Höglandets räddningstjänstförbund. Årsredovisning

Transkript

1 2011 Höglandets räddningstjänstförbund Årsredovisning

2 2011 kort och koncist Uppdraget att släcka bränder har fått sällskap av en mängd andra uppgifter som i mångt och mycket handlar om att påverka kommuninvånarens attityder och förhållningssätt. Begreppet det breda perspektivet har nu slagit rot i vår verksamhet. Vi har lämnat eran som brandkår bakom oss till förmån för räddningstjänsten och runt hörnet skymtar uppdraget samhällsskyddet en naturlig konsekvens av just det breda perspektivet är året då budget och verksamhet började gå i takt utifrån samhällets och medlemskommunernas nya förväntningar års underskott kan noteras som ett tillfälligt avbrott i en annars lång svit av år med positiva resultat. För 2011 redovisar förbundet ett resultat om 1,1 miljoner kronor. Under året tog vi på allvar steget in i uppbyggnaden av kommunikationssystemet Rakel. Ett budgettillskott gjorde det möjligt att successivt köpa in och ansluta radioenheter allt eftersom. Vid årets slut hade minst ett fordon vid samtliga stationer utrustats med en Rakelterminal. Ung säkerhet är ett kunskaps- och attitydarbete som påbörjades inom förbundet för något år sedan, men som vuxit och utvecklats inte minst under Vi har fått med oss skolan i vårt arbete och tillsammans med NTF, Trafikverket, Polisen, ambulanssjukvården med flera så har vi utvecklat ett koncept där barn och unga i förskolan, årskurs 3, 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet får kunskaper i brand- och trafik säkerhet. I september ägnades en av årets kunskapsdagar med ett tiotal förtroendevalda från respektive medlemskommun åt just unga människors attityder till trafiksäkerhet. Brandman Anders Brunnberg från räddningstjänsten i Norrtälje kommun berättade på ett väldigt osminkat sätt om deras arbete i området, vilket gav inspiration till nya grepp i vårt arbete. Under senhösten utvecklade några engagerade medarbetare tillsammans med ambulanspersonal ett lektionskoncept som vänder sig till gymnasieelever. Budskapet är klart och tydligt tänk före, efteråt kan det vara för sent. I jämförelse med fjolåret så har vår utbildningsverksamhet vuxit med 16 procent, vilket är ett ordentligt kliv i rätt riktning. Under året genomfördes 265 kurser med sammanlagt drygt deltagare. Under året ägnade vi också mycket kraft åt att arbeta fram ett nytt handlingsprogram. Programmet som gällt under perioden utvärderades under våren. I samma veva togs en risk- och sårbarhetsanalys fram och denna låg sedan till grund för det nya handlingsprogrammet, Handlingsprogram Via Barnens brandbil lär sig förskolebarnen hur de ska agera om det börjar brinna. 2 Årsredovisning 2011

3 Fallolyckor, trafik olyckor, brott, självmord och självdestruktivt beteende är viktiga frågor även i kommande styrdokument. för skydd och säkerhet 1.2 för , som antas av medlemskommunerna och förbundets direktion i början av Utvärdering och riskanalys visade att bland annat fallolyckor, trafik olyckor, brott, självmord och självdestruktivt beteende är viktiga frågor även i kommande styrdokument. Införande av brandskyddskontroll i förbundets regi även i Nässjö kommun krävde ett större förberedelsearbete under året. Två nya medarbetare rekryterades under hösten och utrustning och material införskaffades. Eftersom relativt många bostäder fortfarande värms med fastbränsle i vårt område är soteld inget ovanligt. Det faktum att kontrollerna i både Nässjö och Vetlanda kommuner förs in i förbundet gör att vi stärker brandskyddet ytterligare. Den operativa verksamheten tog mindre tid i anspråk av organisationen 2011 än Antalet larm sjönk, glädjande nog, från 924 till 897 stycken under året. Samtliga typer av larm, där vi har jämförbar statistik, sjönk. Mest minskade antalet larm till trafikolyckor. Under 2010 larmades vi till 183 olyckor, under 2011 till 127. En viktigt utveckling av det operativa arbetet har varit införandet av hjärtstartshjälp. Under 2011 sattes verksamheten i skarp drift i hela organisationen. Samtliga medarbetare, inom såväl hel- som deltid, har utbildats och vet idag hur man hanterar en defibrillator. Under året har det inträffat flera händelser i Nässjö och Vetlanda kommuner där närheten till en hjärtstartare och till utbildad personal räddat livet på människor som drabbats av hjärtstopp. Årsredovisning

