Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport"

Transkript

1 Återinläggningar inom 30 dagar i Sörmland 2012 Analysrapport Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare! 1

2 1 SAMMANFATTNING Helhetssyn kan överbrygga organisatoriska brister Analysen av återinläggning av äldre inom 30 dagar på sjukhus i Sörmland visar på att organisationen för vård och omsorg i Sörmland inte stödjer ett helhetsomhändertagande om Anna 87. Det är lätt att identifiera Anna 87 i det enskilda mötet men organisatoriska gränser inom och mellan vårdgivarna, hög specialiseringsgrad och olika valfrihetskonstruktioner (LOV, vårdval, listning etc) försvårar för aktörerna att erbjuda ett helhetsomhändertagande och en trygg vårdkedja. Medarbetarna känner Anna men uppfattar inte att man har något särskilt uttalat uppdrag som omfattar helheten. Åtgärderna blir därmed enkla och i enlighet med de riktlinjer, vårdprogram och vårdprocesser som utformats för enskilda sjukdomstillstånd eller diagnoser. Åtgärder som var och en för sig inte löser Annas komplexa situation. De diagnosrelaterade vårdprocesser som utformas inom hälso- och sjukvården kvalitetssäkrar vården för den enkla och ofta yngre patienten som vårdas för ett sjukdomstillstånd i taget. De kan, i värsta fall, utgöra en fara för en äldre person med flera samtidiga sjukdomar. För att hantera den komplexa situation som uppstår när det handlar om en äldre person med flera olika sjukdomstillstånd ofta kombinerat med ett antal åldersrelaterade funktionsnedsättningar krävs något mer än det enkla. Den äldre patienten med sammansatta vård- och omsorgsbehov behöver ett samlat och individanpassat vårderbjudande. Åtgärder behöver utformas med hänsyn till individen, det aktuella tillståndet och anpassas till förhållanden i vårdkedjans nästa steg. Det kräver stor flexibilitet och ett personcentrerat förhållningssätt av medarbetare inom både hälso- och sjukvården och inom äldreomsorgen. En trygg vård- och omsorgssituation för den som är äldre och sjuk kräver kunskap såväl om delarna som om helheten. Analysen visar att det till och med kan vara så illa att hälso- och sjukvårdspersonal, t ex läkare, får ett minskat engagemang i omhändertagandet av Anna eftersom man upplever att man inte får ha synpunkter på vad som behövs, inte har tid att tänka och inte förstår systemet. I och med att situationen för Anna inte förbättras återkommer hon till vården vilket förutom lidande för Anna också skapar frustration hos medarbetarna. Attityder, kunskap och uppdrag är delar som analysen lyfter fram som utvecklingsområden. 2

3 För att förbättra omhändertagandet av Annorna i vård och omsorg krävs ett uttalat uppdrag, verktyg för att hantera helheten och utrymme för flexibla lösningar som ibland går över organisatoriska gränser. I Socialstyrelsens vägledning Att ta fram ett vård- och omsorgsprogram för de mesta sjuka äldre påtalar socialstyrelsen att vård- och omsorgen för Anna behöver utformas i överenskommelse mellan huvudmännen där viktiga delar är: Identifiera målgruppen Samordnad individuell vård- och omsorgsplanering Särskilda och anpassade insatser Uppföljning För varje moment ska kommunerna och landstinget fastställa vilka rutiner som ska gälla. Huvudmännen i Sörmland bör utarbeta ett vård- och omsorgsprogram för de mest sjuka äldre som stöd till medarbetarna i arbetet med Anna 87 och andra med likartade problem. Om kommunerna och landstinget är överens om vilka personer det handlar om, har rutiner för att upprätta samordnade individuella planer, skapar utrymme för ett särskilt omhändertagande för målgruppen och efterfrågar resultat kommer det att stödja medarbetarna i att ta hand om det svåra, dvs helheten istället för att fokusera på det enkla som kan medverka till att öka både lidande och frustration. Delar av ett sådant program finns redan på plats men behöver för en ökad tydlighet dels knytas ihop i en helhet och dels göras känt bland medarbetarna. Andra delar saknas som exempelvis vissa anpassade insatser och en gemensam uppföljning. Arbetet med att ta fram vård- och omsorgsprogrammet bör ske integrerat med kliniskt förändringsarbete mot gemensamt uttalade mål. Antalet Annor i Sörmland kan beräknas, beroende på vilken definition man väljer, bestå av mellan och personer av Sörmlands ca invånare. Förslag till fortsatt arbete Skapa en gemensam definition av målgruppen Beslut om införande av vård och omsorgsprogram i Sörmland för de mest sjuka äldre fattas av VOHJS Länsstyrgruppen för närvård uppdras att vara styrgrupp för arbetet En arbetsgrupp bestående av representanter för kommunerna och landstinget tillsätts med uppdrag att utarbeta ett förslag till vård och omsorgsprogram i Sörmland. Personal på länets tre sjukhus, vårdcentralerna och i kommunerna utbildas gemensamt i personcentrerad vård, vårdsystemets olika delar, geriatrik och gerontologi Ekonomisk ersättning till vårdcentraler och slutenvård anpassas till helhetssyn istället för anslag eller styckepris. 3

