PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
|
|
- Simon Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer ofta flera frågor som kommunens handläggare behöver överväga och ta ställning till. Vanliga frågor gäller insatsens närmare definition, syfte och utformning, vem som har rätt till insatsen samt förutsättningarna för att insatsen ska beviljas. Även frågor om t.ex. utredningen och dess närmare omfattning, behovsbedömningen och hur beslutet om daglig verksamhet lämpligen bör formuleras är vanligen förekommande. I tillägg till kommunens övriga metodstöd som berör LSS ges i det följande vägledning i hanteringen av de särskilda frågor som kan uppkomma vid handläggningen av ärenden om daglig verksamhet. Insatsen daglig verksamhet Daglig verksamhet är en av LSS tio insatser och regleras i 9 10 LSS. Insatsen är enligt lagens ordalydelse förbehållen personer som omfattas av personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS och är i yrkesverksam ålder samt som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Syftet med LSS är att personer med stora funktionshinder ska kunna leva som andra och tillsammans med andra. Detta gäller inte minst inom området arbete och sysselsättning. Syftet med insatsen daglig verksamhet är att bidra till personlig utveckling och att främja delaktighet i samhället. Verksamheten bör innehålla både habiliterande och mer produktionsinriktade uppgifter. Det övergripande målet är att utveckla enskildas möjlighet till arbete. I förarbetena påtalas att daglig verksamhet inte är avsedd att vara en anställningsform och att syftet inte är att producera varor eller tjänster. Verksamheten bör dock med fördel utformas så att den underlättar möjligheten till anställning. Möjlighet till att få arbete på den öppna arbetsmarknaden ska prövas regelbundet (prop. 1992/93:159 s. 88 ff.). Att daglig verksamhet enligt lagtextens ordalydelse vänder sig till personer i yrkesverksam ålder hindrar nödvändigtvis inte att personer som uppnått pensionsåldern kan få fortsätta delta i verksamheten. Enligt förarbetena (prop. s. 90) hindras inte detta samt framhålls att en sådan möjlighet bör ges för att undvika passivisering och isolering. Juridiskt får dock förarbetsuttalandet ses som ett tydliggörande påpekande om att kommunen har möjlighet att bevilja daglig verksamhet även efter uppnådd pensionsålder. Enskilda kan däremot svårligen hävda en mot juridisk rätt till daglig verksamhet efter denna tidpunkt. I praktiken blir avgörande om kommunen i riktlinjer eller motsvarande har angett att daglig verksamhet ska beviljas dem som har uppnått pensionsåldern och som efterfrågar insatsen. Box Stockholm Besök: Kungsgatan 44 Epost: juridik@kommunlex.se Tfn: /51 Fax:
2 Sida 2 Olika former av daglig verksamhet Daglig verksamhet kan bedrivas i flera olika former. De vanligaste formerna är gruppverksamhet i särskilda lokaler, utflyttad gruppverksamhet och individuell placering. Gruppverksamhet i särskilda lokaler Traditionellt har daglig verksamhet varit organiserad som en gruppverksamhet i särskilda lokaler. Denna form är fortfarande basen i den dagliga verksamheten. I gruppverksamheten har som regel deltagaren sin bas i en grupp och med en viss sysselsättning. Utflyttad gruppverksamhet En annan form av daglig verksamhet är utflyttad gruppverksamhet. Det är vanligtvis fråga om små grupper som har sin verksamhet förlagd till annan kommunalverksamhet eller till privata företag. Individuell placering Den tredje formen av daglig verksamhet är individuell placering. Med individuell placering menas att en person med beslut om daglig verksamhet har sin sysselsättning på ett företag, en förening, en kommunal arbetsplats eller liknande. Till skillnad från den utflyttade verksamheten arbetar personen däremot inte i grupp med andra som har beslut om daglig verksamhet. Det dagliga stödet och handledningen får den enskilde av någon eller några av arbetskamraterna