Planerade analysrapporter

Transkript

1 (6) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation samt utgiftsoch ärendevolymprognoser. Avdelningen gör också analyser och utvärderingar av socialförsäkringens administration samt dess effekter på individer och samhälle. Underlagen används både inom Försäkringskassan och externt av regeringen, expertmyndigheter, forskare och media. Resultaten från utvärderingarna och de fördjupade analyserna presenteras bl.a. i olika former av analysrapporter. I detta dokument beskrivs kortfattat de inplanerade analysrapporterna. Analysrapporterna har oftast ett av tre olika publikationsformer. Dessa är: Socialförsäkringsrapporter, Korta analyser och PM. Socialförsäkringsrapporter och Korta analyser publiceras löpande på Försäkringskassans hemsida (FK.se) under rubriken Statistik och analys/publikationer. Promemoriorna publiceras enbart på Försäkringskassans intranät. I vissa fall publiceras även artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Nedan är länken till rapporterna som ligger på Försäkringskassans hemsida. Klicka här för att komma till rapporterna Listan över planerade analysrapporter uppdateras kontinuerligt då bl.a. datum för de egeninitierade projekten kan ändras. Rubrikerna är satta i ett tidigt skede och därför kan komma att förändras över tid.

2 (6) Innehållsförteckning Utredning och bedömning av sjukersättningsärenden. En vinjett- och intervjustudie... 3 Assistanshandläggares syn på utvecklingen över tid... 3 Kartläggning av sjukskrivningspraxis... 3 Försäkringskassans handläggares beskrivning av problemen och förslag på lösningar för att motverka brott och oegentligheter med assistansersättningen... 4 Följa och analysera utvecklingen inom assistansersättningen... 4 Utvärdering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga med aktivitetsersättning... 4 Utrikesföddas villkor i sjukförsäkringen... 5 Effektutvärdering av AF/FK-samarbetet via observationsstudie... 5 Sjukfrånvaro i Västernorrland och Jämtland... 6

3 (6) Utredning och bedömning av sjukersättningsärenden. En vinjett- och intervjustudie Studien är en kvalitativ fördjupning som tar sin utgångspunkt i en registerstudie om likformighet i avslagsandel för sjukersättning. Den består av en vinjettdel och en intervjudel. I vinjettdelen har 26 handläggare inom tre olika geografiska områden fått ta ställning till fiktiva fall där en försäkrad sökt sjukersättning i olika omfattning. Handläggarnas ställningstaganden utgör underlag för en uppföljande intervju med varje handläggare. Intervjuer genomförs också med beslutsfattare. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för vad det är som kan tänkas ligga bakom spridningen i avslagsandelar mellan olika områden samt mellan olika handläggare. Handlar den om rutiner och arbetssätt, tolkning av regelverk eller styrning och hur påverkar detta handläggarna? Kontaktperson: Malin Junestav Ansvarig chef: Eva-Lo Ighe Publiceras som PM i december 2016 Assistanshandläggares syn på utvecklingen över tid Syftet med rapporten är att intervjua handläggare om hur det är att utreda assistansbehov och vilka förändringar som skett över tid. Intervjuerna belyser såväl utredningssituationen som vilka som beviljas assistansersättning och för vilka behov. Delar av intervjumaterialet publicerades i december 2015 inom ramen för ett regeringsuppdrag. Inom ramen för detta PM kommer intervjuunderlaget att redovisas i sin helhet. Kontaktperson: Cecilia Eek Publiceras som PM i december 2016 Kartläggning av sjukskrivningspraxis Försäkringskassan har av regeringen fått i uppdrag att öka kunskapsläget om sjukskrivningspraxis. Uppdraget är gemensamt för Försäkringskassan och Socialstyrelsen och består av 4 delar. Den första delen kommer att redovisas i form av en socialförsäkringsrapport den 31 januari I den är fokus en kartläggning/analys av skillnader i sjukskrivningsmönster mellan olika län, kommuner och vårdenheter. Analyserna kommer att göras utifrån de data som finns tillgängliga på Försäkringskassan. De två efterföljande delarna av uppdraget är gemensamma med Socialstyrelsen och har ett avrapporteringsdatum den 1 september Uppdragets fjärde del ska rapporteras den 15 december Vilken form och vilken myndighet som redovisar dessa delar är inte bestämt. Kontaktperson: Christina Olsson Bohlin Publiceras som Socialförsäkringsrapport 31 januari 2017 Regeringsuppdrag

