Ökad inkludering genom språk. Slutrapport

Transkript

1 Ökad inkludering genom språk Slutrapport

2 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Ökad inkludering genom språk Länsstyrelsen i Skåne län Helena Hölerman Länsstyrelsen Skåne Samhällsbyggnad Malmö Telefon Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: Layout: Tryckeri, upplaga: xxx-xx-xxxxx-xx-x xxxx:xx Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Skåne, 100 ex Tryckår: 2013 Omslagsbild Gunilla Holmlin

3 Sammanfattning Projektet Ökad inkludering genom språk var ett samverkansprojekt mellan projektägaren Länsstyrelsen Skåne, Arbetsförmedlingen, 10 skånska kommuner och den idéburna sektorn, som under projektperioden från mars 2011 till och med juni 2013 samarbetade kring utveckling av sfi, språkstödjande insatser och metoder för att så snabbt som möjligt integrera nyanlända flyktingar på arbetsmarknaden. Projektet medfinansierades av Europeiska Socialfonden. Projektet var ett delprojekt inom Partnerskap Skåne, som i sin tur är en regional plattform för metodutveckling under den regionala överenskommelsen för Skåne län om samverkan kring utveckling av etablering för asylsökande flyktingar och andra invandrare (RÖK). Ökad inkludering genom språk var organiserat i delregionala knutpunkter, och arbetet i projektet drevs i aktörsövergripande arbetsgrupper. Projektet arbetade med att stödja framväxt av och förberedelser inför en regional plattform kring yrkesinriktad sfi, språkstödjande insatser hos föreningslivet som en del av etableringsplan samt olika insatser för att öka möjligheterna för nyanlända på den skånska landsbygden.

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SYFTE OCH MÅL MED PROJEKTET... 6 Måluppfyllelse... 6 Från hinder mot möjligheter... 8 ARBETSSÄTT... 9 Delregionala knutpunkter... 9 Fokusgrupper... 9 Utbildning mot arbete Aktörsövergripande och interkommunala samverkanslösningar Yrkesnischad sfi Analfabeter och korttidsutbildade, Utvecklingsprojekt och 37-projekt Föräldralediga och akademiker Idéburen sektor som en aktiv part Integration på landsbygd SFI/Yrkesorientering på Önnestad naturbruksgymnasium Språkstödjande aktiviteter hos hembygdsförening Aktörsmöten om arbetsmarknadsprognoser och vuxenutbildning inom gröna näringen Landsbygdsprogrammet som en resurs Entreprenörskap, markarrendesmöjligheter, kompetensutveckling och bostäder på landsbygd DELTAGANDE AKTÖRER I PROJEKTET Projektorganisation JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING TILLGÄNGLIGHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING SPRIDNING OCH PÅVERKANSARBETE EXTERN UTVÄRDERING EGENUTVÄRDERING KOMMENTARER OCH TIPS

5 Projektets resultat Projektet Ökad inkludering genom språk avsåg att fokusera på att stödja samverkan kring och utveckling av svenskinlärning för nyanlända flyktingar för att korta tiden innan inträdet på arbetsmarknaden. Svenska för invandrare, sfi, hade länge dragits problem bland annat med låg genomströmning och svaga studieresultat framför allt för målgrupper med kort tidigare utbildning. Studier, både nationellt och på regional nivå, pekade på behov att utveckla yrkesinriktning av sfi, andra arenor än skolan för att träna språket och insatser för målgrupper som hade svårt att tillgodogöra sig traditionell undervisning. I och med att den s.k. etableringsreformen genomfördes i slutet av 2010, då huvudansvaret för etablering av vissa flyktingar och deras anhöriga övergick från kommunerna till Arbetsförmedlingen, förutsågs också nya behov av samverkan. Arbetsförmedlingens nya roll, med helhetsansvar för individen på ett sätt som man tidigare inte haft på myndigheten, och de övriga aktörernas förändrade roller i mottagandet av nyanlända flyktingar gav vid handen att det också fanns ett stort behov av att bland annat stödja samordning mellan och utveckling av sfi och andra arbetsmarknadsinriktade insatser, samt framväxten av nya samverkansarenor. Tre områden fanns i fokus i projektansökan; att i samverkan mellan aktörerna stödja framväxten av yrkeinriktad sfi, insatser för föräldralediga och metoder för att effektivare arbeta med målgruppen korttidsutbildade. Under projektperioden har dessa fokusområden bearbetats och breddats, och projektet har vidareutvecklats med insatser för Integration på landsbygd och entreprenörskap. Projektresultaten samlas som delar av tre viktiga regionala frågor, med en gemensam utgångspunkt i en syn på integration som en tillväxtfaktor, och som ingående samverkansparter kommer att arbeta vidare med efter projektslut; Utbildning mot arbete, Idéburen sektor som en aktiv part och Integration på landsbygd. Under rubriken Arbetssätt kommer vi närmre att redovisa de olika utbildningar och insatser som genomförts under projektperioden och peka på de igångsatta initiativ som det finns planer på att fortsätta vidareutveckla efter projektslut. 5

