Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna
|
|
- Ingemar Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Wimi 2005 FK90005_009_G FK90010_003_G HK (4100) 1 (7) Socialdepartementet Stockholm Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna Försäkringskassan har tagit del av Inspektionen för socialförsäkringens (ISF) rapport (2011:17) Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna. Här diskuterar vi rapporten och de rekommendationer som lämnas i den. Sammanfattning av Försäkringskassans kommentarer Inspektionen anger som sin viktigaste rekommendation att särskilja handläggningen av sjukfallsärenden från bedömningen av rätten till SA samt att införa en oberoende bedömning för rätt till SA. Rekommendationen baseras på en statistisk analys av utfallet av ett experiment som gjordes av Försäkringskassan i slutet av 2007 kring tidiga insatser i sjukfall. Inspektionens förslag baseras inte på en tillsyn av Försäkringskassans nuvarande handläggnings- och beslutsordning för SA. Försäkringskassan har nyligen genomfört en egen statistisk analys av samma experiment och funnit att Inspektionens statistiska analys och de slutsatser som dras inte håller vid en längre uppföljningstid. Resultatet, som också framgår av Inspektionens statistiska analys, är att en tidigareläggning av SASSAMutredning medför att SA beviljas tidigare. Under inspektionens korta uppföljningsperiod beviljades SA i större utsträckning till gruppen med tidigare SASSAM. Inspektionens rekommendation vilar på detta resultat. Vad Försäkringskassans analys av den längre uppföljningsperioden däremot visar är att ingen skillnad finns i andelen beviljade eller utökade SA mellan gruppen som fick tidig SASSAM och de som fick vänta. Försäkringskassan anser dessutom att det är ett positivt och önskvärt resultat för den försäkrade att tidigareläggande av SASSAM leder till ett tidigare beviljande av SA för de som ändå är berättigade till det. ISF rekommenderar vidare att mer likformade villkor för arbetslöshets- och sjukförsäkring övervägs. Försäkringskassan håller med om att de skillnader i villkor som finns, med dagens ordning, kan utgöra en monetär drivkraft att vara sjukskriven längre och utgår från att frågeställningen övervägs av statsmakterna. Postadress Telefon Bankgiro Stockholm E-post Internetadress Telefax Org.nr huvudkontoret@forsakringskassan.se
2 2 (7) Försäkringskassan har under några år arbetat med att erbjuda den försäkrade tidiga insatser, inklusive att informera den försäkrade om de regler som nu gäller enligt rehabiliterings-kedjan. Införandet av rehabiliteringskedjan har ändrat drivkrafterna för samtliga parter och gjort det än mer angeläget med tidiga insatser. Samtidigt lägger Försäkringskassan, som kunskapsmyndighet, stor vikt vid att ständigt anpassa och utvärdera sin verksamhet. Därför delar Försäkringskassan ISF:s uppfattning att flera kontrollerade studier borde genomföras inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan eftersträver ständigt att förbättra administrationen av sjukförsäkringen och vill framhäva vikten av att i vissa sammanhang genomföra experiment, följa upp implementering samt utvärdera effekter. Kommentarer om underlaget till ISF:s rapport Underlaget till analysen i rapporten är en statistisk uppföljning av ett experiment som genomfördes av Försäkringskassan i slutet av 2007 i syfte att undersöka om tidigareläggning av Försäkringskassans utredningsinsatser påverkar utfallet för försäkringen (se bilaga 1). ISF:s rapport är uppbyggd kring en statistisk studie som är en utvidgning av Försäkringskassans egna analyser, som genomfördes i samarbete med IFAU. 1 Inledningsvis sammanfattas resultaten av Försäkringskassans analys och sedan ISF:s påbyggnad. Resultaten av Försäkringskassans första studie var: Experimentet fungerade, dvs. randomiseringen genomfördes i enlighet med experimentdesignen. Tidig SASSAM och avstämningsmöte hade ingen effekt på netto- eller bruttodagar med sjukskrivning. I ytterligare en studie av utfallet av experimentet 2 fann Försäkringskassan att Tidig SASSAM och avstämningsmöte hade ingen effekt på självskattad hälsa eller arbetsförmåga. Tidig SASSAM och avstämningsmöte ökar sannolikheten att rehabiliteringsåtgärder vidtas tidigare och i flera fall. Tidig SASSAM och avstämningsmöte påverkar uppfattningen om Försäkringskassans bemötande positivt. Den ISF-studie som kommenteras här bygger på den första av de två tidigare studierna med samma population och samma uppföljningsperiod på ca 15 månader men populationen har delats upp i anställda och arbetslösa vid sjukskrivningens början. Dessa 1 Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? (Socialförsäkringsrapport 2010:9). 2 Tidiga insatser i sjukfallen vad leder de till? (Socialförsäkringsrapport 2010:8)
