Årsredovisning 2012 MB 1

Transkript

1 Årsredovisning

2 Under 2012 antogs ett nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet av Nässjö och Vetlanda kommuner. Målet är bland annat att minska brott, olyckor och kostnader för materiella skador. Kunskapsprojektet Ung säkerhet vänder sig till skolbarn/-ungdomar från årskurs 3 till gymnasiet och tar upp allt från faran med levande ljus till varför bilbältet kan rädda liv vid en trafikolycka. Under året etablerade sig de brottsförebyggande frågorna ordentligt i förbundet I KORTHET Olyckorna i Sverige kostar samhället 65 miljarder kronor. Det svenska försvaret kostar landets skattebetalare 45 miljarder kronor. Merparten av olyckskostnaderna belastar förvånansvärt nog inte den offentliga plånboken; två tredjedelar av kostnaderna finansierar den enskilde medborgaren och näringslivet. Nässjö och Vetlanda kommuner skiljer sig inte från de övergripande trenderna i landet. I Nässjö kommun kostade 2011 exempelvis bränderna samhället 24,3 miljoner kronor, i Vetlanda kommun 25,8 miljoner kronor. Lägger man samman kostnaderna för brand, drunkning, fallolyckor och vägtrafikolyckor uppgår notan till 215,2 miljoner kronor i Nässjö kommun och 186,7 miljoner kronor i Vetlanda kommun. Ambitionen att fokusera på att arbeta olycksförebyggande känns viktigare än någonsin; bevisligen finns här mångmiljonbelopp att spara. Det första avstampet för att strukturerat arbeta med förebyggande frågor togs i januari då medlemskommunerna antog Handlingsprogram för skydd och säkerhet 1.2. Under innevarande programperiod fokuserar vi, tillsammans med våra medlemskommuner, på sex mål sex områden där både lidande och kostnader kan minskas. Under året etablerade sig de brottsförebyggande frågorna ordentligt i förbundet. Som en del i Nässjö kommuns överenskommelse om samverkan med polisen arrangerade förbundet till exempel en kunskapsdag om hedersrelaterat våld och förtryck i september. Astrid Schlytter, docent i rättssociologi och forskare vid Stockholms universitet, gav en skrämmande bild av hur det kan vara att, som ung kvinna eller man med invandrarbakgrund, leva i en struktur som inte tillåter den unga/unge att leva efter andra former än de som familjen/släkten valt. Mycket av förbundets arbete mot att förebygga olycka är riktat mot barn och ungdomar. Kunskapsprojektet Ung säkerhet, som startades för något år sedan, vänder sig till skolbarn/-ungdomar från årskurs 3 till gymnasiet och tar upp allt från faran med levande ljus till varför bilbältet kan rädda liv vid en trafikolycka. Trygghetsvandringar på skolor och föreläsningen Inför vuxenlivet är andra koncept för att stärka barns och ungdomars säkerhet. Föreläsningen Inför vuxenlivet - där försäkringsbolag, banker, skatteverk, räddningstjänst med flera informerar om det egna ansvaret som vuxen och vilka krav samhället ställer - har sitt ursprung i bland annat att vi vid bostadsbränder noterat att unga vuxna sällan har sina hem försäkrade. Denna okunskap är naturligtvis katastrofal för den som drabbas. 2

3 126 kurser hölls i brand/ säkerhet under 2012 Sjukfrånvaron bland samtliga medarbetare i förbundet var under ,5 procent av den sammanlagda arbetade tiden. Under året har två nya brandingenjörer tillträtt inom Höglandets räddningstjänstförbund. Det innebär en kompetensförstärkning inom bland annat tillståndsärenden inom brandfarliga och explosiva varor. Även förbundets utbyte med vänorten Kavango River i Namibia har under året präglats av förebyggandetanken. En representant från funktionen Skydd mot olyckor var under två veckor på plats i Kavango River för att berätta hur man kan arbeta med att förebygga olyckor och vilka effekter det kan ge. Det traditionella olycksavhjälpande arbetet har under 2012 på allvar fått sällskap av ambitionen att i allt större utsträckning försöka förebygga nödlägen. Räddningstjänst är numera EN av flera strängar på förbundets lyra, varför förbundets namn, räddningstjänstförbund, kommit att bli missvisande. Under året har vi arbetat med att utveckla skyddet, säkerheten och tryggheten i våra medlemskommuner på en mängd olika sätt. Detta arbete vi för ambition att utveckla och förfina under 2013 i fortsatt riktning mot helhetsgreppet samhällsskydd. innehåll Förvaltningsberättelse 4 HRF och handlingsprogrammet 6 Personalbokslut 8 Investeringsredovisning 10 Driftsredovisning 12 HRF och dess verksamhet 14 Drift och underhåll 16 Kris och beredskap 17 Myndighetsutövning inkl. sotningsverksamhet 18 Skydd mot olyckor 20 Stöd till insats 21 HRF s räkenskaper 14 Resultaträkning 22 Balansräkning 22 Kassaflödesanalys 23 Tilläggsupplysningar och noter 24 Direktionens godkännande 26 3