6 Det övergripande syftet för projektet har dock under hela projekttiden varit att arbeta med myndighets- och sektorsövergripande samverkan, vilket inneburit insatser för att utveckla, stödja och implementera samverkansarenor och strukturer. Vid projektslut kan vi se att vi har lyckats uppnå en regional samsyn hos alla berörda myndigheter kring yrkesinriktad sfi som en del av kompetensförsörjningsfrågan, och där vi skapat förutsättningar för myndighetssamverkan kring en regional plattform kring yrkessfi. Gemensamma regionala prioriteringar, med utbildningsfokus på vård och teknik, har också framkommit och vi har kommit långt i de aktörsövergripande diskussionerna inför en eventuell kommande nationell förändring av sfi och vuxenutbildning. Syfte och mål med projektet Måluppfyllelse Målsättningarna för projektet rörde etablerandet av strategisk samverkan, uppbyggnaden av interkommunal samverkan kring regional yrkessfi, erbjudande till föräldralediga och etableringsinformation till nyanlända på modersmål. Samverkan på formell och operativ nivå mellan AF, medverkande kommuner, Sfi/utbildningsanordnare, lokalt näringsliv, lokala föreningar/social ekonomi och SHK är etablerad och formaliserad i de arbetsmarknadsområden med medverkande kommuner i projektet, och företrädare för lokalt näringsliv ingår i projektgrupperna. Målet att etablera hållbara strategiska samverkansarenor ser vi uppfyllt genom att projektet använt, och bidragit till att utveckla, Partnerskap Skånes organisation i delregionala knutpunkter. I knutpunkterna hanteras de allra flesta frågor som rör mottagande av nyanlända flyktingar. Det kvarstår dock ett stort utvecklingsarbete för att få med det lokala näringslivet i strategiskt arbete. Medverkande kommuner har organiserat former för praktisk interkommunal samverkan inom arbetskraftsområdena. 1-2 nischade yrkesutbildningar inom deltagande arbetsmarknadsområden finns. 30% av nyanlända projektdeltagare har påbörjat en nischad yrkessfi, och 10% av 6

7 nyanlända projektdeltagare inom nischad yrkessfi har påbörjat denna i ett annat arbetsmarknadsområde än det egna. Målsättningen att under projektperioden ha nått interkommunal lösning kring regional yrkessfi är inte uppnått, och har helt fått skrinläggas i avvaktan på resultatet av Sfi-utredningen som presenterar sina förslag hösten Däremot har ett grundligt påverkansarbete gjorts under projekttiden och genom den regionala kompetensplattformen Komptetenssamverkan Skåne finns idag samsyn och beredskap för att snabbt kunna komma vidare med frågan Ett erbjudande om aktivitet för långvarigt föräldralediga kvinnor i medverkande kommuner finns inom varje arbetsmarknadsområde. Målgruppen föräldralediga kvinnor har under projektperioden inte varit i fokus för insatser för Ökad inkludering genom språk. Istället har vi arbetat för spridning av Merit Utbildnings socialfondsfinansierad projektresultat, för att inspirera igångsättandet av olika erbjudanden för föräldralediga, och dessa finns idag i knutpunkt ÖST (Kristianstad), NORD (Helsingborg) och SYD (Malmö). 80% av de nyanlända i medverkande kommuner har fått information på modersmålet eller lätt svenska om förutsättningar och möjligheter till etablering i Skåne, och nyanlända i medverkande kommuner gör strategiska val gällande val av utbildning, möjligheter till språkträning och praktik. I 26 av de skånska kommunerna ger Partnerskap Skånes Samhälls- och hälsokommunikatörer information på modersmål (arabiska, dari, pashto, somaliska och albanska) och når därigenom den absoluta majoriteten av nyanlända vuxna flyktingar i Skåne. Genom samarbete med kommunikatörerna har nyanlända i samtliga språkgrupper fått information om utbildning, språkträningsmöjligheter och praktik. Fokusgrupper med nyanlända har också hållits i samtliga språkgrupper och knutpunkter, för att ge målgruppen möjlighet till att direkt ge sin syn på och önskemål om etableringsprocessen. Totalt under projekttiden har 441 nyanlända flyktingar deltagit i de olika aktiviteterna inom Ökad inkludering genom språk; utbildningar, språkstödjande insatser, informationstillfällen och fokusgrupper. 7