på arbetsplatsen. Insatsbeslutet bör ange form av daglig verksamhet Att insatsen daglig verksamhet kan ges i olika huvudsakliga former får givetvis betydelse för formuleringen av insatsbeslutet. Som framhålls av Socialstyrelsen i handboken om handläggning och dokumentation bör beslut om insatser enligt LSS enligt uppfylla i handboken angivna krav på tydlighet. Detta innebär att ett beslut om daglig verksamhet bör ange i vilken huvudsaklig form som insatsen har beviljats (se närmare om beslutsformulering nedan). Omvårdnad ingår i insatsen Enligt 9 c LSS ingår även omvårdnad i insatsen daglig verksamhet. I omvårdnaden ligger en skyldighet att stödja och hjälpa funktionshindrade personer med dagliga personliga behov som de kan ha svårighet med att klara själva. Att ge omvårdnad är nödvändigt för att garantera goda levnadsvillkor. Omvårdnadsbegreppets innebörd har därför stor betydelse. Det finns inte någon juridisk definition av omvårdnad enligt LSS och begreppet är sparsamt beskrivet i förarbetena. Betydelsen av omvårdnadsbegreppet har dock diskuterats i flera olika
3 Sida 3 sammanhang. 1 Omvårdnad kan ses som ett samlingsbegrepp för allt som en person behöver hjälp med i sin dagliga livsföring. Omvårdnad anses innehålla både stöd och service. Avsikten är att omvårdnaden ska tillgodose personens individuella, psykiska, fysiska och sociala behov. Omvårdnaden kan bestå av praktisk hjälp eller vara av mer vägledande natur allt utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Genom omvårdnaden kan hinder i livsföringen undanröjas eller minskas. Omvårdnad ska ges med respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet utifrån den enskildes behov över tid. Omvårdnad syftar till att underlätta för den enskilde att leva som andra. Oavsett innehåll ska omvårdnaden ges på ett sådant sätt att den stärker den enskildes tilltro till sin egen förmåga. Nedan ges exempel på vad omvårdnad i daglig verksamhet kan innebära. Uppräkningen ska ses som ett exempel och gör inte anspråk på att vara en fullständig förteckning. Hjälp med att äta, dricka och förflytta sig. Hjälp med att sköta personlig hygien och att klä sig. Hjälp med att kommunicera under deltagandet i den dagliga verksamheten. Hjälp med att upprätthålla kontakter som har ett samband med den dagliga verksamheten. Hjälp med att göra deltagandet i den dagliga verksamheten begriplig, förutsägbar och trygg samt hjälp att planera deltagandet framåt. Hjälp med att göra tillgänglig den hälso och sjukvård som den enskilde behöver. Hjälp med att se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls. Hjälp med att utföra sådan egenvård som den enskilde har behov av under sitt deltagande i den dagliga verksamheten. Omvårdnad bör anges i beslutet Även omvårdnaden betydelse för formuleringen av insatsbeslutet. Även i fråga om omvårdnad bör beslut enligt LSS uppfylla de av Socialstyrelsen angivna kraven på tydlighet. Att omvårdnad ingår i daglig verksamhet får betydelse för formuleringen av insatsbeslutet. Som framhålls av Socialstyrelsen i dess handbok om handläggning och dokumentation bör ett beslut enligt LSS uppfylla i handboken angivna krav på tydlighet. Detta innebär att beslutet om daglig verksamhet lämpligen bör vara så preciserat att det åtminstone i grova drag anger vilken omvårdnad som ingår i insatsen. Uppräkningen ovan kan användas som vägledning vid beslutets formulering (se närmare om beslutsformulering nedan). Domstolspraxis Det finns endast ett fåtal avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen som berör daglig verksamhet. Ett avgörande är RÅ 1996 ref 45, som anger att resor till och från verksamheten inte ingår i insatsen. Ett annat 1 Jfr exempelvis Socialstyrelsens handbok, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning, Den betydelse som där ges omvårdnadsbegreppet kan sägas vara allmänt giltig och kan tjäna som vägledning även när det gäller insatsen daglig verksamhet.