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse 2012, ett år där idéerna blivit verklighet... För Höglandets räddningstjänstförbund (HRF) har 2012 varit ett år som präglats av idéerna som blivit verklighet. Under flera år har vi fört samtal om vikten av att förebygga olyckor, samhällets krishantering, kommunorganisationernas interna skydd och brottsförebyggande frågor. Under 2012 har detta tydligt gått från ord till handling. Arbetet är visserligen i sin linda i vissa frågor - till exempel brottsförebyggande arbetet och det interna skyddet i kommunorganisationen - men det finns där och HRF har en roll som kunskapsspridare, pådrivare och samordnare. Frågan vad har brandkåren med detta att göra kommer inte lika ofta idag som tidigare. Produktionsvolymen har succesivt ökat år från år, något som är mycket glädjande då detta är ett tecken såväl på personalens engagemang som på efterfrågan på våra tjänster. Vad det gäller insatsverksamheten kan naturligtvis volymökningen ifrågasättas, men vid närmare granskning så syns det att ökningen har sin grund i breddning av vår service då vi agerar inom nya områden till exempel hjärtstartslarm och trafikolycka med mindre omfattning. Årets resultat blev bättre än budgeterat. På sista raden står kr. Det positiva utfallet beror i stora stycken på en återbetalning av försäkringsavgifter från Fora på kr och som är av engångskaraktär. Resultatet ger förbundet möjlighet att återställa fonden för övningsområde som användes för att minska underskott Dessutom kan, förhoppningsvis, en efterlängtade amortering göras på de lån som togs vid förbundets bildande Förbundet har vid flera tillfällen fört upp frågan om vikten av en ekonomi där verksamhetens nettokostnader inte överstiger 98 procent av medlemmarnas bidrag och övriga intäkter. En god ekonomisk hushållning är en förutsättning för att kunna bedriva en långsiktigt trovärdig verksamhet. För att uppnå detta behövs en större förståelse för frågan och att budget ska inkludera utrymme för god ekonomisk hushållning. Framtiden är vår är en klyscha, men den kan med fördel användas vad gäller HRF. Hos oss, som hos alla andra, kommer dock inte framgång utan kunskap och hårt målmedvetet arbete. För att fortsätta det vi påbörjat behöver vi höja effektiviteten ytterligare. Vi har gått från att vara en beredskapsorganisation till en kunskapsorganisation som producerar tjänster. Produktion utanför insatsuppdraget har gått från ett fåtal utövare till att i princip samtliga medarbetare är involverade i det som vi, lite slarvigt, kallar driftuppdraget. För att ytterligare kunna effektivisera verksamheten är en nyckelfråga hur medarbetarnas kompetens kan utvecklas för att ännu bättre kunna svara upp mot det som Greta (läs allmänheten) efterfrågar. Kompetensfrågan är viktig då förbundet står inför relativt många rekryteringar inom en femårsperiod. Medarbetarnas kompetens är en viktig förutsättning för den fortsatta resan mot en kunskapsorganisation. Men den viktigaste frågan i effektiviseringen är att hitta en ny syn på arbetstidsförläggningen inom branschen. Vi behöver skapa ett flexibelt sätt att förlägga arbetstid på, där vi kan ta tillvara medarbetarnas kompetens i såväl drifts- som i insatsuppdraget samtidigt som effektiviteten ökas. Jonas Petri förbundsdirektör 4