8 Från hinder mot möjligheter I budgeten för Ökad inkludering fanns inga pengar avsatta för utbildningar och insatser till målgruppen, något som naturligtvis ger stora utmaningar då det initialt finns stort motstånd hos aktörerna att ur egen ordinarie budget finansiera dessa insatser. Ökad inkludering genom språk hade sannolikt lyckats få igång markant många fler utbildningar under projekttiden om dessa finansierats med EU-medel. Erfarenheterna från många andra projekt visar dock tyvärr att sådana utbildningar och insatser har en olycklig tendens att inte fortleva då projektfinansieringen upphör, oavsett goda projektresultat. Däremot kan vi i projektet se att aktörerna är inställda på att fortsätta de igångsatta aktiviteterna och att diskussionerna kring finansieringslösningar, som annars startar i implementeringsfasen, i mycket redan har klarats av. Kanske hade vi dock kunnat problematisera insatsfinansieringen mer i projektansökan, och därigenom landat närmre i kvantitativa utbildningsmål. Andra lärdomar vi fått under projekttiden är vikten av att skapa, och säkerställa att man bibehåller, gemensamma och realistiska målbilder. Med många ingående samverkansparter i flera olika geografiska områden är det lätt hänt att man skapar egna och ibland motstridiga bilder. De knutpunktsgemensamma seminarier vi har haft under projektet har fungerat som målavstämningar, och varit kraftinjektioner för projektarbetet. I efterhand kan man se att det hade varit nyttigt med ytterligare knutpunktsövergripande möten. Svårigheter med olikheter i beslutsmandat och resurser hos de ingående parterna i arbetsgrupperna är också en fråga som har kommit upp kontinuerligt under projektets gång, och där det har varit svårt att hitta en tillfredsställande lösning. Detsamma gäller frustration över faktorer som legat utanför projektets påverkansområde, som exempelvis utredningar eller upphandlingsregler. Kanske hade det funnits vinster i att lyfta frustrationer och svårigheter kontinuerligt i andra konstellationer än arbetsgrupperna. 8

9 Arbetssätt Delregionala knutpunkter Ett av projektets huvudsyften var att skapa hållbara myndighetsövergripande samarbetsstrukturer, och detta har vi aktivt arbetat med under hela projekttiden. Vi har, gemensamt med övriga delprojekt i Partnerskap Skåne, arbetat för att bygga upp en stark infrastruktur genom de delregionala knutpunkterna, som ger möjligheter att samla aktörerna i operativa konstellationer kring mottagandet av nyanlända. Vid uppstarten av Ökad inkludering genom språk fanns inga stabila upparbetade kanaler mellan flyktingmottagning, vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser och skapandet av dessa kontaktytor har varit en av projektets mest centrala insatser. Vi har sammankallat och deltagit i aktörsövergripande möten, där arbetsförmedlingen, verksamhetschefer och sfi-rektorer från knutpunkternas kommuner har deltagit i syfte att underlätta och öka samverkan samt diskutera gemensamma insatser. Man har i de olika knutpunkterna identifierat den egna delregionens samverkansbehov, utmaningar och möjligheter. Vid samtliga av dessa nätverksträffar har också representanter från det skånska föreningslivet deltagit, och vid vissa träffar har också företrädare för arbetsgivare och näringsliv deltagit. Dessa knutpunktsarbetsgrupper har varit en förutsättning för de operativa insatserna som genomförts i projektet. Fokusgrupper Ytterligare ett huvudsyfte för projektet har varit att aktivt involvera målgruppen och låta nyanlända själva komma till tals kring hur man ser på sin egen etableringsprocess och vilka insatser man efterfrågar. Vi har valt att använda oss av s.k. fokusgrupper, något som möjliggjorts genom samarbete med ett av Partnerskap Skånes andra delprojekt; Samhälls- och hälsokommunikatörer (SHK), som ger information till nyanlända på modersmål och som idag når samtliga nyanlända flyktingar som tillhör etableringsreformen i 26 skånska kommuner. Kommunikatörerna har fungerat som tolk, språkstöd och samtalsledare tillsammans med projektledningen vid fokusgruppsträffarna och vi har genomfört fokusgrupper på arabiska, pashto, dari och somaliska och i samtliga knutpunkter. Utöver att delaktigheten i fokusgrupperna så har kommunikatörerna också kontinuerligt fungerat som informationsöverförare mellan projektet och de 9