4 2 BAKGRUND SKL:s satsning gällande Sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. Det ställer stora krav på helhetssyn och samarbete över professions- och organisationsgränser. Den dagliga vården och omsorgen om äldre ska säkerställa och förebygga att den enskilde inte drabbas av sjukdomstillstånd som leder till inläggning i slutenvård som hade kunnat undvikas. Indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar används av SKL för att följa utvecklingen av en mer sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. Prestationsersättningen omfattar 325 miljoner kronor som fördelas till de län som minskar indikatorerna Undvikbar sluten vård och Återinläggningar inom 30 dagar med 10 procent För ett län som uppnått uppsatta mål för indikatorerna utbetalas 70 procent av medlen till kommunerna och 30 procent till landstinget. Mätområdena undvikbar slutenvård och återinläggningar kommer att kvarstå under ANALYSMODELL För att få en ökad förståelse gällande återinläggningar inom 30 dagar har Sörmland valt att sammanställa statistik, intervjua personer som återinläggs enligt Webbkollen och sedan ringa upp återinlagda vid hemgång. Vidare analyseras dessa data av utsedda nyckelpersoner för att se mönster och sedan komma med åtgärdsförslag som rapporteras till länsstyrgrupp för närvård och gemensam nämnd VOHJS för beslut om framtida förbättringsåtgärder. Fortsatt arbete sker sedan i de lokala arbetsgrupper som närvården innefattar. Arbetsmodellen åskådliggörs nedan. Analys Förberedelse, beställning, sammanställning, tolkning HSF Statistikkörning, D-data 65+, p-nummer, diagnos, återinläggningar, vårdtillfällen Sjukhus, kommun 1 g/månad, sammanställnin g, återkoppling till verksamhet Analys Arbetsgrupp/Ledningskraft Återkoppling till Äldregrupper verksamhet 4

5 3.1 Webbkollen återinlagda Analysverktyget Webbkollen återinlagda är framtaget och testat av SKL tillsammans med 14 län, Quicksearch och Blekinge Tekniska Högskola. Ju äldre och sjukare en person är desto större är risken att bli akut inskriven i slutenvård. Var femte person över 65 år blir oplanerat återinlagd inom 30 dagar. Varför? Är det rimligt? Vad säger patienterna själva? Webbkollen återinlagda är ett webbaserat verktyg som underlättar uppföljning av oplanerad återinläggning. Metoden är enkel och ger översikt samt synliggör tänkbara orsaker till återinläggning. Uppföljningen sker med hjälp av en webbaserad enkät. Resultaten bearbetas direkt och redovisas på en webbportal. Redovisning sker på valfri nivå lokalt, regionalt och nationellt och presenteras enkelt i en färdig mall. Nedan beskrivs hur Sörmland använder Webkollen som ett redskap i arbetet med att minska återinläggningar. Den perfekta vårdplanen Intervju återinläggningar avdelning Samordnad plan, standardiserat vårdprogram Avdelning, primärvård, kommun Uppföljning av vårdplanens kvalitet, Inmatning NVK telefonintervju mobila team Återkoppling, åtgärder Ledningskraft, äldregrupper Uppföljningssköterska ( Ringaren ) Under sex månader hösten våren 2013 intervjuades patienter över 65 år som återinlades inom 30 dagar på sjukhus i Sörmland. Intervjuerna genomfördes av en uppföljningssjuksköterska (även kallad ringaren ) knuten till någon avdelning på vårdplatsenheten på respektive sjukhus. Försöket avsåg att skapa förutsättningar att prova ett nytt arbetssätt, följa upp kvaliteten på utskrivningarna från slutenvården samt att identifiera problem och att ta fram underlag för analys. Återkoppling till berörd personal har gjorts löpande för att skapa underlag för vardagsförbättringar. 5