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5

6 HRF OCH HANDLINGSPROGRAMMET HRF och handlingsprogrammet Nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet... Efter en gedigen arbets- och förankringsprocess antog kommunfullmäktigeförsamlingarna i Nässjö och Vetlanda kommuner samt direktionen för HRF ett nytt handlingsprogram för skydd och säkerhet våren Med en risk- och sårbarhetsanalys som grund fastslås handlingsprogrammet sex mål som de tre organisationerna tillsammans prioriterar i sitt säkerhetsarbete. Målet är uppnå följande effekter i samhället: Kommunens kostnader för materiella skador på grund av åverkan ska minska med fem procent under perioden i jämförelse med Antalet brott ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet suicider och försök till suicid ska minska med fem procent i jämförelse med Antalet fallolyckor ska minska med tio procent i jämförelse med Antalet trafikolyckor ska minska med fem procent i jämförelse med Förebygga och minska konsekvenserna av störningar i dricksvattenförsörjningen. 6

7 HRF OCH HANDLINGSPROGRAMMET Förbundets aktivitetsplan I mars antog direktionen förbundets aktivitetsplan. Planen innehöll sammanlagt 37 aktiviteter varav 18 direkt strävade mot handlingsprogrammets mål. KLAR PÅGÅR EJ PÅBÖRJAD ANALYSERA UTBILDNINGSUTFALLET för 2011 och föreslå åtgärder som ökar antalet genomförda extern finansierade utbildningstimmar till timmar. ÖKA ANTALET INSATSPLANER som stärker förmåga till räddningsinsats. Särskilt fokus läggs på planer för komplicerade objekt och 2:4-objekt. PLANERA OCH FÖRBEREDA införande av handbrandsläckarservice i Nässjö kommun i förbundets regi med driftsstart INFÖRA WEBBASERAT SÄKERHETSSYSTEM, Marsh Plus, i Vetlanda kommun. GENOMFÖRA KRISLEDNINGSÖVNINGAR på förvaltningsnivå i samtliga uppdragskommuner. SKAPA SAMVERKAN I ARBETET med att förhindra fallolyckor bland äldre (med fokus på personer i eget boende). ARBETA FRAM ETT NYTT SAMVERKANSAVTAL mellan Polisen och Vetlanda kommun. Genomföra fastställda aktiviteter i samverkansavtalet mellan Polisen och Nässjö kommun. ARBETA FRAM EN PLAN för det interna skyddet i Nässjö kommun. UTBILDA INSTRUKTÖRER ENLIGT RÄDDSAM F:S PLAN och vidareförmedla inhämtade kunskaper till övriga i insatsorganisationen. SÄKERSTÄLLA INSATSORGANISATIONENS mätbara kompetensnivå. UTVÄRDERING AV FIP-FUNKTIONEN och införa egna och andras erfarenheter i organisationen. PLANERA OCH GENOMFÖRA brandskyddskontroller i fastslagen omfattning. UTVECKLA OCH INFÖRA BOSTADSTILLSYN i samband med att brandskyddskontroll genomförs. UTVECKLA OCH INFÖRA BOSTADSTILLSYN i övriga (som inte ingår i tillsynsplanen) fastigheter. SÄKERSTÄLLA TIDIG TILLGÅNG TILL BYGGPROCESSEN i Vetlanda kommun. UTREDA MÖJLIGHETEN ATT TECKNA AVTAL för larmöverföring från mindre fastigheter. SÄKERSTÄLLA SAMORDNINGSUPPDRAGET för det brottsförebyggande arbetet i Vetlanda och Nässjö kommuner Av handlingsprogrammet 18 aktiviteter var vid årets slut 13 genomförda, två påbörjade och tre inte påbörjade. Av de 37 aktiviteterna är 25 genomförda, åtta påbörjade och fyra inte påbörjade. 7

8 PERSONALBOKSLUT Personalbokslut Antalet tillsvidareanställda inom HRF har sammanlagt minskat med en tjänst jämfört med 2011 (mätt i december). Heltidsorganisationen har minskat med två personer medan deltidsorganisationen har ökat med tre personer. Inom värn har minskning skett med två personer. DELTID Mätt i december Anneberg Bodafors Forserum Korsberga Kvillsfors Landsbro Malmbäck Nässjö Vetlanda RÄDDNINGSVÄRN Anneberg Farstorp Ramkvilla HELTIDSANSTÄLLDA Nässjö Vetlanda