10 nyanlända, genom att informera om insatser som varit igång och återföra synpunkter från målgruppen kring sfi, arbetsförmedlingens lokala insatser etc. 10

11 Utbildning mot arbete Aktörsövergripande och interkommunala samverkanslösningar Ett huvuduppdrag för projektet Ökad inkludering genom språk har varit att stödja mellan- och interkommunala samverkanslösningar vad gäller såväl yrkesinriktad sfi som andra språkstödjande insatser. Redan Statskontorets utvärdering 2009 av sfi påpekade att man såg stora svårigheter för många kommuner att praktiskt organisera yrkesinriktad sfi och betonade behovet av att hitta samverkanslösningar. I september 2011, ett halvår in i projekttiden, påbörjades den s.k. Sfi-utredningen som på Utbildningsdepartementets uppdrag har sett över möjligheterna för ett valfrihetssystem inom sfi genom sfi-peng. Utredningen har förlängts vid flera tillfällen och har också getts utökat uppdrag, bland annat att se över om skolformen sfi bör upphöra och istället ingå i den kommunala vuxenutbildningen och om Arbetsförmedlingen ska ges möjlighet att upphandla den sfi som ingår i etableringsplan. Utredningen ska presentera sina resultat under hösten

12 Naturligtvis har arbetet inom Ökad inkludering genom språk även påverkats av att en stor översyn av de ekonomiska förutsättningarna för kommunal samverkan på sfiområdet pågått under i princip hela projekttiden. De allra flesta aktörer har varit ytterst avvaktande, och våra ambitioner att ha byggt upp en fungerande interkommunal ersättningsmodell har helt fått skrinläggas. Under projekttiden har dock projektets knutpunkt NORD aktivt arbetat med ökad samverkan delregionalt inom vuxenutbildningsområdet genom Skåne nordvästmodellen som ger studerande från de elva nordvästskånska kommunerna fritt val bland vuxenutbildningen i samtliga kommuner. Denna modell tänker man sig kunna använda även på sfi-området framöver, och en vuxenutbildningschef från knutpunkt NORD har också genom Ökad inkludering genom språk fått möjlighet att delta i Sfiutredningens referensgrupp. Yrkesnischad sfi Yrkesnischad eller yrkesinriktad sfi innebär möjlighet att skräddarsy kombinationer av yrkesutbildning, studier i svenska samt validering av yrkeskunskaper. Yrkes-sfi kan både leda direkt till arbete, eller vara en förberedande yrkesintroduktion inför vidare reguljära yrkesutbildningar. Väsentligt är att yrkesinriktningarna som erbjuds utgår från arbetsmarknadens behov av arbetskraft och att arbetsgivare och branscher är involverade i utformandet av utbildningarna. Forskning pekar också på att yrkesinriktning av sfi påskyndar den faktiska språkinlärningen och förbättrar studieresultaten. I knutpunkt ÖST provade vi en kombinationsmodell med arbetsmarknadsutbildning inom cnc/svetsutbildning genom Arbetsförmedlingen där Kristianstads kommun erbjöd sfi på plats i yrkesutbildningens lokaler. Denna utbildning gav inte önskat resultat då flera deltagare avbröt utbildningen i förtid. Uppföljning gav vid handen att kartläggning och deltagarurval inför kursstart kunde ha genomförts på ett bättre sätt av anvisande arbetsförmedlare, vilket sannolikt hade minskat avbrotten. En annan modell är den pilotutbildning inom yrkesorienterande sfi med inriktning mot gröna näringen som också genomfördes i knutpunkt ÖST, och som beskrivs närmre under rubriken Integration på landsbygd. 12