4 Det här är Höglandets räddningstjänstförbund Hur offentlig verksamhet organiserar sig är sällan särskilt intressant om man inte råkar tillhöra aktuell organisation förstås. Trots det vill vi ändå ge dig en kort beskrivning av vår organisation. Vi arbetar i två parallella organisationer; en organisation för det dagliga (drift) och en när vi blir utlarmade till olyckshändelse (insats). Den absoluta huvuddelen av vår arbetstid, 97 procent, arbetar vi i driftsorganisationen. Tre procent av vår arbetstid är vi ute på larm och hjälper till i olika nödlägen. Driftsorganisationen består av fem avdelningar, eller funktioner som vi kallar det: Stöd till insats, Skydd mot olyckor, Myndighetsutövning, Drift och underhåll samt Kris och beredskap. Förbundet leds av en ledning som till stöd har ett kansli för hantering av frågor inom personaladministration, ekonomi, administration och information. Som du ser i nyckeltalen är vi 56 heltidsanställda, varav 44 ingår i insatsorganisationen. Unga lär sig säkerhet Ökad kunskap bland barn och ungdomar inom det här området är jätteviktigt, säger Martin Trofast, brandman och en av förbundets medarbetare som arbetar med att utveckla och införa Ung säkerhet i skolorna i Vetlanda och Nässjö kommuner. Olyckorna kostar samhället varje år mångmiljardbelopp och i mångt och mycket handlar 4 Årsredovisning 2011 Martin Trofast och Daniel Lind arbetar med Ung säkerhet. Det är ett mycket bra initiativ att låta barnen regelbundet möta räddningstjänst och polis. Anna Petersson

5 det faktiskt om den enskildes attityd och hur han eller hon beter sig i olika situationer, fortsätter han. Statistiken visar att cirka barn i ålder 0-17 år årligen vårdas på grund av olycksfall. Sverige är ett relativt säkert land för barn och olyckstrenden är svagt nedåtgående för både pojkar och flickor. Under ett par år har Ung säkerhet vuxit fram. Det började i det lilla med Barnens brandbil för förskolebarn, ett koncept som idag genomförs fullt ut i både Nässjö och Vetlanda kommuner. Nästa steg kommer i årskurs 3 då undervisningen handlar om brandsäkerhet och hur man ska bete sig om det börjar brinna tog arbetet ordentlig fart och särskilda säkerhetsdagar utvecklades även för årskurs 5 med inriktning mot cykelvett och trafiksäkerhet. Under hösten utarbetades även ett koncept som vänder sig till gymnasieeleverna. För gymnasieeleverna handlar det mycket om trafiksäkerhet. De är ju på väg att ta körkort, fortsätter Martin. I den åldern är vi ju odödliga och då är kanske inte alla medvetna om vad hastighet och alkohol kan ställa till med. Fallolyckor och trafikolyckor är de olyckstyper som orsakar flest vårddygn. Gruppen 15-åriga pojkar orsakar flest vårddygn, vilket går att härleda till trafik- och moped relaterade situationer. Upp till 70 procent av alla olyckor med barn och ungdomar i vägtrafik sker i tätbebyggda områden. 15-åriga grabbar med moped i tätort har med andra ord en förhöjd olycksrisk. Därför kommer vi att ägna 2012 till att utveckla ett utbildningsupplägg som passar in i årskurs 8, mitt i moppeåldern, berättar Daniel Lind. Anna Petersson är rektor på Bäckseda skola i Vetlanda med elever upp till årskurs 6. Anna är mycket positiv till arbetet med Ung säkerhet. Det är ett mycket bra initiativ att låta barnen regelbundet möta räddningstjänst och polis, konstaterar hon. Barnens brandbil besöker skolan varje år och det fungerar ypperligt. Barnen tar till sig allt och får en mycket bra kunskapsgrund som de inte sällan tar med sig hem dessutom. Vet du hur du ska göra om det börjar brinna eller om olyckan är framme? Öka din säkerhet med mer kunskap Under 2011 utbildade vi personer i brandsäkerhet och i grundläggande sjukvård. Vill du lära dig Första hjälpen eller hur du brandsäkrar ditt hem? Mer information finns att läsa på vår hemsida Låna flytväst De flesta vet att en flytväst är en bra livförsäkring när man ska ut på sjön eller havet. Trots detta slarvar en och annan och litar istället till sin simkunnighet. Sedan ett par år tillbaka kan allmänheten låna flytvästar av oss gjordes rekordmånga flytvästlån. I Vetlanda lånades 185 flytvästar ut under sammanlagt 383 dagar. I Nässjö var motsvarande siffra 172 västar under 352 dagar. Rädda liv som är i uppenbar fara, men utsätt inte dig själv för risker. Utrym lokalen. Glöm inte att stänga fönster och dörrar. Bege dig till uppsamlingsplats om en sådan finns förutbestämd. Varna dem som hotas av branden så att också de kan sätta sig i säkerhet. Larma genom att utlösa brandlarmet om sådant finns eller ring larmnumret 112 från en säker plats. Möt upp räddningstjänsten när de kommer. Släck om du har tillgång till släckutrustning och bedömer att du kan släcka. Utsätt inte dig själv för onödiga risker. Använd inomhusbrandpost eller handbrandsläckare. Årsredovisning

