Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport"

Transkript

1 Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare! 1

2 1 SAMMANFATTNING Helhetssyn kan överbrygga organisatoriska brister Analysen av återinläggning av äldre inom 30 dagar på sjukhus i Sörmland visar på att organisationen för vård och omsorg i Sörmland inte stödjer ett helhetsomhändertagande om Anna 87. Det är lätt att identifiera Anna 87 i det enskilda mötet men organisatoriska gränser inom och mellan vårdgivarna, hög specialiseringsgrad och olika valfrihetskonstruktioner (LOV, vårdval, listning etc) försvårar för aktörerna att erbjuda ett helhetsomhändertagande och en trygg vårdkedja. Medarbetarna känner Anna men uppfattar inte att man har något särskilt uttalat uppdrag som omfattar helheten. Åtgärderna blir därmed enkla och i enlighet med de riktlinjer, vårdprogram och vårdprocesser som utformats för enskilda sjukdomstillstånd eller diagnoser. Åtgärder som var och en för sig inte löser Annas komplexa situation. De diagnosrelaterade vårdprocesser som utformas inom hälso- och sjukvården kvalitetssäkrar vården för den enkla och ofta yngre patienten som vårdas för ett sjukdomstillstånd i taget. De kan, i värsta fall, utgöra en fara för en äldre person med flera samtidiga sjukdomar. För att hantera den komplexa situation som uppstår när det handlar om en äldre person med flera olika sjukdomstillstånd ofta kombinerat med ett antal åldersrelaterade funktionsnedsättningar krävs något mer än det enkla. Den äldre patienten med sammansatta vård- och omsorgsbehov behöver ett samlat och individanpassat vårderbjudande. Åtgärder behöver utformas med hänsyn till individen, det aktuella tillståndet och anpassas till förhållanden i vårdkedjans nästa steg. Det kräver stor flexibilitet och ett personcentrerat förhållningssätt av medarbetare inom både hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen. En trygg vård- och omsorgssituation för den som är äldre och sjuk kräver kunskap såväl om delarna som om helheten. Analysen visar att det till och med kan vara så illa att hälso- och sjukvårdspersonal, t ex läkare, får ett minskat engagemang i omhändertagandet av Anna eftersom man upplever att man inte får ha synpunkter på vad som behövs, inte har tid att tänka och inte förstår systemet. I och med att situationen för Anna inte förbättras återkommer hon till vården vilket förutom lidande för Anna också skapar frustration hos medarbetarna. Attityder, kunskap och uppdrag är delar som analysen lyfter fram som utvecklingsområden. 2

3 För att förbättra omhändertagandet av Annorna i vård och omsorg krävs ett uttalat uppdrag, verktyg för att hantera helheten och utrymme för flexibla lösningar som ibland går över organisatoriska gränser. I Socialstyrelsens vägledning Att ta fram ett vård- och omsorgsprogram för de mesta sjuka äldre påtalar socialstyrelsen att vård- och omsorgen för Anna behöver utformas i överenskommelse mellan huvudmännen där viktiga delar är: Identifiera målgruppen Samordnad individuell vård- och omsorgsplanering Särskilda och anpassade insatser Uppföljning För varje moment ska kommunerna och landstinget fastställa vilka rutiner som ska gälla. Huvudmännen i Sörmland bör utarbeta ett vård- och omsorgsprogram för de mest sjuka äldre som stöd till medarbetarna i arbetet med Anna 87 och andra med likartade problem. Om kommunerna och landstinget är överens om vilka personer det handlar om, har rutiner för att upprätta samordnade individuella planer, skapar utrymme för ett särskilt omhändertagande för målgruppen och efterfrågar resultat kommer det att stödja medarbetarna i att ta hand om det svåra, dvs helheten istället för att fokusera på det enkla som kan medverka till att öka både lidande och frustration. Delar av ett sådant program finns redan på plats men behöver för en ökad tydlighet dels knytas ihop i en helhet och dels göras känt bland medarbetarna. Andra delar saknas som exempelvis vissa anpassade insatser och en gemensam uppföljning. Arbetet med att ta fram vård- och omsorgsprogrammet bör ske integrerat med kliniskt förändringsarbete mot gemensamt uttalade mål. Antalet Annor i Sörmland kan beräknas, beroende på vilken definition man väljer, bestå av mellan och personer av Sörmlands ca invånare. Förslag till fortsatt arbete Skapa en gemensam definition av målgruppen Beslut om införande av vård och omsorgsprogram i Sörmland för de mest sjuka äldre fattas av VOHJS Länsstyrgruppen för närvård uppdras att vara styrgrupp för arbetet En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna och landstinget tillsätts med uppdrag att utarbeta ett förslag till vård och omsorgsprogram i Sörmland. Personal på länets tre sjukhus, vårdcentralerna och i kommunerna utbildas gemensamt i personcentrerad vård, vårdsystemets olika delar, geriatrik och gerontologi Ekonomisk ersättning till vårdcentraler och slutenvård anpassas till helhetssyn istället för anslag eller styckepris. 3