3 3 (7) grupper analyseras tillsammans och separat i ISFs studie. ISF:s resultat är: I gruppen som fick tidig SASSAM var det signifikant flera anställda kvar i sjukskrivning under en månad, feb 2008, och signifikant flera arbetslösa var kvar i sjukskrivning under en längre period, mars-oktober 2008, jämfört med kontrollgruppen. Det var ingen skillnad i sannolikheten att avsluta med en övergång till arbetslöshet mellan behandlings- och kontrollgrupper. Sannolikheten för en övergång till SA var högre för både anställda och arbetslösa i SASSAM-gruppen än i kontrollgruppen under perioden juli 2008-februari 2009 (slutet på uppföljningsperioden). ISF tar detta resultat som belägg för att det uppstår drivkrafter för den försäkrade att kommunicera sin ohälsa till den personliga handläggaren i syfte att få SA och att handläggarens benägenhet att föreslå ett utbyte därmed ökar. Grunden för ISF:s rekommendationer är en statistisk analys av utfallet av Försäkringskassans randomiserade experiment med tidigareläggning av SASSAM och avstämningsmöten för en behandlingsgrupp (se bilaga 1) och baseras på en uppföljningsperiod om ca 15 månader (dec 2007 feb 2009). Försäkringskassan anser att en rimlig uppföljningsperiod för en statistisk undersökning som syftar till att analysera övergången från sjukskrivning till SA borde vara minst tre år. Därför har Försäkringskassan gjort en egen analys baserad på en uppföljning av försäkringsutfallet till och med november Resultatet av denna analys visas i bilaga 2 och sammanfattas här. Till skillnad från ISF:s undersökning, med den kortare uppföljningsperioden, visar Försäkringskassans analys med den längre uppföljningsperioden ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan en övergång till SA för de som fick SASSAM och avstämningsmöte tidigare och kontrollgruppen. Det vill säga gruppen som fick tidig SASSAM fick också SA tidigare än kontroll gruppen. Men båda grupperna fick SA i samma utsträckning sett under en längre uppföljningsperiod (3 år). Slutsatsen enligt Försäkringskassans analys är alltså att tidigareläggning av utredningsprocessen leder till att SA beviljas tidigare i fall där det ändå skulle ha beviljats. Men totalt sett är det ingen signifikant skillnad i andelen beviljade SA mellan gruppen som fick SASSAM (och i förekommande fall avstämningsmöte) tidigare och kontrollgruppen, som fick vänta. Det vill säga, processflödet för SA blir effektivare tvärtemot vad ISF:s analys kommer fram till. För den försäkrade är detta bra eftersom denne får besked om SA snabbare. Emellertid har frågan som ligger till grund för ISFs rekommendation att särskilja handläggningen av sjukfallsärenden från bedömningen av rätten till SA stor principiell betydelse, det vill säga: Säkerställer den nuvarande beslutsordningen med personlig
4 4 (7) handläggare och särskilt utsedd beslutsfattare en rättsäker prövning av rätten till SA? I det syftet diskuteras kortfattat nuvarande bedömningsprocess nedan. Försäkringskassans synpunkter på ISF:s rekommendationer ISF föreslår att handläggningen av sjukfallsärenden särskiljs från bedömningen av rätten till SA och att en oberoende läkarbedömning införs. ISF har inte byggt upp sitt resonemang kring en beskrivning och analys av den nuvarande beslutsordningen. Istället baserar ISF sin diskussion och rekommendation helt och hållit på den statistiska analysen, som redan diskuterats. Försäkringskassan diskuterar frågeställningen här med en generell utgångspunkt. ISF skriver i motiveringen till sin rekommendation: En oberoende bedömning för rätt till SA, till exempel genomförd av läkare med specialiserad kompetens på denna typ av bedömningar, skulle minska dessa drivkrafter (för den sjukskrivne att kommunicera sin ohälsa till handläggaren på ett sätt som annars inte hade varit fallet) och underlätta handläggarens arbete med att identifiera personer i behov av rehabiliteringsinsatser. Som framgår av detta