörs i sin tur av verksamhetschef och enhetschefer. Teamsamverkan sker i team med enhetschefer och handläggare. Handläggarna ansvarar för utredning och beslut. Enhetscheferna har det operativa ansvaret för verksamhet, personal och budget. Förvaltningens centrala administration utgörs av verksamhetschefer, utvecklingsledare, enhetschefer, handläggare, utredare och utvecklare med olika ansvarsområden, systemförvaltare, nämndsekreterare, administratörer, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Mas, socialt ansvarig samordnare, Sas, samt anhörigkonsulent. Ledningsstöd i form av HR-konsult och controller, kommunikatör och IT-stöd sker genom tjänsteköp av förvaltningen för Service. Större delen av förvaltningens administration är samlad centralt i lokaler på Borgmästaregatan 5A i Kungsbacka. Övriga verksamheter finns lokaliserade i hela kommunen. Nämndbudget

8 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

9 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

10 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

11 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

12 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

13 5 Nämndens omvärldsanalys Utvecklingsarbetet inom nämndens område påverkas av förändringar som sker i omvärlden. Förändringstrycket kan visa sig inom teknik, miljö, sociala förändringar och livsstil, värderingar, politik och lagstiftning, ekonomi, media, trender samt lokala förutsättningar. Höga hyror och en liten andel hyreslägenheter av det totala utbudet av bostäder medför att personer med funktionshinder, som ofta har låg inkomst, får svårt att få tag i en bostad. Nämnden vill att kommunen köper in bostadsrätter. Tillgången till bostäder skulle öka och kanske skulle boendekostnaden bli lägre om man kommer in i äldre bostadsrättsföreningar. För att och förvaltningen ska kunna klara sin kompetensförsörjning och kunna framstå som en attraktiv arbetsgivare behöver det finnas tillgång till bostäder i kommunen för tänkta arbetssökande. I arbetslivet ökar kompetenskraven på de anställda för att de ska klara sitt arbete. Samtidigt ökar antalet personer med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionshinder. Fler personer riskerar hamna utanför arbetsmarknaden och kravet ökar därmed på förvaltningen att tillhandahålla daglig verksamhet och sysselsättning. Försäkringskassan har allt snävare bedömningsregler för assistansersättning och även reglerna för aktivitets- och sjukersättning har skärpts. De webbaserade tjänsterna ökar vilket medför större krav på förvaltningen att tillhandahålla webbtjänster och ha beredskap att utveckla dessa tjänster. Brukarnas självständighet ökar i samband med teknisk IT-utveckling för kommunikation och övrigt stöd i vardagen. Förvaltningens personal måste erbjudas utbildning för att möta denna utveckling. Socialtjänstens ansvar för att utöva tillsyn och kontroll av såväl egen verksamhet som entreprenörer inom området har skärpts och utgör en förutsättning för att såväl offentlig som privat socialtjänst ska kunna bedrivas. Barn med funktionsnedsättningar aktualiseras allt tidigare inom socialtjänsten. Stor ökning sker också inom området korttidsvistelse och då med syftet att avlasta föräldrar med barn med funktionsnedsättning som inte tillhör LSS personkrets. Här behövs en utveckling av samhällets gemensamma stöd till föräldrar och barn. Sociala investeringar behöver diskuteras politiskt som en övergripande samhällsekonomisk fråga, inte endast inom facknämnder. Behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser kommer att öka inom kommunens ansvarsområde i samband med en ny överenskommelse mellan kommunerna och Region Halland, vilket innebär ökat behov av specialistvård i hemmet. Brukare har allt svårare individuell problematik och brukare som skrivs ut från sjukhus har allt större vårdbehov vid utskrivningstillfällena. Fler unga brukare med komplicerad social problematik och sammansatta diagnoser bor idag på annan ort för skolgång på grund av svårigheter att tillgodose behovet i. Nämndbudget

14 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

15 7 Nämndens inriktning Alla människor har lika värde och ska bemötas med respekt. Vid mötet med brukaren bär varje medarbetare insikten av att vara till fullo närvarande och agera därefter. Varje människa har utvecklingspotential, alla har rätt till att ha makten över sitt eget liv och få möjlighet att växa som människa. Nämndens verksamhet ska inriktas på att finna arbetsformer som bygger på evidensbaserad praktik. Ekonomi, miljö, samverkan och jämställdhet ska vägas in i allt planeringsarbete inom nämndens verksamhetsområde. Verksamheten ska vara attraktiv som arbetsplats med tydliga uppdrag och god beredskap för förändringar. Förvaltningens arbetsplatser ska vara utformade för att passa alla medarbetare utifrån likabehandling. Nämndbudget

16 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Nämndbudget

17 KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 8,1 8,1 8,2 8,2 8.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Mätning Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Luppen var tredje år, däremellan ungdomsenkäten. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker Luppen var tredje år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet % 88% 89% 90% 90% 92% 93% 95% 86% 86% 86% 87% Nämndbudget

18 Mätning som uppger att de inte använt narkotika Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Antalet platser inom bostad med särskild service i kommunen ska öka för samtliga målgrupper, så att de som beviljats, kan erbjudas en sådan bostad Beslutats av Mätning Antalet platser i kommunen i bostäder med särskild service Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 7,5% Mätning Nämndbudget

19 Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -7,5% -7,5% -7,5% 8.8 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer , Jämix, antal poäng, max är 180 poäng Andel heltid 53% Timavlönade omräknat till heltid Andelen tillsvidareanställda kvinnor med heltidstjänst ska öka Beslutats av Andel med heltidsanställning av samtliga tillsvidareanställda kvinnor inom Funktionsstöd % 51% 62 % 65 % 68 % Sjukfrånvaron för kvinnor ska minska med en procentenhet jämfört med 2012 Beslutats av Sjukfrånvaron för kvinnor anställda inom Funktionsstöd ,2 % 8,4 % 6,2 % 6,2 % 6,2 % Nämndbudget

20 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2015 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv tillgänglighet av handlingar KF:s formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.2 Direktiv från nämnden Senast 2015 ska kundval införas, med stöd av lagen om valfrihet, LOV, för insatserna ledsagning och avlösning i hemmet Förvaltningen ska senast 2015 ta fram kvalitetskriterier för samtliga verksamheter Förvaltningen ska utveckla boendestödet för att det i högre grad ska fungera som en förebyggande insats som på sikt minskar behovet av mer omfattande och dyrare insatser Förklaring av målet/direktivet Ett utbyggt och väl fungerande boendestöd förväntas innebära att några brukare kan bo kvar i ordinärt boende istället för att bli i behov av bostad med särskild service Nämndbudget