9 PERSONALBOKSLUT 44 år är medelåldern för tillsvidareanställd personal. MEDELÅLDER Medelåldern för tillsvidareanställd personal inom heltidsorganisationen är 44 år medan den genomsnittlige deltidsanställde är 42 år. Den högsta medelåldern har Nässjö heltid (49 år) och den lägsta har Vetlanda deltid (37 år). HÄLSOTAL Sjukfrånvaron bland samtliga medarbetare inom förbundet var under ,5 procent av den sammanlagda arbetade tiden. Sjukfrånvaron är oförändrad från år Fördelningen mellan olika ålderskategorier är enligt följande 29 år och yngre 0 procent, år 1,1 procent och 50 år och äldre 0,1 procent. Sjukfrånvaro som har en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer är 0 procent. Då antalet kvinnor i de olika grupperna understiger tio sker ingen fördelning enligt undantagsregeln i lagstiftningen. ARBETSMILJÖ Det systematiska arbetsmiljöarbetet fortsätter med bland annat skyddsronder. Risk- och konsekvensbeskrivningar genomförs vid behov. En ansats har gjorts under 2012 för att förstärka arbetsmiljöarbetet, vilket resulterat i flera insatser som sjösätts under Det är främst det psykosociala arbetet som fokuseringen har skett på, där bland annat beslut togs om att föra in en psykosocial del i skyddsrondsarbetet. TILLBUD OCH ARBETSSKADOR Fem tillbud har rapporterats, två vid övning och tre vid insats. Ett av tillbuden vid insats har resulterat i en utvärdering genomförd av funktionen Stöd till insats. Flera av tillbuden har lett till åtgärder. Det finns troligtvis oklarheter i verksamheten kring den rutin som finns för tillbudsanmälningar då det är relativt få anmälningar. Rimligtvis har det inträffat fler tillbud än vad som är dokumenterade. Insatser för att öka medvetenheten ska göras vid arbetsmiljöutbildning Under 2012 gjordes två arbetsskadeanmälningar. En av dessa har skett vid insats och en vid fysisk träning. Ingen av arbetsskadeanmälningarna har lett till någon sjukfrånvaro. JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD En ny jämställdhet och mångfaldsplan är antagen av direktionen för Arbetet med att öka medvetenheten och kunskapen i organisationen har påbörjats 2012 med hjälp av MSB:s jämställdhet- och mångfaldsutvecklare. Inom deltidsorganisationen och värn finns fyra kvinnliga brandmän. I heltidsorganisationen finns fyra kvinnliga medarbetare, dock ingen i insatsorganisationen. 9

10 INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsredovisning Objektsgrupper BRANDBILAR Ingående bokfört värde , ,80 Anskaffning ,00 0,00 Avskrivning , ,40 Utgående bokfört värde , ,40 MASKINSTEGE/HÄVARE Ingående bokfört värde , ,60 Anskaffning 0,00 0,00 Avskrivning , ,30 Utgående bokfört värde , ,30 INVENTARIER 5 ÅR Ingående bokfört värde , ,40 Anskaffning , ,10 Inkomst 6 318,30 Avskrivning , ,80 Utgående bokfört värde , ,40 INVENTARIER 10 ÅR Ingående bokfört värde , ,70 Anskaffning , ,60 Avskrivning , ,20 Utgående bokfört värde , ,10 10

11 INVESTERINGSREDOVISNING Investeringsredovisning forts. Objektsgrupper LARMKLÄDER Ingående bokfört värde , ,40 Anskaffning 0,00 0,00 Avskrivning , ,20 Utgående bokfört värde 0, ,20 SMÅBILAR Ingående bokfört värde , ,00 Anskaffning , ,00 Avskrivning , ,10 Utgående bokfört värde , ,90 ÖVNINGSPLATSER Ingående bokfört värde 0,00 0,00 Anskaffning ,50 0,00 Avskrivning 0,00 0,00 Utgående bokfört värde ,50 0,00 TOTALER Ingående bokfört värde , ,00 Anskaffning , ,70 Inkomst 0, ,30 Avskrivning , ,20 Utgående bokfört värde , ,20 11