6 Uppföljningssköterskans arbetsuppgifter Vara mottagare av beställning från vårdavdelning på uppringning. Ringa upp patienter som skrivits ut från sjukhuset efter en återinläggning och enligt fastställt formulär fråga hur det fungerar i hemmet efter sjukhusvistelsen. Uppföljningssköterskan har tillgång till journal och dokumentera samtalet i journal. Inhämta samtycke för att ta del av journalinformation och att återkoppla framkomna uppgifter till vårdavdelningen eller till annan aktuell vårdgivare. Sammanställa avidentifierade uppgifter och redovisa statistik. Återkoppla resultat från uppringningarna till avdelningspersonal och verksamhetschef. Föreslå åtgärder för att minska antalet återinläggningar Delta i länsgemensamt analysarbete Genomföra intervjuer av återvändare på vårdavdelning och registrera resultatet i Webkollen. Sörmlands resultat från Webbkollen Andel patienter som svarat ja på nedanstående Norra 42 svarande Västra 45 svarande Södra 31 svarande 6

7 Analysdag Den 4-5 december 2012 bjöds särskilt utsedda personer av olika yrkeskategorier från olika delar av landstinget och kommunernas verksamheter för att utföra genomlysningar av ett antal olika patientberättelser som identifierats av ringarna. Nedan beskrivs en av de patientberättelser som diskuterades. Patientberättelse Anna 87 år Inskrivningsdag 11/9 Tidigare sjukdomar: Hypertoni. Anna är änka och bor i lägenhet. Hon har hemtjänst 3 gånger per dag. Sammanfattning av inläggningsanteckning: Har ramlat flera gånger i hemmet senaste månaderna. Efter fall för 3 veckor sedan har hon ont i vänster ben. Vid ankomst så ont att hon inte kan stödja på benet. Enligt dotter ohållbar hemsituation då hon ej kan klara sig själv. Röntgen visar ingen skelettskada. Läggs in på vårdavdelning för vårdplanering p g a ohållbar hemsituation. Kallelse till vårdplanering skickas 13/9. Utskrivningsklar 13/9. Vårdplanering sker 17/9. Vid utskrivning: Blivit insatt på Dolcontin och vårdplanerats, ligger kvar på avdelning i väntan på utökad hemhjälp. Remiss till vårdcentralen för ställningstagande till KOL-utredning. (Man ber inte om någon fortsatt uppföljning avseende smärtproblematiken. I remissvaret står att patienten kommer att kallas inom några månader ). T.Dolcontin 5 mg 1x2. Skrivs ut till hemmet Nytt vårdtillfälle på ortopedkliniken Smärta i vänster höft. Svårt att röra sig pga smärtan. Uppger dock att hon klarar sig bra hemma (förutom denna akuta smärta). Läggs in för smärtlindring och mobilisering, läkemedel mot smärta (Dolcontin) ökas. Får även injektion med kortison i höften 6/10. I omvårdnadsanteckning kan man läsa att hon går själv till toaletten 6/10 på fm. Senare under kvällen efter att hon fått sprutan går hon hela korridoren. Blir Utskrivningsklar 7/10. Vid utskrivning: Utökad hemtjänst samt beslut att man ska göra vårdplanering i hemmet. (Hur mycket hemtjänst har pat egentligen? Enligt anteckning från Prator är det nu hemtjänst x1 + tillsyn 2 ggr dag, + hjälp med städ och dusch. Vid första ankomst var det hemtjänst x3.). Skrivs ut till hemmet Nytt vårdtillfälle på ortopedkliniken Har nu ramlat hemma, sårskada i bakhuvudet. Har hemtjänst fyra gånger per dag. Man har ännu inte fått en tid för vårdplanering i hemmet. Pga upprepade fall i hemmet skriv patienten över till rehab kliniken Vårdtillfälle på rehabkliniken Tablett Dolcontin byts till Fentanylplåster. Ändrar i hennes blodtrycksmedicinering. Vårdplanering 30/10. Utskrivningsklar 31/10. Finns korttidsplats 7/11. Skrivs ut till korttidsplats Vid uppföljningssamtal med kommunen uppges att hon mår bra. Klarar ADL i stort sett själv. Klarar förflyttningar själv. Planeras åter hem inom den närmaste tiden. 7

