Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida:

Transkript

1 NR Redaktör: Gunilla Byström, familjeläkare, Vårdcentralen Viken, Örnsköldsvik Hemsida: En termin har gått igen. Vart tar tiden vägen? Arbete och fortbildning varvas. Arbete är fortbildning. Arbete ger fortbildning. Mycket är tillämpning av det vi kan generellt i mötet med den enskilda individen i sitt unika sammanhang. Vardagen kräver att vi kan hitta det aktuella som gäller idag. Men det generella, som gäller hela tiden, får inte glömmas bort. En god hjälp har kommit under vårterminen: Boken Allmänmedicin översatt från norskan och bearbetad för svenska förhållanden. Jag vet inte om du sett den ännu. Boken är närmare FASS än Jourläkarboken i format. De inledande kapitlen om olika allmänmedicinska problem är användbara sammanfattningar. Varje organsystem har egna kapitel. Likaså från Norge kommer Norsk Elektronisk Legehåndbok Den har varit fritt tillgänglig fram till 1 juni Nu kostar ett års abonnemang 3125 Nkr. Du som hunnit titta i den vet att tekniken verkligen utnyttjas till alla delar. Hänvisningar till grundartiklar, bilder, filmer osv kommer fram blixtsnabbt och ger dig verkligen den trygga bakgrund du behöver för att behandla din patient enligt senaste vetenskap. Fortbildningskontot kanske kommer till användning om vi vill ha fortsatt tillgång till denna guldgruva? Jag anser att den bör köpas in till Sverige så att vi också får fri tillgång till denna utmärkta tjänst. Men fram till dess pröva följande: Intranätet >Lärande och Utveckling >Böcker och tidsskrifter > Harrison online. Den ger något liknande, men gäller enbart internmedicin. Botanisera gärna på intranätet under denna flik. Du kommer vidare till EIRA med tidskriftsarkiv via sjukhusbiblioteken. Men nu står sommaren för dörren och höstens fortbildningar ligger bortom sommarens solskimrande dis. Du kan gärna fundera vad du ska välja genom att studera kalendariet! Trevlig sommar! 1

2 Rapport från SFAM-Y maj 2007 Här följer en liten lägesrapport från styrelsen i SFAM Y, Kjell Sundin, Kerstin Rydeman, Eva Jaktlund och undertecknad om vad som hänt sedan årsmötet. I början av maj hade vi en första kontakt med det ledande landstingsrådet Ewa Söderberg, primärvårdsansvarige politiker Susanne Sundkvist och Stefan Dahlin, politisk sekreterare (s). Vi skulle diskutera kvalitetsindikatorer och ansvarsutredningen men samtalet kom att beröra många fler punkter än så, bland annat det forskningsmaterial som belyser nytta för befolkningen och ekonomin med primärvård och relationen sjukhusläkare/allmänmedicinare i Sverige jämfört med andra länder, men framför allt kom vi att diskutera vakansläget. Hur ska vi öka rekryteringen av nya läkare till primärvården och behålla dem som vi har? Det blev mycket på agendan och för att ha mer tid att fördjupa diskussionen och hinna med att diskutera framtidsvisioner så ska vi träffas igen den 8 juni. Vi har också haft möten tillsammans med primärvårdsledningen för att titta på kvalitetsindikatorer som i den ändrade kapiteringsmodellen kan utgöra 3-5 % av den totala kapiteringen. En ändring av kapiteringsmodellen kan dock inte bli aktuell före 2009, däremot så måste ett förslag vara klart i januari 2008 för att kunna beredas rätt i landstinget. Inför detta så vill vi nu träffa våra kollegor i primärvården för att diskutera detta. Därför planerar vi tillsammans med primärvårdsledningen ett gemensamt heldagsmöte, preliminärt på Sandö den 4 oktober Anders Lindman från Nationella projektet NKI-P (Nationella Kvalitets Indikationer i Primärvården) är inbjuden och kommer att delta under mötet. Vidare så planerar vi också för ett senare regionmöte i samma fråga. Så tillslut så vill vi önska alla en skön sommar, vi ses i höst! Anna Elmerfeldt Wallinder för SFAM-Y anna.elmerfeldt@lvn.se 2