12 DRIFTSREDOVISNING Driftsredovisning Budget 2012 Bokslut 2012 Avvikelse mot budget FÖRBUNDSLEDNING Intäkter , ,3 576,3 101,1% (Varav medlemsbidrag) , ,0 0,0 100,0% 8 883, ,2 400,8 95,5% NETTOKOSTNAD , ,1 977,1 MYNDIGHET Intäkter , ,7-305,3 88,7% Kostnader 2 630, ,0 203,0 92,3% NETTOKOSTNAD -60,0 42,3-102,3 BRANDSKYDDSKONTROLL Intäkter , ,0 119,0 103,8% Kostnader 3 048, ,0 201,0 93,4% NETTOKOSTNAD -52,0-372,0 320,0 SKYDD MOT OLYCKOR Intäkter , ,5-200,5 91,7% Kostnader 8 088, ,5 28,5 99,6% NETTOKOSTNAD 5 678, ,0-172,0 DRIFT O UNDERHÅLL Intäkter -780,0-864,5 84,5 110,8% Kostnader , ,7-121,7 101,0% NETTOKOSTNAD , ,2-37,2 STÖD TILL INSATS Intäkter -990, ,6 484,6 148,9% Kostnader , , ,0 104,4% NETTOKOSTNAD , ,4-666,4 KRIS OCH BEREDSKAP Intäkter , ,3 41,3 101,9% Kostnader 3 477, ,5 724,5 79,2% NETTOKOSTNAD 1 342,0 576,2 765,8 HRF TOTALT Intäkter , ,9 799,9 101,2% Kostnader , ,8 285,1 99,6% NETTOKOSTNAD -570, , ,0 12

13 HRF och dess verksamhet 13

14 HRF OCH DESS VERKSAMHET HRF och dess verksamhet under 2012 HRF arbetar i två parallella organisationer; en organisation för det dagliga (drift) och en vid utlarmning till olyckshändelse (insats). Den absoluta huvuddelen av den samlade arbetstiden, 97 procent, läggs i driftsorganisationen. Tre procent av arbetstiden är medarbetarna ute på larm och hjälper till i olika nödlägen. Driftsorganisationen består av fem avdelningar, eller funktioner: Stöd till insats, Skydd mot olyckor, Myndighetsutövning, Drift och underhåll samt Kris och beredskap. Förbundet leds av en ledning som till stöd har ett kansli för hantering av frågor inom personaladministration, ekonomi, administration och information. Förbundet har 54 heltidsanställda, varav 44 ingår i insatsorganisationen. KANSLI Personalsamordnare, registrator/sekr/arkivarie (extern), ekonom (extern) personal/lön, kansli, ekonomi/ekonomiadm LEDNING Förbundsdirektör/räddningschef stf räddningschef, bitr. förbundsdirektör ledning, ekonomi, projekt, information. FUNKTION: INSATS Räddningschef i beredskap, brandingenjör, insatsledare, styrkeledare, brandman FUNKTION STÖD TILL INSATS Insatsutveckling Insatsuppföljning Övning & utbildning Servicegrad Förmåga till insats Deltid FUNKTION SKYDD MOT OLYCKOR Utbildning CAD Säkerhetskontroll Handbrandsläckarservice Utvecklingsprojekt FUNKTION DRIFT & UNDERHÅLL Teknisk service Byggnader och inventarier Fordon FUNKTION MYNDIGHETS- UTÖVNING Brandskyddskontroll Tillsyn Brandfarlig vara Automatiska brandlarm FUNKTION KRIS & BEREDSKAP 14