8 4 RESULTAT Vid en inledande kartläggning genom intervjuer av 30 återinlagda patienter på länets tre sjukhus framkom följande brister: ofullständiga behandlingsmeddelanden sjuksköterska i kommunen vet inte vad patienten har varit inlagd för och vad som förväntas att sjuksköterska skall göra när patienten kommer hem felaktiga läkemedelslistor är ett ständigt återkommande problem patienten vet inte vem denne ska vända sig till när det gäller den fortsatta vården och har inte fått några alternativa strategier vid eventuell försämring i aktuellt sjukdomstillstånd patienten får otillräckligt med mediciner med sig hem, framför allt i samband med helger Landstinget Sörmland har via Måttdatabasen tagit fram statistik gällande återinläggningar. Dessa har ökat med 4,1 % under perioden Antalet återinläggningar fördelar sig olika över länets kommuner både avseende ingångs- och utgångsvärden. I Nyköping och Trosa minskar antal återinläggningar under perioden från ett högt ingångsvärde. I övriga kommuner ses en ökning. 8

9 Resultat från analysdagen Under diskussioner vid analysdagarna identifierades ytterligare orsaker till att patienter återinläggs inom 30 dagar samt förslag till åtgärder som kan förbättra nuvarande situation. Nedan återges diskussionen utan inbördes prioritering som underlag för fortsatt planering. Förebyggande - överrapportering Vårdplanen ska innehålla uppgifter om vilka hälso- och sjukvårdsbehov patienten har. Ordentlig överrapportering inom och mellan huvudmännen. Tydligare kommunikationsvägar till hemsjukvården. Olika journalsystem som ställer högre krav på tydlighet och struktur i överrapporteringen. Aktiv kontakt med hemsjukvården. Dokumentation i Prator patienten behöver skrivas in i hemsjukvården för uppföljning av fallrisk och medicinering. Fallrapporter brist på utförda fallrapporter och vad fallrapporten innebär. En tydlig medicinupptrappning med uppföljning i hemsjukvården och återrapporteringen till ansvarig läkare. Besluta om datum för vårdplanering i hemmet. För att ge ökad trygghet för patienten. Vårdplatsenheten ska signalera till nästa vårdnivå så att man vet att någon tar över ansvaret. Närvårdsteam/mobila med doktor borde kunna vara kvalitetshöjande om man kunnat kontakta ett sådant som brygga mellan sluten och öppen vård. Slutenvårdens förlängda arm. Hembesök av paramedicin för att se hur det fungerar hemma redan första gången inför vårdplaneringen. Åtgärda det som krävs inför hemgång och lämna över till kommunen. Uppföljning - återkoppling Remiss som inkluderar uppföljning. Den läkare som skriver ut bör få respons på hur utskrivningen fungerat. Rutiner för aktiv och direkt avvikelseuppföljning (ranking, tårta etc). Forum behövs för att fånga upp och diskutera svagheter i systemet. Följa vad som händer avseende återinläggningar, återkoppla till berörda, förfina och se samband. Återkoppling till politik i kommuner och landsting för att förbättra beställningarna för denna målgrupp. Personcentrerad vård Personcentrerad vård skulle göra att man når längre. Alla tänker Vad kan jag göra för Anna? För att nå personcentrerad vård måste det skapas en kultur- och attitydförändring bland all personal. Utred orsaken till att Anna kommer in (återkommande fall) istället för att vänta på vårdplanering. Identifiera riskpatienter snabbspår? Gå från organisationsorienterade dokumentationssystem till system som är strukturerat utifrån patientens individuella behov och som följer patienten över vårdgivargränser. 9