4 2 BAKGRUND SKL:s satsning gällande Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över professions- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar används av SKL för att följa utvecklingen av en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Prestationsersättningen omfattar 325 miljoner kronor som fördelas till de län som minskar indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent För ett län som uppnått uppsatta mål för indikatorerna utbetalas 70 procent av medlen till kommunerna och 30 procent till landstinget. Mätområdena undvikbar slutenvård och återinläggningar kommer att kvarstå under ANALYSMODELL För att få en ökad förståelse gällande återinläggningar inom 30 dagar har Sörmland valt att sammanställa statistik, intervjua personer som återinläggs enligt Webbkollen och sedan ringa upp återinlagda vid hemgång. Vidare analyseras dessa data av utsedda nyckelpersoner för att se mönster och sedan komma med åtgärdsförslag som rapporteras till länsstyrgrupp för närvård och gemensam nämnd VOHJS för beslut om framtida förbättringsåtgärder. Fortsatt arbete sker sedan i de lokala arbetsgrupper som närvården innefattar. Arbetsmodellen åskådliggörs nedan. Analys Förberedelse, beställning, sammanställning, tolkning HSF Statistikkörning, D-data 65+, p-nummer, diagnos, återinläggningar, vårdtillfällen Sjukhus, kommun 1 g/månad, sammanställnin g, återkoppling till verksamhet Analys Arbetsgrupp/Ledningskraft Återkoppling till Äldregrupper verksamhet 4

5 3.1 Webbkollen återinlagda Analysverktyget Webbkollen återinlagda är framtaget och testat av SKL tillsammans med 14 län, Quicksearch och Blekinge Tekniska Högskola. Ju äldre och sjukare en person är desto större är risken att bli akut inskriven i slutenvård. Var femte person över 65 år blir oplanerat återinlagd inom 30 dagar. Varför? Är det rimligt? Vad säger patienterna själva? Webbkollen återinlagda är ett webbaserat verktyg som underlättar uppföljning av oplanerad återinläggning. Metoden är enkel och ger översikt samt synliggör tänkbara orsaker till återinläggning. Uppföljningen sker med hjälp av en webbaserad enkät. Resultaten bearbetas direkt och redovisas på en webbportal. Redovisning sker på valfri nivå lokalt, regionalt och nationellt och presenteras enkelt i en färdig mall. Nedan beskrivs hur Sörmland använder Webkollen som ett redskap i arbetet med att minska återinläggningar. Den perfekta vårdplanen Intervju återinläggningar avdelning Samordnad plan, standardiserat vårdprogram Avdelning, primärvård, kommun Uppföljning av vårdplanens kvalitet, Inmatning NVK telefonintervju mobila team Återkoppling, åtgärder Ledningskraft, äldregrupper Uppföljningssköterska ( Ringaren ) Under sex månader hösten våren 2013 intervjuades patienter över 65 år som återinlades inom 30 dagar på sjukhus i Sörmland. Intervjuerna genomfördes av en uppföljningssjuksköterska (även kallad ringaren ) knuten till någon avdelning på vårdplatsenheten på respektive sjukhus. Försöket avsåg att skapa förutsättningar att prova ett nytt arbetssätt, följa upp kvaliteten på utskrivningarna från slutenvården samt att identifiera problem och att ta fram underlag för analys. Återkoppling till berörd personal har gjorts löpande för att skapa underlag för vardagsförbättringar. 5

