Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning."

Transkript

1 1 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Redovisning av ett regeringsuppdrag Wimi 2005 FK90010_003_G

2 2 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Försäkringskassan fick 2010 i uppdrag att vidareutveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga. Som komplettering till det fick myndigheten i oktober 2011 i uppdrag att analysera vilken betydelse det skulle få att ändra begreppet reguljär arbetsmarknad till begreppet normalt förekommande arbete, som grund för bedömning av arbetsförmåga, bl.a. avseende hur en sådan ändring skulle påverka de kravprofiler för olika yrkesområden som utarbetats. Försäkringskassan ska också pröva om en lagändring kan främja ambitionen att skapa ökad rättsäkerhet och legitimitet och överväga om det finns andra begrepp än reguljär arbetsmarknad respektive normalt förekommande arbete som på ett bättre sätt skulle tillgodose kraven på rättssäkra och legitima bedömningar av arbetsförmåga. I denna rapport redovisas Försäkringskassans analys och slutsatser gällande uppdragets frågor. Försäkringskassan överlämnar härmed rapporten. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av chefsjurist Eva Nordqvist, försäkringsdirektör Birgitta Målsäter och projektledare Jan Larsson, den senare som föredragande. Dan Eliasson Jan Larsson

3 3 (42) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Jämförelse mellan arbetsmarknadsbegreppen Propositionerna Socialförsäkringsutskottets betänkanden Försäkringskassans tillämpning Rättstillämpning Grad av anpassning Mål i högsta förvaltningsdomstolen Likheter Hela arbetsmarknaden Argument för att inkludera hela arbetsmarknaden i utredning Ett gemensamt begrepp? Bedömningsverktygets referensmaterial med kravprofiler i olika yrkesområden Kravprofiler i olika yrkesområden Materialets användning Relation till arbetsmarknadsbegrepp Legitimitet i prövning av arbetsförmåga gentemot olika arbetsmarknadsbegrepp Legitimitet och rättsäkerhet Rehabliteringskedjans tidsgränser Svårt att kommunicera sjukförsäkringens konstruktion Ordet marknad Att ta tillvara hela arbetsförmågan Användandet av det nya referensmaterialet gällande krav som olika yrkesområden ställer Ett nytt arbetsmarknadsbegrepp? Referenser Bilagor Bil 1. Arbetsmarknadsbegreppet - sjukpenning Bil 2. Sjukersättning och aktivitetsersättning Bil. 3. Aktuella domar Bil 4. Särskilda anställningsformer Bil 5. Avslag och indrag för sjukpenning före respektive efter den 1 juli

4 4 (42) 1. Sammanfattning Försäkringskassan har på uppdrag av regeringen utrett olika arbetsmarknadsbegrepps betydelse vid bedömning av arbetsförmåga. Arbetet omfattar en analys av aktuella kammarrättsdomar, en analys av Försäkringskassans hantering av sjukpenning före och efter 2008, en inventering av teman som skulle kunna representera oklarheter i rådande regler, samt en analys av vad introduktionen av ett nytt bedömningsverktyg kan ställa för nya krav. Försäkringskassans analys leder fram till att det finns en skillnad i betydelse mellan begreppen normalt förekommande och reguljär arbetsmarknad, men att den skillnaden haft begränsad betydelse. Förändringar i Försäkringskassans tillämpning bedöms i första hand ha med sjukförsäkringsreglernas nya tidsgränser att göra. Analysen leder bl.a. till slutsatsen att vilket av de två begreppen som används spelar mindre roll för användandet av det referensmaterial avseende arbetsmarknadens krav som myndigheten håller på att utveckla. Detsamma gäller ett eventuellt nytt arbetsmarknadsbegrepp. Försäkringskassans uppfattning är att legitimitetsproblem vid bedömning gentemot reguljär arbetsmarknad inte i första hand ligger i vilket arbetsmarknadsbegrepp som används, utan i att försäkrade blir bedömda mot andra arbeten än det egna (det yrke man har och är utbildad för). Detta förhållande kan inte förväntas påverkas av introduktionen av ett nytt arbetsmarknadsbegrepp. Försäkringskassan konstaterar dock att det finns problem med båda de begrepp som använts. Ett är att de inte tydligt pekar på att det är medicinska förutsättningar för arbete som ligger till grund för prövning av arbetsförmåga. På motsvarande sätt är det ett problem med att använda arbetsmarknadsbegrepp som missvisande leder tanken till faktiska och konkreta anställningar, i stället för till generella krav på medicinskt relaterade förmågor som olika typer av arbeten representerar. Även om det inte på något fundamentalt sätt skulle påverka legitimiteten i bedömning av arbetsförmåga finns det alltså goda skäl för att överväga införandet av ett nytt begrepp. Ett av dessa skäl är att Försäkringskassan identifierar ett betydande värde i att i lagtext infoga ett klargörande av innebörd och omfattning av det begrepp som individers medicinska förutsättningar för arbete ska relateras till. Sådana klargöranden kan bl.a. ha betydelse för Försäkringskassans metodutveckling.

5 5 (42) Ett konkret exempel är legitimiteten i, och användningen av, det referensmaterial om olika yrkesområdens krav som myndigheten håller på att utveckla. Försäkringskassan föreslår med stöd av utredningen att införandet av ett nytt begrepp vid bedömning av arbetsförmåga, tillsammans med ett klargörande av innebörd, omfattning och användande av begreppet, bör övervägas. Den exakta ordalydelsen är grannlaga och tangerar politiska överväganden om sjukförsäkringens gränser. Försäkringskassans förslag är att i en eventuell ny lydelse bör: Utrycket medicinska förutsättningar för arbete ingå Ordet arbetsmarknad inte ingå Försäkringskassan föreslår vidare att förtydliganden av arbetsmarknadsbegreppet och dess användning införs i lagtexten. Rapporten anger exempel på teman som skulle kunna adresseras. Sådana klargörande kan bl.a. bidra till ett kan underlätta, och initiera, utvecklandet av nya metoder till stöd för en rättsäker och legitim handläggning vid Försäkringskassan. Klargörandena skulle exempelvis kunna bidra till att tydliggöra hur det nya referensmaterial, om medicinskt relaterade krav på förmåga som olika yrkesområden ställer, ska förstås och användas. Ett nytt arbetsmarknadsbegrepp och ett förtydligande av innebörd, omfattning och användande av begreppet, förutsätter ytterligare klargöranden i förarbeten till en eventuell lagändring 1. 1 Det bör exempelvis klargöras vad som avses med medicinska förutsättningar.