6 Det känns skönt att vi äntligen har kommit upp i rätt antal medarbetare med rätt kompetens. Tomas Andersson Hur blir man deltidsbrandman? En av Sveriges snabbaste En jämförelse bland Sveriges kommuner visar att Höglandets räddningstjänstförbund har en av landets kortaste inställelsetider. Från det att SOS Alarm mottar larmet tills dess att den första räddningspersonen är på plats är mediantiden 8,7 minuter i Nässjö kommun och 10,3 minuter i Vetlanda kommun. Mediantiden för landets snabbaste räddningstjänst är 7,3 minuter. Deltidsbrandman en nyckelposition numera Deltidsorganisationen behöver nya medarbetare då och då. På flera lite större orter inom förbundets geografiska område (Nässjö och Vetlanda kommuner) finns deltidskårer bemannade med deltidsanställda brandmän som inställer sig vid larm. De har ett vanligt arbete och bor på orten. Att arbeta som deltidsanställd brandman innebär att du har god fysik, körkort samt att du bor och arbetar inom ett område av 6-8 minuter från ortens brandstation. Vi utbildar dig i din anställning. Din grundutbildning är tio veckor. Normalt har du beredskap för att rycka var tredje till fjärde vecka. I din anställning ingår också att öva någon kväll i månaden. Är du intresserad? Säg brandman och du tänker antagligen på dem som bemannar brandstationerna i Nässjö och Vetlanda. Sanningen är den att den 44 man starka heltidsbemanningen kompletteras och förstärks med 128 deltidsbrandmän och 43 brandvärnsmän/-kvinnor. I och med den utryckningsorganisation som infördes 2010 så har deltidsbrandmannens roll stärkts väsentligt, säger Morgan Miledal, områdesansvarig för deltidsorganisationen. Många uppgifter som förr bara utfördes av heltidsbrandmän, till exempel rökdykning, förutsätter numera medarbetare även från deltidsstyrkan, fortsätter han. Många deltidsbrandmän känner av att de blivit allt viktigare för insatsen som helhet. Under 2010 och 2011 har antalet deltidsanställda brandmän ökat med drygt 20 personer. Framför allt har antalet deltidsbrandmän vid heltidsstationerna ökat. Nyanställningarna har också fört med sig att många genomgått utbildning i olika omgångar. Det känns skönt att vi äntligen har kommit upp i rätt antal medarbetare med rätt kompetens, säger Tomas Andersson, platschef vid deltiden i Vetlanda. Numera har vi till och med några medarbetare som kan hoppa in som ersättare vid sjukdom och ledigheter, vilket är jättebra. Vid deltiden i Nässjö haltar bemanningen fortfarande något. Vi har haft en positiv trend de senaste åren och vi har kommit en bra bit på vägen, även om vi fortfarande saknar några medarbetare, säger Anders Axelsson, platschef i Nässjö. 6 Årsredovisning 2011