har inte ISF specificerat eller rekommenderat ett specifikt alternativ till dagens ordning med en diskussion av för- och nackdelar av en sådan modell i förhållande den beslutsordning som tillämpas av Försäkringskassan. Därför är det av betydelse i sammanhanget att kortfattat beskriva Försäkringskassans bedömningsprocess, som Försäkringskassan uppfattar överensstämmer väl med vad ISF rekommenderar. Försäkringskassans beslut om SA omfattas av en särskild beslutsordning med personlig handläggare och särskilt utsedd beslutsfattare. En handläggare gör en utredning och sammanställer ett beslutsunderlag. Underlaget överlämnas till en särskild beslutsfattare som sedan fattar beslutet. Med andra ord är beslutsprocessen redan idag delad mellan två personer med olika professionella yrkesroller; en handläggare som gör utredningen om rätten till ersättning och en beslutfattare. Sålunda är det oklart vad grunden är för ISF:s kritik. Dessutom om Försäkringskassan (handläggaren eller beslutsfattaren) bedömer att det finns behov av ytterligare medicinsk utredning kan ett så kallat särskilt läkarutlåtande (SLU) eller en teamutredning (TMU) beställas från landstinget. Syftet med SLU och TMU är att få ett fördjupat medicinskt underlag från läkare med särskild kompetens i försäkringsmedicin och som kan genomföra utredningen på ett neutralt och förutsättningslöst sätt. Sammanfattningsvis är funktionerna utredning och beslut redan skilda. Därutöver anser Försäkringskassan att det är tillräckligt att kunna använda sig av ytterligare en
5 5 (7) kvalificerad medicinsk utredning när det anses att ytterligare underlag behövs och att det är tveksamt om det är effektivt att införa en ordning där Försäkringskassan regelmässigt begär en särskild bedömning inför ett beslut om SA. Slutligen kan det nämnas att Försäkringskassan är medveten om betydelsen av att ständigt sträva mot att mötet och dialogen mellan handläggaren och den försäkrade genomförs opartiskt och professionellt. ISF rekommenderar att mer likformade villkor för arbetslöshets- och sjukförsäkring övervägs. ISF skriver: Utgångspunkten för de rekommendationer som lämnas är att ett tidigt agerande är något som i möjligaste mån bör eftersträvas, men att omständigheter som idag försvårar handläggarnas bedömningar i möjligaste mån bör elimineras. Det faktum att sjukpenning i många situationer kan vara fördelaktigare för den försäkrade än arbetslöshetsersättning kan ligga bakom ISF:s statistiska resultat att arbetslösa som fick tidigare SASSAM har sämre odds att avsluta ett sjukfall än kontrollgruppen. Försäkringskassan kan, som ISF, notera att skilda villkor för sjukpenning och arbetslöshetsersättning kan påverka den enskildes drivkraft att avsluta ett pågående sjukfall, vilket det också finns belägg för i litteraturen inom området. Men det ska tilläggas att det också är Försäkringskassans erfarenhet att de som har en längre historik av arbetslöshet och kanske av andra försäkringar och bidrag, allmänt sett, är en svagare grupp med sämre förutsättningar för att få ett reguljärt arbete. Frågan om likformiga villkor är en viktig fråga för den statliga utredning som nu gör en översyn av området. ISF framför att det borde genomföras flera kontrollerade empiriska studier inom sjukförsäkringen. Försäkringskassans delar denna uppfattning. Empiriska studier är synnerligen viktiga för att öka kunskapen om vilka åtgärder som är effektiva för att hjälpa sjukskrivna tillbaka i arbete. Under senare år har Försäkringskassan tagit initiativ till randomiserade experiment med administrativa procedurer (ett ligger till grund för den ISF studie som diskuteras här). Därutöver behövs randomiserade och andra studier av åtgärder och administrativa rutiner som ökar möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Försäkringskassan har i sin samordnande roll behov av ett nära samarbete med övriga myndigheter och experter för att öka kunskapen i dessa frågor. Allmänt sett anser Försäkringskassan att det finns mycket att vinna genom att testa såväl policyförslag som administrativa procedurer experimentellt; och sedan följa upp hur reglerna implementeras och utvärdera effekterna. Men experimentella studier bör även i framtiden kompletteras med icke-experimentella, statistiska analyser som bygger på såväl detaljerade registerdata som enkäter, aktstudier och intervjustudier.