6 6 (42) 2. Inledning Försäkringskassan fick i oktober 2011 i uppdrag (1) att, inom ramen för regeringsuppdraget att vidareutveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga, även analysera vilken betydelse det skulle få att ändra begreppet reguljär arbetsmarknad till begreppet normalt förekommande arbete. Försäkringskassan ska belysa hur en sådan ändring skulle påverka de kravprofiler (2) som utarbetats inom ramen för myndighetens nuvarande uppdrag. Försäkringskassan ska också pröva om en lagändring kan främja ambitionen att skapa ökad rättsäkerhet och legitimitet. Försäkringskassan ska överväga om det finns andra begrepp än reguljär arbetsmarknad respektive normalt förekommande arbete som på ett bättre sätt skulle tillgodose kraven på rättssäkra och legitima bedömningar av arbetsförmåga. Arbetsförmågebedömning har diskuterats och utretts vid olika tidpunkter och med varierade ansatser. Arbetsmarknadsbegreppet som sådant har dock oftast inte givits någon större uppmärksamhet. Arbetsförmågeutredningen som år 2009 (3) kom med betänkandet Gränslandet mellan sjukdom och arbete är delvis ett undantag. Man skriver exempelvis att en bild av vad den reguljära arbetsmarknaden kräver (s.186) måste skapas, dock utan att mer explicit klargöra hur och på vilken abstraktionsnivå detta kan och bör ske. 2 Aktuellt uppdrag uttrycker, som Försäkringskassan uppfattar det, en önskan att ta ett steg till. En ansats som tar stöd i tanken att det kan finnas vinster i att på ett nytt sätt problematisera och utveckla vad som individers förmågor bör prövas gentemot. I det arbete som Försäkringskassan bedriver med att utveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga, utgår myndigheten ifrån tanken att sådana bedömningar vinner i relevans, användbarhet och legitimitet om dessa på ett transparant och begripligt sätt korresponderar mot beskrivningar av krav som gäller för att kunna arbeta (2). Legitimitet uppstår med det synsättet i gränssnitt mellan rimliga beskrivningar av vad människor klarar och rimliga beskrivningar av vad arbete kräver. Försäkringskassan har, trots utredningens begränsade tid, haft ambitionen att ta ett brett grepp om de frågor som uppdraget innehåller. Mot bakgrund av vad rättsäkerhet och legitimitet betyder i det här sammanhanget jämförs olika arbetsmarknadsbegrepp och deras användning. Svårigheter med de använda begreppen identifieras och diskuteras. Argument för och emot ett eventuellt 2 Man säger att den reguljära arbetsmarknaden innehåller en närmast oändlig mängd av möjliga kombinationer av uppgifts- och miljöcirklar och att under perfekta omständigheter kan i princip alla människor hitta en kombination där man trots stora medicinska problem har en arbetsförmåga. Man konstaterar att en sådan teoretisk möjlighet inte duger som grund utan att det i praktiken krävs någon form av sannolikhet eller gräns avseende vilka medicinska förutsättningar som innebär att man måste försöka försörja sig eller ej. Den sannolikheten eller rimlighetsgränsen förutsätts ensidigt kunna bestämmas i värderingar av individers förmågor.

7 7 (42) nytt begrepp redovisas. Rapporten fokuseras på analys och slutsatser. Underlagen som dessa baseras på står att finna i bilagda sammanställningar. Varje avsnitt inleds med en kort sammanfattning av avsnittets innehåll. 3. Jämförelse mellan arbetsmarknadsbegreppen Bytet av arbetsmarknadsbegrepp som arbetsförmåga prövas i förhållande till, från förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden, innebär en viss medveten vidgning av arbetsmarknadsbegreppet och därmed en viss skärpning av lagen. Försäkringskassans bedömning är att detta haft mycket begränsad inverkan på myndighetens tillämpning och på rättstillämpningen. Rehabiliteringskedjans tidsgränser har haft större betydelse genom att tidigarelägga bedömningar mot arbetsmarknaden och detta nu sker i fler ärenden. 3.1 Propositionerna År 1997 infördes för första gången ett arbetsmarknadsbegrepp i lagen om allmän försäkring: förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. År 2008 ändrades begreppet till förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. I lagens förarbeten finns inte någon uttalad definition av de två arbetsmarknadsbegreppen, men det finns resonemang som ger viss vägledning. Om arbete som är normalt förekommande sägs bland annat att, om den försäkrades förmåga att försörja sig genom arbete ska bedömas gentemot varje typ av arbete kan en sådan bedömning leda allt för långt. Den krets av arbeten som den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till måste ges en praktisk och rationell avgränsning. När det gäller bedömningen av om den försäkrade har förmåga att försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden säger propositionen att denna bedömning ska göras i förhållande till varje typ av arbete och att det ska räcka att den försäkrade kan utföra något sådant arbete på den reguljära arbetsmarknaden och att det måste röra sig om en betydande funktionsnedsättning för att man ska bedömas inte ha arbetsförmåga. Det påpekas vidare att vissa subventionerade arbeten nystartsjobb etc. ingår i begreppet reguljär arbetsmarknad. Däremot inbegrips inte sådana subventionerade anställningar som endast är tillgängliga för människor med funktionshinder såsom anställning med lönebidrag eller inom Samhall. En jämförelse mellan propositionsuttalandena kan tolkas som att avsikten med ändringen var att vidga arbetsmarknadsbegreppet. Wimi 2005 FK90010_003_G I andra avseenden överensstämmer propositionerna. Det gäller till exempel (för normalt förekommande ) skrivningen att om sjukdomen medför att om den försäkrade enbart kan klara ett speciellt arbete som endast förekommer i mycket begränsad utsträckning kan det inte vara rimligt att bedöma hans eller hennes arbetsförmåga i förhållande till detta arbete med mindre än att han eller

8 8 (42) hon faktiskt erbjuds det arbetet. Och (för reguljär arbetsmarknad ) att det inte kan anses att en försäkrad kan försörja sig genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden om den försäkrade endast kan utföra arbeten som även utifrån en nationell arbetsmarknad är mycket udda och sällan förekommande. 3.2 Socialförsäkringsutskottets betänkanden En jämförelse mellan socialförsäkringsutskottets betänkanden inför respektive riksdagsbeslut visar att dessa skiljer sig åt. När det gällde normalt förkommande arbete gjorde utskottet förtydligandet att: När det ska bedömas om den försäkrade, trots sjukdomen, kan klara ett annat på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete vill utskottet påpeka att det är särskilt viktigt att ärenden som rör enskilda försäkrade hanteras med varsamhet och respekt. De som av Försäkringskassan bedöms vara arbetsföra i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete ska också anses arbetsföra av arbetsmarknadsmyndigheterna. Enligt utskottets synsätt kommer det i första hand att vara personer, som helt klart har en arbetsförmåga som kan utnyttjas på den öppna arbetsmarknaden som i fortsättningen inte ska få ersättning från sjukförsäkringen. Någon sådan restriktion uttalas inte inför beslutet om arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Beskrivningen talar för att ändringen av arbetsmarknadsbegrepp är ett uttryck för en medveten skärpning av regelverket. 3.3 Försäkringskassans tillämpning Det är svårt att studera på vilket sätt de två jämförda arbetsmarknadsbegreppen påverkat Försäkringskassans handläggning. Ett viktigt skäl till det är att man tidigare, innan rehabiliteringskedjans tidsgränser, (åtminstone för sjukskrivna med en anställning), mer sällan och framförallt senare i sjukfall, gjorde bedömningar mot annat än ordinarie arbete. Det är därmed svårt att hitta jämförbara populationer 3. En redovisning (Bil 5) av andelen avslag respektive indragningar före och efter den 1 juli 2008 uppdelat på anställda och arbetslösa, som tagits fram för den här utredningen, ger viss vägledning. Både avslag och indragningar förekommer i mycket begränsad omfattning såväl före som efter rehabiliteringskedjans införande. Relationen mellan avslag för anställda respektive arbetslösa är i stort oförändrad efter 1 juli 2008 jämfört med före. Andelen avslag ökar för båda kategorierna mellan perioderna. Detta kan till viss del tillskrivas rehabiliteringskedjan och till viss del det byte av registreringssystem (22) som skett (se bil 5). Den relativa ökningen är dock i det närmaste exakt lika stor för båda grupperna vilket talar emot att arbetsmarknadsbegreppet som sådant haft någon stor inverkan. Det faktum att 3 En analys av de bedömningar som Försäkringskassan idag gör vid 180-dagarsbedömningarna skulle trots det, teoretiskt kunna ha ett visst värde för att kunna diskutera vad begreppet reguljär arbetsmarknad betyder. Det finns en aktstudie igång (som startats i annat syfte) men den information som kan vinnas ger enligt preliminära uppgifter inte någon större vägledning i aktuell frågeställning.