7 Räddningstjänsten handlägger explosiv ansökan... Hösten 2010 kom en ny lag som reglerar hantering av brandfarliga och explosiva varor. Den största förändringen för invånarna i Nässjö och Vetlanda kommuner är att det numera är till oss, Höglandets räddningstjänstförbund, som man vänder sig till när man behöver tillstånd för att transportera, förvara och försälja till exempel dynamit och krut. Vi är också den myndighet som ger tillstånd för innehav av större mängder brandfarliga varor till exempel gasol, diesel, bensin och en del gaser, berättar Rasmus Frid, brandingenjör. Polisen har kvar tillstånd för vissa sprängarbeten samt vapentillstånd. Enligt lagstiftaren är tillstånd för brandfarliga varor en fråga för landets kommuner, men Nässjö och Vetlanda kommuner har fört över ansvaret på räddningstjänstförbundet. Det är ju inte så väldigt många tillstånd det årligen rör sig om i varje kommun och därför blir det effektivare att samla tillståndshanteringen för den här typen av varor hos en instans där man kan bygga upp kunskap och rutiner för handläggningen., konstaterar Rasmus Frid. En av de vanligaste explosiva varorna är fyrverkerier. Den vanlige kommuninvånaren behöver inget tillstånd för att vare sig köpa, förvara eller skjuta upp sina nyårsraketer. Det enda han/hon måste tänka på att följa respektive kommuns lokala ordningsföreskrift som brukar reglera när och var man får skjuta fyrverkerier. Men den som försäljer nyårsraketerna måste ha ett tillstånd som man ansöker om hos oss. Eldar du säkert? Att värma huset med fast bränsle kräver regelbundna kontakter med både brandskyddskontrollanten och sotaren (om du inte ansökt om att få sota själv). Dessutom kräver det kunskap i hur man eldar på ett säkert sätt. Här kommer några råd: Elda med torr och ren ved inget annat. Braskaminen behöver vila lika länge som du eldat i den, innan du eldar igen. Elda försiktigt. Tumregeln är aldrig mer än två kilo per timme. Pyrelda inte. Det innebär att man stänger syretillförseln när man eldat klart. Det leder till att tjära sätter sig i skorstenen och nästa gång man eldar kan det ta eld i skorstenen. Årsredovisning

8 Räddning från Räddning , kom! 2011 var året då kommunikationssystemet Rakel gjorde entré på allvar. Rakelsystemet är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning och ska underlättar den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med allmän ordning, säkerhet eller hälsa till exempel polis, räddningstjänst och ambulans. Sveriges riksdag beslutade 2003 om utbyggnad och införande av Rakel för att stärka den svenska krisberedskapsförmågan. Beslutet innebar att 200 olika analoga kommunikationssystem ersätts av ett enda digitalt system. I december 2010 invigdes hela Norrland som den sista delen i utbyggnaden av Rakel. Därmed hade Sverige för första gången fått ett landstäckande kommunikationssystem. För Höglandets räddningstjänstförbund har det varit en lång startsträcka, men under 2011 tog arbetet rejäla kliv framåt. Vi har en helt annan nåbarhet med en betydligt bättre ljudkvalitet i det nya systemet basstationer gör att systemet täcker 95 procent av landets yta, berättar Roger Johansson, funktionschef för Drift och underhåll och den som arbetat med att föra in Rakel i räddningstjänstförbundets organisation. Vi har några mindre vita fläckar i våra medlemskommuner, fortsätter han samtidigt som han konstaterar att kvaliteten i kommunikationen mellan polis, ambulans och räddningstjänst har förbättrats. Antingen hör du eller så hör du inte. Det klipper inte längre vilket ibland gjorde att halva meddelandet gick fram, naturligtvis med dito tillhörande missförstånd. Det ät naturligtvis en kvalitetshöjning som även den nödställde har stor glädje av. Under 2011 har minst ett fordon på varje station, hel- och deltid, utrustats med en Rakelterminal. Under året köpte vi in 30 terminaler och ytterligare är på G under nästa år. Tanken är att vi helt ska lämna det analoga systemet under hösten Rakel. 8 Årsredovisning 2011 Kvaliteten i kommunikationen mellan polis, ambulans och räddningstjänst har förbättrats. Roger Johansson och Andreas Beijer