4 Sida 4 är RÅ 2007 ref 62 II som bl.a. anger att personer som har beviljats insatser enligt LSS inte har någon rätt att välja en specifik plats eller enhet. Detta gäller givetvis även i fråga om daglig verksamhet. Frågan om under vilken tid daglig verksamhet ska kunna erbjudas bör bedömas med hänsyn till vad som är brukligt på arbetsmarknaden. Om det efterfrågas torde heltid vara det önskvärda. Kommunen bör dock i likhet med vad som gäller för arbetsgivare kunna ange vad som ska ses som normal arbetstid, genom att ange att verksamheten normalt är öppen mellan exempelvis eller annan tid. Även i fråga exempelvis semesteruppehåll och semesterledighet torde vägledning kunna hämtas från vad som anses gälla i arbetslivet. En viss precisering av vad som gäller för den dagliga verksamheten följer av Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr I domen uttalar kammarrätten att den enskilde inte kan kräva att personalen ska ha viss önskad och specifik kompetens. Den enskilde kan endast ställa krav på en individuellt anpassad daglig verksamhet och att personalen har den kompetens som behövs för att utföra insatsen och tillgodose den enskildes behov. Bedömningen av rätten till daglig verksamhet Principiella utgångspunkter En förutsättning för rätt till daglig verksamhet är att den enskilde omfattas av personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS. Ytterligare en förutsättning är att den enskilde är i yrkesverksam ålder samt saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig. Bedömningen av rätten till daglig verksamhet har ett samband med funktionshindret och hur det påverkar den enskildes dagliga livsföring och förmåga att arbeta eller utbilda sig. I SOU 2008:77, Möjlighet att leva som andra, Slutbetänkande av LSSkommittén, sägs bl.a. att det är av största vikt att den som kan ha rätt till daglig verksamhet inte automatiskt ska anses sakna arbetsförmåga. I första hand bör enligt kommittén prövas om individen kan få vanligt arbete genom Arbetsförmedlingen och de insatser som förmedlingen ska erbjuda funktionshindrade personer. Kommitténs synsätt vilar på de grundläggande principerna att funktionshindrade ska få leva som andra och vara skyddade mot diskriminering samt ha rätt att få samma stöd från Arbetsförmedlingen som alla andra. 2 Som utgångspunkt för bedömningen av rätten till daglig verksamhet bör följaktligen gälla att sökanden inte automatiskt ska anses sakna arbetsförmåga enbart av den anledningen att hon eller han omfattas av personkrets 1 eller 2 enligt 1 LSS. Först bör utredas om sökanden kan få vanligt arbete genom Arbetsförmedlingen och de insatser som förmedlingen ska erbjuda funktionshindrade personer. 2 Samma principiella synsätt kommer till uttryck i FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning, FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionshinder samt EU:s arbetslivsdirektiv.
5 Sida 5 Närmare om utredningen I vissa ärenden framstår de svårigheter i livsföringen som funktionshindret förorsakar som så stora att sökandens arbetsförmåga inte närmare behöver utredas. I andra ärenden är det svårare att utan vidare utredning avgöra om sökanden kan få ett arbete och vilket eventuellt stöd som behövs för att möjliggöra detta. Omfattningen av den utredning som behövs för att bedöma rätten till daglig verksamhet får därför avgöras i varje enskilt ärende. Utredningen om daglig verksamhet bör i likhet med i andra ärenden enligt LSS utgå ifrån de uppgifter som lämnats av sökanden, men kan vid behov kompletteras med uppgifter från landstinget, gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen eller andra som kan lämna uppgifter av betydelse. Ett sätt att utreda behovet av daglig verksamhet kan vara att föreslå att Arbetsförmedlingen involveras för att bedöma sökandens förmåga och även få upplysningar om vilka stödjande och arbetsrehabiliterande åtgärder som står till buds. För att underlätta utredningen kan handläggaren erbjuda sig att inhämta tillgängliga uppgifter från Arbetsförmedlingen och andra myndigheter såsom Försäkringskassan. Samtycke ska då inhämtas från den enskilde. 