9 9 (42) förändringen för arbetslösa är några få procentenheter större skulle eventuellt kunna antyda en mycket begränsad sådan effekt. Redovisningen innehåller information om indragningar för arbetslösa och anställda i olika tidsintervall. Rehabiliteringskedjans påverkan framstår här tydligt. I intervallet dagar uppstår en mycket markerad skillnad mellan anställda och arbetslösa som i stort sett helt försvinner efter dag 365. Troligen är det tidsgränsen för bedömningen snarare än begreppet reguljär arbetsmarknad som spelar störst, om inte fullständig, roll för denna effekt. Försäkringskassans tolkning är att tidsgränserna tidigarelagt bedömningen mot arbetsmarknaden i stort, och att fördelningen av när i tiden indragningar görs flyttats tidigare i sjukfallen både för anställda och arbetslösa. Detta innebär samtidigt att antalet försäkrade som berörs av bedömningen mot annat arbete ökat. Från samtal med erfarna specialister från olika delar av landet, som projektgruppen haft, är intrycket att man vid byte av arbetsmarknadsbegrepp uppfattade det nya begreppet som något vidare och att fler individer därmed kunde förväntas bedömas ha arbetsförmåga 4. I vilken utsträckning detta i medfört någon reell praxisskillnad har man ingen säker uppfattning om. De data som redovisats ovan talar för att om en sådan skillnad finns, så är den begränsad. 3.4 Rättstillämpning Försäkringskassan (6) redovisade 2010 en analys av rättsläget utifrån nitton domar som hade meddelats under perioden den 1 januari den 31 augusti 2010 i vilka kammarrätten prövat en försäkrads arbetsförmåga mot den reguljära arbetsmarknaden. Av domarna kan inte utläsas att tillämpningen utvidgats till följd av att begreppet reguljär arbetsmarknad införts. Försäkringskassans bedömning är att: Det finns således inget som stöder att utgången skulle ha blivit någon annan om arbetsförmåga hos de försäkrade hade prövats mot det tidigare normalt förekommande arbete. Inte heller har kammarrätterna utvecklat hur begreppet reguljära arbetsmarknaden ska tolkas. En senare genomgång av 211 kammarrättsdomar från 2011 rörande sjukpenning (Bilaga 3) visar på ett flertal referenser till reguljär arbetsmarknad som exempelvis arbeten utan kundkontakt och arbete med sådana anpassningar efter den försäkrades behov som följer av normalt arbetsgivaransvar, ett mindre fysiskt belastande och mindre finmotoriskt arbete, ett arbete som inte belastar knä- och höftleder, ett lätt och omväxlande arbete som inte är alltför rörligt och belastar ryggen med t.ex. lyft, böjningar och vridningar, ett fysiskt lättare sittande arbete. Det finns inget i denna senare genomgång som uppenbart talar emot Försäkringskassans tidigare slutsats att de två begreppen i sig har begränsad påverkan på utfallet av prövningen. 4 I Försäkringskassans vägledning fram till och med versionen som var gällande 19 juni 2011 finns en tolkning angiven som beskriver att begreppet reguljär arbetsmarknad är vidare än begreppet normalt förekommande arbete

10 10 (42) Grad av anpassning Ett visst frågetecken finns vad gäller eventuella skillnader i vilken grad av anpassning som kan antas gälla för de båda arbetsmarknadsbegreppen 5. Högsta förvaltningsdomstolen har uttalat att med "normalt förekommande arbete" avses vanliga arbeten på arbetsmarknaden där en försäkrads arbetsförmåga kan tas till vara i full eller närmast full omfattning. Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation där ringa eller ingen anpassning kan väntas förekomma med hänsyn till funktionshinder eller medicinska besvär hos en arbetstagare. Högsta förvaltningsdomstolen gör i det aktuella målet bedömningen utifrån den samlade medicinska problematiken hos den försäkrade (K.J.) att för att hennes restarbetsförmåga skall kunna tillvaratas, var hon i behov av ett fysiskt lättare, icke ryggbelastande arbete med begränsad stressexposition. Ett för K.J. anpassat arbete skulle med andra ord behöva innehålla betydande inslag av begränsningar såvitt avser arbetsuppgifter, arbetstakt m.m. Enligt kammarrättens mening kan ett sålunda anpassat arbete, vid bedömningen av den försäkrades rätt till sjukersättning, inte anses vara ett på den öppna arbetsmarknaden normalt förekommande arbete. Exakt vad ringa eller ingen anpassning betyder är det utifrån skrivningen i domen svårt att sluta sig till. Det råder helt enkelt oklarhet om vad fysiskt lättare, icke ryggbelastande arbete och begränsad stressexposition står för. Oklart är också i vilken utsträckning reguljär arbetsmarknad skiljer sig i det här avseendet. Man skulle eventuellt kunna hävda att det ansvar som arbetsmiljölagen (7) eller diskrimineringslagstiftningen ålägger arbetsgivare avseende krav på anpassning, går längre än ringa eller ingen anpassning och att begreppet reguljär arbetsmarknad därmed skulle vara vidare. Mot detta talar att arbetsmiljölagen funnits sedan 1978 och att krav på anpassning i första hand torde vara verkningsfullt för redan anställda. Arbetssökande torde i praktiken ha mindre förutsättningar att få till stånd individuella anpassningar i en potentiell anställningssituation Mål i högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen har beviljat prövningstillstånd i tre mål som rör arbetsförmåga relativt reguljär arbetsmarknad (8). Det kan inte uteslutas att de kommande domarna kan ge ytterligare vägledning eller förtydligande rörande hur begreppet reguljär arbetsmarknad ska tolkas. Försäkringskassans analys baseras på hittillsvarande rättspraxis. 3.5 Likheter Försäkringskassan analys visar att det finns stora likheter mellan de två arbetsmarknadsbegreppen: 5 Högsta förvaltningsdomstolens dom kom 2008 precis innan sjukförsäkringsreglerna ändrades. Vad domen skulle få för betydelse om man gick tillbaka till normalt förekommande arbete är svårt att uttala sig om

