Betydelsen av betydelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betydelsen av betydelse"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Individ Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Betydelsen av betydelse Om identitet, mening och betydelse i det postmoderna samhället The importance of being important Identity, meaning and importance in the postmodern society Patrik Sander Lärarexamen 90hp Ekonomi och Svenska Examinator: Björn Lundgren Handledare: Ange handledare Handledare: Haukur Viggósson

2 2

3 Sammanfattning Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berättelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig själva och deras situation i ett postmodernt samhälle. Väsentliga frågor i sammanhanget blev dels huruvida de själva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sådan omfattande social omvandling. Ett sådant fenomen som kom i fokus var vårt behov av ytliga statussymboler. Det i grunden kvalitativa arbetet bygger på tre synvinklar och tillika källor. För det första, mig själv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala källor som på olika sätt har kunnat användas i sammanhanget. Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna. Nyckelord: Aktiekunskap, berättelse, konsumtionssamhälle, kunskap, litteraturseminarium, lärande, pedagogik, postmodern, reflektion, statussymboler 3

4 Summary in English The purpose of this work has been to examine the function of storytelling as an inductive way to develop self reflection and environmental awareness of the students. Key subjects have been if they could be attentive to the very reflective process itself and to the strategies we apply, when to cope with dynamic changes as those of the postmodern society. Also the possibility to find basic explanations, to specially one of these strategies one that has been more and more frequently used became a pursuit in this work. The phenomenon in mind is our seemingly growing demand for superficial valuables. This work is basically qualitative. Three perspectives as well as sources of information have been developed through the process of this work: firstly, the inevitably subjective experiences of my own; secondly, the students; and thirdly, different forms of applicable public media. Especially the contribution from the students can t be overstated. Initially it was them who made me aware of the phenomenon, described above. Moreover they gave input, partly through the literature seminary and the related discussion, partly through a minor enquiry consisting of a few but fundamental questions connected to the matter of wealth and ability. Quite early during the progression of this work I came to an understanding that the informative, the introspective and the communicative processes of the work itself constituted a most interesting substance. Hence, I made a more careful attempt to describe this development and my thoughts connected to it, rather than giving too much focus on the aftermath. Retrospectively seen, it presents somewhat self-evident answers of the two initial questions above. Yes, storytelling might work as a complement to more radical experiences of the real life. It can be used as a key to existential reflection in an urban security-devoting postmodern society. Also obviously, there seem to be more profound explanations to our quest for superficial valuables needs beyond the very appeal. They could be connected to the natural instinct of individual survival through real or illusory acceptance and irreplaceability within one or more collective social orders in short, the importance of being important. 4

5 Innehåll 1. Inledning Några ord om innehåll och form Bakgrund Om världens gång och vår bild av sanningen Subjektet Nuläget, omvärlden och kunskapens plats i detta sammanhang Två viktiga förmågor i ett dynamiskt samhälle Problematiseringsprocessen Vilka bakomliggande psykosociala förklaringar kan finnas Kan berättandet ge upplevelser som leder till reflektion Syfte Personligt syfte Syftet och problematiseringen sammanlänkas Val av teori & metod Triangulering genom litteraturstudie och källkritik Triangulering genom fältstudier och subjektiva filter Data och teori från fakta till tanke Teoriväv Några sociologiska förklaringar till nuläget Några nationalekonomiska förklaringar till nuläget Filosofiska betraktelser av nuläget och framtiden Några generellt användbara pedagogiska teorier i nuläget Text- och diskussiondidaktisk teoretisk bas i mitt arbete Metoder för faktainsamling ur den fysiska skolmiljön Metodbeskrivning och avgränsningar Avgränsningar i skolmiljön och öppenhet mot omvärlden Didaktiska avgränsningar Aktiekunskap med tema rikedom kurskontexten Metodologiska avgränsningar Urvalet Före-efter-enkätens begränsningar

6 5.3.3 Efterföljande litteraturseminariets begränsningar Forskningsetiska ställningstaganden Metod och genomförande Enkätfrågorna en första frågerunda Litteraturstudie/-seminarium och ny enkätomgång Resultat och analys Temat, rikedom Resultat/mönster efter första enkäten Resultat/mönster efter andra enkäten Observationer av elevdiskussioner under litteraturseminariet Slutsatser från enkäterna och observationerna under elevdiskussionen Påföljande diskussion Myten om det perfekta livet Den kommersialiserade meningsfullheten Att betyda något eller köpa sig betydelse Skolan som spegel eller skolan som motpol Skolan, arbetslivet och familjen delar i en större helhet Demokratin är relativ och den måste vårdas och utvecklas Var hittar man praktiska, genomtänkta och visionära planer Slutsatser Källförteckning.. 58 Bilagor: 1. Sagan om kungens saknad 2. Sammandrag av enkätsvaren 6