13 Analfabeter och korttidsutbildade, Under projektperioden har aktörerna i knutpunkt MELLANSKÅNE fokuserat sitt arbete på metodutveckling kring korttidsutbildade. Bland annat kunde projektet på presentera ett nytt undervisningsmaterial, avsett att användas i sfi på alfabetiseringsnivå, som tagits fram av sfi-lärare i Eslövs kommun. För nyanlända personer med kort tidigare utbildning, och kanske även med liten erfarenhet av arbetsmarknaden, är det väsentligt att få möjlighet att öva språket även i andra kontexter än skolans. I Ökad inkludering genom språk har vi sett utvecklandet av språkstödjande aktiviteter i föreningslivet som en av de centrala metodutvecklande insatserna för målgruppen. Utvecklingsprojekt och 37-projekt Länsstyrelsen ansvarar för att fördela utvecklingsmedel enligt 37 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan. Under projektperioden har Ökad inkludering genom språk aktivt arbetat för att skapa samverkan med de s.k. 37-projekt som arbetar med frågor kring sfi och utbildning för nyanlända, i syfte att stärka implementeringen av utvecklingsarbetet i Ökad inkludering genom språk, liksom att skapa synergieffekter mellan olika projekt. Föräldralediga och akademiker Föräldralediga sfi-studerande, främst kvinnor, sågs av kommunerna i förstudien inför Ökad inkludering genom språk som en målgrupp i stort behov av insatser då man genom upprepade föräldraledighetsperioder har svårt att komma framåt i studier och mot arbete. Initialt fanns dock inte så stor efterfrågan på insatser inom etableringsuppdraget för denna målgrupp, och projektet valde därför att stödja spridning av de goda resultat som framkommit i ett annat skånskt ESF-projekt; Föräldralediga med planering för framtiden istället för att driva parallella processer. Under de första åren av etableringsreformen hade en övervägande andel nyanlända i Skåne relativt kort tidigare skolbakgrund, och fokus i alla projektets knutpunkter hamnade därför initialt på insatser för korttidsutbildade. Ett undantag har varit Lunds kommun, i knutpunkt MELLANSKÅNE, som under projektet har arbetat med att försöka hitta sätt att erbjuda regional sfi-utbildning på distans för personer med akademisk bakgrund. Som vi ser det förefaller ofta sfi-utbildnigen fungera väl för nyanlända akademiker, 13

14 men stora utvecklingsbehov finns vad det gäller samordning med andra insatser och möjligheter till kompetensbedömningsplatser, praktik och instegsjobb inom relevanta yrkesområden. Vi har följt arbetet i Projekt Utländska Akademiker (PUA), ett ESF-finansierat projekt drivet av Länsstyrelsen i Västra Götaland, och samarbetat med Arbetsförmedlingens projekt Nationell matchning som riktar sig till nyanlända akademiker. Frågan kring hur vi i Skåne kan korta vägen för akademiker till arbetsmarknaden är något som alla berörda aktörer i projektet avser att arbeta vidare med efter projektets slut, och är en fråga som har lyfts inom Kompetenssamverkan Skåne. Idéburen sektor som en aktiv part Under senare tid har det allt mer uppmärksammats att det finns stora möjligheter och en stor utvecklingspotential i samverkan mellan det offentliga och det civila samhället. Inom integrationsområdet ligger Skåne långt framme i samverkan mellan det offentliga och den idéburna sektorn, som bland annat finns representerad i den regionala överenskommelsen om flyktingmottagning (RÖK). I Partnerskap Skånes delprojekt är den idéburna sektorn en naturlig part i utvecklingsarbetet, och inom Ökad inkludering genom språk har den idéburna sektorn representerats genom Nätverk Social Ekonomi Skåne, en intresseorganisation för idéburen sektor med 34 regionala organisationer som ingår i nätverket. Ett av de viktigaste inslagen i Ökad inkludering genom språk har varit pilotverksamheten i knutpunkt ÖST med språkstödjande aktiviteter hos idéburen sektor inom ramen för Arbetsförmedlingens etableringsplaner. Föreningarna fungerar som ett komplement till andra insatser i etableringsplanen, och oftast finns ett starkt lokalt nätverk kring föreningarna som kan ge värdefulla kontakter för deltagarna utöver möjligheterna till att använda sina nyförvärvade kunskaper i svenska. Rent praktiskt har kontakt etablerats med en handfull lokala föreningar, som har fått en beskrivning av de behov hos målgruppen som arbetsförmedlarna uttryckt och som kommit fram i fokusgrupper med nyanlända. Föreningarna har sedan själva tagit fram och presenterat de insatser de vill erbjuda, vilket innebär en stor spännvidd i insatserna; från studiecirkelliknande träffar för nyanlända kvinnor, praktiska arbetstränande platser med språkutvecklande kundkontakter till studiebesök och information om landsbygdens förutsättningar och möjligheter. 14