11 11 (42) Fokus ligger på den breda, vanliga, basen av arbeten - speciella arbeten respektive udda och sällan förekommande arbeten är exkluderade, Arbetsmarknaden är i båda fallen ett övervägande teoretiskt begrepp ägnat att ge en sammanfattande, principiell bild av vilka slags generella kravbilder av medicinsk karaktär som skulle kunna omfattas det handlar för inget av de båda begreppen om faktiska arbeten eller faktiska arbetstillfällen. I inget av de båda fallen antyds något om hur en konkret definition eller användning av aktuellt begrepp kan se ut, Införandet av begreppet reguljär arbetsmarknad tycks i sig inte ha medfört någon omfattande förändring av praxis. I de fall som går vidare till olika rättsinstanser lutar sig exempelvis domslut fortfarande huvudsakligen på dokumenterade medicinska förhållanden. 4. Hela arbetsmarknaden Försäkringskassan inkluderar det arbetsmarknadsbegrepp - hela arbetsmarknaden - som gäller vid prövning inför ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning - i utredningen, bl.a. eftersom de nya bedömningsmetoderna är tänkta att utvecklas för att kunna användas även i detta sammanhang. Försäkringskassans uppfattning är att man i samband med en eventuell förändring av lagstiftningen avseende arbetsförmågebedömning, och det begrepp som används för prövning av sjukpenning, även bör överväga det begrepp som ska gälla för sjuk- och aktivitetsersättning Argument för att inkludera hela arbetsmarknaden i utredning Försäkringskassan inkluderar i utredningen även begreppet hela arbetsmarknaden som gäller vid prövning inför ansökan om sjuk- eller aktivitetsersättning. Ett av flera skäl är att det nya bedömningsverktyg som nu håller på att utvecklas är tänkt att kompletteras så att det ska kunna användas även vid dessa bedömningar. Den avgränsning som skiljer hela arbetsmarknaden från reguljära arbetsmarknaden ligger bl.a. i graden av anpassning av arbetet. Det finns, som Försäkringskassan ser det, bl.a. ett värde i att problematisera vad som faktiskt ligger i anpassningsbegreppet och vilka nivåer på anpassning som gäller för olika situationer. Före 2008 användes samma arbetsmarknadsbegrepp ( normalt förekommande arbete ) både vid bedömning av rätten till sjukpenning och vid bedömning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättning. Efter juli 2008 ska bedömning av rätt till sjuk- och aktivitetsersättning ske mot förvärvsarbete på arbetsmarknaden (bil. 2). I författningskommentar används begreppet hela arbetsmarknaden.

12 12 (42) Här ingår skyddade anställningar och anställningar med lönebidrag 6. I bilaga 4 ges en beskrivning av vilka skyddade arbeten som finns: offentligt skyddad anställning (OSA) och anställning vid Samhall. Beskrivning ges även av de sex former av subventionerade anställningar som finns: Lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, särskilt anställningsstöd, nystartsjobb och särskilt nystartsjobb. Gränserna mellan skyddade och subventionerade anställningar är otydliga. Under andra halvåret 2011 hade totalt ca personer skyddad eller subventionerad anställning. Inom de skyddade arbetena återfinns endast personer. Antalet skyddade anställningar har minskat snarare än ökat efter 1 juli Det totala antalet anställda i subventionerade anställningar har ökat med nästan personer, men en stor del av den ökningen är s.k. nystartsjobb. Dessa är tänkta att stimulera arbetsgivare att anställa personer som varit utanför arbetslivet under längre tid. Det är inte uttalat att man här ska rikta sig mot personer som har ett funktionshinder, eller som varit borta från arbetslivet på grund av sjukdom. Långvarig arbetslöshet räcker. Det är alltså oklart i vilken utsträckning dessa subventionerade anställningar fyller funktionen att fånga upp personer med funktionshinder. Kravet som nuvarande regler för sjuk- och aktivitetsersättning ställer är att arbetsförmåga ska bedömas i förhållande till exempelvis skyddade arbeten. Om dessa arbeten i realiteten är svåra att få kan det uppstår en situation där individens förmågor värderas efter en måttstock utan täckning i realiteten. Precis som i sjukpenningärenden kan det vara förvirrande att arbetsmarknadsbegreppet uppfattas som att det handlar om faktiska anställningar. 4.2 Ett gemensamt begrepp? Försäkringskassans bedömning är att det skulle kunna finnas vissa vinster med att använda samma arbetsmarknadsbegrepp vid bedömning av anspråk på sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Bl.a. skulle det kunna tänkas bidra till att göra sjukförsäkringens regler och bedömningsgrunder mer begripliga för de försäkrade. I detta ligger ett kundperspektiv. Det förekommer exempelvis att samma individer yrkar på både sjukpenning och sjukersättning. Många försäkrade har fått sin förmåga först bedömd gentemot ett arbetsmarknadsbegrepp och sedan, längre fram, mot ett annat begrepp. Erfarenheter visar att det kan vara svårt att förklara och motivera hur Försäkringskassan mäter en individs förmågor och begränsningar. Den uppgiften blir inte lättare av att den bedömningsgrund som förmågor och begränsningar relateras mot kan variera. Val av olika eller samma begrepp för de båda försäkringsformerna kan antas ha betydande effekter för rätten till ersättning. Analys av, och ställningstaganden 6 Subventionerade anställningar uppstår i praktiken på den reguljära arbetsmarknaden och tillkommer i konkurrens mellan arbetssökande på arbetsmarknaden och utgör i den meningen ingen särskild anställningsform. 7 ( respektive personer).

13 13 (42) gällande dessa, ligger utanför utredningens uppdrag. Försäkringskassans uppfattning är dock att man i samband med en eventuell förändring av lagstiftningen avseende arbetsförmågebedömning, och det arbetsmarknadsbegrepp som ska gälla för sjukpenning, även bör överväga det begrepp som ska gälla för sjuk- och aktivitetsersättning. 5. Bedömningsverktygets referensmaterial med kravprofiler i olika yrkesområden Försäkringskassan håller på att utarbeta ett referensmaterial som beskriver de medicinska förutsättningar för arbete som gäller i olika yrkesområden. Materialet skall användas som vägledning för en tydligare och enhetligare beslutsprocess vid bedömning av arbetsförmåga. Försäkringskassan anser att materialets användbarhet inte direkt påverkas av om det är det tidigare eller det nuvarande arbetsmarknadsbegreppet arbetsförmåga ska prövas mot. Införandet av ett nytt begrepp skulle däremot kunna tydliggöra och stärka den princip referensmaterialet söker uttrycka. 5.1 Kravprofiler i olika yrkesområden Inom ramen för uppdraget att vidareutveckla metoder för bedömning av arbetsförmåga har Försäkringskassan i samarbete med bl.a. Arbetsförmedlingen tagit fram ett referensmaterial som ska användas som vägledning vid beslut om sjukpenning (19). Materialet ger information om vilka krav (uttryckta i medicinska förutsättningar) som arbetsmarknaden ställer. Referensmaterialet utgörs av kravprofiler för olika yrkesområden. De profiler som tagits fram uttrycker det aktuella yrkesområdets tolerans 8 för begränsningar inom de förmågor som ingår. Beskrivningen omfattar i dagsläget de 40 vanligaste yrkesområden i SCB:s yrkesregister (12). Antalet anställda i dessa utgör drygt 80 procent av den svenska arbetskraften. Andelen kravprofiler (av möjliga sådana) kan antas vara betydligt högre, men Försäkringskassans ambition är trots det att utöka antalet beskrivningar så att det inte råder någon tvekan om att materialet täcker relevanta områden 9. Forskare som i rapporter och artiklar 10 uttryckt skepsis och kritik mot sjukförsäkringsreglerna och deras tillämpning pekar ofta på att någon närmare definition av reguljär arbetsmarknad inte ges och framhåller det ur rättsäkerhet tveksamma i att varken flertalet läkare eller tjänstemän på Försäkringskassan 8 Begreppet tolerans mot begränsningar används för att accentuera att beskrivningarna inte är absoluta och att de inte ska bidra till en mer exkluderande arbetsmarknad 9 Arbetet har så här långt inte varit inriktat på att beskriva hela arbetsmarknaden (det begrepp som gäller för prövning av sjuk- och aktivitetsersättning.) Ambitionen är dock att materialet skall kompletteras så att det kan användas även för den typen av bedömning. 10 Se tex Järvholm B, m.fl. Arbetsförmåga i sjukförsäkringen så beskrivs begreppet i lagstiftningen. Läkartidningen, 2009, Volym 106