10 Attityd Personal inklusive läkare kan kalla till vårdplanering men upplever att hen inte ska ha synpunkter på vilka åtgärder som bör göras i kommunen. Patienten ska ansöka själv. Doktorn måste få ha synpunkter på vad patienten klarar av i det egna hemmet. Om man inte får det minskar engagemanget från läkare. Man behöver ha utbildning på båda håll för en konstruktiv dialog. Läkare på sjukhuset har bilden av att man ska akta sig för att ge synpunkter på vad primärvården gör därmed blir remissen felriktat vag. Läkarna behöver engagera sig i den fortsatta vården efter utskrivningen. Behöver förstå vad vårdplanering är. Utbildning för AT-läkarna och nya sköterskor. Det är också mycket attityder som sitter i väggarna och man måste få med hela gruppen och ha med biståndshandläggarna. Diskussioner kan föras utifrån identifierade patientrisker på patientsäkerhetsronder samt med vårdcentralernas medicinska rådgivare. Sprida kunskap om ringarnas erfarenheter och hur det fungerar på olika sätt. Rehabilitering Mobilisering/vardagsrehabilitering inom ramen för vårdavdelningens arbete från första till sista dagen. Omfördelning av paramedicinska insatser till avdelningar där Annor vårdas. Helhet Vi måste stämma i bäcken dvs sträva efter ett proaktivt och förebyggande arbetssätt där risker identifieras i ett tidigt skede. Idag startar avdelningen med insatser på låg nivå för att se om det fungerar för att inte slösa resurser (ekonomi). För att minska återinläggningar behöver man identifiera Anna som skör äldre och ta grepp över hela hennes vård- och omsorgsbehov. Tydlighet för patient, anhöriga och vårdgrannar när en vårdstrategi byts mot en annan - tydliga rutiner för vem som ska göra ett brytpunktssamtal. För en patient som är inskriven i hemsjukvården och har en ansvarig läkare på vårdcentralen kan sjukhuset tydliggöra det i överrapportering till vårdcentralen och be dem att genomföra ett brytpunktsamtal. Det finns en tröskel i att genomföra ett sådant samtal då vi är mer benägna att vilja fixa saker. Stanna upp en annan rutin än det normala flödet på avdelningen. Här behöver alla se människan! 10