6 6 (7) Övriga kommentarer Sedan 1 juli 2008 gäller rehabiliteringskedjan. Tidpunkterna 91 dagar, då rätten till sjukpenning ska prövas mot andra arbetsuppgifter hos samma arbetsgivare respektive 181 dagar, då rätten ska prövas mot den reguljära arbetsmarknaden, utgör en drivkraft för den försäkrade att återgå i arbete så fort som det är möjligt sett i ett medicinskt perspektiv. Detta torde bidra till att arbetsgivare visar ett tidigare och mer aktivt intresse under frånvarotiden. Det är också möjligt att läkare tar hänsyn till rehabiliteringskedjan i sina samtal med den försäkrade när de framför en rekommenderad sjukskrivningstid. För att ta tillvara potentialen i den nya lagstiftningen är det ytterst viktigt att den försäkrade är informerad om de tidpunkter som nu gäller. Försäkringskassan gör detta i samband med en första kontakt med den försäkrade, som numera äger rum med en mediantid på 45 dagar. En intern statistik visar dessutom att av de sjukfall som nådde 90 dagar under januari-november 2011 hade kontakt tagits inom 90 dagar i 90 procent av fallen och i 67 provcent av fallen hade kontakten ägt rum inom sju kalenderdagar efter den tidiga bedömningen. Av detta kan man dra slutsatsen att den försäkrade informeras relativt tidigt om de tidsgränser som gäller i den nya försäkringen. Den nya lagstiftningen och den försäkrades, läkarens och arbetsgivarens medvetenhet om den utgör sålunda en drivkraft som, tillsammans med det nya försäkringsmedicinska beslutsstödet för de sjukskrivande läkarna, sannolikt ger ett effektivare och mer rättsäkert utfall såväl för den försäkrade som för försäkringen. Slutligen instämmer Försäkringskassan med ISF:s synpunkt att den nya sjukförsäkringen ställer högre krav på ohälsa för rätt till ersättning. Detta har medfört att förutsättningarna för korrekta bedömningar tidigt i sjukfallen och vid beviljandet av SA ökat betydligt Beslut i detta ärende har fattats av Generaldirektör Dan Eliasson i närvaro av Försäkringsdirektörerna Svante Borg, Ann Persson-Grivas, Laura Hartman, Birgitta Målsätter och Bengt Stjärnsten samt Verksamhetsområdeschef Carl-Göran Högås och, som föredragande, Senior Adviser Edward Palmer. Dan Eliasson Edward Palmer
7 Wimi 2005 FK90005_009_G HK (4100) 7 (7) Bilaga 1. Sammanfattning av Försäkringskassans experiment som ligger till grund för ISFs rapport samt ISFs resultat Under 5 nov 14 dec 2007 genomförde försäkringskassan ett experiment med att tidigarelägga SASSAM och Avstämningsmöten för hälften av alla människor som startade en ny sjukskrivning och hade fått en första bedömning (då kallad ett vägval) för behov av en aktiv insats från Försäkringskassan. Totalt personer bedömdes och personer vara i behov av en aktiv insats. Av dessa personer slumpades de som föddes på jämn dag (7 362) till behandlingsgruppen och fick (vid behov enligt Försäkringskassans normala procedurer) ett SASSAM möte så fort som möjligt. Resten utgjorde kontrollgruppen som fick vänta 6 veckor på ett SASSAM möte. Av de som fick ett tidigt SASSAM möte slumpades de som bedömdes behöva ett avstämningsmöte och födda på jämn månad till ett avstämningsmöte. Resten utgjorde ytterligare en kontgroll grupp. Bilaga 2. Sannolikheten av att göra en övergång till SA Frågan om sannolikheten av att göra en övergång inom experimentpopulationen skiljer sig mellan behandlings- och kontrollgrupper vid en uppföljningsperiod av tre år (med avslut 20 november 2010) har analyserats med en logistisk regression. Tabell 1, som visar resultaten, visar (Pr > ChiSq är betydligt över 0,05 för tidig SASSAM och tidig avstämningsmöte) att det inte finns en signifikant skillnad mellan behandlingsgruppen (de som fick tidig SASSAM och därefter de som fick tidigt avstämningsmöte) och kontrollgruppen. I analysen har vi kontrollerat för det faktum att behandlingsgruppen hade signifikant flera historiska nettodagar med sjukförsäkring och bestod av signifikant flera kvinnor. Uppföljnings- perioden är perioden från och med vägvalet under experimenttiden (bilaga 1) till och med 20 november 2010, dvs. ca 3 år. Tabell 1. Logistisk regression. Risken att SA utökats eller beviljats efter vägvalet Parameter Estimate Standard Chi-Square Pr > ChiSq Oddserror ratio Intercept < Sjukhistorik från < Kön (Kvinna) < Tidig SASSAM Tidigt Avstämningsmöte Anm. Antalet observationer i den logistiska regressionen är Antalet personer som ingick i experimentet var varav 604 personer tagits bort på grund av utvandring eller dödsfall. En extra analys visar att resultaten och slutsatserna är desamma oavsett om dessa tas bort från underlaget eller inte.
Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012
1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 3 Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012 Svar på regleringsbrevsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm
Läs merSvar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på ISF:s rapport 2014:1 Effekterna av handläggarnas attityder på sjukskrivningstiderna ISF har som del av ett egeninitierat projekt studerat betydelsen av
Läs merPlan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)
1 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU) Wimi FK90010_005_G 2 (6) Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning
Läs merSvar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid
1 (10) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Punkt 2 Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid Postadress Besöksadress
Läs merFörsäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på ISF-rapport 2016:4, Aktivitetsförmågeutredningar (AFU) behöver kvalitetssäkras ett genusperspektiv Inspektionen för socialförsäkringens
Läs merUppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader
1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Uppföljning av Högkostnadsskyddet mot sjuklönekostnader Bakgrund Den nya förmånen Högkostnadsskydd mot sjuklönekostnader trädde i kraft den 1 juli 2010. Högkostnadsskyddet
Läs merFörstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
Läs merFörsäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport
1 (5) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Läs merFör kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Läs merArbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Läs merPlan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling
1 (5) Socialdepartementet Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Wimi 2005 FK90010_004_G 2 (5) Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling Försäkringskassan har i regleringsbrevet för
Läs merKvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna
1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas
Läs merSvar på regeringsuppdrag Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2018-04-09 Dnr 003575:2018 1 (1) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Svar på regeringsuppdrag Förstärkt arbete med att stödja individen i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Läs merKommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Läs merInsatser mot långtidssjukskrivning. Konferens 2011-11-29
Insatser mot långtidssjukskrivning Konferens 2011-11-29 Presentation Vem gör vad i sjukskrivningsprocessen? Vilken är Försäkringskassans roll? Profilering och tidigt agerande Vilka är förutsättningarna?
Läs merMånadsrapport sjukförsäkringen
Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och
Läs merSvar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Läs merHel sjukersättning från 19 års ålder
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:9 Hel sjukersättning från 19 års ålder En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017 Detta är en sammanfattning av en rapport från
Läs merÅterrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning
1 (10) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Återrapportering utvärdera instrument för arbetsförmågebedömning Uppdraget Regeringen har gett i uppdrag till Försäkringskassan att utvärdera de instrument som
Läs merPlanerade analysrapporter
2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation
Läs merRiktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om fördjupade medicinska utredningar för (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:7 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/ 8822/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om fördjupade medicinska utredningar för 2014 2015 1 bilaga Regeringens beslut
Läs merFörsäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Läs merYttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet
1 (8) Till Socialdepartementet Yttrande på Förslag på förändringar inom det statliga bilstödet Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Klara västra kyrkogata 11 08-786 90 00 E-post Internetadress
Läs merHur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Läs merFörenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Läs merUppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen
Regeringsbeslut II:1 2014-01-16 S2013/3515/FST S2014/398/FST (delvis) Socialdepartementet Försäkringskassan 103 51 Stockholm Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en
Läs merHur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Läs merRehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Läs merTidiga insatser för sjukskrivna rätt medicin för lägre sjukfrånvaro?
Tidiga insatser för sjukskrivna rätt medicin för lägre sjukfrånvaro? Per Engström, Pathric Hägglund och Per Johansson Per Engström är docent och biträdande lektor vid Nationalekonomiska institutionen vid
Läs merÅtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Läs merRemissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17
Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,
Läs merAnsökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele
Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson
Läs merHandläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005
Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...