3 Hänsyn bör givetvis tas till sökandens uppfattning om hur behovet kan utredas. Om sökanden inte medverkar till att nödvändiga beslutsunderlag hämtas in kan det vara skäl till att avslå ansökan. Som tidigare framhållits är av vikt att den som kan ha rätt till daglig verksamhet inte automatiskt ska anses sakna arbetsförmåga. I första hand bör prövas om sökanden kan få arbete genom Arbetsförmedlingen och de insatser som förmedlingen ska erbjuda funktionshindrade personen. Om möjligt kan sökanden föreslås att hennes eller hans förmåga utreds i samverkan med Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock ingen rätt att formellt eller regelmässigt begära att sökanden som en förutsättning för att beviljas daglig verksamhet ska genomgå en arbetsförmågebedömning eller en utredning om eventuella möjligheter till arbetsrehabilitering hos Arbetsförmedlingen. Alla funktionshinder behöver dock inte innebära ett hinder för att få ett arbete eller göra inträde på arbetsmarknaden. Om det framstår som osäkert eller mindre uppenbart att sökanden behöver daglig verksamhet på grund av att ett arbete eventuellt kan fås genom Arbetsförmedlingen eller de insatser som förmedlingen ska erbjuda, torde ändå kunna krävas att den enskilde på något sätt medverkar i utredningen om sina behov. Kommunen bör då erbjuda och anvisa på vilket sätt sökanden bör medverka i utredningen. 4 3 Jfr 7 förvaltningslagen som bl.a. anger att myndigheter vid handläggningen av ärenden ska beakta möjligheten att hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana behövs. 4 Som Socialstyrelsen bl.a. säger i sin handbok om handläggning och dokumentation (se s. 108 ff.) får den enskilde själv väga fördelar och nackdelar med att tillåta att kommunen hämtar in uppgifter från exempelvis andra myndigheter. Om den enskilde väljer att inte lämna sitt samtycke är det viktigt att kommunen upplyser om vilka konsekvenser det kan få. Följden kan bli att kommunen avslår ansökan om insatser.
6 Sida 6 Förutsättningar för att beviljas daglig verksamhet Sammanfattningsvis ska följande förutsättningar efter kommunens utredning konstateras vara uppfyllda för att sökanden ska beviljas daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. ü Sökanden ska omfattas av personkrets 1 eller 2 enligt 1 LSS. ü Sökanden ska om kommunen inte medger annat vara i yrkesverksam ålder. ü Sökanden ska sakna förvärvsarbete och inte heller utbilda sig. ü Sökanden ska sakna möjligheter att få ett arbete genom Arbetsförmedlingen och de insatser som förmedlingen ska erbjuda. Som tidigare framhållits kan kommunens utredning om möjligt erbjudas att genomföras i samverkan med Arbetsförmedlingen och med samordning från Försäkringskassan (se mer nedan om dessa myndigheters ansvar). Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Enligt förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen har förmedlingen ett särskilt ansvar att stödja och hjälpa personer som står långt från arbetsmarknaden. Ansvaret omfattar bl.a. personer som på grund av funktionshinder har svårigheter att få arbete. Arbetsförmedlingen har därtill ålagts ett samlat så kallat sektorsansvar för att främja arbete och sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. I förmedlingens ansvar ingår att utreda arbetsförmågan ge arbetsrehabiliterande insatser för dem behöver sådana insatser för att få eller bibehålla ett arbete. Skyldigheten att ge det stöd som behövs följer även av FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning och konvention om rättigheter för personer med funktionshinder samt EU:s arbetslivsdirektiv. Försäkringskassan har enligt Socialförsäkringsbalken 5 ett ansvar att samordna och även utöva tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten. Försäkringskassan ska därvid samverka med arbetsgivare och arbetstagarorganisationer, hälso och sjukvården, socialtjänsten, Arbetsförmedlingen och andra myndigheter såsom LSS som berörs. Försäkringskassan ska verka för att berörda organisationer och myndigheter vidtar de åtgärder som behövs för att enskilda ska kunna påbörja ett arbete eller återgå till att söka arbete. Att begära Försäkringskassans medverkan i att samordna behövliga insatser kan bidra till en allsidig utredning av den enskildes förutsättningar och behov. Beslutsformulering daglig verksamhet Den vägledning som ges i det allmänna metodstödet för beslutsformulering gäller i tillämpliga delar även för beslut om daglig verksamhet. Som framhållits ovan gäller att beslut enligt LSS ska uppfylla de krav som gäller på tydliga beslut enligt LSS. I det följande ges exempel på hur ett beslut om daglig verksamhet kan formuleras. 5 Jfr 30 kap Socialförsäkringsbalken.