7 1. Inledning Detta arbete handlar om identitet och våra vägar till mening och betydelse i övergången från modernismens industrisamhälle till postmodernismens mångdimensionella samhälle. Syftet har varit att undersöka i vilken mån berättandet och diskussionen, i en sådan omvärld, kan starta och påverka elevernas reflexiva processer kring grundläggande och aktuella existentiella frågor. En naturlig följdfråga blir vilka fenomen som då kommer i fokus? Ett sådant fenomen som några elever gjorde mig uppmärksam på gällde vårt behov att omge oss med ytliga statussymboler. Fenomenet är självklart inte nytt. I Oscar Wildes Dorian Grays porträtt, som också utspelar sig i en tid av stor förändring, ställer Dorians vän Harry honom den retoriska frågan: By the way, Dorian what does it profit a man if he gains the whole world and lose how does the quote run his own soul? 1 I vår blondinbellavärld där tidskriften Connaisseur just firat 10- årsjubileum blir dock frågan kring fenomenet återigen mycket aktuell! 1.1 Några ord om innehåll och form Materiella symboler för makt har följt oss genom historien och det har alltid funnits en resursmässig intressekonflikt mellan naturlig balans och mänsklig kultur, i form av materiellt, andligt och intellektuellt välstånd. Denna kamp pågår i såväl vår omvärld som i vår egen inre värld. Perioder av tro på kollektiv och social förmåga har avlösts av perioder med större fokus på individuell handlingskraft, liksom perioder av mindre eller mer utbrett behov att på ett ytligt plan visa sig framgångsrik. Yttringen är alltså inte på något sätt ny, men både eleverna och jag själv upplever att den återigen kommit mer i fokus. Då skall man betänka att eleverna bygger sina upplevelser på endast ett drygt decennium av medvetna erfarenheter. Det är i ett historiskt perspektiv en mycket kort tidsrymd. Vad kan förklaringen vara till att denna företeelse tycks skena iväg? Mer om detta och om andra tidstypiska fenomen kan man läsa om i slutdiskussionen (kapitel 8). Jag har i kapitel 1.2 valt att göra en ganska lång bakgrundsbeskrivning eftersom arbetet är tämligen kvalitativt. Läsaren skall därigenom förhoppningsvis kunna få en bättre bild av vilket filter olika fenomen betraktas genom. I problematiseringen (kapitel 2) beskriver jag hur de olika frågeställningarna ovan uppkommit och hänger samman. Problematiseringen har lett fram till det syfte som också kortfattat beskrivits 1 Wilde, Oscar (1994) The picture of Dorian Gray. Storbritannien: Penguin PC: s

8 här ovan. Syftet diskuteras i större detalj i kapitel 3. Metodens, eller rättare sagt, metodmixens för- och nackdelar diskuteras därefter i kapitel 5. I grund och botten kan den sägas utgå ifrån ett holistiskt synsätt, alltså en större fokus på helhet, sammanhang och mening än på mer exakt detaljkunskap. Inte bara jag själv är ett subjektivt filter utan i dubbel bemärkelse är även den kunskap som jag valt att utgå ifrån, många gånger, sådan. Därför belyses och diskuteras de teorier som påverkat mitt synsätt i kapitel 4.4. De mer medvetna avgränsningarna och begränsningarna av arbetet beskrivs därefter i kapitel 5, för att därefter följas av en kortare genomgång av hur arbetet genomförts (kapitel 6). Vad jag, med hjälp av eleverna, kommit fram till presenteras slutligen i kapitel 7, Analys och resultat och analysen avrundas i kapitel 8 med en bredare diskussion kring några tidstypiska fenomen som känns aktuella, dels utifrån observationer från skolan, dels utifrån de utvalda källorna och dels utifrån egna subjektiva iakttagelser. 1.2 Bakgrund Här vill jag redogöra för mina förutfattade meningar, vilka självklart utgör ett filter genom vilket jag betraktar världen i och utanför skolan. I sin bok Om undran inför samhället menar Johan Asplund att sociala relationer är uttryck för föreställningar om verkligheten 2. Genom att vi alla är fast i en sådan sociologisk betydelseangivelse kan vi omöjligt förhålla oss objektiva inför de fenomen som vi studerar. Det vore en lögn att påstå annat. Asplund citerar genom sin brittiske kollega, Peter Winch, sin och min fenomenologiska hållning: Den avgörande skillnaden är att sociologin, i motsats till naturvetenskaperna, handlar om meningsfullt beteende 3 alltså inte endast beteende. Vid studien av sociala sammanhang och fenomen har vi alltså ett ansvar att försöka finna och diskutera de mest intelligibla och plausibla förklaringarna Om världens gång och vår bild av sanningen Allteftersom världen förändras slås de flesta av oss av den grymma insikten, att vi trots våra erfarenheter och kunskaper inte begriper vår värld bättre än vi gjorde som unga. Fast vår tid går fort, snurrar världens tid ännu snabbare. Vi går inte bort; vi lämnar inte denna värld. Det är den som lämnar oss. Däri ligger kanske en förklaring till de äldres 2 J Asplund (1983) Om undran inför samhället. Lund: Argos, s Ibid, s 81. 8

