Att åldras ett odontologiskt perspektiv. Inger Wårdh, tdl, docent, avd för Gerodonti

Transkript

1 Att åldras ett odontologiskt perspektiv Inger Wårdh, tdl, docent, avd för Gerodonti

2 Den äldre generationens tandvård Dålig - eller ingen - tandvårdstillgång i unga år Smärtsamma akutbehandlingar Profylax först i sen vuxen ålder Stora reparativa åtgärder i vuxen ålder Dåliga tänder ofta sett som ett klassmärke

3 The heavy metal generation

4 Kariesträskets utrotande Fram till år 1960 bestod tandvården främst i utdragningar och fyllningar Successivt introducerades fluorsköljningar och tandvårdsinformation i skolorna De flesta barn och ungdomar har idag inga eller få fyllningar i tänderna detta står de äldre för

5 Vad är det vi ser? Den äldre munhålan är ett kvitto på individens levnadsvillkor både hälsomässigt/socialt

6 Vad är normalt åldrande och vad är orsakat av sjukdomar/deras behandling?

7 Den odontologiska paradoxen Allt fler äldre har allt fler tänder - och allt fler orala sjukdomar Framtidens utmaning för tandvården Bristande kunskap

8 Åldersrelaterade förändringar (?) Slemhinnan: mindre elastisk, tunnare och torrare, färre filiforma tungpapiller, varicer Ibland en vidgad periodontalspalt Ibland skörare alveolarben Emalj: minskad tjocklek Dentin: minskad regenerationsförmåga, tilltäppta dentinkanaler Pålagring av cement apikalt Pulpan: minskad vascularisering och trängre hålrum, minskad känslighet i tanden

9 Bettet förändras Attrition Abrasion Erosion Tänderna blir gulare pga tunnare emalj Andra färgförändringar pga karies, bristande OH, exponerat cement som nöts Tänderna ser längre ut

10

11 Den äldre orala slemhinnan Liknande förändringar som huden men inte lika tydliga kliniska effekter Användning av avtagbara proteser, illapassande proteser och muntorrhet påverkar slemhinnan Incidensen för många sjukdomar som berör slemhinnan, ökar med åren Viktigt att kontrollera de äldres orala slemhinnor!

12 Olika omständigheter som påverkar den orala slemhinnan Muntorrhet separat föreläsning Protesbärande separat föreläsning Mediciner kom ihåg kursen i klinisk farmakologi Nutritionsstatus Tobak, snus

13 Hur mycket parodontit hos äldre? Kumulativ effekt Men - också en undervärdering pga förlorade tänder Olika gränser: 4 mm hos alla 6 mm lägre prevalens Klinisk erfarenhet: UK-incisiver hårt drabbade

14

15 Samband oral/allmän hälsa hos äldre Hög ålder leder till större risk för och förekomst av både orala och allmänna sjukdomar Sedan drygt 20 år tillbaka har man diskuterat möjliga samband oral/allmän hälsa Den parodontitiska processen inkluderar möjligheter till systemisk påverkan En systemisk inflammationsbörda påverkar utveckling och progression av ålderssvaghet dvs viktförlust, svaghet, långsamma rörelser och låg fysisk aktivitet Inflammationsmarkörer i serum kan påverka dödlighet och minskad funktionell kapacitet hos äldre

16 Diabetes mellitus Samband: både gingivit och parodontit mer vanligt/allvarligt hos personer med både diabetes typ I och II Förhöjd risk för parodontit vid dåligt kontrollerad diabetes Motsatsen ej lika tydlig Äldre löper större risk för både parodontit och diabetes sambandet bör beaktas

17

18 Hjärtkärlsjukdom Kåre Buhlin visade i sin avhandling att den relativa risken för att insjukna i hjärtkärlsjukdom är 12 ggr högre för individer i åldern år om de själva uppger att de har blödande tandkött Rökning är dock en mycket större riskfaktor för hjärtkärlsjukdom än dåligt munstatus!

19 Rotkaries en riskfaktor? För icke-rökare har samband nyligen noterats mellan hjärt-arytmier och rotkaries

20 Många epidemiologiska studier Vid en metanalys konstaterades att parodontit är måttligt associerad med aterosclerosinducerade sjukdomar såsom hjärtinfrakt, stroke, perifera proppar mm För 60+ i USA har visats att tandlösa/partiellt tandlösa med benförlust oftare hade haft en stroke För 75+ i Finland har en ökad dödlighet visats hos personer med parodontit Den kumulativa effekten gör sambandet svårbedömt hos äldre

21 Circulus vitiosus Hjärtkärlsjukdom är den främsta dödsorsaken för personer med diabetes typ II Ca 80% av diabetiker som genomgått en hjärtinfarkt, dör av hjärtkomplikationer Diabetes och hjärtkärlsjukdomar har båda samband med rökning, fetma och höga blodfetter Rökning, diabetes och fetma (hos yngre) ökar risken för parodontit PARO-KRANK!

22 abstract ID Medical screening in dental settings Göran Friman Conclusion 171 consecutive patients were recruited to a medical screening on their regular recall in a general Swedish dental practice. It was found that among the patients on regular recall in a general dental practice, undiagnosed hypertension or diabetes was not an uncommon finding and seemed to be more common among patients with periodontal disease. Dental professionals can play an important role in identifying people with undiagnosed hypertension or diabetes but the methodology needs to be improved. Objectives Many people have undiagnosed hypertension or diabetes without clinical signs and symptoms and are consequently exposed to a great risk of medical complications. Studies have reported an association to periodontal disease. Questions at issue 80% of the Swedish population visits dental settings regularly. The aim of this study was to examine, in a medical screening in a dental practice, how many patients with periodontal disease that had undiagnosed hypertension or diabetes. Are there in a direct medical screening in dental settings, associations between periodontal status and markers for diabetes? Methods How unanimous is a medical screening performed by dental professionals compared to medical examination performed by medical care? 171 consecutive patients were recruited on their regular recall in a general Swedish dental practice. The study sample was divided into three risk groups: years old with high BMI, years old and 65 years old and older. Are there in a direct medical screening in dental settings, associations between periodontal status and markers for hypertension? Dental professionals administered a health-questionnaire, performed a periodontal examination and exercised a medical screening by registering blood pressure, pulse and plasma glucose. Results 20 patients (11 %) had un-diagnosed hypertension based on registered diastolic blood pressure and 6 patients (3 %) had undiagnosed diabetes based on registered level of plasma glucose. Of 129 patients with less than 4 periodontal pockets bleeding on probing (BOP), 19 had undiagnosed hypertension or diabetes. Out of 40 patients with 4 or more periodontal pockets BOP, 5 had undiagnosed hypertension or diabetes and furthermore received 14 patients antihypertensive and/or antidiabetic medications. Two edentulous patients received antihypertensive medication. Questions at issue in following studies How do the patients accept and perceive recurring medical screening performed by dental professionals at the occasion of dental examination? What is the attitude to medical screening in dental settings, asking; different Swedish public authorities and different Swedish medical/dental organisations?

23 Inflammation as a potential mediator for the association between periodontal disease and Alzheimer s disease? Amber Watts1, Eileen M Crimmins1, Margaret Gatz 2 1Davis School of Gerontology; 2Department of Psychology, University of Southern California, Los Angeles,CA, USA Neuropsychiatric Disease and Treatment 2008:4(5)

24 Respiratoriska sjukdomar Kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL Pneumoni till följd av aspiration Dentalt plack kan utgöra en reservoir för luftvägspatogener Evidens för att förbättrad och mer frekvent munhygien hos äldre på sjukhem och intensivvårdsavdelningar förhindrar uppkomst/lindrar förloppet av luftvägssjukdomar

25 Osteoporos Motstridiga data rörande samband osteoporos och parodontit men Rökning en gemensam riskfaktor

26 Interdisciplinärt samarbete Munnen är kroppens spegel Munnen tillhör inte kroppen För de äldre behövs ett gott samarbete mellan olika hälso/vård-discipliner, även inom tandvården Tandhygienisten är viktig inom äldretandvården, då egenvården ofta sviktar