9 Jippi det brinner! Anlagda bränder är ett samhällsproblem. Dessvärre är det den vanligaste brandorsaken idag, minst var fjärde brand är anlagd. Anlagd brand är ett allvarligt brott. Någon av landets räddningstjänster larmas ut minst en gång om dagen till en skola som drabbas av brand, cirka hälften av dessa bedöms vara anlagda. Skolbränderna kostar samhället närmare 300 miljoner kronor om året det är stora summor som bokstavligen går upp i rök. Nässjö och Vetlanda kommuner har hitintills varit förskonade från utvecklade bränder i sina skollokaler, däremot har man drabbats av ett antal tillbud. Inte sällan är tillbudet resultatet av barns och ungdomars vårdslösa lek med eld. Det går inte att blunda för de här problemen, säger Anders Ydreborg, polis i Nässjö. Det är jätteviktigt att vi vuxna markerar upp och talar om att det både är fel och farligt. Polis och räddningstjänst har sedan något år tillbaka etablerat ett bra samarbete vid de här händelserna. Vi har arbetat fram ett upplägg där vi tillsammans klart och tydligt visar på konsekvenserna av en anlagd brand, berättar Göran Axelsson, brandman och en av fyra medarbetare inom räddningstjänstförbundet som har till uppgift att tillsammans med polisen fånga upp den eller de som ligger bakom tilltaget. Vi från räddningstjänsten berättar om konsekvenserna av en brand, vad som händer egendom och människa och polisen berättar om de juridiska konsekvenserna. Barns och ungdomars förmåga att förstå konsekvenserna av sitt agerande har förändrats. Därför är det viktigt att vi räddningstjänst och polis stödjer skolan i deras arbete med de här frågorna, konstaterar Anders Ydreborg. Varje år kallas vi ett tiotal gånger till skolor i Nässjö och Vetlanda kommuner, berättar Göran Axelsson. Statistiken för riket visar att antalet skolbränder minskar successivt, jag hoppas att det ger utslag även hos oss och att denna arbetsuppgift med tiden kan skrinläggas helt. Det vore drömmen. Tips & råd Den som har kunskap om hur man beter sig i olika krissituationer är också den som hanterar läget bäst. Tips och råd om hur du kan förbereda dig för såväl den lilla händelsen som för den större finns att läsa på På kan du följa händelseutvecklingen i olika händelser. Årsredovisning

10 Vår organisation i nyckeltal Funktion Uppgift Myndighet Tillsyn LSO Tillsyn LBE Tillstånd brandfarlig vara Tillstånd explosiv vara Ledning Arbetade timmar inom Räddsam F Antal besök hemsidan Antal utgåvor FörbundsNytt Stöd till insats Antal insatser Trafikolyckor Brand i byggnad Skydd mot olyckor Antal kurser Antal deltagare Antal genomförda utbildningstim Utrymningsövningar CAD-ritningar Personal Antal medarbetare Antal heltidsanställda varav kvinnor Antal deltidsanställda varav kvinnor 4 4 Medelålder heltid Medelålder deltid Sjukfrånvaro, alla anställda, % 0,48 1,01 0,53 Sjukfrånvaro, 29 år och yngre, % 0,73 0,00 0,00 Sjukfrånvaro år, % 0,57 0,08 0,29 Sjukfrånvaro 50 år och äldre, % 0,44 1,49 0,68 Övertid drift, timmar ,5 Övertid insats, timmar Aktiviteter i handlingsprogram Tillstånd transporter eget miljöavfall Antal aktiviteter Genomförda Påbörjade Ej påbörjade Oljeavfall 400 l/år 400 l/år 400 l/år Lösningsmedelsavfall 200 l/år 200 l/år 200 l/år Avfall färg 200 l/år 200 l/år 200 l/år Lysrör 300 st/år 300 st/år 300 st/år Elektroniskt avfall 300 kg/år 300 kg/år 300 kg/år Övrigt miljöfarligt avfall 100 kg/år 100 kg/år 100 kg/år 10 Årsredovisning 2011