11 Aktiv vårdtid Man ska inte kunna lägga in med vårdplanering som inläggningsorsak. Vårdplanering ska inte betyda att man inte gör något mer på sjukhuset. Under väntetiden kan man göra saker för att förbättra Annas status inför hemgång. Inled t ex KOL-utredningen när patienten ändå ligger och väntar för att snabba upp processen. Vårdöverenskommelsen med primärvården säger att primärvården ska göra grundutredning på KOL men det kanske inte alltid är effektivt. Risken att det dyker upp något i den fortsatta utredningen gör att man avhåller sig. Börjar man utreda upplever läkaren i slutenvården att han också får uppföljningsansvar. Hen väljer då att skriva en remiss till vårdcentralen istället för att inleda utredning vilket vore det bästa för patienten och effektiviteten i hela systemet. Man måste få sätta in åtgärder även om man har utskrivningsdatum. Tydlig plan behöver upprättas och kommuniceras så att alla drar åt samma håll. Idag är det en plan som bara sköterskan känner till och som man inte hinner genomföra. Vårdplanering i hemmet istället för att ligga på sjukhuset och vänta på vårdplanering. Organisering av vården Sjukhusets akutavdelningar är inte anpassade till Anna och hennes gelikar. De flesta patienter på en akutmedicinsk avdelning är av geriatrisk karaktär. Flera geriatriska rehabplatser behövs. Bättre kontinuitet på avdelningen avseende läkarinsatser (samma läkare ansvarig för vårdavdelningen längre tid). Ligger patienten på fel avdelning redan från början Placera på rätt avdelning (rehabavdelning). Var hör Anna hemma? OM hon har behov av insatser i hemmet är hon kommunens ansvar avseende sjuksköterskeinsatser. Läkarinsatser kan komma från mobila närvårdsteamet, vårdcentralen eller sjukhuset. Vårdplatsenheter och läkarna på sidan av kan det bidra till att det blir sämre engagemang i läkargruppen avseende helhet? Mobila närvårdsteamet behöver uppgraderas så att det ingår läkare. Det ska inte ta över sjuksköterskeinsatser som vi växlat över till kommunen. Renodla mobila närvårdsteamets uppdrag så att läkare kan lägga in direkt eller göra uppföljande hembesök. Överbrygga övergångar mellan öppen och sluten vård - minskar undvikbar slutenvård. Likställ uppdragen över länet för ASIH och mobila närvårdsteamet för ökad tydlighet. Särskild läkare på vårdcentralen med ansvar för hemsjukvården. Minskar behov av inläggningar. Vi släcker bränder men hinner inte sätta upp brandvarnare. Se över paramedicinska resurser på medicinavdelningar där de mest sjuka äldre ofta hamnar. Utveckla arbetssätt för primärvårdens samordningssköterskor för äldre och multisjuka. SIP (samordnad individuell plan) Kurs för alla vad som en samordnad individuell plan ska innehålla vem ska ta bollen? De medicinska delarna ska ingå men doktor ska säga vad som behövs så att kommunen kan bedöma vad patienten behöver för insatser. 11

12 Dialog i läkargruppen så att man börjar prata om vårdplanering. Någon måste leda det resonemanget så att den diskussionen förs. Verksamhetschefen är ansvarig? Patientsäkerhetsfunktionen borde kunna initiera arbetet. Så att det blir en uppföljning. Om man ska få igång en diskussion i läkargruppen måste diskussionen initieras av läkare. Via chefsläkare, allmänläkardagar, medicinska rådgivare etc. Personalkontinuitet grundproblem då många olika personer är inblandade. Det som vårdplanerar känner inte individen och har inte kunskap om vad som inträffat under vårdtiden. Den sjuksköterska som haft ansvar för vården bör delta i planeringen inför hemgång. Ex vis genom att hon får avlösning i vårdarbetet. Rätt personer måste vara med på vårdplaneringen eller känt personligt ansvar så att man kollat vad det är för patient. Utskrivningskriterier Vi borde ha kriterier för utskrivningsklar. Liknande rutiner som vid inläggning gula och röda. I bästa fall står det att patienten bedöms vara i sitt habitualtillstånd. Behöver inte göra något status vid utskrivning förstoppad, trycksår-----etc Team Jobba med teamet på avdelningen så att inte läkarna kliver bakåt. Stöd till anhöriga genom kontakt med kurator på avdelningen I hemsjukvårdens uppdrag ingår att ge stöd även till anhöriga. 12

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg

Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Projekt Så mycket bättre Sammanhållen vård och omsorg Samverkansprojekt Sollefteå sjukhus - slutenvården Primärvård i Sollefteå och Kramfors kommun Äldreomsorgen i Sollefteå och Kramfors kommun Pågår april

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Esther ledningsgrupp

Esther ledningsgrupp MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, gula villan, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Kerstin Carlsson, Eksjö kommun Ann-Katrin Henrysson, Eksjö kommun Jill Malmqvist, Eksjö kommun Ingela

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2012-04-27 GNVO11-037 19 Utvärdering av den kommunaliserade hemsjukvården, redovisning

Läs mer

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö

Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Projekt KLARA SVPL Strukturerat Vårdplaneringsmöte Samarbete SDF Örgryte-Härlanda verksamheten Medicin/Geriatrik/Akutmottagning Område 2, SU/Ö Berith Kjellén, Eva-Karin Elkjaer, Roger Svensson, Ann-Charlotte

