Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna"

Transkript

1 Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har tagit del av Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) rapport (2011:17) Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna. Här diskuterar vi rapporten och de rekommendationer som lämnas i den. Sammanfattning av Försäkringskassans kommentarer Inspektionen anger som sin viktigaste rekommendation att särskilja handläggningen av sjukfallsärenden från bedömningen av rätten till SA samt att införa en oberoende bedömning för rätt till SA. Rekommendationen baseras på en statistisk analys av utfallet av ett experiment som gjordes av Försäkringskassan i slutet av 2007 kring tidiga insatser i sjukfall. Inspektionens förslag baseras inte på en tillsyn av Försäkringskassans nuvarande handläggnings- och beslutsordning för SA. Försäkringskassan har nyligen genomfört en egen statistisk analys av samma experiment och funnit att Inspektionens statistiska analys och de slutsatser som dras inte håller vid en längre uppföljningstid. Resultatet, som också framgår av Inspektionens statistiska analys, är att en tidigareläggning av SASSAMutredning medför att SA beviljas tidigare. Under inspektionens korta uppföljningsperiod beviljades SA i större utsträckning till gruppen med tidigare SASSAM. Inspektionens rekommendation vilar på detta resultat. Vad Försäkringskassans analys av den längre uppföljningsperioden däremot visar är att ingen skillnad finns i andelen beviljade eller utökade SA mellan gruppen som fick tidig SASSAM och de som fick vänta. Försäkringskassan anser dessutom att det är ett positivt och önskvärt resultat för den försäkrade att tidigareläggande av SASSAM leder till ett tidigare beviljande av SA för de som ändå är berättigade till det. ISF rekommenderar vidare att mer likformade villkor för arbetslöshets- och sjukförsäkring övervägs. Försäkringskassan håller med om att de skillnader i villkor som finns, med dagens ordning, kan utgöra en monetär drivkraft att vara sjukskriven längre och utgår från att frågeställningen övervägs av statsmakterna. Postadress Telefon Bankgiro Stockholm E-post Internetadress Telefax Org.nr

2 2 (7) Försäkringskassan har under några år arbetat med att erbjuda den försäkrade tidiga insatser, inklusive att informera den försäkrade om de regler som nu gäller enligt rehabiliterings-kedjan. Införandet av rehabiliteringskedjan har ändrat drivkrafterna för samtliga parter och gjort det än mer angeläget med tidiga insatser. Samtidigt lägger Försäkringskassan, som kunskapsmyndighet, stor vikt vid att ständigt anpassa och utvärdera sin verksamhet. Därför delar Försäkringskassan ISF:s uppfattning att flera kontrollerade studier borde genomföras inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan eftersträver ständigt att förbättra administrationen av sjukförsäkringen och vill framhäva vikten av att i vissa sammanhang genomföra experiment, följa upp implementering samt utvärdera effekter. Kommentarer om underlaget till ISF:s rapport Underlaget till analysen i rapporten är en statistisk uppföljning av ett experiment som genomfördes av Försäkringskassan i slutet av 2007 i syfte att undersöka om tidigareläggning av Försäkringskassans utredningsinsatser påverkar utfallet för försäkringen (se bilaga 1). ISF:s rapport är uppbyggd kring en statistisk studie som är en utvidgning av Försäkringskassans egna analyser, som genomfördes i samarbete med IFAU. 1 Inledningsvis sammanfattas resultaten av Försäkringskassans analys och sedan ISF:s påbyggnad. Resultaten av Försäkringskassans första studie var: Experimentet fungerade, dvs. randomiseringen genomfördes i enlighet med experimentdesignen. Tidig SASSAM och avstämningsmöte hade ingen effekt på netto- eller bruttodagar med sjukskrivning. I ytterligare en studie av utfallet av experimentet 2 fann Försäkringskassan att Tidig SASSAM och avstämningsmöte hade ingen effekt på självskattad hälsa eller arbetsförmåga. Tidig SASSAM och avstämningsmöte ökar sannolikheten att rehabiliteringsåtgärder vidtas tidigare och i flera fall. Tidig SASSAM och avstämningsmöte påverkar uppfattningen om Försäkringskassans bemötande positivt. Den ISF-studie som kommenteras här bygger på den första av de två tidigare studierna med samma population och samma uppföljningsperiod på ca 15 månader men populationen har delats upp i anställda och arbetslösa vid sjukskrivningens början. Dessa 1 Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? (Socialförsäkringsrapport 2010:9). 2 Tidiga insatser i sjukfallen vad leder de till? (Socialförsäkringsrapport 2010:8)