6 Uppföljningssköterskans arbetsuppgifter Vara mottagare av beställning från vårdavdelning på uppringning. Ringa upp patienter som skrivits ut från sjukhuset efter en återinläggning och enligt fastställt formulär fråga hur det fungerar i hemmet efter sjukhusvistelsen. Uppföljningssköterskan har tillgång till journal och dokumentera samtalet i journal. Inhämta samtycke för att ta del av journalinformation och att återkoppla framkomna uppgifter till vårdavdelningen eller till annan aktuell vårdgivare. Sammanställa avidentifierade uppgifter och redovisa statistik. Återkoppla resultat från uppringningarna till avdelningspersonal och verksamhetschef. Föreslå åtgärder för att minska antalet återinläggningar Delta i länsgemensamt analysarbete Genomföra intervjuer av återvändare på vårdavdelning och registrera resultatet i Webkollen. Sörmlands resultat från Webbkollen Andel patienter som svarat ja på nedanstående Norra 42 svarande Västra 45 svarande Södra 31 svarande 6

7 Analysdag Den 4-5 december 2012 bjöds särskilt utsedda personer av olika yrkeskategorier från olika delar av landstinget och kommunernas verksamheter för att utföra genomlysningar av ett antal olika patientberättelser som identifierats av ringarna. Nedan beskrivs en av de patientberättelser som diskuterades. Patientberättelse Anna 87 år Inskrivningsdag 11/9 Tidigare sjukdomar: Hypertoni. Anna är änka och bor i lägenhet. Hon har hemtjänst 3 gånger per dag. Sammanfattning av inläggningsanteckning: Har ramlat flera gånger i hemmet senaste månaderna. Efter fall för 3 veckor sedan har hon ont i vänster ben. Vid ankomst så ont att hon inte kan stödja på benet. Enligt dotter ohållbar hemsituation då hon ej kan klara sig själv. Röntgen visar ingen skelettskada. Läggs in på vårdavdelning för vårdplanering p g a ohållbar hemsituation. Kallelse till vårdplanering skickas 13/9. Utskrivningsklar 13/9. Vårdplanering sker 17/9. Vid utskrivning: Blivit insatt på Dolcontin och vårdplanerats, ligger kvar på avdelning i väntan på utökad hemhjälp. Remiss till vårdcentralen för ställningstagande till KOL-utredning. (Man ber inte om någon fortsatt uppföljning avseende smärtproblematiken. I remissvaret står att patienten kommer att kallas inom några månader ). T.Dolcontin 5 mg 1x2. Skrivs ut till hemmet Nytt vårdtillfälle på ortopedkliniken Smärta i vänster höft. Svårt att röra sig pga smärtan. Uppger dock att hon klarar sig bra hemma (förutom denna akuta smärta). Läggs in för smärtlindring och mobilisering, läkemedel mot smärta (Dolcontin) ökas. Får även injektion med kortison i höften 6/10. I omvårdnadsanteckning kan man läsa att hon går själv till toaletten 6/10 på fm. Senare under kvällen efter att hon fått sprutan går hon hela korridoren. Blir Utskrivningsklar 7/10. Vid utskrivning: Utökad hemtjänst samt beslut att man ska göra vårdplanering i hemmet. (Hur mycket hemtjänst har pat egentligen? Enligt anteckning från Prator är det nu hemtjänst x1 + tillsyn 2 ggr dag, + hjälp med städ och dusch. Vid första ankomst var det hemtjänst x3.). Skrivs ut till hemmet Nytt vårdtillfälle på ortopedkliniken Har nu ramlat hemma, sårskada i bakhuvudet. Har hemtjänst fyra gånger per dag. Man har ännu inte fått en tid för vårdplanering i hemmet. Pga upprepade fall i hemmet skriv patienten över till rehab kliniken Vårdtillfälle på rehabkliniken Tablett Dolcontin byts till Fentanylplåster. Ändrar i hennes blodtrycksmedicinering. Vårdplanering 30/10. Utskrivningsklar 31/10. Finns korttidsplats 7/11. Skrivs ut till korttidsplats Vid uppföljningssamtal med kommunen uppges att hon mår bra. Klarar ADL i stort sett själv. Klarar förflyttningar själv. Planeras åter hem inom den närmaste tiden. 7