9 svepskälslika konservatism. Den är och blir ett fåfängt försök att bromsa förändringarna, att bromsa tiden, för det verkliga syftet att hindra den egna förringelsen och slutligen den egna förgängelsen. Jag har under arbetet med denna uppsats många gånger slagits av min egen konservatism. Villfarelsen att det var bättre förr vill jag absolut varna för. På en punkt liknar dock konservatismen progressivismen, nämligen i sin kritik av nuet och i sin strävan bort från detta nu. När jag framgent i detta arbete diskuterar vår tid är det inte så att jag längtar tillbaka till något som fanns förr. Alla tider, alla nulägen har sina brister så även gårdagen. Istället försöker jag nyktert formulera min egen högst subjektiva bild av ett fenomen i vår tid, ett fenomen som obönhörligen kommer att reflekteras mot den gårdag varur mina erfarenheter samlats. Att min bild, helt naturligt, är subjektiv behöver dock inte betyda att den måste vara värdeladdad därav användningen av adverbet nyktert, ovan Subjektet Själv har jag nu tillryggalagt ett halvt genomsnittsliv - lite drygt det, till och med. Under nästan 20 av de åren har jag varit yrkesverksam som ingenjör och ekonom. I rollen som ekonom gjorde jag en hyfsad karriär, i den mån vi lever i villfarelsen att lönekuvert och gratistidskrifter som Connaisseur speglar en sådan. Jag arbetade såväl på marknadssidan som inom ekonomistyrningen. När jag 1997 var 35 ingick jag i en av Skanskas divisionsledningar, i sig en grupp dotterkoncerner, som vid den tiden omsatte ca 6 Mdr kronor. Under min hittillsvarande livsresa, som i ett historiskt perspektiv förstås är en mycket kort period, har samhället förändrats tämligen drastiskt. Under min yrkesverksamma tid, som är en hälften så lång period, har jag upplevt lika omvälvande förändringar, dock ur ledarskapets ständigt växlande detalj-/helhetsperspektiv. Längs med denna väg har jag allt oftare kommit att fråga mig: är mina intryck av samhällets drastiska omdaning, dess värderingar, vårt sätt att leva, ren inbillning från min sida? Kanske har jag bara blivit mer klarsynt och mindre idealistisk? Varför upplever jag så tydligt att vår syn på eftersträvansvärd utveckling tar en annan mer materiellt individualistisk riktning ungefär i början av 1980-talet, och att denna tämligen generella mentala förändring även idag fortsätter i samma grandiosa narcissistiska riktning? Frågor av det här slaget, och de möjliga svar jag kunde finna, fick mig att känna ett mycket starkt behov att få träffa medmänniskor ur de yngre generationerna. Genom dialogen skulle vi kanske tillsammans bättre kunna förstå vår egen svårgripbara omvärld. Skolan är en 9

10 ganska sluten och avgränsad värld. Den formas av ganska naturliga tidsmässiga och ekonomiska begränsningar som är svåra att kringgå. Om jag skulle kunna få hjälp av ungdomarna att se på världen med deras ögon, skulle de kunna få något ur min erfarenhetsbank tillbaka från mig Nuläget, omvärlden och kunskapens plats i detta sammanhang Men, vad kan man då göra för att forma undervisningen så att den inte bara passar in i det postindustriella samhällets föränderlighet utan också utgör en motkraft, ett alternativ, när så behövs? En sådan fråga kan missuppfattas som, att jag eftersträvar en reaktionär och värdekonservativ skola. Jag tror att Georg H von Wright, professor i filosofi i Cambridge, bäst reder ut mina tankar om skolan som motkraft med orden: långt mera ansvarslös och handlingsförlamande finner jag en optimism som menar att man lugnt kan låta utvecklingen gå vidare i stort sett som förr i förvissning om att mera forskning, ny teknik och marknadskrafternas fria spel ändå till slut skall ställa allt till rätta En dylik falsk optimism bör man efter förmåga bekämpa. Men jag tror inte att man kan skaka den av sig utan att först ha upplevt den förtvivlan som ett nyktert betraktande av mänsklighetens situation måste driva oss in i. Kanske kunde man kalla min attityd en provokativ pessimism. 4 Att påstå att dagens svenska skola inte är tillräckligt öppen mot den omvärld och den dynamik vari den befinner sig, vore ett svårtestat påstående. Förutom att det är alltför allmänt hållet, så talar mycket för att det skulle falsifieras tämligen fort. Politiker, sakkunniga och skolpersonal är klart medvetna om samhällsförändringarna. Vi har tänkt ut och implementerat en rad medel för att få en mer omvärldsanpassad skola. Jag tror snarare att det grundläggande problemet är att vi inte ser hur kontrastrikt och paradoxalt det postindustriella samhället är. I vår anpassningsiver kanske vi skapar en skolmiljö för våra elever som är lika svårbegriplig och fragmenterad som samhället utanför. Å ena sidan känner vi trycket av globaliseringens och den ökande frihandelns effekter, när vi säger att vår skola måste bli mer konkurrenskraftig; vi måste införa tydligare krav, fler betyg, fokusera på kärnämnena, ha mer ordning och reda samt gemensamma värderingar. Å andra sidan talar vi om ökad valfrihet, att fler ämnen bör bli obligatoriska och om kollektivism och pluralism. Hur i hela friden kan någon förvänta sig att våra ungdomar 4 G H von Wright (2000) Myten om framsteget. Uddevalla: A Bonniers förlag, s