3 3 (7) grupper analyseras tillsammans och separat i ISFs studie. ISF:s resultat är: I gruppen som fick tidig SASSAM var det signifikant flera anställda kvar i sjukskrivning under en månad, feb 2008, och signifikant flera arbetslösa var kvar i sjukskrivning under en längre period, mars-oktober 2008, jämfört med kontrollgruppen. Det var ingen skillnad i sannolikheten att avsluta med en övergång till arbetslöshet mellan behandlings- och kontrollgrupper. Sannolikheten för en övergång till SA var högre för både anställda och arbetslösa i SASSAM-gruppen än i kontrollgruppen under perioden juli 2008-februari 2009 (slutet på uppföljningsperioden). ISF tar detta resultat som belägg för att det uppstår drivkrafter för den försäkrade att kommunicera sin ohälsa till den personliga handläggaren i syfte att få SA och att handläggarens benägenhet att föreslå ett utbyte därmed ökar. Grunden för ISF:s rekommendationer är en statistisk analys av utfallet av Försäkringskassans randomiserade experiment med tidigareläggning av SASSAM och avstämningsmöten för en behandlingsgrupp (se bilaga 1) och baseras på en uppföljningsperiod om ca 15 månader (dec 2007 feb 2009). Försäkringskassan anser att en rimlig uppföljningsperiod för en statistisk undersökning som syftar till att analysera övergången från sjukskrivning till SA borde vara minst tre år. Därför har Försäkringskassan gjort en egen analys baserad på en uppföljning av försäkringsutfallet till och med november Resultatet av denna analys visas i bilaga 2 och sammanfattas här. Till skillnad från ISF:s undersökning, med den kortare uppföljningsperioden, visar Försäkringskassans analys med den längre uppföljningsperioden ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan en övergång till SA för de som fick SASSAM och avstämningsmöte tidigare och kontrollgruppen. Det vill säga gruppen som fick tidig SASSAM fick också SA tidigare än kontroll gruppen. Men båda grupperna fick SA i samma utsträckning sett under en längre uppföljningsperiod (3 år). Slutsatsen enligt Försäkringskassans analys är alltså att tidigareläggning av utredningsprocessen leder till att SA beviljas tidigare i fall där det ändå skulle ha beviljats. Men totalt sett är det ingen signifikant skillnad i andelen beviljade SA mellan gruppen som fick SASSAM (och i förekommande fall avstämningsmöte) tidigare och kontrollgruppen, som fick vänta. Det vill säga, processflödet för SA blir effektivare tvärtemot vad ISF:s analys kommer fram till. För den försäkrade är detta bra eftersom denne får besked om SA snabbare. Emellertid har frågan som ligger till grund för ISFs rekommendation att särskilja handläggningen av sjukfallsärenden från bedömningen av rätten till SA stor principiell betydelse, det vill säga: Säkerställer den nuvarande beslutsordningen med personlig