15 Integration på landsbygd Ett område som vuxit fram under projektperioden, framför allt i knutpunkt ÖST, är frågor kring hur etableringen av nyanlända i högre grad kan omfatta de gröna näringarna och underlätta för nyanlända personer att bo och arbeta på den skånska landsbygden och bidra till tillväxten i de mindre kommunerna. I hög utsträckning bosätter sig nyanlända idag i större tätorter. I Skåne bor ca 65 % av de nyanlända i någon av de fyra största kommunerna. Det finns många utmaningar kring integration på landsbygd, och under projektet har vi bara hunnit börja identifiera olika tänkbara vägar för vidare arbete och initiera samverkan mellan aktörer. Mycket arbete återstår, men erfarenheterna av samtalen inför och genomförandet av pilotutbildningen med yrkesnischning av sfi mot grön näring har visat att det finns ett intresse och behov hos nyanlända, utbildningsanordnare och arbetsgivare. 15

16 SFI/Yrkesorientering på Önnestad naturbruksgymnasium Höstterminen 2012 startade en yrkesinriktad sfi, riktad mot naturbruk och de gröna näringarna i knutpunkt ÖST. 15 nyanlända män och kvinnor erbjöds att studera på Naturbruksgymnasiet i Önnestad utanför Kristianstad. Där kombineras svenskstudier, lantbrukskurser och landsbygdsorientering med praktik hos lantbrukare och andra gröna näringar. Kursen finansierades av Kristianstads kommun och arrangerades i samarbete med Arbetsförmedlingen. Språkstödjande aktiviteter hos hembygdsförening Som tidigare nämnts har projektet arbetat intensivt med att initiera språkstödjande insatser hos föreningslivet. En av föreningarna var Oppmanna-Vånga hembygdsförening, som erbjudit lokala studiebesök och gett deltagana möjlighet att skaffa kontakter och öva sin svenska. Aktiviteterna i Oppmanna-Vånga har lett till diskussioner med Skånes Hembygdsförbund, som är paraplyorganisation för hembygdsrörelsen, om fortsatt samarbete. Aktörsmöten om arbetsmarknadsprognoser och vuxenutbildning inom gröna näringen Under 2012 genomfördes två större möten i seminarieform med aktörer inom den gröna näringen, myndigheter och utbildningsanordnare. Syftet var att skapa engagemang och samsyn kring hur man kan öka andelen utlandsfödda i de gröna näringarna, anpassa naturbruksutbildningar för vuxna och underlätta integration på den skånska landsbygden. Landsbygdsprogrammet som en resurs Under projektets gång har samverkan mellan projektet Ökad inkludering genom språk och Länsstyrelsen Skånes landsbygdsavdelning kommit igång och fördjupats. Landsbygdsavdelningen ansvarar för Landsbygdsprogrammet, som under programperioden bland annat administrerat kompetensutveckling och stöd till landsbygdsföretagare och stöd till utvecklingsprojekt på landsbygden. I Landsbygdsprogrammet är uttalat att man ska verka för ökad integration på landsbygden. Det har under projektperioden blivit tydligt att det finns stor okunskap mellan olika myndigheter och aktörer kring de möjligheter som Landsbygdsprogrammet kan ge, och därmed stora potentiella samverkansvinster. 16