Läs mer

Mobil Närvård Skaraborg

Mobil Närvård Skaraborg Välkomna Mobil Närvård Skaraborg Bakgrund 96.000 invånare 6 kommuner 10 vårdcentraler varav 4 privata Skaraborgs sjukhus Lidköping Startskottet för Närvård västra Skaraborg år 2001 Ledningsgruppen träffas

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003

REVISIONSRAPPORT. Vårdkedjan för äldre. Uppföljning av tidigare granskning. Landstinget Halland och. Varbergs kommun. Maj 2003 REVISIONSRAPPORT Uppföljning av tidigare granskning Vårdkedjan för äldre Landstinget Halland och Varbergs kommun Maj 2003 Bengt André Christel Eriksson Jean Johansson (1) Innehållsförteckning Sammanfattning...3

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL

Utskrivningsprocess. Utskrivningsplanering Hemma. Inlagd på sjukhus. Initiering av hemgång. Bedömning inför hemgång GRÖN GUL Utskrivningsprocess Inlagd på sjukhus Initiering av Utskrivningsplanering Hemma Bedömning inför GRÖN GUL RÖD < 72 tim uppföljande telefonsamtal Utskrivningsprocess Vägen ut INVENTERING Planera för god

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vägen till en grönare spindel Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner! Vetlanda kommun Ca 26 000 invånare Länets största kommun till ytan glesbygd Ca 1000 anställda inom vård- och omsorg

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd

1 Tidig identifiering av livshotande tillstånd MIG riktlinjer för alla avdelningar Centrallasarettet, Växjö samt Länssjukhuset Ljungby. Ansvarig: Pär Lindgren, Anestesikliniken Kerstin Cesar, MIG-ALERT ansvarig 2010-05-19 1 Tidig identifiering av livshotande

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Reviderad 101108 VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090916 RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION Biståndsärende bedömer och beslutar efter ansökan från den enskilde. n skickar uppdraget till enhetschefen

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar Ett samarbete med olika kompetenser för att skapa metod, handledning, frågeställningar, webb och en användarvänlig portal för vårdens personal och chefer

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se

Rapportera mera. www.samverkanstorget.se 2014-04-15 Rapport Rapportera mera Avvikelsehantering i samverkan mellan kommun och region inom Göteborgsområdet Hösten 2013 2014-04-15 Sammanställt av: Andreas Ericson, Göteborgs stad Anita Nilsson, processledare,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser 0 Förord Syftet med denna skrift är att visa på vägar för hur kommuner och landsting kan ta ytterligare konkreta steg för att skapa en mer sammanhållen

Läs mer

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping

Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping Sammanställning av anteckningar från grupparbete om personcentrerad vård 17 mars 2015 Linköping 1(6) Frågeställningarna: Hur påverkar personcentrerad vård professionerna sjuksköterskan, barnmorskan, biomedicinska

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde

Uppdrag och målsättning. Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Styrgrupp FoU-råd Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda, kontinuerlig förändring ökad kvalitet, värde Uppdrag och målsättning Utveckling av vård och omsorg Gör annorlunda,

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten

Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nationella IT-strategin för vård och omsorg Region Norrbotten Nätverk 1 Föreläsare Jon Malmström, VGR ITSA Organisation och arbetsmodell Länsstyrgrupp Stimulansmedel Arbetsgrupp Vård och omsorgsperso nal

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård

När den ena handen vet vad den andra gör. Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård När den ena handen vet vad den andra gör Samverkan i vårdkedjan vid in/utskrivning till/från slutenvård Lst: Dnr 701-3336-2008 701-3338-2008 701-3339-2008 SoS: Dnr 44-1537/08 44-1538/08 44-1539/08 FÖRORD

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

Information till dig som har opererats för höftfraktur

Information till dig som har opererats för höftfraktur Information till dig som har opererats för höftfraktur Höftfraktur Den här informationen vänder sig till dig som har ramlat och brutit höften. Namn:... Operationsmetod:... Operationsdag:... Operationsläkare:...