4 4 (7) handläggare och särskilt utsedd beslutsfattare en rättsäker prövning av rätten till SA? I det syftet diskuteras kortfattat nuvarande bedömningsprocess nedan. Försäkringskassans synpunkter på ISF:s rekommendationer ISF föreslår att handläggningen av sjukfallsärenden särskiljs från bedömningen av rätten till SA och att en oberoende läkarbedömning införs. ISF har inte byggt upp sitt resonemang kring en beskrivning och analys av den nuvarande beslutsordningen. Istället baserar ISF sin diskussion och rekommendation helt och hållit på den statistiska analysen, som redan diskuterats. Försäkringskassan diskuterar frågeställningen här med en generell utgångspunkt. ISF skriver i motiveringen till sin rekommendation: En oberoende bedömning för rätt till SA, till exempel genomförd av läkare med specialiserad kompetens på denna typ av bedömningar, skulle minska dessa drivkrafter (för den sjukskrivne att kommunicera sin ohälsa till handläggaren på ett sätt som annars inte hade varit fallet) och underlätta handläggarens arbete med att identifiera personer i behov av rehabiliteringsinsatser. Som framgår av detta har inte ISF specificerat eller rekommenderat ett specifikt alternativ till dagens ordning med en diskussion av för- och nackdelar av en sådan modell i förhållande den beslutsordning som tillämpas av Försäkringskassan. Därför är det av betydelse i sammanhanget att kortfattat beskriva Försäkringskassans bedömningsprocess, som Försäkringskassan uppfattar överensstämmer väl med vad ISF rekommenderar. Försäkringskassans beslut om SA omfattas av en särskild beslutsordning med personlig handläggare och särskilt utsedd beslutsfattare. En handläggare gör en utredning och sammanställer ett beslutsunderlag. Underlaget överlämnas till en särskild beslutsfattare som sedan fattar beslutet. Med andra ord är beslutsprocessen redan idag delad mellan två personer med olika professionella yrkesroller; en handläggare som gör utredningen om rätten till ersättning och en beslutfattare. Sålunda är det oklart vad grunden är för ISF:s kritik. Dessutom om Försäkringskassan (handläggaren eller beslutsfattaren) bedömer att det finns behov av ytterligare medicinsk utredning kan ett så kallat särskilt läkarutlåtande (SLU) eller en teamutredning (TMU) beställas från landstinget. Syftet med SLU och TMU är att få ett fördjupat medicinskt underlag från läkare med särskild kompetens i försäkringsmedicin och som kan genomföra utredningen på ett neutralt och förutsättningslöst sätt. Sammanfattningsvis är funktionerna utredning och beslut redan skilda. Därutöver anser Försäkringskassan att det är tillräckligt att kunna använda sig av ytterligare en

5 5 (7) kvalificerad medicinsk utredning när det anses att ytterligare underlag behövs och att det är tveksamt om det är effektivt att införa en ordning där Försäkringskassan regelmässigt begär en särskild bedömning inför ett beslut om SA. Slutligen kan det nämnas att Försäkringskassan är medveten om betydelsen av att ständigt sträva mot att mötet och dialogen mellan handläggaren och den försäkrade genomförs opartiskt och professionellt. ISF rekommenderar att mer likformade villkor för arbetslöshets- och sjukförsäkring övervägs. ISF skriver: Utgångspunkten för de rekommendationer som lämnas är att ett tidigt agerande är något som i möjligaste mån bör eftersträvas, men att omständigheter som idag försvårar handläggarnas bedömningar i möjligaste mån bör elimineras. Det faktum att sjukpenning i många situationer kan vara fördelaktigare för den försäkrade än arbetslöshetsersättning kan ligga bakom ISF:s statistiska resultat att arbetslösa som fick tidigare SASSAM har sämre odds att avsluta ett sjukfall än kontrollgruppen. Försäkringskassan kan, som ISF, notera att skilda villkor för sjukpenning och arbetslöshetsersättning kan påverka den enskildes drivkraft att avsluta ett pågående sjukfall, vilket det också finns belägg för i litteraturen inom området. Men det ska tilläggas att det också är Försäkringskassans erfarenhet att de som har en längre historik av arbetslöshet och kanske av andra försäkringar och bidrag, allmänt sett, är en svagare grupp med sämre förutsättningar för att få ett reguljärt arbete. Frågan om likformiga villkor är en viktig fråga för den statliga utredning som nu gör en översyn av området. ISF framför att det borde genomföras flera kontrollerade empiriska studier inom sjukförsäkringen. Försäkringskassans delar denna uppfattning. Empiriska studier är synnerligen viktiga för att öka kunskapen om vilka åtgärder som är effektiva för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Under senare år har Försäkringskassan tagit initiativ till randomiserade experiment med administrativa procedurer (ett ligger till grund för den ISF studie som diskuteras här). Därutöver behövs randomiserade och andra studier av åtgärder och administrativa rutiner som ökar möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Försäkringskassan har i sin samordnande roll behov av ett nära samarbete med övriga myndigheter och experter för att öka kunskapen i dessa frågor. Allmänt sett anser Försäkringskassan att det finns mycket att vinna genom att testa såväl policyförslag som administrativa procedurer experimentellt; och sedan följa upp hur reglerna implementeras och utvärdera effekterna. Men experimentella studier bör även i framtiden kompletteras med icke-experimentella, statistiska analyser som bygger på såväl detaljerade registerdata som enkäter, aktstudier och intervjustudier.