11 under sådana förutsättningar skall kunna få lugn och ro att reflektera över tillvaron eller fokusera någon altruistisk handlingskraft när de upplever en så disparat och motsägelsefull skolvardag? Och då har jag ändå uteslutit motsägelserna och kontrasterna i alla de andra sammanhang som våra unga befinner sig i, eller genom medierna upplever utanför skolan. Historikern Christopher Lasch har beskrivit hur barnen till den västerländska eliten på välrenommerade skolor får lära sig om världens orättvisor och för ett tag får uppleva en inre rening 5. De får lära sig att vår värld är ett ändligt ekologiskt nollsummespel, där den enda hållbara utvecklingen sker inom ekosystemets och det ekonomiska kretsloppets ramar. Återigen får de uppleva en kort stund av katharsis något som skolväsendet eftersträvar, eftersom det fortfarande tycks leva i tron att blotta kunskapen är nog för att göra oss till bättre människor. I boken Eliternas uppror och sveket mot demokratin ger han på många sätt uttryck för denna ofruktsamma lärdomsidealism. I den västerländska filosofins världsåskådning skildes vetandet från handlandet, teorin från praktiken, intellektet från kroppen. 6 Han noterar vidare: Under första hälften av 1800-talet utgick de flesta som över huvud taget funderade över saken från att demokrati måste vila på en bred fördelning av ägandet. De förstod att ytterligheter i rikedom och armod skulle bli dödsbringande för det demokratiska experimentet. 7 Vad nästan inga skolor lär ut, och vad definitivt inga politiker i OECD-länderna vill tala om, är vilka materiella avkall som krävs nu och framöver av västvärldens kommande generationer om vi verkligen vill uppnå en mer jämlik spridning av välfärden, utan att detta går ut över de ekologiska ramarna ramar som vi med stor säkerhet har förbisett under många decennier av ekonomisk tillväxt i den rika världen och mänsklig tillväxt i den fattiga världen. Människan i industriländerna måste ändra sin livsstil, finna sig i att leva ett avsevärt kargare liv än det nuvarande och göra avkall på önskningar som hon vant sig att tillfredsställa, men som hon utan att ta skada gott kan avstå ifrån. Vi i industriländerna måste helt enkelt bli genomsnittligt fattigare, på det att inte den växande polariseringen mellan i-länder och u-länder, men också mellan A- och B-medborgare i de förra, skall helt destabilisera förhållandena på jordklotet 8 5 C Lasch (2006) Eliternas uppror och sveket mot demokratin. Danmark: SNS Förlag, s 10 ff. 6 Ibid, s Ibid s G H von Wright, s

12 Så skriver filosofen von Wright redan 1990! Blotta kunskapen är bra men den räcker inte. Våra ungdomar måste, vid sidan om kunskaperna, lämna sina skolor med en passionerad förändringsvilja. De måste förstå, att utan dem blir världen en sämre plats. 1.3 Två viktiga förmågor i ett dynamiskt samhälle Just nu är omdaningen i vår omgivning ovanligt turbulent. I övergången från det avgränsade industrisamhällets lokala inåtvändhet till det globaliserade postmoderna samhällets gränslöshet skakas vi människor om och tappar lätt våra fotfästen. Detta gäller både unga och gamla. Jag tror att två saker blir mycket viktiga i det sammanhanget. För det första kan inte ett postmodernt pluralistiskt och mångkulturellt samhälle bygga på statiska och normativa synsätt. Det är när sådana balkaniserade generaliseringar och förutfattade meningar möts som vår oförståelse inför varandra polariseras. Exempel på sådana förlegade synsätt är t ex skolans värdegrund, en sorts etisk lathund som givetvis är praktisk och bättre än ingenting. Men det behövs knappast någon fabulös fantasi att inse vad sådana normer skulle ha kunnat omfatta under 1930-talet, om rasbiologi eller fortfarande under 1950-talet, om homosexualitet. Giddens noterar: För självet är en av de fundamentala komponenterna i vardagslivet helt enkelt valet. --- Moderniteten konfronterar individen med en komplex mångfald av val, samtidigt som moderniteten på grund av sin icke-fundamentalistiska karaktär erbjuder liten hjälp när det gäller frågan vad man bör välja. Detta får en rad konsekvenser. En av dem handlar om livsstilens dominans 9. För att kunna förstå och samverka i dagens föränderliga miljö krävs i grunden ett dynamiskt förhållningssätt med fokus på öppna sinnen, på dialog och kommunikation istället för information. För att återgå till exemplet med värdegrunden måste vi istället applicera ett konsekvensetiskt synsätt. Vilka konsekvenser följer på våra handlingar, vilka påverkas och hur ser de på det? Det är den typen av frågor som leder till insikten att min frihetslängtan kan leda till min medmänniskas ofrihet, att bakom insmickrande begrepp som Lebensraum kan döljas ett djupt allmänmänskligt förakt. Alternativet till konsekvensetik är i en turbulent miljö inte normer och värderingar, utan i slutändan fanatism och fundamentalism. Ingrid Carlgren och Ference Marton berör också dessa tankar om 9 A Giddens (2002) Modernitet och självidentitet. Uddevalla: Bokförlaget Daidalos, s

