Närvarande: Jöran Hägglund landshövding, ordförande Insynsrådet AnnSofie Andersson kommunalråd

Transkript

1 1 / 5 Insynsrådet Protokoll nr 2 Datum Dnr (anges vid skriftväxling) Närvarande: Jöran Hägglund landshövding, ordförande Insynsrådet AnnSofie Andersson kommunalråd Arne Hafstad företagare Jeanette Kråik företagare Marie Nordén f.d. riksdagsledamot Per Åsling riksdagsledamot Saila Quicklund riksdagsledamot Tjänstemän vid Susanna Löfgren länsråd Länsstyrelsen Bengt-Åke Strömquist bitr. länsråd Ruona Burman Naturvårdsenheten Eva Engström Näringslivsenheten Christina Tirén sekreterare Gäst Rickard Doj Sametinget 1 Hur går det för rennäringen i länet Rickard Doj Rickard Doj hälsades välkommen. Förutom arbete i sametinget har han arbetat med statistik sedan 2008, varit VD för ett renslakteri i 10 år, arbetat med slowfood med mera. Som utgångspunkt hade Rickard statistik från med snabblänk till höger, Statistik rennäring. Denna statistik, lätt att sortera på olika parametrar, blev utgångspunkten för att beskriva läget för rennäringen. Även på finns statistik för den intresserade. Rickard tog upp flera områden vilket ledde till intressanta samtal och ett utbyte av erfarenhet med Insynsrådet. Synen på samer i allmänhet och renägare i synnerhet varierar mellan samebyar och olika delar av norra Sverige. Ren är sällan den enda utkomsten även om den utgör merparten. Man tvingas till andra sysslor för att klara försörjningen. Äldre rapporter visar att renar behövs för heltidsförsörjning, vilket få renägare kommer upp i. Antalet renägare är i stigande vilket leder till färre renar per ägare. Alla samebyar har ett tak på tillåtet antal renar. För samebyarna i länet är rovdjurstrycket det största problemet. Skyddsjakt är tidskrävande och kostsam även om Länsstyrelsen i Jämtlands län (Lst) bekostar 50 % vid jakt med helikopter. Den satsning som skett inom småskalig livsmedelsförädling har betytt en hel del för utvecklingen av småskaligt mathantverk bland renägare. Där är Mer värd mat, Slow Food Sápmi, Matlandet exempel på satsningar. De projekt som har drivits i samisk regi har haft störst Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Webb ÖSTERSUND Residensgränd jamtland@lansstyrelsen.se

2 2 / 5 påverkan. En del ändringar i livsmedelslagstiftningen gjordes 2008 men ytterligare förenklingar behövs. Ibland är det en svår balansgång mellan samer och andra turistföretagare. Lagstiftningen är kopplad till rennäringen och det försvårar för icke renägande samer som är turistföretagare. Antalet jaktgäster ökar generellt vilket urholkar jaktturismen. Några samebyar får inte möjlighet att fälla älg. Becquerelhalten i renkött är i avtagande men det bygger fortfarande på stödutfodring i vissa områden. Både rovdjur, turism och vindkraft är hinder för en stark ekonomi. Rovdjursersättningen har inte förändrats sedan Den ersätter långtifrån den faktiska förlusten. Antalet vargförekomster i länet stiger. På 1990-talet slaktades cirka renar i Sverige, i dag ungefär hälften. Rennäringen upplever maktlöshet. Behov av insatser: Toleransnivåarbetet för respektive sameby pågår. Förlust av ren p.g.a. rovdjur ska begränsas till 10 %. Rovdjursersättningen behöver räknas upp. Ingen varg i renskötselområde. Skyddsjakten bör bekostas av staten. Samenäringen behöver utvecklas och komma ut på marknaden. Mer förädling. Mer kunskap om produkters väg ut på marknaden behövs. Det saknas fakta i dag. Rovdjursstammarna i renskötselområde måste minska. Ett Eldrimner för Sápmi. Lättare att låna pengar. Frågan om Eldrimner kom upp som parentes. Förra året uppvaktades dåvarande landsbygdsministern om en långsiktig lösning för Eldrimners ekonomi. Riksrevisionen har påpekat att Lst inte har något regeringsuppdrag att driva Eldrimner och förordat att verksamheten läggs ner. Nuvarande landsbygdsministern har på eget initiativ besökt Eldrimner. Projektmedel är beviljade året ut. Förhoppning finns om en lånsiktig lösning från UNESCO Creative Cities Network s globala årsmöte 2016, inom nätverket för gastronomi, kommer att arrangeras I Östersund. Det blir deltagare från ett 80-tal länder. 2 Lägesrapport om hur arbetet med nationalparken Ruona berättade att Naturvårdsverket (NV) har tagit fram två nya projektdirektiv. En arbetsgrupp arbetar med förberedelser. I den ingår NV, Lst, Åre- och Bergs kommuner samt berörda samebyar. Dessutom har Jämtland Härjedalen Turism och Sametinget önskat att få delta,