6 6 (7) Övriga kommentarer Sedan 1 juli 2008 gäller rehabiliteringskedjan. Tidpunkterna 91 dagar, då rätten till sjukpenning ska prövas mot andra arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare respektive 181 dagar, då rätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, utgör en drivkraft för den försäkrade att återgå i arbete så fort som det är möjligt sett i ett medicinskt perspektiv. Detta torde bidra till att arbetsgivare visar ett tidigare och mer aktivt intresse under frånvarotiden. Det är också möjligt att läkare tar hänsyn till rehabiliteringskedjan i sina samtal med den försäkrade när de framför en rekommenderad sjukskrivningstid. För att ta tillvara potentialen i den nya lagstiftningen är det ytterst viktigt att den försäkrade är informerad om de tidpunkter som nu gäller. Försäkringskassan gör detta i samband med en första kontakt med den försäkrade, som numera äger rum med en mediantid på 45 dagar. En intern statistik visar dessutom att av de sjukfall som nådde 90 dagar under januari-november 2011 hade kontakt tagits inom 90 dagar i 90 procent av fallen och i 67 provcent av fallen hade kontakten ägt rum inom sju kalenderdagar efter den tidiga bedömningen. Av detta kan man dra slutsatsen att den försäkrade informeras relativt tidigt om de tidsgränser som gäller i den nya försäkringen. Den nya lagstiftningen och den försäkrades, läkarens och arbetsgivarens medvetenhet om den utgör sålunda en drivkraft som, tillsammans med det nya försäkringsmedicinska beslutsstödet för de sjukskrivande läkarna, sannolikt ger ett effektivare och mer rättsäkert utfall såväl för den försäkrade som för försäkringen. Slutligen instämmer Försäkringskassan med ISF:s synpunkt att den nya sjukförsäkringen ställer högre krav på ohälsa för rätt till ersättning. Detta har medfört att förutsättningarna för korrekta bedömningar tidigt i sjukfallen och vid beviljandet av SA ökat betydligt Beslut i detta ärende har fattats av Generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av Försäkringsdirektörerna Svante Borg, Ann Persson-Grivas, Laura Hartman, Birgitta Målsätter och Bengt Stjärnsten samt Verksamhetsområdeschef Carl-Göran Högås och, som föredragande, Senior Adviser Edward Palmer. Dan Eliasson Edward Palmer

7 Wimi 2005 FK90005_009_G HK (4100) 7 (7) Bilaga 1. Sammanfattning av Försäkringskassans experiment som ligger till grund för ISFs rapport samt ISFs resultat Under 5 nov 14 dec 2007 genomförde försäkringskassan ett experiment med att tidigarelägga SASSAM och Avstämningsmöten för hälften av alla människor som startade en ny sjukskrivning och hade fått en första bedömning (då kallad ett vägval) för behov av en aktiv insats från Försäkringskassan. Totalt personer bedömdes och personer vara i behov av en aktiv insats. Av dessa personer slumpades de som föddes på jämn dag (7 362) till behandlingsgruppen och fick (vid behov enligt Försäkringskassans normala procedurer) ett SASSAM möte så fort som möjligt. Resten utgjorde kontrollgruppen som fick vänta 6 veckor på ett SASSAM möte. Av de som fick ett tidigt SASSAM möte slumpades de som bedömdes behöva ett avstämningsmöte och födda på jämn månad till ett avstämningsmöte. Resten utgjorde ytterligare en kontgroll grupp. Bilaga 2. Sannolikheten av att göra en övergång till SA Frågan om sannolikheten av att göra en övergång inom experimentpopulationen skiljer sig mellan behandlings- och kontrollgrupper vid en uppföljningsperiod av tre år (med avslut 20 november 2010) har analyserats med en logistisk regression. Tabell 1, som visar resultaten, visar (Pr > ChiSq är betydligt över 0,05 för tidig SASSAM och tidig avstämningsmöte) att det inte finns en signifikant skillnad mellan behandlingsgruppen (de som fick tidig SASSAM och därefter de som fick tidigt avstämningsmöte) och kontrollgruppen. I analysen har vi kontrollerat för det faktum att behandlingsgruppen hade signifikant flera historiska nettodagar med sjukförsäkring och bestod av signifikant flera kvinnor. Uppföljnings- perioden är perioden från och med vägvalet under experimenttiden (bilaga 1) till och med 20 november 2010, dvs. ca 3 år. Tabell 1. Logistisk regression. Risken att SA utökats eller beviljats efter vägvalet Parameter Estimate Standard Chi-Square Pr > ChiSq Oddserror ratio Intercept < Sjukhistorik från < Kön (Kvinna) < Tidig SASSAM Tidigt Avstämningsmöte Anm. Antalet observationer i den logistiska regressionen är Antalet personer som ingick i experimentet var varav 604 personer tagits bort på grund av utvandring eller dödsfall. En extra analys visar att resultaten och slutsatserna är desamma oavsett om dessa tas bort från underlaget eller inte.