4 (6) Försäkringskassans handläggares beskrivning av problemen och förslag på lösningar för att motverka brott och oegentligheter med assistansersättningen Försäkringskassan fokuserar på flera olika insatser för att motverka det brottsliga nyttjandet av assistansersättningen. Målet är att det brottsliga nyttjandet har upphört år I arbetet behöver Försäkringskassan mer kunskap om myndighetens hantering av ersättningen, inte minst hur handläggarna upplever sin arbetssituation och sina förutsättningar att klara uppdraget på ett bra sätt. Därför utformades en enkät som skickades ut i juni månad till samtliga handläggare som arbetar med assistansersättning. I promemorian presenteras och analyseras resultaten av handläggarnas svar på frågor om olika arbetsmoment såsom utredningssamtalen vid hembesöken, stöd i att bedöma assistansbehovens omfattning, hantering av tvåårsomprövningar och kontakterna med privata anordnare. Vidare beskrivs handläggarnas syn på samverkan med kontrollverksamheten samt deras uppskattning av i vilken utsträckning brott och oegentligheter förekommer. Kontaktperson: Hanna Larheden Ansvarig chef: Eva-Lo Ighe Publiceras som PM i januari 2017 Följa och analysera utvecklingen inom assistansersättningen Försäkringskassan ska följa upp och analysera utvecklingen av assistansersättningen. Försäkringskassan ska särskilt följa och analysera utvecklingen av antalet personer och antalet beviljade timmar, uppdelat på grundläggande och övriga personliga behov. Analyserna ska även belysa regionala skillnader, skillnader mellan kvinnor och män samt skillnader mellan åldersgrupper. Analyserna ska vidare ge information om i vilken utsträckning två eller fler assistenter förekommer samt skälen till detta. Kontaktperson: Marit Gisselmann Publicerad som Socialförsäkringsrapport 1 juni 2016, Assistansersättningens utveckling (SF 2016:5) och slutredovisning senast 1 februari 2017 Regeringsuppdrag Utvärdering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga med aktivitetsersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska under perioden år utvärdera hur insatser i enlighet med metoden Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsmarknadsetablering för målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. I Sverige har antalet unga med aktivitetsersättning ökat de senaste åren. I juni 2013 hade närmare personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Förutom sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda medför utvecklingen också att kostnaden för samhället i stort blir högre eftersom dessa personer riskerar att stanna kvar inom sjukförsäkringen under en lång tidsperiod. Supported Employment, har visat på ett gott utfall till arbete framförallt för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Dock saknas vetenskaplig evidens för vad det är i metoden som

5 (6) gett resultat. Internationell forskning finns men saknas i svensk kontext. Effektutvärderingen ska ge kunskap om vad det är i olika metoder som ger ett utfall till arbete och vad som påverkar arbetsförmågan hos målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Kontaktperson: Johanna Thagemark Utvärderingen publiceras dels som två lägesrapporter i augusti 2014 och 2015, och dels slutrapporteras som Socialförsäkringsrapport senast den 31 mars 2017 Regeringsuppdrag Utrikesföddas villkor i sjukförsäkringen Rapporten kommer att studera sjukskrivningar och sjukskrivningsmöjligheter med fokus på skillnader utifrån födelseland. Frågeställningar som kommer belysas är om det finns skillnader i möjlighet och benägenhet att sjukskriva sig mellan utrikes och inrikes födda. Även skillnader inom gruppen utrikesfödda, utifrån födelseland, tid i Sverige, utbildning och skäl till invandringen kommer analyseras. Kontaktperson: Therese Ljung Publiceras som socialförsäkringsrapport under april 2017 Effektutvärdering av AF/FK-samarbetet via observationsstudie Effekterna av det förstärkta rehabiliteringssamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvärderas via en randomiserad studie. Två rapporter har presenterats. Den senaste rapporten, med en längre och enhetlig uppföljningsperiod för deltagarna i försöket presenterades våren I planeringen av försöket ingick också att testa alternativa ansatser för effektutvärdering genom observationsstudier, som bygger på att skatta effekter baserat på tillgänglig registerinformation och inte utifrån ett randomiserat försök. För detta arbete genomförs ett samarbete mellan Försäkringskassan, Umeå universitet och IFAU. Syftet är att tillsammans genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringssamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan baserat på registerdata och jämföra resultatet med utfallet från det genomförda randomiserade försöket. Detta kommer att ge nya kunskaper kring möjligheterna att via observationsstudier skatta effekter av olika former av insatser. Kontaktpersoner: Pererik Bengtsson, Petra Ornstein, Sofia Bill Publiceras som artiklar i vetenskapliga tidskrifter under våren 2017

6 (6) Sjukfrånvaro i Västernorrland och Jämtland Varför ökar sjukpenningtalet i Västernorrland medan det minskar i Jämtland? Länen är lika varandra i många avseenden och har historiskt haft landets högsta sjukpenningtal. Vi kommer att analysera Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens arbetssätt men även bakomliggande faktorer såsom hälsa, demografi och arbetsmarknad. Kontaktperson: Cecilia Eek Publiceras under våren 2017