13 elevernas lärande i en komplex miljö: Det bästa vi kan göra är att bidra till att utveckla förmågan hos dem att lära från nya situationer, att kunna urskilja vad som är kritiskt, väsentligt, och handla därefter. 10 Själv skulle jag vilja sammanfatta det som en förmåga att kunna tänka själv, men kollektivt. För det andra måste våra rena oförkonstlade egenvärden förstärkas. Ett starkt egenvärde medför minskat behov av att beklä sig med ytliga insignier, se sig i skeva sociala speglar och söka efter andra konstlade värden. Ett starkt egenvärde skapar andrum i turbulensen att se och uppleva våra gemensamma och hållbara värden värden som ofta är gratis, icke-kommersiella och därmed ur det industriella, konsumismiska perspektivet ointressanta, eller till och med farliga. Ett starkt egenvärde öppnar sinnen och skapar en grogrund för den kommunikation (se ovan) som blir viktigare än vanligt när vår värld blir svårgripbar. Man skulle kunna sammanfatta detta som en förmåga att kunna värdesätta sig själv genom andra och andra genom sig själv. Vad kunskap är och vilka färdigheter som är mer nyttiga än andra kan och bör förstås diskuteras länge. Självklart är anpassningsförmåga, opportunism och andra talanger väsentliga framgångsfaktorer i åtminstone det korta eller enskilda perspektivet. Det jag skrivit om ovan skall endast ses som en betoning av några sidor som jag tror kommer vara väsentliga i ett större socialt perspektiv under den närmaste tiden, framöver. Nu är det emellertid dags att göra stopp, för att istället komma igång med beskrivningen av det egentliga arbetet. Det hela började förstås genom att jag funderade över några iakttagelser på min nya arbetsplats. Mer om det i nästa kapitel! 10 I Carlgren & F Marton (2000) Läraren har nyckeln till framtiden. 13

14 2. Problematiseringsprocessen Av skäl som jag redovisar nedan har det fallit sig så, att mina funderingar slutat i två sammanflätade frågeställningar inte bara i en. Den första rör vilka psykosociala förklaringar det finns bakom elevernas (och deras vuxna föredömens) behov av ytliga identifikations- och statusreflektorer. Den andra frågeställningen hänger samman med möjligheten att initiera någon form av existentiell och självreflekterande process hos skolungdomarna med enbart berättelsen som hjälpmedel. Om så skulle visa sig vara fruktbart, skulle jag kanske dessutom få några rimliga svar på den moderna ytligheten. Genom mitt arbete som lärare på en gymnasieskola i Malmö och som lärarstudent på Komvux i Lund har jag förundrats över hur mycket vi människor, lärare, elever och föräldrar, bygger upp våra identiteter utifrån och in, främst då genom yttre insignier. Det handlar inte bara om att leva på ett visst sätt, utan även om att markera denna livsstil genom ytliga identitets- och grupptillhörighetsmarkörer. Detta problem är alls inte nytt men det tycks ha accentuerats under de två senaste decennierna och jag som alla andra har, som nämnts, mina förutfattade meningar om vad det kan bero på. Ju mer postindustriell den miljö är som individen befinner sig inom, desto mer berör livsstilen själva kärnan i självidentiteten, dess skapande och återskapande, menar Giddens 11 och ger mig visst fog för min intuitiva uppfattning om förändringarna. Självklart är den moderna marknadsföringens allt mer effektiva metoder en viktig förklaring. Friedrich Kittler, professor i estetik vid Humboltuniversitetet, konstaterar i Maskinskrifter att: kulturer definieras...av det spelrum som deras medier öppnar för manipulation. 12 Sedan många år använder vi medie- och beteendevetenskapens alla insikter för styrning av konsumtionsmönster, så långt möjligt inom lagens ramar. Att förmenta dokumentärserier på TV (t ex om hur lätt det är att rusta upp sitt hem, om tatueringars förtjänster etc) sponsras av branschorgan är välkänt. Något av det senaste inom marknadsföringen är att utbilda trendsetters bland oss vanliga medborgare. Din närmaste vän kan få sin egen konsumtion sponsrad mot att han eller hon framhäver varornas fördelar för dig. Om du någon månad senare blir uppringd för en så kallad marknadsundersökning kan det egentliga syftet vara en kontroll av att du köpt sådana varor och märken som din vän 11 A Giddens, s F Kittler (2003) Maskinskrifter Essäer om medier och litteratur. Uddevalla: Anthropos, s231 14