7 Sida 7 Beslut bifall Att bevilja daglig verksamhet enligt 9 10 LSS i form av [gruppverksamhet, utflyttad gruppverksamhet eller individuell placering]. I beslutet ingår rätt att i samband med deltagandet i den dagliga verksamheten få hjälp med omvårdnad i form av [angivande av den omvårdnad som bedöms vara behövlig]. Beslutet gäller från och med xxxxxxxx till och med xxxxxxxx då nytt ett beslut fattas om den enskilde önskar och har behov av fortsatt daglig verksamhet. Beslut avslag Att avslå ansökan om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS [alternativa avslagsgrunder anges neda]. a. Sökanden bedöms inte tillhöra personkrets 1 och 2 enligt 1 LSS. Detta är en förutsättning för att få daglig verksamhet. b. Sökanden bedöms inte ha behov av daglig verksamhet. Utredningen visar att möjlighet finns att få arbete genom Arbetsförmedlingen eller andra insatser som förmedlingen ska erbjuda enskilda. c. Sökanden är inte yrkesverksam ålder [över 65 eller 67 år], vilket krävs enligt 9 10 för att enskilda ska ha rätt till daglig verksamhet. d. Sökanden arbetar eller studerar [gymnasiestudier eller eftergymnasiala studier], vilket enligt är ett hinder för att få daglig verksamhet enligt 9 10 LSS. e. Sökanden har inte medverkat i utredningen om sitt behov av daglig verksamhet genom [här bör anges på vilket sätt sökanden anses ha brustit i att medverka]. Detta gör att kommunen saknar nödvändiga underlag för att ta ställning till ansökan. Copyright 2014 KommunLex AB Innehållet i detta PM får inte återges, spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande och angivande av källa.
Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder.
HFD 2014 ref 41 Rätten till daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade upphör vid 67 års ålder. Lagrum: 9 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den
Läs merSOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merAssistansersättning - hjälp med andra personliga behov
Assistansersättning - hjälp med andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Hjälp med andra personliga behov ska i någon mening vara kvalificerad för att ge rätt till assistansersättning.
Läs merDetta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden
Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3
Läs merLSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning
LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2002:9 (S) frfattningssam Föreskrifter och ling allmänna råd Bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Socialstyrelsens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 24 juni 2015 KLAGANDE Vänersborgs kommun 462 85 Vänersborg MOTPART Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm ÖVERKLAGAT
Läs merMeddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för äldreomsorg, förvaltningschefer och enskilda verksamheter som bedriver hemtjänst Nr 3/2018 Juni 2018 Ny bestämmelse om förenklat
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.filipstad.se LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger rätt till särskilt stöd och service som människor kan behöva
Läs merMeddelandeblad. Trygghetslarm och befogenhetslagen. Befogenhetslagen
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg av äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, avdelnings- och enhetschefer och biståndshandläggare.
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 oktober 2010 KLAGANDE AA Gode män: BB och CC Bergsrundan 5 151 57 Södertälje MOTPART Social- och omsorgsnämnden i Södertälje kommun 151 89 Södertälje
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 15
Läs merLag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merInformation om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg
Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder
Läs merPersonlig assistans enligt LSS
SVENSKA PM 1 (6) KOMMUNFÖRBUNDET 1997-01-31 Vård och Omsorg Ingrid Söderström Personlig assistans enligt LSS Vad är personlig assistans enligt LSS? Av förarbetena till LSS (prop. 1992/93:159 sid.63) framgår
Läs merHFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning
HFD 2013 ref 81 Rätten till assistansersättning för ett barn placerat i familjehem påverkas inte av att familjehemmet uppbär ett förhöjt kommunalt arvode till följd av barnets funktionshinder. Lagrum:
Läs merLSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merLAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS
LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1
LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;
1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134
Läs merVÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS
VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till
Läs merStärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen
Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och
Läs merEn funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans.