8 4 RESULTAT Vid en inledande kartläggning genom intervjuer av 30 återinlagda patienter på länets tre sjukhus framkom följande brister: ofullständiga behandlingsmeddelanden sjuksköterska i kommunen vet inte vad patienten har varit inlagd för och vad som förväntas att sjuksköterska skall göra när patienten kommer hem felaktiga läkemedelslistor är ett ständigt återkommande problem patienten vet inte vem denne ska vända sig till när det gäller den fortsatta vården och har inte fått några alternativa strategier vid eventuell försämring i aktuellt sjukdomstillstånd patienten får otillräckligt med mediciner med sig hem, framför allt i samband med helger Landstinget Sörmland har via Måttdatabasen tagit fram statistik gällande återinläggningar. Dessa har ökat med 4,1 % under perioden Antalet återinläggningar fördelar sig olika över länets kommuner både avseende ingångs- och utgångsvärden. I Nyköping och Trosa minskar antal återinläggningar under perioden från ett högt ingångsvärde. I övriga kommuner ses en ökning. 8

9 Resultat från analysdagen Under diskussioner vid analysdagarna identifierades ytterligare orsaker till att patienter återinläggs inom 30 dagar samt förslag till åtgärder som kan förbättra nuvarande situation. Nedan återges diskussionen utan inbördes prioritering som underlag för fortsatt planering. Förebyggande - överrapportering Vårdplanen ska innehålla uppgifter om vilka hälso- och sjukvårdsbehov patienten har. Ordentlig överrapportering inom och mellan huvudmännen. Tydligare kommunikationsvägar till hemsjukvården. Olika journalsystem som ställer högre krav på tydlighet och struktur i överrapporteringen. Aktiv kontakt med hemsjukvården. Dokumentation i Prator patienten behöver skrivas in i hemsjukvården för uppföljning av fallrisk och medicinering. Fallrapporter brist på utförda fallrapporter och vad fallrapporten innebär. En tydlig medicinupptrappning med uppföljning i hemsjukvården och återrapporteringen till ansvarig läkare. Besluta om datum för vårdplanering i hemmet. För att ge ökad trygghet för patienten. Vårdplatsenheten ska signalera till nästa vårdnivå så att man vet att någon tar över ansvaret. Närvårdsteam/mobila med doktor borde kunna vara kvalitetshöjande om man kunnat kontakta ett sådant som brygga mellan sluten och öppen vård. Slutenvårdens förlängda arm. Hembesök av paramedicin för att se hur det fungerar hemma redan första gången inför vårdplaneringen. Åtgärda det som krävs inför hemgång och lämna över till kommunen. Uppföljning - återkoppling Remiss som inkluderar uppföljning. Den läkare som skriver ut bör få respons på hur utskrivningen fungerat. Rutiner för aktiv och direkt avvikelseuppföljning (ranking, tårta etc). Forum behövs för att fånga upp och diskutera svagheter i systemet. Följa vad som händer avseende återinläggningar, återkoppla till berörda, förfina och se samband. Återkoppling till politik i kommuner och landsting för att förbättra beställningarna för denna målgrupp. Personcentrerad vård Personcentrerad vård skulle göra att man når längre. Alla tänker Vad kan jag göra för Anna? För att nå personcentrerad vård måste det skapas en kultur- och attitydförändring bland all personal. Utred orsaken till att Anna kommer in (återkommande fall) istället för att vänta på vårdplanering. Identifiera riskpatienter snabbspår? Gå från organisationsorienterade dokumentationssystem till system som är strukturerat utifrån patientens individuella behov och som följer patienten över vårdgivargränser. 9