15 hade i uppdrag att marknadsföra. Dolt bland frågorna finns, utan att du anar det, några frågor som specifikt berör vännens marknadsföringsuppdrag. Utifrån denna kontroll kan de sedan premiera din vän. 2.1 Vilka bakomliggande psykosociala förklaringar kan finnas Jag tror emellertid inte att det är så enkelt att enbart synen på människan som en konsumtionsresurs eller att manipulationen av oss, till att bli sådana, förklarar hela det ovan beskrivna fenomenet. Jag föreställer mig att vi därtill har någon form av naturliga psykosociala förklaringar till våra ytliga status- och identitetsreflektorer, att det är någon form av grundläggande behov, instinkter, som vi har svårt att värja oss emot. Att jag emellanåt inte enbart talar om eleverna beror på att vi, föräldrar, lärare och andra vuxna, som skall vara elevernas föredömen i många avseenden själva brottas med de ovan och nedan beskrivna fenomenet kring identitets- och statusreflektorer. Det är i högsta grad väsentligt att vi är medvetna om våra egna svårigheter. Ur detta resonemang emanerar frågeställningen kring vilka psykosociala faktorer som kan förklara fenomenet kring ytligt identitetsbyggande hos våra elever och ungdomar. Parallellt med mitt arbete som lärare och lärarstudent noterade jag i mina vardagliga samtal med elever i och utanför klassrummet en medvetenhet om identitetsfenomenet ovan. Några av eleverna uttryckte till och med en viss frustration och kände sig tvingade att arbeta mer med den yttre identiteten än den inre. 2.2 Kan berättandet ge upplevelser som leder till reflektion Under mina egna funderingar kring detta kom jag att tänka på hur jag själv som ung smålänning, delvis uppvuxen på landsbygden, kämpade med samma problem. Det fanns dock en viktig skillnad. Nästan alla mina elever var uppvuxna i och bodde i storstaden. De hade aldrig, annat än vid sporadiska tillfällen, fått min naturliga tillgång till vildmarken. Det var i kontakten med den som jag och många av mina vänner formade våra inre identiteter. Det var i den vi hade upplevt vår egen litenhet men efterhand också en samhörighet med detta storslagna sammanhang. Till sist kände vi oss inte längre ensamma i vildmarken; vi kände oss omvårdade. Någonstans i den ensamhet och sysslolöshet som drabbar en när man väl dragit upp sin kanadensare på strandkanten, ordnat sig ett vindskydd under den och lagat sin mat på spritköket, någonstans i denna ro ligger ett fruktbart frö till reflektion över självet och omvärlden. Hur skall vi kunna ge våra ungdomar 15

16 som växer upp i städerna en någorlunda motsvarande naturligt reflexiv grogrund? Är det alls möjligt? Under mitt tankearbete lade jag kollektiva utflykter i det gröna åt sidan. Likadant gjorde jag med naturfilmer och berättelser om naturen, i stil med den tidiga talsamerikanen Thoreaus berömda Skogsliv i Walden 13. Om målsättningen är att starta en självreflekterande process hos storstadseleverna, så får vi istället försöka hitta motsvarande vägar i deras omvärld. I den urbana miljön är kanske kanotfärdens motsvarighet en film eller berättelse som väcker frågor, en musikalisk upplevelse eller annat som sätter igång både en inre dialog och samtal med vänner. Tanken är i sig inte så märklig. Gunilla Molloy konstaterar att: om vi till...skrivande lägger läsning av olika texter och det dialogiska klassrummets struktur som tillåter eleverna att prata och lyssna till varandra, så kan svenskämnet fungera identitetsutvecklande.14 Sådana utsagor gav mig hopp om läsningen som komplement, men jag ville se egna bevis, därtill kopplade till andra ämnen än svenskämnet och till existentiella fenomen i det postmoderna samhället. Ur denna grundläggande frågeställning koncentrerar jag mig alltså även på frågan om man genom en berättelse som anpassats för ungdomar kan få dem att börja reflektera över hur deras självidentitet (ofta omedvetet) formas dels av dem själva, dels av andra eller yttre faktorer. Om så skulle visa sig vara fallet, skulle detta då ge mig några svar på vad som i grunden formar vår självidentitet och varför yttre identitetsmarkörer tycks bli alltmer väsentliga? I anknytning till frågeställningarna ovan ställer man sig oundvikligen en rad kopplade frågor under sitt arbete: Hur kan jag som lärare och katalysator medvetandegöra dem om denna process? Hur kan jag få dem att själva ta kontrollen över den? Är det bara en fråga för klasslärare i grundskolan eller kan och bör vi i samtliga ämnen även på de frivilliga utbildningarna arbeta med sådan självreflektion? Vad kan ett reflexivt utrymme i skolan ge? Följdfrågor, som dessa, staplar sig på varandra och det är svårt att värja sig mot dem alla. Man kan ana några av dem framförallt i diskussionskapitlet. Arbetet framöver bör ses som en vandring mot de båda ovanstående frågeställningarna; men som på alla strapatser upptäcker man intressanta sidospår som bara måste undersökas, 13 H D Thoreau (1990) Skogsliv vid Walden. Södertälje: W&W Förlag. Biografin över hans pilgrimsår vid sjön Walden, Massachusetts visar både att strävan efter ytlig prakt (ss 56-57) inte är något nytt och att ensamheten är en viktig grogrund för att relatera självet till ett större sammanhang, det naturliga varat (s 216 ff). 14 G Molloy (1996) Reflekterande läsning och skrivning. Lund: Studentlitteratur, s

17 lite grand. Det väsentliga är att man hittar tillbaka till huvudspåret och inte går vilse. Jag återknyter till dessa synder i nästa kapitel, kring syftet med arbetet. 17