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader

Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet

Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet 1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) 1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89)

Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) 1 (8) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av slutbetänkandet Trygghetssystemen för företagare (SOU 2008:89) Försäkringskassan har genom remiss den 27 oktober 2008 anmodats att yttra sig över betänkandet.

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Omställningskrav i sjukförsäkringen

Omställningskrav i sjukförsäkringen RiR 2009:1 Omställningskrav i sjukförsäkringen att pröva sjukas förmåga i annat arbete ISBN 978 91 7086 171 0 RiR 2009:1 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Regeringen Socialdepartementet Datum 2009-02-05

Läs mer

1. Rehabiliteringsrutiner

1. Rehabiliteringsrutiner 1. Rehabiliteringsrutiner 2. Rehabiliteringskedjan 3. Checklista vid rehabilitering DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsrutiner GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Rutiner/checklista BESLUTAT/ANTAGET

Läs mer

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan

Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Wimi 2005 FK90005_009_G Huvudkontoret, Avdelningen för analys och prognos 2012-05-11 030061-2012 1 (67) Arbetsgivares insatser i rehabiliteringskedjan Personalansvarigas och fackliga representanters erfarenheter

Läs mer

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF

Profilering av sjukskrivna. Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Profilering av sjukskrivna Per Johansson Uppsala Universitet Nationalekonomi och UCLS, IFAU och ISF Introduktion En vanlig uppfattning (t.ex. OECD, 2009) är att tidiga insatser leder till kortare sjukfall

Läs mer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Laura Hartman Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sida 1 Presentation vid Forskardagarna i Umeå 14-15 januari 2015 Sjukförsäkringen i siffror Laura Hartman Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan

Läs mer

Bedömningsfrågor i tillsynen

Bedömningsfrågor i tillsynen Bedömningsfrågor i tillsynen Vad kommer vi prata om idag ISF:s uppgift Vad är en bedömningsfråga på ISF? Slutsatser Regeringens instruktion för ISF 1 Inspektionen för socialförsäkringen har till uppgift

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen

Rutiner och vägledning. i rehabiliteringsprocessen Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Innehållsförteckning Rutiner och vägledning i rehabiliteringsprocessen Rutiner för kontakt och dialog vid sjukskrivning Försäkringskassans anvisningar

Läs mer

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning

Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning Social Insurance Report Analyser av sjukfall som passerar 180 dagars sjukskrivning ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Analys och prognos Peje Bengtsson 010-116 90 62 pererik.bengtsson@forsakringskassan.se

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012

Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans

Läs mer

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11

Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-06-01 2011-63 Finansdepartementet Långtidsutredningen 2011 Huvudbetänkande SOU 2011:11 Sammanfattning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) anser att det

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2014-11-17 47802-2014 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2015 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria)

Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) REMISSYTTRANDE 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukpenninggrundande inkomst, karenstider och egenavgifter för egenföretagare (promemoria) Försäkringskassan har beretts tillfälle att yttra sig