HFD 2017 ref. 27 En funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans. 9 a andra stycket lagen (1993:387) om stöd
Läs merBegreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov
Begreppet goda levnadsvillkor vid bedömningen av assistansersättning för andra personliga behov Försäkringskassans ställningstagande Vid bedömningen av hur många assistanstimmar som ska beviljas för andra
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs merOmsorg om funktionshindrade. Information och stödformer
Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga
Läs merHFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)
HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten
Läs merKommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på
1 FALU KOMMUN KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET 2009-01-29 Kommunala Handikapprådet i Falun lämnar synpunkter på Slutbetänkande av LSS-kommittén SOU 2008:77 Möjlighet att leva som andra, Ny lag om stöd och service
Läs merFörutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från Arbetsförmedlingen i ett ärende om ekonomiskt bistånd
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: Kommunstyrelse, Nämnder med ansvar för SoL, Förvaltningschefer Nr 8/2013 Juni 2013 Förutsättningar för samtycke från enskilda när socialnämnden behöver uppgifter från
Läs merLSS Information för personer med funktionsnedsättning
LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service
Läs merRiktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS
Riktlinjer för fortsatt behovsbedömning, definition och verkställighet vad gäller insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt 9 6 LSS Fastställd av kommunstyrelsen 2017-15-29, 196 HK2200,
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.
Läs merLSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (8) meddelat i Stockholm den 12 november 2013 KLAGANDE AA MOTPART Sociala omsorgsnämnden i Borås kommun 501 80 Borås ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings
Läs merPersonlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert
Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader
Läs merOm personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen
1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Om personlig assistans - konsekvenser av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 juni 2017 en dom om rätten till
Läs merAtt få rätt stöd i sitt hem
Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv
Läs merSocialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;
1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen
Läs merFråga om en persons behov av hjälp avseende personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det kan grunda rätt till personlig assistans.
HFD 2018 ref. 13 Fråga om en persons behov av hjälp avseende personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det kan grunda rätt till personlig assistans. 7, 9 2, 9 a första stycket lagen (1993:387)
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merOmsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten
Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merInformation om LSS. (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)
Information om LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vad är LSS? LSS är en rättighetslag som genom tio olika insatser ska garantera personer, som har omfattande och varaktig funktionsnedsättning,
Läs merStöd och service enligt LSS
Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning
2016VON/0146 Riktlinjer för handläggning enligt socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) avseende äldreomsorg och bistånd till personer med funktionsnedsättning Antagna av vård- och omsorgsnämden den xx månad
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 juni 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Lessebo kommun Box 13 360 50 Lessebo MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 13 juni 2017 KLAGANDE Simrishamns kommun 272 80 Simrishamn MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget i Sverige AB Box 1303 701 13 Örebro ÖVERKLAGAT
Läs merLSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Läs merBistånd och insatser enligt SoL och LSS
Bistånd och insatser enligt SoL och LSS Vad innehåller broschyren? I denna broschyr finner du information om det stöd och de insatser Strängnäs kommun har att erbjuda enligt socialtjänstlagen (SoL) för
Läs merVem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande?
PM 2017-08-30 Vårt dnr: 1 (6) Avdelningen för juridik Mia Hemmestad Vem ansvarar för att ge bistånd i form av hemtjänst till asylsökande? Allmänt om ansvaret för sociala insatser Migrationsverket ansvarar
Läs merFastställd av kommunstyrelsen
VANSBRO KOMMUN RIKTLINJER för Boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Fastställd av kommunstyrelsen 2014-01-14 Inledning Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare i
Läs merKunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning
SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till LSS-kommittén (S 2004:06) Dir. 2007:84
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till LSS-kommittén (S 2004:06) Dir. 2007:84 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget LSS-kommitténs uppdrag utvidgas till att kommittén
Läs merVilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015
Vilka skyldigheter har en kommun vid Försäkringskassans beslut om indragning av assistansersättning? Onsdagen den 25 mars 2015 Advokat Adam Grabavac e post: adam.grabavac@cjadvokat.se tel: 0705 700035
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar
LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994
Läs merSocialstyrelsens författningssamling