18 3. Syfte Genom introduktionen av några existentiellt tematiska texter vill jag undersöka dels själva berättandets möjligheter som katalysator för reflektion över självet och dess placering i varat. Dels vill jag se om eleverna, genom det till texterna knutna litteraturseminariet, kan bekräfta rådande teorier eller kanske till och med ge ytterligare några förklaringar till fenomenet kring vårt behov av yttre identitetsreflektorer och statussymboler. Denna andra delen av mitt syfte bygger alltså på hypotesen att vi och våra ungdomar är mer fixerade vid rikedom och ytlig prakt idag och att denna förändring har sina rötter någon gång i slutet av 70-talet eller början av 80-talet, något som kommer diskuteras mer utförligt i metoddelen. Syftet leder till följande frågeställning: Övergripande frågeställning: Kan berättandet fungera som katalysator (och ersättning för andra mer naturliga upplevelser) för reflektion över självet och varat i ett turbulent, postmodernt och urbaniserat samhälle? Följdfrågorna är förknippade med om berättandet kan fungera som ovan: Kommer elevernas reflektioner då bekräfta, avfärda eller åtminstone antyda teorins bild av det postindustriella samhället som ytligt och grandiost? Kommer deras reflektioner avslöja några andra eller rent av nya fenomen som inte fått samma uppmärksamhet? Kommer deras reflektioner ge andra och/eller mer djupgående möjliga förklaringar till dessa fenomen? Jag är, som nämnts, formad av näringslivets trial and error-kultur och dess fokusering på att söka lösningar. Vid sidan om det primära syftet, ovan, kommer jag därför oundvikligen att beröra några av de följdfrågor, men också, behov och möjliga lösningar som dyker upp ur kölvattnet av detta arbete. Det är lika bra att genast be om ursäkt för detta ovetenskapligt praktiska drag hos mig. För ordningens skull har jag i mesta möjliga mån försökt sortera ut detta akademiska lösdriveri under rubriken Påföljande diskussion. 18

19 3.1 Personligt syfte Ett övergripande personligt syfte med mitt arbete har varit att pröva att skapa ett surrogat till de storstadsungdomar som inte alltid ges chansen att i sin urbana och konstlade miljö komma i kontakt med de omätbara värdena i livet. Ersättningen till mina egna naturupplevelser blev en skräddarsydd berättelse som i sagans form förhoppningsvis ger unga (och äldre) läsare ett stöd i uppmärksammandet och uppskattningen av de ickekommersiella värdena i livet. Av skäl som jag bland annat nämnt i bakgrundsresonemanget tror jag att det är mycket väsentligt att skolungdomarna medvetandegörs om dels sådana bestående omätbara värden, dels de kommersiella krafternas påverkan av dem själva när de skall ut i samhället, försörja sig och kanske bilda familj. Den västerländska postindustriella värld som möter dem efter skolan, en värld vilken de redan konfronteras med utanför skolan, är en värld av förlamande motsägelser. Några av de mer svårgripbara paradoxerna i denna väntande psykosociala brottningskamp är: den ökande informationen men den allt mer begränsade debatten 15 ; de allt mer tidsbesparande innovationerna men den allt mer begränsade fritiden; den ökande rikedomen (överflödet, valfriheten etc) men den minskande förmögenheten (förmågan, makten etc); den ökande narcissismen (grandiosa känslan, perfektionen) men den minskande självkänslan 16, o s v. Tanken med min berättelse har varit att läsarna skall kunna känna igen sig själva och andra i Kungen och i dennes märklige motpol, som är och förblir förmögnast i världen trots att han kastas i Kungens fängelsehåla. Eftersom det finns mer eller mindre av Kungen i oss alla så är det min förhoppning att läsarna skall förstå hur vi alla liksom Kungen bidrar till att forma världen till vad den blir. Det finns inte någon avskiljd marknad som vi står utanför. Vi är alla delar av marknaden och dess ekonomiska kretslopp, lika väl som vi oundvikligen är och förblir produkter av det ekologiska kretsloppet. Kungens fängslade motpol står också för något vi alla bär med oss sedan födelsen fantasin och passionen. Dessa är några av mänsklighetens allra viktigaste resurser som i allt större brist på kontemplativ tid tenderar att förtorka allt mer. I motsats till de, oorganiska naturresurserna är det ju snarare så konstruerat att de livsburna biologiska resurserna, intellektuella såväl som fysiska, förtvinar och tappar struktur om de inte brukas och får energitillskott. 15 C Lasch, s C Lasch (1981), Den narcissistiska kulturen. Stockholm: Norstedts. Op cit. 19