15 HRF OCH DESS VERKSAMHET Ledning med kansli Funktionschef: Jonas Petri Antal tjänster: 5 varav två tjänster köps från medlemskommunerna Resultat 2012: kronor Uppdraget i korthet: Funktionen ansvarar för ledning och styrning, utredning/ärendeberedning, utvärdering/ uppföljning, övergripande ekonomihantering, projektledning, personaladministration, löneadministration, och internkontroll. Uppdragen information/marknadsföring, ekonomiadministration samt kansli köps av medlemskommunerna, men leds av förbundsledningen. Under året har ledning och kansli jobbat med ledningsorganisationen för att utveckla samtalet mellan chef och medarbetare. Utbildning har bedrivits i medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar. Lönekriterier har införts. Satsningar har gjorts på information och utbildning i jämställdhet och mångfald med deltagande i nationella och regionala utbildningar parallellt med egna utbildningar och arbete i förbundet. Funktionen har arbetat fram en ny jämställdhet- och mångfaldsplan. Båda områdena är stora och viktiga och kommer att fortsätta att var prioriterade under flera år. HRF är en aktiv part i samarbetet inom RäddSam F och F-samverkan. Samverkan i länet är en central byggsten vid större händelser och i möjligaste mån har därför arbetet med RäddSam F varit prioriterat. Under 2012 har förbundet bidragit med ca 25 procent av en årsarbetare till räddningskontoret samt 354 arbetade timmar (436 timmar enligt överenskommelse) till det gemensamma arbetet inom RäddSam F. Funktionen har också varit aktiv i relationen med medlemskommunerna. Två av de årliga träffarna för medlemsdialog mellan direktionen och kommunstyrelsernas presidier har genomförts och därutöver har även en utbildningsdag för kommunstyrelsernas ledamöter genomförts. Funktionen är en aktiv part i medlemskommunerna och deltar aktivt i respektive medlemskommuns chefs- respektive ledningsgrupp samt aktiviteter. FRAMTIDEN Arbetet med att utveckla chefer och medarbetare kommer att fortsätta. I det kommer ett arbete med nya tankar kring arbetstidsförläggning att behövas. Samtliga medarbetare behöver fortsätta att utveckla sina uppdrag och kombinationen mellan drift och insatsuppdrag i syfte att öka effektiviteten och minska passiv beredskapstid. Vidare behöver vi fortsätta arbetet med jämställdhet och mångfald för att ytterligare öka vår förmåga att hantera Elände/nödläge. RäddSam F och F Samverkan går in i en ny utmaning i samband med ny regionindelning och en nationell myndighet för Polisen. I det är det viktigt att delta i förändringen och att behålla och eventuellt ytterligare stärka det samarbete som vi har skapat med RäddSam F och F Samverkan.ue Nyckeltal Tid inom RäddSam F (timmar) Tid inom räddningskonto 20 % 20 % 25 % Antal direktionsmöten Antal besök hemsidan Antal utgåvor FörbundsNytt

16 HRF OCH DESS VERKSAMHET Drift och underhåll Funktionschef: Roger Johansson Antal tjänster: 7 Resultat 2012: kronor Uppdraget i korthet: Funktionen är uppdelad i tre verksamhetsområden: byggnader och inventarier, fordon samt teknisk utrustning. Även uppdraget att samordna förbundets inköpsverksamhet åvilar funktionen. Under 2012 har renovering och ombyggnad av lokaler fortgått enligt plan för att tillgodose förbundets behov. Brandstationen i Malmbäck har renoverats och bl. a. fått nya omklädningsrum för både damer och herrar samt en funktionell lektionssal. På stationen i Nässjö har överflödiga logement gjorts om till kontorsrum. I Vetlanda har grunden färdigställts till det nya utbildningshus som ska användas för både inter och extern utbildning. Under året påbörjades även projektering av ett övningsområde i anslutning till brandstationen i Nässjö. Samtliga brandstationer har uppdaterats med utalarmering via Rakel, detta som en anpassning till SOS Alarms nya teknik. Även ytterligare radiostationer i rakelsystemet har anskaffats. På fordonssidan har en ny släckbil levererats till Vetlanda stationen, sex nya FIP-bilar av märket VW Caddy 4x4 har köpts in för att ersätta de bilar som varit med sedan uppstarten av FIP-funktionen. FRAMTIDEN Under 2013 ska fordonsparken utökas med en ny tankbil och några av besiktningsbilarna ska bytas. Ambitionen är att, tillsammans med berörda fastighetsägare, kunna fortsätta arbetet med att fräscha upp förbundets lokaler inte minst då på deltidsstationerna. Målet är också att utbildningshuset i Vetlanda ska bli färdigställt och satt i drift under året. Nyckeltal Brandstationer Brandfordon, större Småfordon Släpfordon/motosprutor