14 14 (42) torde ha sådana kunskaper att de kan bedöma vilka arbeten som finns på den reguljära arbetsmarknaden. Syftet med att ta fram en beskrivning av reguljär arbetsmarknad är just detta: att få till ett referensmaterial som kan göra beslutsprocessen tydligare och enhetligare. Om det finns en beskrivning som handläggare kan hänvisa till vid beslut borde detta öka begripligheten i Försäkringskassans överväganden och beslutsformuleringar. Beskrivningen skall vara ett praktiskt, men begränsat, stöd i beslutsprocessen 11. Ansvarig handläggare kommer även fortsatt att få göra grannlaga värderingar och överväganden, men nu, förhoppningsvis, med möjlighet att relatera till ett nationellt referensmaterial. God rättsäkerhet förutsätter en spårbar och transparent regeltillämpning. Hit hör bl.a. möjlighet för individen att i efterhand få sin sak omprövad och att det då finns information och referenser som prövningen kan utgå ifrån. 5.2 Materialets användning Försäkringskassan kommer med säkerhet att få använda en hel del energi till att förklara syfte med, och tänkt användning av, referensmaterialet. Utgångspunkten är självfallet att en individuell bedömning skall göras i varje enskilt fall. Syftet med materialet är bl.a. att på en mer generell nivå klargöra vilka delar av, eller vilka yrkeskategorier inom, spektret av arbeten på svensk arbetsmarknad som den försäkrade bedöms sakna medicinska förutsättningar att klara. Det innebär att omfattningen av de yrkesområden, som den försäkrade kan antas ha medicinska förutsättningar att klara, är de som blir kvar 12. Begreppet reguljär arbetsmarknad ges därmed en övergripande kontextuell innebörd mot vilken rimligheten i bedömningar och beslut kan värderas. Försäkringskassan ska alltså inte använda materialet för att göra fyrkantiga, förenklade, matchningar mellan de försäkrades förmågeprofiler och enskilda yrken eller yrkesområden 13. Detta måste Försäkringskassan ta ansvar för att i alla sammanhang understryka och klargöra. I avsnitt 6 redovisas dessutom förslag rörande gränser och begränsningar för materialets användande som förhoppningsvis ytterliga kan bidra till att stärka dess legitimitet. I skrivningen framhålls också att ett klargörande i lagtexten skulle kunna bidra till detta. 5.3 Relation till arbetsmarknadsbegrepp Materialet är framtaget med utgångspunkt i att det ska kunna användas som en legitim och rimlig referens avseende den reguljära arbetsmarknadens krav. Eftersom de arbetsmarknadsbegrepp som diskuterats enligt Försäkringskassans analys inte skiljer sig nämnvärt åt, kan slutsatsen dras att referensmaterialet kan 11 Som exempelvis Försäkringsmedicinskt beslutsstöd eller Socialstyrelsens beskrivning av begreppet allvarlig sjukdom. 12 Att den försäkrade bedöms motsvarar kraven på medicinska förutsättningar i vissa yrkesområden innebär inte att det är givet att han eller hon faktiskt skulle klara samtliga de arbeten som kan ingå (eller skulle ha chans att få dem) redan konstaterandet om det är en stor eller liten andel redovisade kravprofiler torde öka möjlighetera att bedöma rimligheten i de bedömningar som görs. 13 Detta är Arbetsförmedlingens uppdrag

15 15 (42) användas oavsett vilket av begreppen reguljär arbetsmarknad eller ett normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden som används. Inget av de båda begreppen speglar dock på ett optimalt sätt principerna bakom sjukförsäkringens omställningskrav. Referensmaterialet avser att förenklat beskriva de grundläggande medicinskt relaterade förmågor som karaktäriserar arbete i olika yrkesområden för att öka begripligheten i Försäkringskassans bedömningar. Begripligheten ska bl.a. öka genom att bedömningar och beslut tydligare kan fokusera på individers medicinskt relaterade aktivititetsförmågor och att dessa korresponderar mot beskrivningar av de olika krav på förmåga som förvärvsarbete ställer. Det blir därmed också tydligt att faktorer som inte omfattas av sjukförsäkringen (arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala eller liknande förhållanden) exkluderas. Det faktum att de två arbetsmarknadsbegrepp som diskuterats, inte lika tydligt handlar om medicinska förutsättningar, utan på ett missvisande sätt kan leda tanken till den faktiska arbetsmarknaden och till olika faktiska anställningar, är ett argument för att överväga introduktion av ett nytt arbetsmarknadsbegrepp. 6. Legitimitet i prövning av arbetsförmåga gentemot olika arbetsmarknadsbegrepp Försäkringskassan pekar i avsnittet på några frågeställningar där myndighetens bedömningar kan vara extra svåra. I vissa av dessa kan nya metoder underlätta och i andra ställa ökade krav på principiellt entydiga och välgrundade ställningstaganden. Frågor kring partiell arbetsförmåga är exempel på det första. Frågor kring vilka medicinska krav, som olika aktiviteter i samband med nyorientering kräver, ska få spela för roll är ett exempel på det senare. 6.1 Legitimitet och rättsäkerhet I uppdraget ingår att analysera olika arbetsmarknadsbegrepp utifrån legitimitet och rättsäkerhet. Försäkringskassan ansluter sig här till gängse definitioner som säger att legitimitet 14 har både en traditionell juridisk ( laglighet ), och en mer nutida sociologisk dimension ( i enlighet med rådande normer och värderingar ) 15, medan rättsäkerhet tar fasta på tillämpningen av regler där enhetlighet och förutsägbarhet är centrala inslag 16. De två begreppen är inte 14 Rehabiliteringskedjans regler om prövning mot reguljär arbetsmarknad senast efter 180 dagar har kritiserats bl.a. med hänvisning till att den sker mot en fiktiv arbetsmarknad. (Riksdagens debatt 21 juni om ändringar i sjukförsäkringens regler är ett exempel på när begreppet fiktivt använts). Av kritiken framgår inte klart om det är omställningsregeln eller arbetsmarknadsbegreppet som avses, men uppenbart är det legitimiteten som ifrågasätts. 15 Rimligt, acceptabelt, begripligt, möjligt att förklara är några synonyma begrepp 16 Forskare har exempelvis ifrågasatt att det i motiven till lagstiftningen inte diskuteras vilka krav arbetet eller arbetsgivare ställer (4,5).