10 Attityd Personal inklusive läkare kan kalla till vårdplanering men upplever att hen inte ska ha synpunkter på vilka åtgärder som bör göras i kommunen. Patienten ska ansöka själv. Doktorn måste få ha synpunkter på vad patienten klarar av i det egna hemmet. Om man inte får det minskar engagemanget från läkare. Man behöver ha utbildning på båda håll för en konstruktiv dialog. Läkare på sjukhuset har bilden av att man ska akta sig för att ge synpunkter på vad primärvården gör därmed blir remissen felriktat vag. Läkarna behöver engagera sig i den fortsatta vården efter utskrivningen. Behöver förstå vad vårdplanering är. Utbildning för AT-läkarna och nya sköterskor. Det är också mycket attityder som sitter i väggarna och man måste få med hela gruppen och ha med biståndshandläggarna. Diskussioner kan föras utifrån identifierade patientrisker på patientsäkerhetsronder samt med vårdcentralernas medicinska rådgivare. Sprida kunskap om ringarnas erfarenheter och hur det fungerar på olika sätt. Rehabilitering Mobilisering/vardagsrehabilitering inom ramen för vårdavdelningens arbete från första till sista dagen. Omfördelning av paramedicinska insatser till avdelningar där Annor vårdas. Helhet Vi måste stämma i bäcken dvs sträva efter ett proaktivt och förebyggande arbetssätt där risker identifieras i ett tidigt skede. Idag startar avdelningen med insatser på låg nivå för att se om det fungerar för att inte slösa resurser (ekonomi). För att minska återinläggningar behöver man identifiera Anna som skör äldre och ta grepp över hela hennes vård- och omsorgsbehov. Tydlighet för patient, anhöriga och vårdgrannar när en vårdstrategi byts mot en annan - tydliga rutiner för vem som ska göra ett brytpunktssamtal. För en patient som är inskriven i hemsjukvården och har en ansvarig läkare på vårdcentralen kan sjukhuset tydliggöra det i överrapportering till vårdcentralen och be dem att genomföra ett brytpunktsamtal. Det finns en tröskel i att genomföra ett sådant samtal då vi är mer benägna att vilja fixa saker. Stanna upp en annan rutin än det normala flödet på avdelningen. Här behöver alla se människan! 10

11 Aktiv vårdtid Man ska inte kunna lägga in med vårdplanering som inläggningsorsak. Vårdplanering ska inte betyda att man inte gör något mer på sjukhuset. Under väntetiden kan man göra saker för att förbättra Annas status inför hemgång. Inled t ex KOL-utredningen när patienten ändå ligger och väntar för att snabba upp processen. Vårdöverenskommelsen med primärvården säger att primärvården ska göra grundutredning på KOL men det kanske inte alltid är effektivt. Risken att det dyker upp något i den fortsatta utredningen gör att man avhåller sig. Börjar man utreda upplever läkaren i slutenvården att han också får uppföljningsansvar. Hen väljer då att skriva en remiss till vårdcentralen istället för att inleda utredning vilket vore det bästa för patienten och effektiviteten i hela systemet. Man måste få sätta in åtgärder även om man har utskrivningsdatum. Tydlig plan behöver upprättas och kommuniceras så att alla drar åt samma håll. Idag är det en plan som bara sköterskan känner till och som man inte hinner genomföra. Vårdplanering i hemmet istället för att ligga på sjukhuset och vänta på vårdplanering. Organisering av vården Sjukhusets akutavdelningar är inte anpassade till Anna och hennes gelikar. De flesta patienter på en akutmedicinsk avdelning är av geriatrisk karaktär. Flera geriatriska rehabplatser behövs. Bättre kontinuitet på avdelningen avseende läkarinsatser (samma läkare ansvarig för vårdavdelningen längre tid). Ligger patienten på fel avdelning redan från början Placera på rätt avdelning (rehabavdelning). Var hör Anna hemma? OM hon har behov av insatser i hemmet är hon kommunens ansvar avseende sjuksköterskeinsatser. Läkarinsatser kan komma från mobila närvårdsteamet, vårdcentralen eller sjukhuset. Vårdplatsenheter och läkarna på sidan av kan det bidra till att det blir sämre engagemang i läkargruppen avseende helhet? Mobila närvårdsteamet behöver uppgraderas så att det ingår läkare. Det ska inte ta över sjuksköterskeinsatser som vi växlat över till kommunen. Renodla mobila närvårdsteamets uppdrag så att läkare kan lägga in direkt eller göra uppföljande hembesök. Överbrygga övergångar mellan öppen och sluten vård - minskar undvikbar slutenvård. Likställ uppdragen över länet för ASIH och mobila närvårdsteamet för ökad tydlighet. Särskild läkare på vårdcentralen med ansvar för hemsjukvården. Minskar behov av inläggningar. Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare. Se över paramedicinska resurser på medicinavdelningar där de mest sjuka äldre ofta hamnar. Utveckla arbetssätt för primärvårdens samordningssköterskor för äldre och multisjuka. SIP (samordnad individuell plan) Kurs för alla vad som en samordnad individuell plan ska innehålla vem ska ta bollen? De medicinska delarna ska ingå men doktor ska säga vad som behövs så att kommunen kan bedöma vad patienten behöver för insatser. 11