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Gustaf Hallqvist Utredare 044-309 31 65 gustaf.hallqvist@skane.se YTTRANDE Datum 2015-05-11 Dnr 1501164 1 (6) Remiss - Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) har beretts

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 2 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2013-11-12 50817-2013 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (7) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2014 1. Bakgrund och överväganden Med stöd av 4 förordningen

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet

Vi bygger en bro till ett friskare liv. Socialdepartementet Vi bygger en bro till ett friskare liv Utmaningarna för några år sedan! Långa passiva sjukskrivningar Ingen rehabilitering Långa väntetider i hälso- och sjukvården Mer än 200 000 människor var sjukfrånvarande

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport

Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport 1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärdsplan för tandvårdsreformen - månadsrapport Inledning Regeringen har begärt månatlig rapportering om de åtgärder Försäkringskassan vidtar för att säkerställa

Läs mer

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar

Sammanfattning. Kollektivavtalade försäkringar och ersättningar Syftet med rapporten är att undersöka om avtalsförsäkringarna och andra kompletterande försäkringar påverkar arbetsutbudet. Ersättning från social- eller arbetslöshetsförsäkring är oftast inte den enda

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz

Rättsavdelningen 2012-11-29 065040-2012 Serdar Gürbüz Konsekvensutredning 1 (8) Förslag till Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen för år 2013 1. Bakgrund och överväganden Försäkringskassan får,

Läs mer

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Telefon: 08-58 00 15 00 E-post: registrator@inspsf.se

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen

En sjukförsäkring att lita på. Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen En sjukförsäkring att lita på Kristdemokraternas förslag till förbättring av sjukförsäkringsreformen Mars 2011 Innehåll BAKGRUND: SKENANDE OHÄLSOTAL OCH BRISTANDE REHABILITERING...3 Stor variation över

Läs mer

Södertörns brandförsvarsförbund

Södertörns brandförsvarsförbund Södertörns brandförsvarsförbund Policy Rehabilitering Dnr: 2013-109 Datum: 2013-09-13 Rehabilitering innebär att en medarbetare får hjälp med att återvinna sin arbetsförmåga och ges möjlighet att återuppta

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

36 beslut som har gjort Sverige kallare

36 beslut som har gjort Sverige kallare 36 beslut som har gjort Sverige kallare Källa: LO-TCO Rättsskydd Årsredovisning 2009 19 förändringar i sjukförsäkringen Mindre pengar och tuffare bedömningar Januari 2007 Sänkt tak i sjukförsäkringen Var

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå

Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Synpunkter på Fö rså kringskåssåns metöder öch verktyg fö r bedö mning åv årbetsfö rmå gå Grundtanken att likrikta bedömningen av arbetsförmåga mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är god. Ansatsen

Läs mer

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen PROMEMORIA 1(14) Datum Diarienummer 2015-02-26 2014-133 Niklas Österlund Enheten för sjukförmåner 08-58 00 15 52 Niklas.osterlund@inspsf.se Avslutade sjukskrivningar vid tidsgränserna i sjukförsäkringen

Läs mer

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74)

Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) REMISSYTTRANDE 1 (7) Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan (SOU 2013:74) Sammanfattning Att skapa bättre förutsättningar

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Utvärdering av projekt som syftar till att minska sjukfrånvaron bland kvinnor

Utvärdering av projekt som syftar till att minska sjukfrånvaron bland kvinnor 1 (54) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utvärdering av projekt som syftar till att minska sjukfrånvaron bland kvinnor Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786

Läs mer

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling

Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling 1 (75) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling Delredovisning 3 av regeringsuppdrag år 2013 Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786

Läs mer

Studier om könsskillnader

Studier om könsskillnader Social Insurance Report Studier om könsskillnader Skillnader mellan kvinnor och män i diagnosspecifik sjukfrånvaro, könsskillnader inom assistansersättningen, samt en kunskaps översikt av tidigare studier

Läs mer

Om ersättning vid arbetsskada TFA

Om ersättning vid arbetsskada TFA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada TFA April 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och sjukfrånvaro i psykiska diagnoser

Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning och sjukfrånvaro i psykiska diagnoser Regeringsbeslut III:1 2013-05-16 S2013/3783/SF (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för socialförsäkringen Box 202 101 24 Stockholm Uppdrag att genomföra en analys av sjukförsäkringens utformning