16 16 (42) synonyma, men hänger ihop. Man kan exempelvis tänka sig att en regel som inte uppfattas som legitim ändå kan tillämpas på ett likformigt och rättssäkert sätt. En regel som tillämpas med bristande rättssäkerhet har inte lika självklart förutsättningar att uppfattas som legitim. En förutsättning både för legitimitet och för rättsäkerhet torde vara transparens och begriplighet. Fenomen, som det finns oklara uppfattningar om vad det i sak egentligen omfattar eller betyder torde ha svårt att nå hög legitimitet. Sjukförsäkringens regler utgår ifrån att det alltid ska göras en individuell bedömning. Det betyder att kvaliteten i Försäkringskassans arbete är avhängigt professionaliteten hos Försäkringskassans handläggare och på hur väl man lyckats nyttja sin kompetens och sina erfarenheter inom ramen för det bedömningsutrymme som finns. Ramarna kan dock vara mer eller mindre definierade. Försäkringskassan anser därför att har ett värde att söka identifiera och diskutera potentiella oklarheter 17 eller frågetecken som skulle kunna aktualiseras i samband med introduktionen av nya bedömningsmetoder. Potentiella för att det är svårt att bedöma om de nya former för prövning av arbetsförmåga som håller på att etableras i praktiken kommer att aktualisera sådana problem. Det är dessutom mycket svårt att bedöma omfattningen av eventuella sådana problem. 6.2 Rehabliteringskedjans tidsgränser Frågor om legitimitet och rättsäkerhet avseende de krav på omställning som sjukförsäkringens regler innefattar, ingår, som Försäkringskassan uppfattar det, inte i det uppdrag som här redovisas. Uppdraget gäller inte omställningskravet som sådant, utan handlar om betydelsen av vilket arbetsmarknadsbegrepp omställningskravet relateras till. Ett försök att genomlysa och analysera olika arbetsmarknadsbegrepp skulle dock bli ofullständig och svårbegripligt utan någon referens till, eller reflektion rörande, aktuella omställningsregler, deras bakgrund och konsekvenser. Från början av 1990-talet (13) har det skett en gradvis renodling av trygghetssystemen (14). Steg-för- steg-modellen som infördes 1997 är ett tydligt uttryck för ambitionen att för den som på grund av sjukdom inte kan återgå i sitt vanliga arbete ska arbetsförmågan bedömas mot annat arbete. Omställningsprincipen är inte ny. Det som är nytt är rehabiliteringskedjans fasta tidsgränser som bl.a. säger att sådan prövning ska ske senast efter sex månaders sjukskrivning. Det är svårt att i kvantitativa termer med exakthet ange Försäkringskassan förändrade tillämpning utifrån de nya reglerna, men det råder ingen tvekan om att den typ av prövningar det handlar om har ökat i omfattning (10) och att prövningarna nu sker mycket tidigare i sjukfall. De prövningar som görs leder i relativt få fall till indragen sjukpenning, men dessa utgör ändå en ökning mot tidigare (18). Sammantaget torde detta ha medfört att sjukförsäkringens omställningskrav uppmärksammats på ett nytt sätt. 17 Utredningen har inte haft möjlighet att ta fram pålitliga empiriska data som skulle kunna antyda faktisk omfattning, eller upplevd betydelse, av de oklarheter som beskrivits.

17 17 (42) Tilliten till sjukförsäkringen (21) och förtroendet för Försäkringskassan (20) redovisas i undersökningar som lågt. Detta har förmodligen ett flertal olika förklaringar och möjliga tolkningar. Att beslut relaterade till rehabiliteringskedjans tidsgränser i viss utsträckning kan ha bidragit är inte en vågad tanke. När människor värderar sin arbetsförmåga tenderar de i första hand att göra det i förhållande till det arbete och de arbetsuppgifter de har 18. För de allra flesta människor är en återgång i arbete liktydigt med en återgång till det arbete man hade när man blev sjuk. Samtal som utredningsgruppen för med representanter för myndighetens lokala administration bekräftar att berörda handläggare ofta möter och tvingas hantera detta i sin kontakt med försäkrade. Det innebär en utmaning för Försäkringskassan att, i varje fas av sjukskrivningsprocessen, begripligt kommunicera sjukförsäkringens innehåll. Viktigast är dock kanske att det i varje sådant steg läggs ner mer energi på att hjälpa individer tillbaka i ordinarie arbete, samt att den försäkrades möjligheter och förutsättningar för sådan återgång tydligare genomsyrar berörda aktörers engagemang, dialog och beslut Svårt att kommunicera sjukförsäkringens konstruktion Försäkringskassans uppfattning är att legitimitetsproblem vid bedömning gentemot reguljär arbetsmarknad inte i första hand ligger i vilket arbetsmarknadsbegrepp som används, utan i att försäkrade blir bedömda mot andra arbeten än det egna (det yrke man har och är utbildad för). Det faktum att Försäkringskassan exempelvis kan bedöma att något med ett kvalificerat arbete, som han eller hon inte längre klarar på grund av sjukdom, ändå skulle klara att arbeta i ett annat arbete, kanske av enklare karaktär, kan upplevas som kränkande. Svårigheten ligger i att kommunicera sjukförsäkringens konstruktion och att denna inte är tydlig för allmänheten. De bedömningar som görs kan vålla problem för individen i de fall man inte känner till eller accepterar försäkringens villkor. Även individer som gör det, och som i princip ställer upp på försäkringens syfte, kan ha svårt att acceptera detta när de själva drabbas. För den som har ett arbete är det bedömningen mot något annat än det vanliga arbetet som är det som kan vara svårt att acceptera. För de som är arbetslösa är det sannolikt mer naturligt att bli bedömd mot olika typer av arbeten på arbetsmarknaden, men även bland arbetslösa sjukskrivna finns emellanåt inställningen att man är arbetslös i ett visst yrke. Rehabiliteringskedjans regler gör att bedömningen mot andra arbeten än det nuvarande nu görs tidigare och med större systematik. Med den tidigare stegmodellen skulle en sådan bedömning göras när det stod klart att den försäkrade inte längre kunde utföra sitt vanliga arbete. Då byggde bedömningen på de underlag handläggaren hade 18 Vid projektgruppens testning av instrumentet självrapporterad förmåga som ingår i de nya metoder som Försäkringskassan tar fram var detta helt uppenbart

18 18 (42) för sitt ställningstagande om prognos på återgång i det vanliga arbetet och det kunde då ta lång tid innan bedömningen mot normalt förekommande arbete gjordes och den gjordes vid olika tidpunkt i sjukfallet för olika försäkrade. Det är Försäkringskassans erfarenhet att, när bedömningen mot andra arbeten väl gjordes, upplevdes det av de försäkrade som svårt att förstå att man inte kan få sjukpenning när man inte kan utföra arbete i den anställning man har. Detta föranledde bl.a. Försäkringskassan att i början av 2000-talet genomföra en informationskampanj på temat Vi frågar inte hur sjuk du är, utan vilken arbetsförmåga du har. Försäkringskassan har svårt att se att en återgång till begreppet normalt förekommande arbete (med bibehållna regler i övrigt) i praktiken skulle ha någon avgörande betydelse för bedömningarna av rätten till sjukpenning eller för legitimiteten i försäkringen. Ett byte till ett helt nytt begrepp kan inte heller, i varje fall om det uteslutande handlar om att enbart byta ord på i övrigt opåverkade regler, förväntas innebära någon avgörande skillnad. Ett nytt arbetsmarknadsbegrepp skulle i sig, allt annat lika, spela en begränsad roll för försäkringens legitimitet. Ett byte av begrepp kan dock ge förutsättningar för klargöranden och förtydliganden som även om de inte får omvälvande eller dramatiska konsekvenser kan bidra till bättre förutsättningar att kommunicera och tillämpa lagens regler Ordet marknad Ett legitimitetsproblem i samband med bedömning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden är att både normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden och reguljär arbetsmarkand är uppbyggda kring ordet marknad. Ordet marknad antyder en faktisk marknad bestående av tillgängliga anställningar. Ett rimligt antagande är att det kan bidra till förvirring att Försäkringskassan använder ett begrepp, som har en så konkret och påtaglig innebörd, för att beskriva något som i grunden är en uppsättning teoretiska krav på förmågor av medicinsk karaktär. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan använder ordet arbetsmarknaden med två skilda betydelser. Där Försäkringskassan ser ett spektrum av krav på förmågor, ser Arbetsförmedlingen, en konkret och faktisk marknad av arbetstillfällen. Myndigheterna utgår dessutom ifrån olika perspektiv när människors förutsättningar att försörja sig via förvärvsarbete bestäms. Försäkringskassan ser arbetsförmåga ur ett strikt medicinskt funktionsperspektiv och Arbetsförmedlingen ur ett perspektiv som inbegriper en mängd olika aspekter, inte minst av individrelaterad karaktär. Problemet är att det blir otydligt för de människor som omfattas. Talar man om en riktig eller om en teoretisk marknad? Det skulle antagligen ha ett pedagogiskt värde om ordet marknad inte fanns med i det försäkringsmedicinska perspektivet. Detta talar för att byta begrepp.