12 Dialog i läkargruppen så att man börjar prata om vårdplanering. Någon måste leda det resonemanget så att den diskussionen förs. Verksamhetschefen är ansvarig? Patientsäkerhetsfunktionen borde kunna initiera arbetet. Så att det blir en uppföljning. Om man ska få igång en diskussion i läkargruppen måste diskussionen initieras av läkare. Via chefsläkare, allmänläkardagar, medicinska rådgivare etc. Personalkontinuitet grundproblem då många olika personer är inblandade. Det som vårdplanerar känner inte individen och har inte kunskap om vad som inträffat under vårdtiden. Den sjuksköterska som haft ansvar för vården bör delta i planeringen inför hemgång. Ex vis genom att hon får avlösning i vårdarbetet. Rätt personer måste vara med på vårdplaneringen eller känt personligt ansvar så att man kollat vad det är för patient. Utskrivningskriterier Vi borde ha kriterier för utskrivningsklar. Liknande rutiner som vid inläggning gula och röda. I bästa fall står det att patienten bedöms vara i sitt habitualtillstånd. Behöver inte göra något status vid utskrivning förstoppad, trycksår-----etc Team Jobba med teamet på avdelningen så att inte läkarna kliver bakåt. Stöd till anhöriga genom kontakt med kurator på avdelningen I hemsjukvårdens uppdrag ingår att ge stöd även till anhöriga. 12

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus Uppföljande samtal inom 48 72 timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014 Innehåll: Bakgrund Arbetsgrupp Beskrivning av arbetsmetod

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Benner Forsberg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-04-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (3) HSN 2017-0027 Yttrande över motion 2016:43 av Tuva Lund (S)

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård Hallänningen ska kunna känna sig trygg med att få sina behov av hälso och sjukvård tillgodosedda. Målsättningen är att möta upp behoven på ett så tidigt stadium

Läs mer

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre

Projekt in- och utskrivningsklar patient. - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Projekt in- och utskrivningsklar patient - vårdkedjan för de mest sjuka äldre Bakgrund LGS beslutar 2009 att införa en gemensam modell för in- och utskrivningsklara patienter Regeringen anslår medel till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013 Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till en god vård och omsorg Optimal läkemedelsbehandling Vårdpreventivt arbetssätt

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre Ett nationellt perspektiv Jan Olov Strandell Mål för hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdslagen Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa

Läs mer

Uppföljning av Team trygg hemgång

Uppföljning av Team trygg hemgång Uppföljning av Team trygg hemgång Februari - september 2016 Handläggare: Hanna Henningsson Innehåll Bakgrund... 3 Effekter... 3 Inskrivning och vårdplanering... 3 Tillfälliga vistelser och betalningsansvar...

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen ÖK målområde Resultat Mått Läns-mått nuläge Länsmål Hur mäter vi? Uppföljning Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen Att samtliga

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen

Geriatrik Direkt. Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov. Seniordialogen Geriatrik Direkt Daniel Gustafsson, överläkare Geriatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov Seniordialogen 2012-11-07 Geriatrik direkt bakgrund vad är geriatrik direkt vad patienterna tycker hur vet vi att

Läs mer

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom Ledning: NSK-region (Nationell samverkansgrupp för kunskapsstyrning)

Läs mer

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning

Protokoll. 44 Trygg och säker utskrivning. Nämndens för socialtjänst och vård beslut. Proposition. Sammanfattning Gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Protokoll H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2015-12-11 44 Trygg och säker utskrivning Nämndens för socialtjänst och vård beslut 1.

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS Bilaga: 1. Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-026 14 Handlingsplan för bättre liv för sjuka äldre, fastställelse av Gemensamma

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016

För en välfungerande vårdkedja. Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 För en välfungerande vårdkedja Patientsäkerhetskonferensen 22 september 2016 1 Syftet med arbetet var att öka kunskaperna kring överbeläggningar och utlokaliseringar Syfte Att öka kunskaperna kring hur

Läs mer

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Nytt hälso- och sjukvårdsavtal Region Skåne och kommunerna har båda stora sjukvårdsuppdrag Utvecklingen vi möter är dynamisk och det går väldigt snabbt. Nuvarande avtal håller inte! Demografiska, tekniska

Läs mer

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Multi7 Sammanhållen vård och omsorg för äldre Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson

För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor

Läs mer

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix Denna riktlinje är gemensamt framtagen av representanter från Region Halland och kommunerna