11 Investeringsredovisning Driftsredovisning Objektsgrupper Brandbilar Ingående bokfört värde , ,8 Anskaffning 0,0 0,00 Avskrivning , ,4 Utgående bokfört värde , ,4 Maskinstege/hävare Ingående bokfört värde , ,6 Anskaffning 0,0 0,0 Avskrivning , ,3 Utgående bokfört värde , ,3 Inventarier 5 år Ingående bokfört värde , ,4 Anskaffning , ,1 Inkomst 6 318,3 Avskrivning , ,8 Utgående bokfört värde , ,4 Inventarier 10 år Ingående bokfört värde , ,7 Anskaffning , ,6 Avskrivning , ,2 Utgående bokfört värde , ,1 Larmkläder Ingående bokfört värde , ,4 Anskaffning 0,0 0,0 Avskrivning , ,2 Utgående bokfört värde , ,2 Småbilar Ingående bokfört värde , ,0 Anskaffning 0, ,0 Avskrivning , ,1 Utgående bokfört värde , ,9 Totaler Ingående bokfört värde , ,0 Anskaffning , ,7 Inkomst , ,3 Avskrivning , ,2 Utgående bokfört värde , ,2 Budget 2011 Bokslut 2011 Avvikelse mot budget Redovisning mot budget, % Myndighet Intäkter , ,3-106,7 96,0 Kostnader 3 210, ,8 615,2 80,8 Nettokostnad 545,0 36,5 508,5 6,7 Förbundledning Intäkter , ,4-638,6 98,8 (Varav medlemsbidrag) , ,0 0,0 100,0 Kostnader 8 977, , ,7 79,8 Nettokostnad , , ,1 102,8 Brandskyddskontroll Intäkter , ,6-271,4 83,7 Kostnader 1 569, ,6-22,6 101,4 Nettokostnad -101,0 193,0-294,0-191,1 Skydd mot olyckor Intäkter , ,3-241,7 90,0 Kostnader 8 540, ,5-239,5 102,8 Nettokostnad 6 119, ,2-481,2 107,9 Drift och underhåll Intäkter -751, ,4 369,4 149,2 Kostnader , ,6-546,6 104,3 Nettokostnad , ,2-177,2 101,5 Stöd till insats Intäkter -936, ,2 367,2 139,2 Kostnader , ,9-604,9 102,6 Nettokostnad , ,7-237,7 101,1 Kris och beredskap Intäkter , ,3 54,3 102,7 Kostnader 3 385, ,8 501,2 85,2 Nettokostnad 1 400,0 844,5 555,5 60,3 HRF totalt Intäkter , ,5-467,5 99,2 Kostnader , , ,5 97,5 Nettokostnad -79, , ,0 Årsredovisning

12 RESULTATRÄKNING Not Bokslut 2011 Bokslut 2010 Verksamhetens intäkter 1, , ,4 Medlemsbidrag , ,0 (Varav Nässjö kommun) , ,0 (Varav Vetlanda kommun) , ,0 Verksamhetens kostnader 3, , ,5 (Varav pensionskostnader) , ,3 (Varav löpande pensioner) -316,3-426,6 Avskrivningar , ,5 Verksamhetens nettokostnader 1 116, ,6 Finansiella intäkter 171,1 42,0 Finansiella kostnader -162,6-84,3 Årets resultat 1 125, ,9 Upplösning avsättning (övningsfält) 0,0 441,2 Årets resultat 1 125,0-990,7 BALANSRÄKNING Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier , ,2 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar , ,0 Summa anläggningstillgångar , ,2 Omsättningstillgångar Kundfordringar 9 278, ,5 Övriga kortfristiga fordringar 1 381, ,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 704, ,7 Kassa och bank , ,8 Summa omsättningstillgångar , ,0 Summa tillgångar , ,2 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital , ,6 (därav årets resultat) 1 125,0-990,7 Avsättningar Byggnation övningsfält 0,0 0,0 Avsatt till pensioner , ,0 Summa avsättningar , ,0 Skulder Långfristiga skulder , ,0 Kortfristiga skulder , ,6 Summa skulder , ,6 Summa eget kapital, avsättningar och skulder , ,2 12 Årsredovisning 2011

13 Kassaflödesanalys Not Bokslut 2011 Bokslut 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat ,0-990,7 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet Återföring av avskrivningar , ,5 Förändring av pensionsavsättning ,0 219,0 Upplösning av avsättning övningsfält 0,0-441,2 Rörelsekapitalets förändring Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar , ,3 Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder , ,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten 6 016, ,6 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar ,3-304,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten ,3-304,9 Finansieringsverksamheten Ökning (-) / minskning (+) långfristiga fordringar ,0-219,0 Upplåning Ökning (+) / minskning (-) långfristiga skulder 0,0 0,0 Amortering 0,0 0,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten ,0-219,0 Kassaflöde/förändring av likvida medel , ,7 Likvida medel vid årets början , ,1 Likvida medel vid årets slut , ,8 Årsredovisning