19 19 (42) Att ta tillvara hela arbetsförmågan En faktor som bidrar till att bedömningar vid 180-dagars sjukskrivning i vissa fall upplevs som extra svåra är frågor kring partiell arbetsförmåga. Partiell arbetsförmåga kan för det första i sig vara mycket svårbedömt och reglerna för detta har ändrats över tid. 19 En grundläggande fråga är om det med säkerhet går att avgöra hur mycket en individ kan arbeta i tid och kan man exempelvis, som frågan kan ställas inför dag 365, skilja en person som antas klara ett vanligt halvtidsarbete från en person som antas klara ett heltidsarbete med 50 procentigt lönebidrag? De svårigheter som är förknippade med bedömning av partiell arbetsförmåga ger anledning att ifrågasätta om det alltid handlar om bedömningar i egentlig mening. Det kan inte uteslutas att det förekommer att en redan existerande partiell arbetsinsats inte ifrågasätts, och att det handlar om ett de facto resonemang snarare än en förbehållslös prövning. I det bedömningsverktyg som Försäkringskassan nu tar fram ska individers fysiska och psykiska uthållighet bedömas. Rätt använt borde verktyget ge information som kan minska osäkerhet på området. En grundläggande utgångspunkt för sjukförsäkringen är, och har, (åtminstone sedan den 1 januari 1992) varit, att alltid ta tillvara en individs hela arbetsförmåga. Om någon arbetat heltid innan han eller hon blev sjuk ska målet vara att komma åter till heltidsarbete (16). Hela arbetsförmågan tillskrivs en tidsmässigt kvantitativ innebörd 20. Det kan dock i vissa fall vara svårt att avgöra rimlighet och önskvärdheten i att fullt ut alltid betyder i samma tidsmässiga omfattning som innan sjukdom/skada. Försäkringskassans handläggare har ibland att värdera träffsäkerheten i bedömningen att en individ, som är partiellt sjukskriven i ordinarie arbete, förmår arbeta fler timmar i annat arbete. Osäkerheten ligger bl.a. i frågor kring hur den grad av anpassning en ny arbetsgivare är villig att stå för förhåller sig till den grad av anpassning ordinarie arbetsgivare faktiskt tillhandahåller. I en omställningssituation, d.v.s. när individen måste orientera sig från sitt vanliga arbete till ett nytt, kan sannolikheten för en omfattande anpassning i normalfallet antas vara betydligt mindre än de anpassningar som kan ske hos ordinarie arbetsgivare 21. Med införande av nya metoder, och mer systematik i prövningar av arbetsförmåga mot annat arbete än den försäkrades vanliga, är det rimligt att förvänta att frågor av det här slaget blir vanligare och viktigare att kunna besvara. 19 Fram till början av 1990-talet fanns möjlighet att vara halvt sjuk hela dagen. Ett exempel på detta var en tandläkare som var på praktiken hela dagen men bara behandlade hälften så många patienter som vanligt. När frågan utreddes på nytt, kom man fram att det inte fanns laglig grund för denna tillämpning. Halv sjukpenning kan som regel bara betalas ut om den försäkrade arbetar till exempel högst fyra timmar per dag vid en normal arbetstid på åtta timmar per dag. Principen ska dock inte tillämpas alltför strikt. Faktorer som arbetsförhållandena och sjukdomens art kan behöva vägas in. (17) 20 Principen är knappast kontroversiell, det finns en rotad tradition av att tänka på, och att avlöna arbete, med tid som måttstock. 21 Om det dessutom finns anledning att misstänka att individens produktivitet är lägre i det potentiellt nya arbetet minskar inte osäkerheten

20 20 (42) 6.3 Användandet av det nya referensmaterialet gällande krav som olika yrkesområden ställer. En invändning som rests mot det referensmaterial rörande reguljär arbetsmarknad som Försäkringskassan utvecklar inom ramen för de nya bedömningsmetoderna är att det riskerar att användas som en yrkeslista som individens förmågor på ett förenklat och oreflekterat sätt kan jämföras med. Ett sådant användande av materialet skulle tveklöst medföra legitimitetsproblem och måste på alla sätt motverkas. Ett väsentligt inslag i detta är naturligtvis att säkra att Försäkringskassans handläggare har adekvat kompetens och förståelse för hur materialet är tänkt att användas. Ett annat är en tydlig definition och beskrivning av materialets syfte, gränser och begränsningar. En sådan definition måste spridas både internt i Försäkringskassan och externt mot samhället i övrigt. Definitionen kan komma att adressera en rad olika frågetecken. Ett handlar om att materialet på ett förenklat sätt beskriver olika områdens sammanfattande krav utan några som helst ambitioner att peka ut alla de individuella skillnader mellan enskilda yrken eller arbetsgivare som finns. Detta för att materialet inte är tänkt att användas på något fyrkantigt eller tekniskt förenklat sätt. Försäkringskassans uppgift är att i varje enskilt fall göra en individuell bedömning. Materialet syftar till att stödja handläggarna i att göra individuella bedömningar, men med den enhetlighet som rättssäkerhet kräver. En definition av referensmaterialets syfte, gränser och begränsningar bör också adressera det faktum att de krav som olika yrkesområden inte representerar nödvändigtvis överensstämmer med de krav som en förflyttning in i dessa områden representerar. Det kan inte uteslutas att kvalificeringsaktiviteter (nödvändig utbildning etc.) eller olika inträdesvillkor 22 ställer andra medicinskt relaterade krav på förmåga än vad arbetsuppgifterna inom själva yrkesområdet gör. Sådana krav kan därmed ses som en del av arbetsmarknadens kravbild. Ett exempel skulle kunna vara fysiskt och psykiskt relativt lätta arbeten (t.ex. som vaktmästare) där det för att kvalificera sig till ett sådant arbete i vissa fall krävs utbildningsinsatser som ställer krav på mentala förmågor som går utöver dem som krävs vid själva utförandet av de nya arbetsuppgifterna. I praktiken kommer det i princip alltid att finnas alternativa yrkesområden som inte uppvisar sådana kvalificeringskrav, men ett klargörande i lagtext på den här punkten kan ha ett värde. Ett sådant klargörande skulle också kunna bidra till att Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens synsätt närmar sig varandras. Vid bedömning av rätt till sjukpenning skall inte andra förhållanden (t.ex. ålder, lokal arbetsmarknad etc.) än sådant som har med sjukdom eller skada att göra beaktas. Detta diskuteras inte i den här texten. Det som diskuteras är syfte, gränser och begränsningar i det referensmaterial som Försäkringskassan tagit fram. En reservation avseende kvalificeringsaktiviteter och inträdesvillkor är exempel på klargöranden som kan stärka materialets legitimitet och bidra till 22 Med inträdesvillkor avses här exempelvis olika åldersgränser för inträde till olika utbildningar, regler avseende kroppslängd eller liknande absoluta villkor för vissa yrken, etc.