Läs merUtvärdering av instrument för bedömning av arbetsförmåga
1 (46) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Utvärdering av instrument för bedömning av arbetsförmåga Redovisning av regeringsuppdrag Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan 16 08-786
Läs merBasutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Läs merSjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
Läs merStörsta förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna
Läs merUtökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Läs merTRIS dag för kommunen 11 december 2015
TRIS dag för kommunen 11 december 2015 Ni behövs och är efterfrågade! www.forsakringskassan.se Försäkringskassans samordningsansvar gällande rehabilitering Lite smått och gott kring sjukersättning Försäkringskassans
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (12) Svar på regeringsuppdrag Rapport Individens förståelse för Försäkringskassans beslut Försäkringskassan : 2018-04-27 Individens förståelse för Försäkringskassans beslut 1.0 005303-2018 2 (12) Innehåll
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merYttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Läs merAT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merRegeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merYttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal och SLL Produktionssamordning i samarbete med HSN-förvaltningen Landstingsstyrelsen Yttrande över Gränslandet mellan sjukdom och arbete SOU 2009:89 Ärendebeskrivning
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2016-10-06 nr I:XX genomga Försäkringsmedicinska utredningar Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för perioden 1 november 2016
Läs merYttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:
Läs merVälkommen! Informationsmöten Regeländringar i sjukförsäkringen Arbetsgivare. PDF created with pdffactory trial version
Välkommen! Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig som är arbetsgivare presentation av nya kontaktvägar
Läs merLäkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Läs merAvskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17)
1 (11) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (DS 2015:17) Sammanfattning När bortre tidsgränsen infördes 2008 var Sveriges extremt långa sjukskrivningstider
Läs merPlanerade analysrapporter
2016-11-28 1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation
Läs merImplementering av verksamhet 3.4.4
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag
Läs merÄndring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försäkringskassan
Regeringsbeslut I:12 Socialdepartementet 2017-06-29 S2017/01298/SF (delvis) S2017/03424/SF S2017/03544/SF Försäkringskassan 103 51 Stockholm Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försäkringskassan
Läs merFörsäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut
1 (9) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans yttrande över Ds 2017:4 Sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut Sammanfattning Sjukförsäkringen har hittills varit utformad utifrån att den
Läs merMetodstöd. Avstämningsmöte. Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning
Metodstöd Avstämningsmöte Projektet Rätt förmån - Rätt ersättning 2006-05-04 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson Dokument id: 1.1 Metodstöd Avstämningsmöte Datum: 2006-05-04 2(13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSocialdepartementet har lämnat Stockholms läns landsting tillfälle att yttra sig över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17).
Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0546 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För kvalitet - Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) Föredragande
Läs merFörutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012
1 (6) Information till landstingen: Förutsättningar för Försäkringskassans beställningar av fördjupade medicinska utredningar 2012 Detta dokument beskriver de praktiska förutsättningarna för Försäkringskassans
Läs mergenomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU
genomga Försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 INNEHÅLL FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR I FORM AV TMU OCH SLU 1
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om försäkringsmedicinska. utredningar i form av TMU och SLU 2016.
Protokoll I:11 vid regeringssammanträde 2015-12-17 S2015/08166/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om försäkringsmedicinska utredningar i form av TMU och SLU 1 bilaga Regeringens beslut
Läs merUppföljning av Pilas pilotverksamhet
Social Insurance Report Uppföljning av Pilas pilotverksamhet ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Ann-Christin Jans 08-786 96 17 ann-christin.jans@forsakringskassan.se
Läs merÅtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag
Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det
Läs merRemiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete
Wimi FK90005_012_G Rättsavdelningen REMISS 1 (1) Diarienummer Regelrådet Remiss med anledning av nya föreskrifter om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsnära stöd för återgång i arbete Bifogat
Läs merSammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
Läs merYttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)
Arbetsgivarverket YTTRANDE 2018-05-22 Dnr 2018/0261 Socialdepartementet DnrS2018/01188/SF Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5) Arbetsgivarverket lämnar synpunkter
Läs merDe senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter
De senaste reformerna inom sjukförsäkringen: En diskussion om deras förväntade effekter Rapport till Finanspolitiska rådet 2010/5 Pathric Hägglund (isf) Peter Skogman Thoursie (ifau) 1 Bakgrund Sittande
Läs merUnderlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete?