Läs mer

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Metod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon. Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre

Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre Trygg, tillgänglig och säker vård för äldre B Bedömningsteamet, Brommageriatriken Stockholms Sjukhem: Greger Slättman Carina Metzner Rigmor Arwidsson Malin Eriksson Vårt sätt att arbeta för att förbättra

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 5 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Trygg hemgång Halland 2014

Trygg hemgång Halland 2014 Trygg hemgång Halland 2014 Tillämpningsområde: Hallands sjukhus, Vårdval Halland, Kommunerna Halland Bakgrund och syfte Utskrivnings- och uppföljningskedjan Trygg hemgång i korthet Identifiering av patienter

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3 Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Webbkollen Hemma Perioden 130130 130617 Karin Nedfors Skrift 2016:3

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Nationell satsning» Så mycket bättre Ledningsgrupp i länet (SocialKOLA) Samverkansprojekt Kramfors och Sollefteå kommun, Kramfors och Sollefteå primärvård Sollefteå sjukhus Bättre

Läs mer

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument

1(10) Samordnad vårdplanering. Styrdokument 1(10) Styrdokument 2(10) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 112 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2012-11-27 Reviderad 2013-12-16,

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt

SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard

Läs mer

1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering

1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering 1. SAMORDNAD VÅRDPLANERING SVPL-IT påverkar inte regelverket för Samordnad Vårdplanering 2. SVPL-IT Inloggning Öppna och logga in på din dator som vanligt. Stoppa in ditt SITHS - kort i kortläsaren Gå

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal

Läs mer

Lägesrapport. Närvård i västra Sörmland

Lägesrapport. Närvård i västra Sörmland P R O J E K T N A M N U T G Å V A Närvård i västra Sörmland D A T U M D I A R I E N R 15-9-8 LS-LED 15-33 Lägesrapport Närvård i västra Sörmland Syfte: Att beskriva vilka delprojekt som startat och hur

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås

Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås MINNESANTECKNINGAR 1 (1) Mötesrubrik Plats Samordningsmöte med projektledningsgrupp/utvecklingsledare/teamsamordnare Ingång 21 Västmanlands sjukhus Västerås Tidpunkt 2013-08-27 Närvarande Projektgruppen:

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus

Skaraborgs Sjukhus. Mobil närvård. Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Mobil närvård Gemensamt ansvar i praktiken utifrån individens fokus Röster från vård- och omsorgstagarna Jag har inte varit inlagd sen jag fick kontakt med närsjukvårdsteamet och jag har inte behövt larma

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Geriatriskt forum 141010. Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det? Geriatriskt forum 141010 Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg Hur började det? Organisation Närvård västra Skaraborg Närsjukvårdsteamet 2008 Nätverk Politisk

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam

Uppsala kommun, Mobilt närvårdsteam ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Uppsala Landstingsförvaltning(ar): Hälsa och Habilitering Fastställt av: Närvårdssamverkan Uppsala

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX Beslutad på strategisk nivå 2012-03-02 Ersätter tidigare dokument

Läs mer

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre

Presentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Mars 2012 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Arbetsgrupp... 3 Läkemedelsdokumentation...

Läs mer

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen

Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Hur kan vi kvalitetssäkra in- och utskrivningsprocessen Kommunikation Ansvar och roller Personcentrerat Evidens-/kunskapsbaserat Landstinget Kommunen Primärvård Socialtjänst Specialistvård Hemsjukvård

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin

Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Hälso- och sjukvårdsinsats hos patient i ordinärt boende - rutin Bakgrund Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för alla patienter som bor permanent i särskilda boendeformer eller vistas tillfälligt

Läs mer

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland

Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Antagen av SocialKOLA 2014-06-13 Handlings- och projektplan Bättre liv för sjuka äldre i Västernorrland Bakgrund Beredningsgruppen för SocialKOLA i Västernorrland (Socialchefer eller motsvarande från länets

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7

Region Norrbotten, Norrbotten Kommuner Luleå kommun, Haparanda kommun Luleå Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Rutin Pilot 25 april 9 juni 2017 INNEHÅLL Blått spår... 7 Slutenvård blått spår... 7 Sök patient... 7 Samtycke... 7 Inskrivningsmeddelande... 7 Underlag (vänster meny under SPU i Lifecare)... 7 ADL (vänster

Läs mer