1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper
Läs merSvar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun
2019-06-12 1 (8) Dnr :KS2017/228-4 Socialförvaltningen Teresia Granlund Utvecklingsledare berit.ligard@bollebygd.se Socialnämnden Svar på motion om ledsagning i Bollebygds kommun Förslag till beslut Socialnämnden
Läs merDOM Meddelad i Linköping
FÖRVALTNINGSRÄTTEN I LINKÖPING Enhet 2 DOM 2014-09-24 Meddelad i Linköping Mål nr 1235-14 1 KLAGANDE Rickard Bohlin Jansson, 040322-4298 Tegelbruksgatan 22 D 644 33 Torshälla Vårdnadshavare: Britt Jansson
Läs merStöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS
Stöd och service till personer med funktionsnedsättning enligt LSS Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 2 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har kommit till
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2011 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Lidköpings kommun 531 88 Lidköping MOTPART AA God man: BB Ombud: Advokat Mathias Blomberg
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merDOM. 2013-11-14 Meddelad i Jönköping
KAMMARRÄTTEN I ÖNKÖPING Avdelning2 2013-11-14 Meddelad i önköping Mål nr 1757-13 Sida 1 (3) KLAGANDE F örsälqingskassan Processjuridiska enheten, Malmö Box 14069 200 24Mahnö IYIOTPART Vårdnadshavare: ÖVERKLAGAT
Läs merMeddelandeblad. Nya bestämmelser om rapporteringsskyldighet och särskild avgift (sanktionsavgift) i socialtjänstlagen
Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelsen, socialnämnd eller motsvarande, förvaltningschefer med ansvar för individ- och familjeomsorg, handikappomsorg och/eller äldreomsorg, kommunens revisorer, länsstyrelser,
Läs merVANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET
VANLIGA FRÅGOR DAGLIG VERKSAMHET Personer med utvecklingsstörning har rätt till insatsen daglig. Daglig tillförsäkras personer som är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig..
Läs merTRIS dag för kommunen 11 december 2015
TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans
Läs merRutin ärendes aktualisering Ansökan
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 12 juni 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 8 mars
Läs merLedsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys
1 Ledsagares omkostnader ska inte ersättas med stöd av LSS analys Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en kommun inte kan förpliktas att betala för en ledsagares kostnader för resor, inträden
Läs merKommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Promemoria 2017-12-20 S2017/07480/FST Socialdepartementet Kommunens informationsskyldighet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehåll Sammanfattning... 2 1 Författningsförslag...
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merVERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015
VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 14 februari 2011 KLAGANDE AA Ombud: BB och CC MOTPART Socialnämnden i Bodens kommun 961 86 Boden ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Information om LSS
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Information om LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun, november 2017 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen
Läs merVarje medarbetare har ansvar för att inom sin enhet aktivt delta i verksamhetens utvärdering
Samverkan och samarbete det finns rutiner som tydliggör ansvaret för samarbete internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t ex överföring av information hur samverkan ska
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merUppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund
BILAGA 2 Uppdragsavtal - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund 2013-09-13 I Pilotmodell Samordningsteam Västerås
Läs merInformation om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
Information om Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vem har rätt till LSS För att ha rätt till LSS-insatser måste din funktionsnedsättning omfattas av någon av följande punkter, vilket
Läs merInformation om stöd och service
Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska
Läs merMöjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
Omsorgsnämnden Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Förslag till beslut Omsorgsnämnden föreslås besluta att som eget yttrande
Läs merHFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
HFD 2016 Ref 56 HFD 2016 ref. 56 En person som endast har ansökt om och beviljats assistansersättning för kostnader för personlig assistans under dagtid har inte ansetts ha rätt till bistånd enligt socialtjänstlagen
Läs merLagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)
HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merPolicy: Bostad och stöd i bostaden
Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde
Läs merDOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd
2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merDOM io l?/-10- oq. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Socialnämnden i Falu kommun 791 83 Falun
KAARRÄTTEN I SUNDSVALL io l?/-10- oq eddelad i Sundsvall Sida 1 (3) ål nr 827-14 KLAGANDE Socialnämnden i Falu kommun 791 83 Falun OTPART. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Faluns dom den 5 mars
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merÖvertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och
Läs merHFD 2013 ref 63. Arbetslöshetskassan bestred bifall till överklagandet.
HFD 2013 ref 63 Synnerliga skäl har ansetts föreligga för att godta kassakort som lämnats in efter utgången av niomånadersfristen i 47 a lagen om arbetslöshetsersättning. Lagrum: 47 a lagen (1997:238)
Läs mer