3 Kompetensportföljen - Ett smart sätt att samla det du kan Läkarförbundet och Läkaresällskapet lanserar Kompetensportföljen - webbverktyget som hjälper alla läkare dokumentera sin professionella utveckling. Kompetensportföljen är ett webbaserat pedagogiskt hjälpmedel som de båda läkarorganisationerna tagit fram för att ge medlemmarna ett bra administrativt stöd för sin kompetensutveckling. I Kompetensportföljen kan läkarna samla sina meriter från grundutbildning och under hela den fortsatta läkarkarriären. -Jag vet att Kompetensportföljen är efterlängtad, säger Carina Widlund representant för Läkaresällskapet och ST-läkarna i den arbetsgrupp som tagit fram verktyget. Det kommer att underlätta mycket att kunna samla all dokumentation på ett ställe och koppla det till STläkarnas målbeskrivningar. Kompetensportföljen är också en länk mellan läkaren och handledaren eller chefen. Läkaren förfogar helt över sina egna sidor och ger själv behörighet till de ska få se information eller till och med elektroniskt kunna signera moment. Läkarförbundet och Läkaresällskapet ser Kompetensportföljen som ett mycket viktigt strategiskt verktyg. - Det kommer att få stor betydelse för att kvalitetssäkra läkarnas kompetensutveckling, säger Hans Hjelmqvist som är ordförande för Läkarförbundets Utbildnings- och forskningsdelegation. Vi kan med Kompetensportföljen visa att läkarkåren genom kontinuerlig fortbildning tar ansvar för medicinsk kunskapsutveckling och patientsäkerhet. På sikt kan det betyda mycket för att bevara läkarkårens legitimitet och goda anseende. - Vi har arbetat fram Kompetensportföljen tillsammans med representanter från båda organisationerna, säger projektledaren Turid Stenhaugen på Läkarförbundet. Den tekniska utvecklingen står Nextlearn för, ett IT-bolag som levererat liknande system till flera stora företag och organisationer. För mer information kontakta gärna Läkarförbundets projektledare Turid Stenhaugen,

4 Ur min kliniska vardag Anja Hon har blivit manisk! Sjuksköterskan ringer från boendet, där Anja, 80 år har bott en månad. Tidigare bodde hon på sjukhem någon annanstans och ännu tidigare var hon min patient. Då kämpade vi med enorm övervikt, svamp under brösten och urinvägsinfektioner. Nu har Anja hunnit få både diabetes och hypertoni också. Förra sommaren avregistrerades Mallorol, som Anja hade stått på i många år. Hon visste inte riktigt varför, det var insatt i Stockholm någon gång. Hon trodde inte det skulle behövas längre, så det sattes ut av hennes dåvarande läkare. Sedan Anja kom till mitt sjukhem har alla sagt att hon är så pigg och glad och trivs så bra. En riktig vitaminspruta, hon kan nog flytta hem snart. Diabetesen ligger bra, vikten går sakta ned och Anja har börjat på gymnastiken. Hon är uppe hela nätterna, talar snabbt och sluddrigt och går på högvarv. Anhöriga, som varit oroliga att det skulle komma, har hört av sig. Nu är hon manisk. Hur behandlar jag mani? Jag slår upp i Läkemedelsboken: specialistfall. Ringer till psykkliniken. Jouren är en AT-läkare, som varit där två månader. Men vi reder ut det! Ett modernt antipsykosmedel trappas in och en stabiliserande medicin sätts in under tiden. Inte Litium, inte något liknande Mallorol. Anja tolererar medicinen och manin går tydligt tillbaka. Några dagar senare träffar jag henne igen. Jag vill inte till hispan, där var jag förut. Jag vill ta den här medicinen i stället. Skratt. Det känns bra att kunna samarbeta mellan olika kliniker och olika färdiga läkare. AT-läkaren på psyket visste mer än jag och hade god kontakt med sin bakjour. Tillsammans med patienten och personal på boendet arbetade vi fram en lycklig utgång på ett besvärligt problem. Gunilla Byström Familjeläkare Vårdcentralen Viken Örnsköldsvik 4