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Socialdepartementet. Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Socialdepartementet Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp i Socialdepartementet. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utarbeta

Läs mer

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) 1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 april 2012 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen

Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar

Läs mer

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna

Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av

Läs mer

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga

Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga Nationellt verktyg för bedömning av arbetsförmåga 14 juni Jan Larsson Prövning av arbetsförmåga Day 1 to 90: Nuvarande arbete Dag 91 to 180: Nuvarande arbetsgivare Dag 181 to 364: Arbetsmarknaden 1997

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas

Läs mer

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne

Aktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den

Läs mer

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper

Bedömning av arbetsförmåga för olika grupper Med anledning av ändringen av arbetsmarknadsbegreppet i 27 kap. 48 och i 28 a kap. 8 socialförsäkringsbalken som träder ikraft den 1 juli 2012 har några redaktionella ändringar gjorts i det rättsliga ställningstagandet

Läs mer

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete

Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sundbyberg 2012-03-06 Dnr.nr: S2012/1822/SF Vår referens: Mikael Klein mikael.klein@hso.se Till: Socialdepartementet Yttrande över Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Handikappförbunden

Läs mer

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling 1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för

Läs mer

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89

Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning

Läs mer

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (6) AdmD S2009/8444/SF. Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (6) Datum Diarienr 2010-10-21 AdmD-291-2010 Ert datum Ert diarienr 2010-07-20 S2009/8444/SF Socialdepartementet Socialförsäkringsenheten 103 33 Stockholm Betänkandet Gränslandet mellan

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1697 av Désirée Pethrus (KD) Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som

Läs mer

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009

Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive

Läs mer

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14

Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, Ds 2016:14 Sundbyberg 27 juni 2016 Dnr.nr: A2016-00994-A Vår referens: Mikael Klein Till Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Förtydliganden av lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning:

Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Cirkulärnr: 09:82 Diarienr: 09/5858 Arbetsgivarpolitik: 09-2:25 Nyckelord: AB, Allmänna bestämmelser, sjuklön Handläggare: Maria Dahlberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5) ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson Information AT-läkare 24 Augusti 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i vid årsskiftet 2009/2010 eller under första kvartalet 2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010

Läs mer

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson Information ST-läkare 29 September 2016 Anette Svenningsson Arbetsförmedling! Delar av uppdraget! Prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden (vanligt med samarbete med vården) Bidra till

Läs mer

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga

Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING

RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen

Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Remiss från kommunstyrelsen FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXN A TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-08-26 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-09-30 Gränslandet mellan sjukdom

Läs mer

Ändring av vissa övergångsbestämmelser

Ändring av vissa övergångsbestämmelser Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU12 Ändring av vissa övergångsbestämmelser Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen antar utskottets förslag till ändring i de övergångsbestämmelser

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 12 februari 2009-2011 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum: 2012-02-12 Återrapportering enligt regeringsbeslut 2011-04-28 om förlängning av uppdraget

Läs mer

Sjukskrivnas återgång i arbete

Sjukskrivnas återgång i arbete 1 (15) Sjukskrivnas återgång i arbete Samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan efter 2011. 2 (15) Sammanfattning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har tagit fram en viljeinriktning

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder

Socialstyrelsens yttrande angående Nya påföljder 2012-11-23 Dnr 1.4 31600/2012 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning Håkan Aronsson håkan.aronsson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande angående

Läs mer

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete

Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010 Med dr Barbro Lewin Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Lewin 2010

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 4 maj 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Förbundsjurist Lise-Lotte Sjöstedt LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) 2015-08-11 Dnr 10.1-9191/2015 1(5) Utvärdering och analys Karin Bodell karin.bodell@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rehabilitering. Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad rehabilitering handlar om de åtgärder som syftar

Läs mer

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen Per-Anders Tengland Hälsa och samhälle Malmö högskola Problem Sjukdom och arbets(o)förmåga är de två grundläggande begrepp som bygger

Läs mer

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08

Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08 Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Försäkringskassans allmänna råd

Försäkringskassans allmänna råd Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning

Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning 1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som

Läs mer

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid 1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress

Läs mer

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen

Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 1 (26) Bilaga till rapporten om berörda försäkrades kännedom om de nya reglerna i sjukförsäkringen 2 (26) Bilaga 1- studiens frågeformulär I bilaga 7 redovisas hur varje målgrupp besvarar kunskapsfrågorna.

Läs mer

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv

Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46)

Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen (SOU 2015:46) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-06-30 S2015/3232/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Skapa tilltro Generell tillsyn, enskildas klagomål och det allmänna ombudet inom socialförsäkringen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender

Brist på Brådska. En översyn av aktivitetsersättningen. Utredare: Överdirektör Adriana Lender Brist på Brådska En översyn av aktivitetsersättningen Utredare: Överdirektör Adriana Lender Uppdraget Utredarens huvuduppgift var att förbättra ersättningens regelverk. I utredarens uppdrag ingick också

Läs mer

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 A2013/178/A Regeringskansliet Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37)

Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) 2015-10- 08 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm (e- post till ju.l7@regeringskansliet.se) Yttrande över promemorian Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet (Ds 2015:37) Frågor om situationen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare?

1. Varför går bidraget till FHV istället för till arbetsgivare? 2. Ska FHV ge hela eller delar av bidraget som en rabatt till arbetsgivare? Frågor och svar om Förordning om bidrag till FHV med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet och tillhörande föreskrifter från Försäkringskassan. Nedan är en sammanställning av vanligt förekommande

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Administrativa rutiner och formella krav i samband med beslut om rätt till sjukpenning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring

Administrativa rutiner och formella krav i samband med beslut om rätt till sjukpenning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Administrativa rutiner och formella krav i samband med beslut om rätt till sjukpenning enligt lagen ( 1962:381 ) om allmän försäkring Regeringen har uppdragit

Läs mer

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52

Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 2015-06-18 ALL 2015/600 Ola Hendar 010-473 53 81 Greger Bååth 010-473 60 35 Utbildningsdepartementet Svar på Remiss Moderniserad studiehjälp, SOU 2013:52 Regeringen tillsatte under 2011 en utredning att

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU

genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 INNEHÅLL FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR I FORM AV TMU OCH SLU 1

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring En kvinna som står och arbetar och som har vissa graviditetsbesvär har ansetts berättigad till halv graviditetspenning. Lagrum: 10 kap. 2 första stycket 1 och 4 socialförsäkringsbalken

Läs mer