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform

Sjukförsäkringsreformen: så blev det. Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Sjukförsäkringsreformen: så blev det Arbetsförmedlarnas och Försäkringskassahandläggarnas bild av en kontroversiell reform Fackförbundet ST 2010. Referens: Roger Syrén, utredare: 070 600 51 24 roger.syren@st.org

Läs mer

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring

Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Gotland 17 april Socialförsäkring i förändring Nytt år, ny regering vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? 1 Siffror om sjukfrånvaro Ny ersättning

Läs mer

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA

FÖRSÄKRING. Om ersättning vid arbetsskada PSA FÖRSÄKRING Om ersättning vid arbetsskada PSA Maj 2011 AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal

Läs mer

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser

Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk

Läs mer

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning.

Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. 1 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Redovisning av ett regeringsuppdrag Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (42) Arbetsmarknadsbegrepp och arbetsförmågebedömning. Försäkringskassan fick 2010

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning Dnr: LS 189/2009 och FK 22967-2010 Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget Gävleborg och Försäkringskassan inom ramen för projektet Bra Sjukskrivning 2010-01-01 2010-12-31 Förutsättning Sjukskrivningsmiljarden

Läs mer

Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning

Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att analysera konsekvenser av en sammanhållen merkostnadsersättning till personer med funktionsnedsättning Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning

Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning Rättslig uppföljning 2015:03 Sjukpenningärenden som avslutas för att dagarna tar slut Rättslig kvalitetsuppföljning Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Rättsavdelningen Pernilla Keinestam

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings

Läs mer

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen:

Sammanfattningsvis gör ISF följande bedömning av förslagen: REMISSYTTRANDE 1(6) Datum Diarienummer 2012-09-13 2012-134 Regeringen Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framställning om ändringar i vissa av socialförsäkringsbalkens bestämmelser och i förordningen

Läs mer

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och

avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning och behovet av samordning av insatser och 8.3 Metodstöd kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg I metodstödet beskrivs hur handläggaren avgör om ett läkarintyg innehåller tillräcklig information för att bedöma rätten till sjukpenning

Läs mer

Myten om långtidssjukskrivna

Myten om långtidssjukskrivna ARBETARRÖRELSENS TANKESMEDJA SNABBANALYS nr 4 augusti 2010 Myten om långtidssjukskrivna Anne-Marie Lindgren granskar effekterna av alliansregeringens försämringar i sjukförsäkringen. Hon hänvisar till

Läs mer

Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar

Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar Försäkringskassans handläggning av försäkringsmedicinska utredningar Arbetsrapport FMU-projektet augusti 21 Göran Lundh Kristina Alexanderson Klas Gustafsson Jürgen Linder Pia Svedberg Staffan Marklund

Läs mer

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001

Nr 14. Landstingsstyrelsen. 2015-08-24 Dnr 2015/00001 2015-08-24 Dnr 2015/00001 Nr 14 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens arbetsutskott har vid sitt sammanträde den 24 augusti 2015 behandlat ärende angående svar på remiss SOU 2015:21 Mer trygghet och

Läs mer

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna

Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna 1 (80) Analys av rättsläget avseende sjukförsäkringsreformerna Rapport Jenny Gaudio Marie Olsson Rättslig expert sjukförsäkring Rättslig expert sjukförsäkring Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm

Läs mer

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare.

LIV LIV LIV LIV LIV LIV. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. För ett. friskare. friskare. friskare. friskare. friskare. DU BLÄDDRAR MED HJÄLP AV PILTANGENTERNA Förbättra sjuktalen med Sjuk & Frisk SJUK & FRISK ANMÄLAN, RÅDGIVNING & STATISTIK OMTANKE HANDLINGSKRAFT NYTÄNKANDE POSITIVA EFFEKTER ENKEL ADMINISTRATION» Euro

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 maj 2011 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2010 i mål

Läs mer

8. Utredning av rätten till sjukpenning

8. Utredning av rätten till sjukpenning 8. Utredning av rätten till sjukpenning I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska utreda rätten till sjukpenning enligt 3 kap. 7 AFL i ett ärende, både innan första beslutet fattas och löpande

Läs mer