Underlättar tidiga insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete? Per Engström Hans Goine Per Johansson Edward Palmer Pernilla Tollin RAPPORT 2010:11 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering
Läs merREHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Läs merFörsäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2018-02-21 Dnr 053493-2017 1 (1) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en
Läs merÖversyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18)
REMISSYTTRANDE 1(5) Datum Diarienummer 2011-07-01 2011-82 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Översyn av sjukförsäkringen -förslag till förbättringar (Ds 2011 :18) (S201114725) Sammanfattning Inspektionen
Läs merSammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Läs merFörsäkringsmedicinska utredningar
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2017-12-13 Försäkringsmedicinska utredningar Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting för 2018 2 INNEHÅLL FÖRSÄKRINGSMEDICINSKA UTREDNINGAR
Läs merOm du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Försäkringskassans
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (6) Svar på regeringsuppdrag Rapport Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Försäkringskassan : 2018-11-12 Minska risken för rättsförluster i arbetsskadeförsäkringen Version 1.0 Dnr
Läs merAktivitetsförmågeutredningen. Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne
Aktivitetsförmågeutredningen Ökad rättssäkerhet och delaktighet för den sjukskrivne Brister resulterade i uppdrag Skillnader i bedömning Inga gemensamma bedömningsverktyg Bristande delaktighet från den
Läs merRegeringens åtgärdsprogram 3.0
Regeringens åtgärdsprogram 3.0 11 initiativ för en trygg och välfungerande försäkring med människan i centrum 1. En utredning om "normalt förekommande arbete" och "särskilda skäl" 2. Förstärkt arbete inom
Läs merDe nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Läs merFörstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal Presentationstitel Månad 200X Sida 1 Gemensam kartläggning Gemensam kartläggning är
Läs merAvskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning
Läs merRemissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18
2011-06-30 Dnr Af-2011/145023 Sida: 1 av 8 Socialdepartementet cc Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18 Arbetsförmedlingens yttrande begränsas
Läs merLena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Läs merRegeringen har ofta ändrat styrningen av Försäkringskassan och myndigheten har ofta ändrat sin styrning och inriktning på utvecklingsverksamheten
Oförutsedda konsekvenser i kärnverksamheten när styrningens fokus ändras - Studier om ändrad styrning av och i Försäkringskassan Uppsala Public Management Seminar 2019-03-20 Inger Sohlberg och Mimmi Diamant
Läs merVi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Läs merTidiga insatser i sjukfallen vad leder de till?
Social Insurance Report Tidiga insatser i sjukfallen vad leder de till? ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Analys och prognos Pernilla Tollin 010-116 93 26 pernilla.tollin@forsakringskassan.se
Läs merAT-läkare Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 217 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls
Läs merDs 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk
REMISSYTTRANDE 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ds 2017:18 Karensavdrag en mer rättvis självrisk Sammanfattning Försäkringskassan anser att syftet och intentionen med förslaget är bra, men ser
Läs merRegeringen godkänner överenskommelsen om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 (se bilaga).
Utdrag Protokoll III:8 vid regeringssammanträde 2013-12-12 S2013/8821/SF Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om en pilotverksamhet med aktivitetsförmågeutredningar för 2014 1 bilaga Regeringens
Läs mer- en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen
1 (14) Hur försörjer man sig? - en kartläggning av personer som uppnått maximal tid i sjukförsäkringen och inte anmält sig till Arbetsförmedlingen Postadress Besöksadress Telefon 103 51 Stockholm Vasagatan
Läs merEn utvärdering av sjuk skrivningsprocessen efter införandet av de nya sjukförsäkringsreglerna
Social Insurance Report En utvärdering av sjuk skrivningsprocessen efter införandet av de nya sjukförsäkringsreglerna 2008-07-01 ISSN 1654-8574 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys
Läs merFörsäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Läs merPrimärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september Klinisk försäkringsmedicin
Primärvårdsdagen Västra Götalands regionen 7 september 2017 Klinisk försäkringsmedicin Klinisk Försäkringsmedicin Sjukskrivning som behandling? Catarina Bremström Specialistläkare Medicinsk rådgivare Sakkunnig
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merVem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Läs merSjukskrivningsprocessen
Sjukskrivningsprocessen - En process med många aktörer Gunilla Westerlund Samverkansansvarig gunilla.westerlund@forsakringskassan.se Förmåner inom socialförsäkringen exklusive pension som administreras
Läs merEffektiv vård SOU 2016:2
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-05-23 Kompetensområde medicin Malin Josephson malin.josephson@inspsf.se Effektiv vård SOU 2016:2 Sammanfattning ISF avstyrker förslaget att kraven på
Läs mer