17 Entreprenörskap, markarrendesmöjligheter, kompetensutveckling och bostäder på landsbygd Diskussionerna med Landsbygdsavdelningen har tydliggjort behovet av att presentera Landsbygdsprogrammets möjligheter för nyanlända entreprenörer, som är intresserade av att verka på landsbygden. Detta har också lett till en ökad medvetenhet om behovet av modersmålsbaserat material kring entreprenörskap och företagande, och Ökad inkludering genom språk har därför i samverkan med Nyföretagarcentrum Öresund medfinansierat ett material på somaliska och arabiska. Ett annat resultat av samverkan med Landsbygdsavdelningen är att det i reguljära kompetensutvecklingserbjudanden om ledarskapsutbildning för landsbygdsföretagare kommer att finnas inslag om interkulturell kommunikation, bland annat för att underlätta och förbättra mottagande av praktikanter och nyanställda med utländsk bakgrund. Ytterligare ett mycket intressant spår som kommer att fortsätta att arbetas vidare med är innovativa idéer för att öka möjligheterna för nyanlända att få tillgång till bostäder på landsbygden. Här planeras för en samverkan med den idéburna sektorn och det regionalfondsfinansierade Centrum för publikt entreprenörskap. Deltagande aktörer i projektet De medverkande aktörerna i projektet har, utöver Länsstyrelsen, varit Arbetsförmedlingen, Nätverk Social Ekonomi Skåne och kommunerna Kristianstad, Helsingborg, Kävlinge, Bjuv, Landskrona, Eslöv, Lund, Malmö och Trelleborg. Arbetsförmedlingen har representerats av etableringskontoren i Malmö, Helsingborg, Kristianstad, Lund och Trelleborg/Sjöbo. Under projekttiden har Arbetsförmedlingens organisering förändrats, från tre till fem etableringskontor. 17

18 Projektorganisation Projektet organiserades i arbetsgrupper i delregionala knutpunkter, utifrån indelningen av arbetsförmedlingens etableringskontor. I varje knutpunkt deltog representanter för den lokala arbetsförmedlingen samt kommunerna i knutpunkterna, Nätverk Social Ekonomi samt projektledningen. Styrgruppen i projektet formaliserades inför 2012, och har bestått av representanter för Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen och kommunerna. Styrgruppen har träffats vid fem tillfällen, och haft i uppdrag att följa upp arbetet i projektet och dra upp riktlinjer för fortsatt utvecklingsarbete och implementering av resultat. 18

19 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsutbildning med stöd av ESF Jämt erbjöds samtliga av projektets samverkansparter, och ett trettiotal personer från både kommuner och arbetsförmedling deltog i en heldag med fokus på att beakta jämställdhet i utvecklandet av insatser för målgruppen. Undersökningar pekar på att yrkesinriktade arbetsmarknadsinsatser oftare erbjuds män, undantaget vårdutbildningar. Vi har försökt att föra en kontinuerlig diskussion i de olika projektarbetsgrupperna kring kvinnors och mäns behov, och kring hur man erbjuder och presenterar de insatser som ges. Ett exempel är kursen sfi med inriktning mot grön näring, där arbetsförmedlarna aktivt arbetade för att presentera kursen för både män och kvinnor, och där 36% av kursdeltagarna var kvinnor. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning I projektet har vi beaktat tillgänglighetsaspekterna vid alla tillfällen då vi bokat lokaler, planerat seminarier, studiebesök och utbildningar. Vi har också haft diskussioner i alla knutpunkter kring olika slags anpassningar av planerade insatser, till exempel för personer med psykiska funktionshinder på grund av PTSD eller hörselnedsättningar, något som för övrigt är vanligt i målgruppen nyanlända flyktingar. Spridning och påverkansarbete Seminarier och studiebesök har varit ett viktigt verktyg för påverkansarbete, då det ger möjligheter för både presentation av intressanta metoder och möjligheter för erfarenhetsutbyten. Projektet anordnade metodutvecklingsseminarium riktat mot sfi-personal och arbetsförmedlare, där syftet med dagen var att visa på innovativa arbetsmetoder för nyanlända med kort eller ingen tidigare utbildning och bristande yrkeserfarenhet. Vi erbjöd också studiebesök för kommuner och Arbetsförmedling hos ett skånskt arbetsintegrerande socialt företag, YallaTrappan. Syftet med detta besök var att stödja framväxten av samverkan mellan idéburen sektor, kommun och Arbetsförmedlingen. 19