14 Tilläggsupplysningar och noter Årsredovisningen har upprättats i enlighet med kommunal redovisningslag och de rekommendationer som Rådet för kommunal redovisning utger. Period (belopp i kkr). NOTER Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen , ,4 Därav: Interna intäkter 0,0 0,0 Intäkter enligt resultaträkning , ,4 Not 2 specifikation Verksamhetens intäkter Utbildning 1 552, ,8 Avtalskund 725,9 675,4 Automatlarm 1 159, ,0 Tillsyn 425,8 374,5 Brandskyddskontroll 1 398, ,7 Teknisk service 470,9 740,8 RäddSam F 709,3 0,0 Bidrag totalförsvaret 1 523, ,3 Övriga intäkter 3 064, ,9 Summa , ,4 Not 3 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen , ,5 Därav: Interna kostnader 0,0 0,0 Kostnader enligt resultaträkningen , ,5 Not 4 specifikation Verksamhetens kostnader Inköp av varor och material 2 816, ,2 Övriga externa kostnader , ,3 Varav RäddSam F-kostnader 709,3 Nedskrivningar kundfordringar 0,0 Personalkostnader , ,0 Summa , ,5 Not 5 Inventarier Ingående anskaffningsvärde , ,2 Årets inköp 1 321,3 304,9 Omklassificeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden , ,1 Ingående avskrivningar , ,0 Årets avskrivningar , ,5 Omklassificeringar Utgående ackumulerade avskrivningar , ,9 Utgående redovisat värde , ,2 Avskrivningsmetod: Linjär avskrivning Nyttjandeperioder: Brandbil 15 år Maskinsteg/Hävare 10/15 år Småbilar 5 år Övriga inventarier 5 och 10 år Not 6 Långfristiga fordringar Avsatt till pensioner exklusive ÖK-SAP , ,0 Löneskatt 5 929, ,0 Summa , ,0 Vid Räddningstjänstförbundets bildande har medlemskommunerna genom avtal förbundit sig att stå för alla kostnader för särskild ålderspension. Beloppet är upptaget som en långfristig fordran gentemot medlemskommunerna. Se not 8. Not 7 Eget kapital Balanserat eget kapital 1 518, ,3 Årets resultat 1 125,0-990,7 Summa 2 643, ,6 Not 8 Avsatt till pensioner Avsatt till pensioner exklusive ÖK-SAP , ,0 Löneskatt 5 929, ,0 Summa , ,0 Not 9 Långfristiga skulder Checkräkningskredit (3 000,0) Lån Kommuninvest 6 000, ,0 Summa 6 000, ,0 Not 10 Kortfristiga skulder Skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder 2 292, ,9 Övriga kortfristiga skulder 1 964, ,3 Upplupna kostnader , ,5 Förutbetalda intäkter 1 373, ,0 Summa , ,7 Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser KPA pension 3 574, ,0 Ansvarsförbindelser leasingkontrakt Nordea Summa 3 574, ,0 Hyres-/leasingavtal Räddningstjänstförbundet har inga hyres-/leasingavtal som kan klassas som finansiella. Organisationen har inte heller ej uppsägningsbara operationella hyres-/leasingavtal. Nyckeltal Soliditet (Eget kapital/totalt kapital) 4,1 % 2,8 % Balanslikviditet (Samtliga omsättningstillgångar/ Kortfristiga skulder) 89,8 % 80,2 % 14 Årsredovisning 2011

15 Revisionsberättelse för år 2011 för Höglandets räddningstjänstförbund Till Fullmäktigeförsamlingarna i Nässjö kommun och Vetlanda kommun. Organisationsnummer Vi, av fördundsmedlemmarna utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i Höglandets räddningstjänstförbund. Direktion och beredning ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll och återredovisning till fullmäktigeförsamlingarna. Revisorernas ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enligt uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och god revisionssed i kommunal verksamhet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvars prövning. Vi bedömer sammantaget att direktion och beredning i Höglandets räddningstjänstförund i allt väsentligt har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens och beredningens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som uppställts. Vi tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och beredning samt enskilda ledamöterna i dessa organ. Vi tillstyrker att Höglandets räddningstjänstförbunds årsredovisning för 2011 godkänns. Nässjö Höglandets räddningstjänstförbund Nässjö den 14 mars 2012 Årsredovisning

16 Höglandet är en trygg och säker region där liv, hälsa, egendom och miljö värnas och utvecklas positivt. Vi skyddar och hjälper! Höglandets räddningstjänstförbunds vision Höglandets räddningstjänstförbund Org. nr Nässjö Tel e-post Produktion: DeskToppen i Taberg. Foto: Hasse Bengtsson och Niklas Johansson, Mostphoto 16 Årsredovisning 2011