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Bättre liv för sjuka äldre i Kalmar län 2010-2014 En resa för att förbättra vård och omsorg God

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i

När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i När den ena handen vet vad den andra gör När dem Riktlinjer för samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvården i Östergötland När den ena handen vet vad den andra gör... Riktlinjer för samverkan

Läs mer

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar

Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Analysarbete - Undvikbar slutenvård och Återinskrivningar inom 30 dagar Sammanfattning av slutrapporter från projekt med analysmedel i Göteborgsområdet 2014 2015-01-19 Sammanfattning av slutrapporter Göteborgsområdet

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012. Analysrapport1 1 BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Analysrapport1 SAMMANHÅLLEN VÅRD OCH OMSORG 2012 Analysrapport1 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen avseende prestationsbaserade

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel

kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel kommunen som vårdgivare Information till Dig som är hemsjukvårdspatient, får rehabiliteringsinsatser och/eller hjälpmedel 2013-06-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunen som vårdgivare 3 Hemsjukvårdspatient 3

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1

TID. efter behov. » kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor. Beställd tid i äldreomsorgen 1 TID efter behov» kvalitetssäkrade bedömningar för vård på lika villkor Beställd tid i äldreomsorgen 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning

Läs mer

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år

Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Rapport från arbete kring Personer med förvärvad hjärnskada under 65 år Temagrupp Mitt i Livet Oktober 2014 Bakgrund till rapporten Temagrupp Mitt i Livet spänner över ett antal olika målgrupper vilka

Läs mer

Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b

Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b Användarhandbok och rutiner för användare av Meddix IT-stöd för Samordnad vårdplanering i Varbergs kommun och Halland Version 2010-02-25b www.meddix.se Innehållsförteckning 1 Inloggning...3 2 Huvudbild

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun

Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Handlingsplan/riktlinjer för uppbyggnad av lokala äldreteam för målgruppen multisjuka /multisviktande vid hälsocentralerna i Gävle kommun Samarbete i Vården för multisjuka äldre med Empati och Ansvar Gävle

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998

Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 1 Granskning av journaler inom medicinkliniken NU-sjukvården patienter med hög återinskrivningsfrekvens 1998 För Vårdkedjeprojektet våren 1999 Lisbeth Appelqvist Projektledare Doris Lundin Vårdchef 2 Inledning

Läs mer

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans

Övriga frågor: Singapore Fokusambulans MÖTESANTECKNINGAR 1(6) Plats: Ulfsparresalen, hus 17, Höglandssjukhuset Eksjö Närvarande: Johanna Svahn, Eksjö kommun Magdalena Fritzon, Nässjö kommun Malin Johansson, Nässjö kommun Jeanette Öhrlund, Nässjö

Läs mer

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport

Projekt - Anpassningsstöd, delrapport 2013-02-04 AN-2013/73.739 1 (6) HANDLÄGGARE Eva Lindqvist 08-535 37888 Eva.lindqvist.2@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Projekt - Anpassningsstöd, delrapport Förslag till beslut Äldreomsorgsnämnden tar

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov.

OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. OFVI Förenklad process i KLARA SVPL för patienter med oförändrat vård-och omsorgsbehov. Funktionen finns sedan april 2011 Används endast inom LGS som Pilotprojekt - Kallelse skickas med förslag att använda

Läs mer

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI)

Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL. Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) Utvärdering av pilot i regiongemensam rutin och IT-stödet KLARA SVPL Patienter med oförändrade vård - och omsorgsinsatser (OFVI) LGS-området 2011-05-02-2012-03-31 Utförd av: LGS SAMSA mars 2012 1 Sammanfattning

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping

Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård i hemmet, ASIH - teamet, primärvård och kommunal hälso- och sjukvård i Norrköping och Söderköping Samverkansdokument för vårdens övergångsställen Giltig from: 2013-02-13 Giltig tom: 2014-01-01 Fastställt av: Samverkansrådet Diarienummer: NSÖ 2013-58 Riktlinje för samverkan mellan Avancerad sjukvård

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

Hur det ser ut i verkligheten

Hur det ser ut i verkligheten Hur det ser ut i verkligheten Sköra äldre har behov av annan organisering Nätverkens 11:e nationella konferens, Södra Berget, Sundsvall, 5 feb 2014 Ulla Gurner 076-762 50 39 ulla.gurner@telia.com Äldre

Läs mer