20 Vid ett par tillfällen har projektet, tillsammans med Länsstyrelsens landsbygdsavdelning, också bjudit in samtliga aktörer inom den gröna näringen, sfi och utbildningsaktörer, Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Arbetsförmedlingen för att diskutera möjligheterna för yrkesinriktad utbildning inom sektorn för nyanlända i syfte att stärka integration på landsbygden. Vi arrangerade även ett studiebesök hos utbildningsanordnare för yrkes-sfi i Gävleborgs län med tillhörande erfarenhetsutbyte med länsstyrelserna i Gävleborg och Stockholm samt kommunförbundet i Stockholms län angående yrkesinriktad sfi och interkommunala samverkanslösningar. I studiebesöket deltog sex skånska kommuner från tre av Partnerskap Skånes knutpunkter, och syftet med dagarna var att lägga en gemensam grund för fortsatta diskussioner kring ökad skånsk interkommunal samverkan inom yrkesinriktad och/eller målgruppsnischad sfi. För att nå så stor spridning som möjligt om projektets språkstödjande insatser inom föreningslivet och pilotutbildningen inom grön sfi i knutpunkt ÖST använde vi oss under våren 2013 av Länsstyrelsens kommunikationsavdelning, som gick ut med webbnyheter och pressmeddelande. Detta ledde till positiv respons från lokala radiokanaler och press, liksom till ett mycket positivt vinklat inslag i SVT:s regionala nyhetsprogram Sydnytt. Vid projektets slutkonferens i maj 2013 presenterades resultat och erfarenheter från arbetet i Ökad inkludering genom språk, liksom utvärderingens slutsatser för ett h. Minst lika viktiga var dock de framåtsyftande workshops som arrangerades under konferensen på de teman som lyft i denna slutrapport Påverkansarbetet från projektets sida har också i hög grad handlat om att lyfta kärnfrågor som koppling mellan arbetsmarknadsinsatser och utbildning för nyanlända och yrkesinriktad utbildning redan från sfi-nivå i de regionala sammanhang där kompetensförsörjningsfrågor diskuteras. Projektledningen har bland annat aktivt deltagit i den regionala kompetensplattformen Kompetenssamverkan Skåne, som består av Region Skåne, Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, Arbetsförmedlingen och Lärosäten syd. 20

21 Extern utvärdering Projektets externa utvärdering genomfördes av Ramböll Management Consulting AB under våren 2013, efter en långdragen upphandlingsprocess. Det hade naturligtvis varit önskvärt att ha kommit igång tidigare med upphandlingen, då det hade gett möjlighet att ha utvärderaren som följeforskare i en processutvärdering. Nu blev så inte fallet, och Rambölls utvärdering har utifrån den begränsade tiden ändå försökt fånga in både process och resultat. Utvärderaren har genomfört ett flertal intervjuer med representanter för samtliga aktörer och knutpunkter, enkätundersökningar för arbetsförmedlare och nyanlända som deltagit i utbildningar, insatser och fokusgrupper. Man har också genomfört läsning av samtlig projektdokumentation, och fört en dialog med projektägaren under utvärderingsprocessen. Rambölls iakttagelser kring projektprocessen har lett till ett antal rekommendationer kring styrande och stödjande förutsättningar, som kommer att vara av intresse för framtida projektutveckling hos projektägaren. Egenutvärdering Efter avslutade insatser och aktiviteter, seminarier och fokusgrupper har vi genomfört uppföljningar och utvärderingar, muntliga eller skriftliga beroende på kontext. Utbildningsanordnarna har ansvarat för att genomföra egna utvärderingar av de yrkesnischade sfi-utbildningarna och Nätverk Social Ekonomi Skåne har utvärderat de språkstödjande insatserna i föreningslivet. En masterstuderande vid Malmö Högskola har också i sin uppsats tittat på insatserna för integration på landsbygd i knutpunkt ÖST. Under projektets gång har vi hållit kontinuerliga avstämningsmöten med projektägaren och ansvariga för Partnerskap Skåne, och de månatliga lägesrapporterna till ESF har fungerat som avstämningspunkter. 21

22 Kommentarer och tips Kom ihåg att hållbar utveckling tar tid! Långsiktiga lösningar är värda att vänta in, och processer vinner inte alltid på genvägar. Tydlig kommunikation är a och o för samverkan. 22

23