5 Det är besvärligt att prata om sprit eller? Vi allmänmedicinare har ett dilemma: det är väldigt sällan man självklart kan säga: Det där är inte mitt bord! och så sluta bry sig. Vid de flesta hälsoproblem, vare sig det är sällsynta sjukdomar eller sådant som ska hanteras med egenvård, så finns det någon aspekt där allmänmedicinen har anläggningsyta. En fråga som behöver svar, en omvårdnadssituation, en extra infektionskänslighet, en smärtproblematik, allt möjligt. Livsstilssjukdomar är ett sådant område, med väldigt breda anläggningsytor mot vår verksamhet. Rökningen har vi lärt oss att prata om, och det är naturligt både för doktor och patient att tala om dess betydelse för sjukdom, inte bara lungcancer utan även KOL och hjärtkärlsjukdomar. Överviktens betydelse för diabetes och artroser är något vi vet att våra patienter förväntar sig att vi ska prata om. Detsamma gäller faktiskt även alkohol! Mindre än tre procent av tillfrågade i en undersökning säger att de skulle ta illa upp om läkaren frågade om alkoholvanor. Men vi är inte alls vana att göra det, och många läkare berättar att de känner sig besvärade av att ta upp frågan, och rädda för att det ska uppfattas kränkande. Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt, i och med ändrade införselregler, och ändrad alkoholkultur de sista åren. Relativt sett är förändringen störst bland medelålders kvinnor andelen högkonsumenter har ökat med >320% på en tioårsperiod! Förr var det angeläget att framför allt identifiera människor med alkoholberoende. Det är det förstås fortfarande, men den stora mängden människor som har någon form av hälsoproblem som kan höra ihop med alkoholkonsumtionen, är inte alls beroende. De kan själva ändra sitt beteende, bara de blir uppmärksammade på sambandet. Därför är det angeläget för oss läkare att tillägna oss en metod att prata om alkohol, som både vi själva och patienterna är bekväma med. Den s.k. Riskbruksverkstaden lär ut och tränar en sån metod. Anna-Karin Svensson, allmänläkare i Sandviken Knuten till Folkhhälsoinstitutet för Riskbruksprojektet Forte ordnar nu för andra gången en kurs om Riskbruk av alkohol Anna-Karin Svensson kommer att leda den tillsammans med en kollega som hon utser. Jag var med förra gången och kan rekommendera dig att gå kursen. Just sättet att närma sig frågan om alkohol i konsultationen var lärorikt. Att alkohol inte måste bort helt, utan att en halvering av intagen mängd kan vara en del av lösningen var också en nyhet som jag senare har tillämpat. Välkommen till Riskbruksverkstaden ! Gunilla Byström 5

6 Kalendarium ht 2007 Forte-kurser Ögonsjukdomar på VC Härnösand, halvdag Ansvarig Fredrik Alsén Alkohol Riskbruk , Härnösand, heldag Allmänläkare Anna-Karin Svensson Ansvarig Gunilla Byström SFAM-Y Kvalitetsindikatorer i primärvården Heldagsmöte på Sandö SFAM-Y styrelsen och primärvårdsledningen Anders Lindman, allmänläkare, Nationella Projektet Kvalitetsindikatorer i Primärvården Jämtland fortbildning för familjeläkare Kontaktperson Eva Kuhlefelt pv" eva.kuhlefelt@jll.se september Sekundär prevention efter hjärtinfarkt Öl Olof Lövheim medklin Östersund DL Per Magnusson Järpen HC november Palliation Överläkare Bertil Axelson Storsjögläntan Östersund Kognitiv terapi av angstlidelser, med spesielle vekt på hypokondri Professor Ingvard Wilhelmsen Institutt for indremedisin, Universitetet i Bergen 4+5 december extra fortbildningsdagar Diabetesdagar Mikael Lilja distriktsläkare Odensala hälsocentral och Lars Engström överläkare med klin Sundsvalls sjukhus Läkemedelskommittén 27/9 Hearing Läkemedelsindustrin, astma-kol 11/10 Stroke Hornödag, läkare 18/10 Hearing Läkemedelsindustrin, ångest-depression 7/11 Kvinnligt Hornödag 8/11 Manligt Hornödag SFAM höstmöte oktober Visby inbjudan se 6