17 HRF OCH DESS VERKSAMHET Kris och beredskap Funktionschef: Cecilia Gerhardsson (tf) Antal tjänster: 7 Resultat 2012: kronor Uppdraget i korthet: Uppdraget är att samordna, driva och utveckla dels krisberedskapsarbetet i Nässjö, Vetlanda och Sävsjö kommuner dels arbetet med det olycksförebyggande arbetet enligt Handlingsplan för skydd och säkerhet. De brottsförebyggande frågorna har lyfts fram under året och därmed har också förväntningarna på funktionens samordningsroll ökat. I januari undertecknade Nässjö kommun och polismyndigheten i länet överenskommelse om samverkan och lite senare under året påbörjades arbetet med att skriva fram en ny överenskommelse mellan polisen och Vetlanda kommun. Överenskommelserna gör att det brottsförebyggande arbetet inom vissa områden blir förtydligat och prioriterat. I 2013 års budgetarbete överförde Vetlanda kommun resurser för samordning av folkhälsofrågan i allmänhet, ANDT-arbetet i synnerhet, eftersom forskning visar att det finns en stark koppling mellan brottslighet och bruk av till exempel alkohol och narkotika. Under året uppstod två vakanser som gav möjlighet till justeringar inom funktionen. I slutet av året rekryterades folkhälsokompetens in i funktionen, vilket gör det möjligt att svara upp mot Vetlanda kommuns krav på ett bra sätt. Handlingsprogrammet för skydd och säkerhet 1.2 antogs av medlemmarna i januari och i kölvattnet av beslutet har Centrala säkerhetsgruppen i Vetlanda och OCKI-gruppen i Nässjö, med stöd av funktionen, lagt ned mycket arbete på att ta fram aktiviteter för att uppnå handlingsprogrammets sex mål. Under året har också utbildning och övning genomförts i kommunorganisationerna utifrån de krav som ställs i Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Funktionen har en nära och god samverkan med funktionen Skydd mot olyckor. Det finns ett antal projekt/uppgifter där arbetet sker gränsöverskridande. Tillsammans har funktionerna under året sett till att närmare sandpåsar nått ut till kommuninvånarna i Nässjö och Vetlanda kommuner. Sandpåsarna är en aktivitet för att uppnå målet minskat antal fallolyckor. Arbetet med att utveckla skolprojektet Ung säkerhet är ett annat exempel där innehållet som ska riktas mot eleverna i årskurs 7 tagit form under året. FRAMTIDEN Under 2013 kommer funktionen att arbeta med att förbättra de interna arbetsprocesserna, utifrån den genomlysning av funktionen som pågår. Målet är att öka både effektivitet och kvalitet ytterligare. Under året ska även arbetsformerna för folkhälsofrågan och ANDT i relation till Vetlanda kommun utvecklas och implementeras. Funktionen har tio aktiviteter, av större eller mindre omfattning, i förbundets aktivitetsplan som ska genomföras under året. Några av dem är avvecklingen av Höredaförrådet, framarbetande av plan för medlemskommunernas interna skydd samt genomförande av projektet Kamratstödjare inom förbundet. Nyckeltal Antal övningar/utbildningstillfällen per medlemskommun Antal flytvästlån Antal dagar som flytvästar varit utlånade Antal utdelade sandpåsar jan-mars + nov-dec

18 HRF OCH DESS VERKSAMHET Myndighetsutövning inkl. sotningsverksamheten Funktionschef: Jörgen Samuelsson Antal tjänster:10 Resultat 2012: kronor Uppdraget i korthet: Funktionens uppdrag är indelat sex verksamhetsområden: sotning, tillsyn, yttrande, skriftlig redogörelse, brandfarlig och explosiva varor och automatiska brandlarm. Någon vecka in på det nya året tillträdde två nya brandingenjörer sina tjänster inom förbundet. Det innebar att funktionen åter fick ingenjörskompetens till arbetsuppgifter som handläggning av ärenden inom kommunernas byggprocess samt tillståndsärenden inom brandfarliga och explosiva varor. Ny lagstiftning inom området brandfarliga och explosiva varor hade trätt i kraft under hösten 2011, och efter beslut i kommunerna fördes detta ansvar över till förbundet. Under sommaren genomförde funktionen en inventering av bostadslägenheter i s.k. radhus i medlemskommunerna. Inventeringen omfattade ett 70-tal fastigheter. Anledningen var att det visat sig finnas brister i brandskyddet i denna typ av byggnader, vilket upptäckts vid bränder som inträffat på andra platser i landet. Syftet var att dokumentera viktig information om dessa radhus och riskklassificera dem så att räddningstjänstens operativa arbete vid en insats kan underlättas och effektiviseras. I projektet ingick också att föreslå förbättringar av de radhus vars brandskydd inte var tillräckligt bra. Vid årsskiftet tog förbundet över den lagstadgade brandskyddskontrollen inom Nässjö kommun. Någon upphandling av ny entreprenör var inte aktuellt då avtalet löpte ut vid årsskiftet eftersom förbundet avsåg att bedriva denna verksamhet i egen regi på samma sätt som förbundet gjort i Vetlanda kommun sedan Två nya medarbetare anställdes och idag har förbundet fyra brandskyddskontrollanter anställda. När förbundet tog över brandskyddskontrollen i Nässjö så utökades arbetsuppgifterna. I samband med brandskyddskontroll genomförs numera även en s.k. bostadstillsyn. Denna tillsyn utförs enligt lagen om skydd mot olyckor och inriktas mot den enskilde fastighetsägaren/nyttjanderättshavaren. FRAMTIDEN Inom funktionen pågår det ett arbete med att utveckla förbundets engagemang i kommunernas byggprocesser enligt plan- och bygglagen. Bättre rutiner måste skapas så att förbundet tidigare blir involverad i processen. Det skulle medföra att brandskyddsfrågor m.m. skulle komma att förtydligas i kommunernas bygglovsärenden. För att få ett bra resultat av den genomförda radhusinventeringen är det viktigt att uppföljning genomförs, inte minst med hänsyn till ägare och boende i de fastigheter där bland annat brister i brandsektioneringar påträffats. Inom sotningsverksamheten ska möjligheterna utredas om det går att genomföra bostadstillsyn även i det fastighetsbestånd där brandskyddskontroll för närvarande inte genomförs. Det gäller bland annat flerbostadshus och bostadsfastigheter som inte är försedda med någon form av eldstäder. 18