20 3.2 Syftet och problematiseringen sammanlänkas Det är viktigt att förstå att det råder ett naturligt motsatsförhållande mellan kommersialism och kontemplativ tid. Giddens konstaterar att omvandlingarna av självidentiteten och globaliseringen utgör de två motpolerna i dialektiken mellan det lokala och det globala under högmodernitetens villkor 17. All affärsverksamhet bygger på att ägarnas verksamhet skall generera någon form av återkommande överskott, annars är det en ideell verksamhet. Om makt- och informationssymmetri råder så skall kunden värdera varan eller tjänsten till det belopp som genererar överskottet i affärsrörelsen 18. Vinstmaximeringens principer leder till allt större kommersiella maktsfärer, vilka just genom den eftersträvade vinstmaximeringen inte bara saknar intresse för marknadsmässig makt- och informationssymmetri; de försöker till och med aktivt vinnlägga sig om asymmetrier på dessa områden. Ur marknadsföringsperspektiv sker detta genom reklam, PR, lobbying, produktplacering m m. Jag vill betona att detta inte handlar om kommersiella multinationella konspirationer, det handlar om naturliga konkurrenslagars följder på tämligen oreglerade marknader. Det kommersiella mediebruset är i sig idag kraftfullt nog att fragmentera stora delar av den lilla kontemplativa tid som vi har till vårt förfogande. Till yttermera visso har de affärsdrivande krafterna fått oväntad hjälp av det allmänna mediebruset, där till och med konsumentupplysning och denna uppsats ingår som en del. Den kommersiellt eftersträvade informationsasymmetrin skapas alltså paradoxalt nog genom ett överflöd av information. Fragmentiseringen leder till en individuell oförmåga till eftertanke och ett alltmer frustrerat sökande efter mening och struktur i tillvaron. I det postindustriella informationssamhälle vi idag befinner oss i har denna collageliknande fragmentisering nått så långt, att många av oss förvandlats till tvångsmässiga konsumtionsonanister. Vi har ersatt det naturliga sökandet efter mening och struktur med tröstande flykter in i ögonblickliga korta kickar. Vår önskan efter lösryckta sensationer snarare än helhetssträvan och förståelse av sammanhang speglas idag kanske tydligast i våra action- och äventyrsfilmer, där berättande handling ersatts av löst sammanhållna spänningsmoment. I den mån filmen som konstform återspeglar förändringen i effektivt konsumentanpassad informationsöverföring, visar skillnaden i swashbucklerfilmernas linjärt berättande upplägg, igår mot dess händelsecollage av idag, hur mycket våra perceptiva prioriteringar har förändrats under ett knappt sekel. Enligt Giddens är det inte förvirringens och alienationens verkningar i sig som är 17 A Giddens, s A Smith (1937) Wealth of nations. USA: Modern Library. (Om: the invisible hand.) Op cit. 20

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä

Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä introduktion till hur man skriver en akademisk essä Essä Den huvudsakliga examinerande uppgiften på kursen består av en individuell essä. Du ska skriva en essä som omfattar ca tio sidor. Välj ett

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen

Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Praktisk och rolig bok om utveckling av verksamheter och grupper Om systemiskt tänkande och KIM-modellen Boken om KIM visar hur man som ledare kan utveckla grupper och verksamheter på ett lättsamt och

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51

www.hkr.se Högskolan Kristianstad 291 88 Kristianstad Tfn 044-20 30 00 Fax 044-12 96 51 Sidan 1 av 6 2005-05-11 Dnr: 152/334-05 Institutionen för beteendevetenskap Kursplan, Pedagogik (1-20), 20 poäng Utbildningsområde: SA Ämneskod: PEA Engelsk titel: Education ECTS-poäng 30 Kursen ges som

Läs mer

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, SO För grundlärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4 6 ingår 30 hp i vart och ett av ämnena svenska, matematik, engelska.

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Sahlgrenska akademin Dnr G 2012/523 LOKAL EXAMENSBESKRIVNING Medicine masterexamen med huvudområdet fysioterapi Degree of Master of Medical Science (Two Years) with a major in Physiotherapy 1. Fastställande

Läs mer

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt

Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Urban Jansson En liten presentation av mitt pågående projekt Fast-Flyktigt Bakgrund Denna bakgrundspresentation har till syfte att förtydliga vad som ligger till grund för min problemformulering. Begreppen

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

LPP, Klassiker. Namn: Datum: LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven

Religionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Varför lämnar lärarna yrket?

Varför lämnar lärarna yrket? Varför lämnar lärarna yrket? Rapport från Lärarnas Riksförbund augusti 2002 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR LÄMNAR LÄRARNA YRKET?... 3 Inledning och bakgrund... 3 Metod, urval och svarsfrekvens... 3 Varför

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund

Frågandets betydelse. Gunnar Lindberg, Östersund Frågandets betydelse Gunnar Lindberg, Östersund Frågandet som fenomen har fått en allt större betydelse för mig under min yrkesverksamma period. Jag har nu arbetat inom skolans värld sedan 1971, och genom

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION Varje individ är huvudpersonen i konstruktionen av sin kunskap, en dialog mellan individen och omvärlden. Varje individ blir därför unik i historien Paula Cagliari 2002 Innehållsförteckning 1. Reggio Emilia

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits

Utbildningsplan. för. Sidan 1/5. Masterprogram i historiska studier. 120 ECTS credits Utbildningsplan för Masterprogram i historiska studier Master's Programme in Historical Studies Programkod: HISTO Gäller från: HT 2015 Fastställd: 2014-02-04 Ändrad: 2015-03-04 Värdinstitution: Historiska

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (6) BESLUT 2016-03-22 Dnr SU FV-3.2.5-1978- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie masterexamen Huvudområde: Pedagogik Education I pedagogik behandlas frågor om hur människor lär, påverkas och utvecklas

Läs mer

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng

STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1. LEDARSKAP I SAMVERKAN, 7,5 högskolepoäng LINNÉUNIVERSITETET Programmet för Ledarskap och organisation 1LO100, 1-30 högskolepoäng Distans Läsåret 2011-2012 STUDIEHÄFTE FÖR DELKURS 1 "LEDARSKAP I SAMVERKAN", 7,5 högskolepoäng 1 CENTRALA MOMENT...

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer