Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida:

Transkript

1 NR Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida: För mig började och slutade detta år med funderingar kring sjukskrivningsproblem. En kurs på Hornöberget om att må bra med sina sjukskrivningar gav mig anledning att granska hur jag jobbar med de långa sjukfallen. Att se mig själv i olika roller under processen fram till att patienten antingen blev frisk eller förklarad ha rätt till sjukersättning. Landstingets sjukskrivningskommitté har inbjudit till fortbildning kring sjukskrivningsinstrumentet med dess verkningar och biverkningar. Under hösten kom så Socialstyrelsens riktlinjer för sjukskrivning. I ett försök att vara laglydig läste jag noga vad som stod om en av mina patienters diagnos, frozen shoulder. Där stod att det är en långvarig sjukdom som måste leda till omplacering. Alltså omedelbar rehabilitering till annat arbete, om patienten inte kan jobba med axeln stel. Det blev en hel del diskussion mellan mig och denna patient I detta nummer av Fortexpressen kan du läsa om hur det gick. Läs också om arbetsbyte som en metod att fortbilda sig och fortbildningssamordnarnätverkets brev till primärvårdsledningar i Sverige. Kalendariet inbjuder till dig fortbildningar Med önskan om en God Jul och ett Gott nytt år 1

2 Fortbildning i form av arbetsbyte Eva och Astrid har bytt jobb i tre månader Astrid Fjellström är i vanliga fall äldrevårdsläkare på VC Blåsippan, Härnösand, för tillfället avdelningsläkare på Akutgeriatriska kliniken i Sundsvall. Eva Oskarsson är geriatriker sedan 2 år tillbaka och har under den tiden varit placerad på den akutgeriatriska avdelningen 17B i Sundsvall. De har under hösten 2007 arbetat på varandras arbetsplats i tre månader. Hur kom det sig att du blev intresserad av att byta arbete med en kollega? Astrid Jag har arbetat på VC Blåsippan i Härnösand sedan 1993 och har under den tiden fullgjort min ST-utbildning i allmänmedicin. Sedan 2002 har jag av flera skäl nischat in mig på äldrevården. Nu har jag familjeläkaransvar för knappt 200 patienter boende i särskilda boenden, ett korttidsboende samt för ett hundratal patienter i eget boende. I den rollen har jag sett hur svårt det kan vara att vara gammal och sjuk, särskilt i kontakterna med slutenvården. Som inremitterande läkare upplever man att slutenvården ibland tar vare sig patienten eller mig på riktigt allvar. Tanken väcktes att det skulle vara en bra vidareutbildning att jobba på den akutgeriatriska avdelningen en period. Och då en geriatrikerkollega var lika pigg på att prova på primärvården ett tag var det lätt att organisera. Vi bytte helt enkelt plats. Eva Det var inte ett medvetet val utan en möjlighet som dök upp, när Astrid hade svårt att få en ersättare då hon ville göra ett arbetsbyte. Fast jag har haft tanken på att dubbelspecialisera mig inom allmänmedicin så småningom så därför kändes detta som ett bra smakprov. Hur ser du på arbetsbyte som fortbildningsform? Eva Arbetsbyte är en bra sätt att vidga sina vyer, få kunskap om hur det fungerar i mottagarledet, de som jag utväxlar patienter med. Lär mig vad slutenvården måste bli bättre på och vad vi kan lämna över till primärvården. Astrid Något visare har jag blivit på den här tiden, det finns saker jag ska göra annorlunda när jag kommer tillbaka. Jag har också fått bekräftelse på mycket av det jag redan kan och gör. Men framför allt har det varit uppfriskande bara att få jobba någon annanstans. 2

3 Skulle du vilja rekommendera arbetsbyte till dina kollegor? Eva Ja, verkligen! Jag lär mig så mycket som jag kommer att ha nytta av i flera sammanhang. Det gör underverk för förståelse och respekten för kollegorna inom andra verksamheter Astrid Jag vill absolut rekommendera arbetsbyte. Eller åtminstone att man ger sig tid till att auskultera hos varandra. Sjukvården är så stor och otymplig, vi tappar så fort kontakten med kollegorna i andra specialiteter och så börjar vi nedvärdera och baktala varandra. En större förståelse för varandras arbete, svårigheter och glädjeämnen skulle säkert också visa sig i ett bättre patientomhändertagande. Intervjuare Gunilla Byström Att notera i almanackan: SFAM:s årsmöte torsdag 24 januari 2008 i Härnösand Sankt Petri logen Kl kaffe Kl gästtalare Anneli Lindeborg från Musik i Västernorrland om ett kulturprojektet i Landstinget i samarbete med stressforskaren Töres Theorell. Därefter ÅRSMÖTE och direkt på det MIDDAG med kulturinslag Kjell Sundin, ordförande, meddelar att den formella kallelsen kommer inom kort Tips! Kompetenskonto! Nu kan Du via Mats Glimbrant ekonom på Primärvårdens kansli beställa en analys av ditt kompetenskonto. Då kan Du se hur kostnaderna har fördelats under året. 3

4 Ur min kliniska vardag Lenas axel Jag har haft besvär med axeln i fyra år och nu blir den bara stelare och stelare. Jag kan inte få upp den eller föra ut armen. Jag tränar flera gånger per vecka och går hos kiroprakter och naprapat, som ger mig laserbehandling och liknande. Jag har varit hemma på egen sjukskrivning en vecka, men det har inte hjälpt. Nu kan jag bara inte jobba vidare som undersköterska i hemtjänstpoolen på kommunen. Den gladlynta, fräscha unga kvinnan framför mig ser en aning bekymrad ut. Vi träffades tidigare i år, då hon hade en besvärlig urticaria över hela kroppen. Via hudspecialisten fick vi så småningom veta, att Lena är kraftigt överkänslig för bland annat NSAID. Huden har blivit bättre med sträng regim för att undvika det hon inte tål. Vi undersöker axeln. Den är verkligen stel, helt klart en frusen skuldra. I Försäkringsmedicinskt beslutsstöd från Socialstyrelsen står att frusen skuldra är en långvarig åkomma, som vid arbetsoförmåga bör leda till att patienten omplaceras under tiden det läks. Lena är undersköterska i poolen, och jobbar handgripligt på olika boenden med enbart ren patientvård. Vi funderar på olika möjligheter och kommer fram till att Lena blir sjukskriven två veckor för att hinna få kontakt med sin chef och företagshälsovården, som vi båda tycker bör vara med i resonemanget. Vet du vad dom sa på företagshälsovården? Detta är inte arbetsrelaterat, så jag får inte träffa deras läkare! Lena är något förbryllad när vi träffas igen två veckor senare. Jag fick träffa deras sjukgymnast, som gav mig några enkla övningar. Chefen säger att det inte finns något att omplacera mig till. Och arbetsgivarens rehabansvarige säger att detta säkert blir långvarigt. Jag har lika besvärligt som tidigare. Vi samtalar en stund. Jag har ju mina studier. Jag vill specialisera mig inom psykiatri för undersköterskor. Jag läser på deltid, på distans. Det kan jag väl fortsätta med? Lena har alltså lösningen inom sig! Hon har redan flera månader tidigare startat sina studier. Som psykiatri-undersköterska skulle hon inte vara beroende av att kunna lyfta tungt. Det känns lite bättre att tänka framåt nu. Det är bara att hoppas att försäkringskassan tillåter henne att läsa när hon är sjukskriven. Framtiden får visa hur det går. Gunilla Byström 4

5 KOPIA för kännedom: Detta brev skickades under hösten 2007 Till Primärvårdsledningar i Sverige För kännedom SKL Hög kvalitet i vården och väl fungerande allmänläkare, kräver en organisation för fortsatt kompetensutveckling efter avslutad specialistutbildning. Bakgrund Under specialistutbildningen har de blivande specialisterna i allmänmedicin en god struktur och kvalitet när det gäller kompetensutveckling. Detta är en bra grund för ett livslångt lärande. Strukturen stöttas av en genomarbetad målbeskrivning och en studierektor-funktion som är accepterad och finansierad av huvudmannen. En liknande organisation för upprätthållande och utveckling av kompetensen hos färdiga specialister existerar bara på några få ställen. Behov I en sjukvård med snabb medicinsk utveckling krävs en god struktur för kompetensutvecklingen även efter att man blivit specialist, för att uppnå optimal patientnytta och säkerhet. Att ha en fungerande kompetensutveckling är dessutom en av de saker som gör att läkaren bibehåller ork och motivation, och som därmed direkt och indirekt fungerar som rekrytering. Beskrivning av kompetensutvecklingskrav och resurserna för detta, behöver finnas med i anställningskontrakt för anställda, och i ackrediteringsvillkor för privata entreprenörer. Verktyg Individuellt fortbildningskonto kopplat till kompetensplan. FQ-grupp (kollegial grupp som träffas regelbundet för att arbeta med fortbildning och kvalitetsfrågor). Kompetensportföljen som är framtagen av Svenska läkaresällskapet och Läkarförbundet. Fortbildningssamordnare, som arbetar på liknande sätt som studierektor gör för blivande specialister. Studierektorsfunktionen och dess innehåll utarbetades på 90-talet inom Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) och är numera en naturlig och självklar del av huvudmannens organisation för rekrytering och kvalitetssäkring. Studierektorer i Allmänmedicin har ett nätverk inom SFAM. På samma sätt finns inom SFAM ett nätverk för de fortbildningssamordnare som, ofta på ideell bas och utan ekonomiska resurser, tagit ett ansvarar för samordning av s k. FQ-grupper, anordnande av vidareutbildningstillfällen lokalt etc. På några ställen i landet har huvudmannen, ibland i samarbete med SFAM, tagit fram genomtänkta strukturer för en lokalt förankrad fortbildning. Under ett gemensamt möte för Studierektorsnätverket, Fortbildningssamordnarnätverket maj 2007 beslutades att göra detta gemensamma uttalande för att påpeka behovet av en kvalitetssäkrad fortbildningsstruktur med fortbildningssamordnare även för specialister. För att en sådan organisation ska få genomslagskraft behöver den förtroende både i professionen och hos huvudmannen, samt förses med nödvändiga ekonomiska resurser. SFAM är, både på det lokala planet genom Studierektorer, i förekommande fall Fortbildningssamordnare, och lokalföreningar, samt centralt via SFAM-styrelsen och 5

6 Fortbildningsrådet, beredda att samverka med huvudmännen och SKL för att få till stånd en kvalitetssäkrad fortbildningsorganisation för specialistkompetensens upprätthållande. För Fortbildningssamordnarnätverket Meta Wiborgh För Studierektorsnätverket Stefan Persson För NäSTa (nätverket för ST-läkare) Petra Rudberg Fotnot: Enligt vad vi vet i dag har det inte kommit något svar KALENDARIUM 2008 Forte-kurser 29 februari Hudproblem på vårdcentralen Halvdag, Härnösand Lena Fagerblom, hudkliniken, Sundsvall Ansvarig: Andrée Wennstig 17 april Smärtproblem från rörelseapparaten Ortopedisk allmänmedicin Heldag, Härnösand Ingemar Söderlund, SFOM, Helsingborg Ansvarig: Gunilla Byström maj Svensk Diabetologisk Förenings vårmöte arrangeras i Härnösand med Fort-e som medarrangör. Fokus på diabetes i primärvård. Forte-ansvarig: Göran Umefjord 6

7 Läkemedelskommittén januari Norrländska läkemedelsdagar i Umeå Gastroenterologi Läkemedelskommitténs expertgrupp Mage-tarm erbjuder fortbildning på fyra orter enligt följande: 22 januari: Ugglan, Härnösands sjukhus 23 januari: Aulan, Sundsvalls sjukhus 5 februari: Samlingssalen, Sollefteå sjukhus 7 februari: Kramfors Vårdcentral 12 februari: Tärnan/Måsen, Örnsköldsviks sjukhus Samtliga tillfällen äger rum kl Hornödagar 10 april maj 2008 Målgrupp: Läkare Heldagsutbildning på Hotell Höga Kusten Ämne och program meddelas så snart det är klart. Vid frågor om utbildningarna, kontakta Lena Adolfsson, eller Anette Hellström, aspx SFAM 30 januari- 1 februari ST-dagarna Pite havsbad Anmälan via SFAM:s hemsida 7