19 HRF OCH DESS VERKSAMHET Nyckeltal 2010, antal 2010, utförda 2011, antal 2011, utförda 2012, antal 2012, utförda Tillsyn LSO Tillsyn LBE Tillstånd brandfarliga varor Tillstånd explosiva varor Yttrande polismyndighet Yttrande sociala myndigheter Ansökan egensotning Föreläggande BSK Byggsamråd Brandskyddskontroller, HRF Bostadstillsyner, HRF Övriga besiktningar, HRF

20 HRF OCH DESS VERKSAMHET Skydd mot olyckor Funktionschef: Morgan Miledal Antal tjänster: 16,5 Resultat 2012: kronor Uppdraget i korthet: Funktionens uppdrag består av fyra områden: utbildning, säkerhetskontroll, CAD samt service av handbrandsläckare. Funktionen har fortsatt att utvecklas på ett positivt sätt under Vissa utbildningar, som t.ex. brandutbildning, har minskat något jämfört med året innan. Detta är något som är att betrakta som normalt med tanke på att kommunutbildningarna genomförs i en inte jämt fördelad utbildningscykel. Antalet utförda utbildningar totalt har dock ökat i jämförelse med förra året och är också det högsta hittills, mycket tack vare fler utförda sjukvårdsutbildningar än kalkylerat och att utbildningarna i skolan, årskurs 3, 5, 7 och gymnasiet kommit igång. Utöver externa utbildningar, 345 stycken (274 stycken 2011), har området deltagit i olika former av informationskampanjer, till exempel studiebesök, kampanjer, brandskyddsinformation och förevisningar där funktionen sammanlagt träffat och informerat över personer. Ytterligare en arbetsuppgift inom funktionen är interna sjukvårdsutbildningar för förbundets personal, vilka var 58 stycken vilket är en ökning jämfört med 2011 (34 st). Funktionen har utvecklat den uppsökande informationsarbete, numera kallad HRF-modellen till att inte bara gälla hembesök, utan även innebär att förbundet finns utanför olika affärer i handelsområdena i Vetlanda och Nässjö och ibland även på andra strategiska platser vissa dagar i månaden. Genom HRF-modellen har personer fått information. Arbetet med brandskyddskontroll/säkerhetskontroll har i stort löpt på som planerat och under 2012 genomfördes 25 SBA-skyddskontroller, 412 prov av automatiskt brandlarm/sprinkler, 10 prov av rökluckor och 17 utrymningsövningar. Område CAD ritade under året 86 utrymningsplaner/insatsplaner. Det är mindre än kalkylerat, men beror delvis på att det i slutet av året prioriterades att digitalisera befintliga insatsplaner för att stärka förmåga till insats, vilket har påverkat volymen negativt. FRAMTIDEN Under året kommer ett nytt utbildningshus att ställas iordning i Vetlanda för att förbundet ska kunna erbjuda scenariobaserad extern utbildning. Samma strävan finns i Nässjö på det nya övningsfältet som projekteras där. Arbetet fortsätter med att optimera områdets personalresurser mellan stationerna och verka för en större flexibilitet. Funktionen arbetar också med att ta fram nya utbildningskoncept och hitta nya marknader. Ytterligare marknadsföring och en förtydligad bild av HRF så som en förebyggande kunskapsorganisation som jobbar med riskhantering, utbildning och trygghet för våra kommuninvånare är ett tydligt mål som ska eftersträvas under året. 20