3 3 / 5 Vålådalen-Sylarna- Helags löper Ruona Burman 3 Hur går det för mjölkbönderna i länet? Eva Engström vilket ses som positivt. Gruppen kommer att ha ett första möte i början av sommaren och kommer även att göra ett studiebesök i Kosterhavets nationalpark. Gruppen behöver skaffa en gemensam målbild. Uppdraget, att bilda en nationalpark, är under utarbetande på NV. Tidsplanen är cirka fem år från uppdrag till invigning. Den långa processen är viktig för ett bra resultat. Detta är tredje försöket att bilda denna nationalpark. Eva gjorde en sammanställning kring faktorer som påverkar länets mjölkbönder (se Bil 1, Insynsråd). Situationen för mjölkproducenterna i länet är mycket tuff. Inte minst gäller det innevarande år. Den höjning av mjölkpriset som gjordes i april står fast i maj. Hur det går för våra 134 mjölkproducenter beror på vilka förutsättningar enskilda företagare har i övrigt. Stödområdesgränserna för kompensationsstödet har ändrats till Inför 2016 kommer ytterligare en ändring att göras. Stödområdena gäller även nationella stödet som för oss i Jämtlands län är viktigt då stor del går till mjölkproduktion. Länsstyrelsen och LRF deltar i diskussionerna med departementet kring utformningen.(se bild 4). I 2015 års kompensationsstöd har budgeten förändrats vilket gynnar växtgårdar medan djurgårdar generellt missgynnas. Antalet startstöd till unga jordbrukare har kraftigt minskat i Landsbygdsprogrammet Fördelningsnyckeln har gett oss 7 startstöd för hela perioden jämfört med tidigare 10 startstöd per år. Dock beslutade vi i det tidigare programmet om extra många startstöd på återförda medel sent i programperioden, så behovet just för stunden lågt. För att stimulera mjölk- och köttproduktion har Länsstyrelsen i Jämtlands län valt att höja taket för investeringsstöd till jordbruket till 7 miljoner, medan andra norrlandslän har tak på 3 miljoner och större delen av övriga Sverige på 1,2 miljoner. Kompetensutveckling kommer i fortsättningen att drivas i projektform och inga företagsstöd. Budgeten är betydligt mindre än tidigare period och särskilt med inriktning mot jordbruket. Däremot har vi fått relativt mer medel till kompetensutveckling kring nya jobb och service. För bredbandsstödet har länen möjlighet att välja stödnivå inom vissa ramar. Stödnivån har varit 50 % i länet. Fler marknadsaktörer har tillkommit under senare tid även i Jämtlands län. Det finns därför goda förutsättningar att framöver, med en stödprocent i samma nivå som tidigare, stimulera marknadskrafterna. Samtidigt kan stöd beviljas där dessa marknadskrafter är lägre eller där avstånd gör investeringarna alltför tunga ekonomiskt. Valet av en stödprocent på 50 % innebär också att investeringsvolymen med hjälp av stöd från Landsbygds-

4 4 / 5 programmet blir betydligt högre än om en högre stödprocent tillämpas. Detta sammantaget ger större möjligheter att nå målen för bredbandsutbyggnaden i länet, ett starkt argument i valet av stödprocent i Jämtlands län. Några andra län har samma stödprocent eller lägre medan de flesta länen har högre stödprocent än vårt län. Samtliga län har motiverat varför de valt den nivå de valt. En del av Landsbygdsprogrammets genomförande är Lokalt ledd utveckling, LLU. Vårt län berörs av fyra områden, Leader sjö skog och fjäll, Leader 3sam, Leader Mittland+ och Leader Utveckling av Hälsingebygden. Dessa har precis fått klartecken att förbereda start under hösten. I arbetet med en nationell livsmedelsstrategi reser Sven-Erik Bucht och Annika Åhnberg runt i landet och samlar information, senast i Umeå 24/4. På initiativ av Länsstyrelsen i Jämtlands län arrangerades en gemensam bussresa till Livsmedelsdialogen i Umeå. Gruppen framförde synpunkter med bärighet på effekter i länet av en strategi. Gruppen gör också en skriftlig framställan om dessa synpunkter. Beslut om strategin kommer att tas i vår. Bucht besökte vårt län i början av januari och fick då en bra beskrivning av länet. En utredning har genomförts om jordbrukets konkurrenssituation och remissvar ska vara inne till midsommar, viktig läsning. Det kan vara värt att bjuda in SJV: s GD med ledning till länet. Slutligen berättade Eva om ett examensarbete som genomförs av Linnea Högberg, student på agronomprogrammet. Det går ut på att ta fram vilka faktorer som påverkar mjölkproducenters val att fortsätta producera eller lägga ner. Arbetet blir färdigt under hösten. 4 Länsstyrelserna i Vårpropositionen Bengt-Åke gick igenom det i Vårpropositionen (Våpen)som berör länsstyrelserna (se Bil 2, Regeringens Våp 2015). Förändringar under innevarande år är på övergripande nivå med förstärkningar på många områden. Fjälleder är ett utpekat 1.3-anslag. Där finns redan en lista på åtgärder som kan påbörjas i år. Ett viktigt konstaterande är att stora bidrag till länsstyrelserna fördelas genom annan myndighet, ofta NV, med ekonomiskt spill och onödigt arbete som följd. Pengarna borde gå direkt till utföraren. Närvarande riksdagsledamöter uppmanades lämna förslag till riksrevisionen att utreda denna fråga. Ett annat konstaterande var att Eldrimner inte finns nämnd i Våpen. 5 Organisatoriska utredningar och reformer inom Plan- och bygglagen: Försök görs att korta handläggningstiden. Arbetets inriktning är att koncentrera verksamheter till färre myndigheter men resultatet är i många fall nedslående. Exempelvis har koncentrationen av Miljöprövningsdelegation till Länsstyrelsen i

5 5 / 5 statsförvaltningen Jöran Hägglund Susanna Löfgren Västernorrland medfört att ärendena tar längre tid än de gjorde när verksamheten fanns på Länsstyrelsen i Jämtlands län. Miljömyndighetsutredningen: Länsstyrelserna finns med i arbetet trots att vi inte lyder under Miljödepartementet. Jaktlagsutredningen: Nuvarande regering har lagt ner den. Vattenmyndigheterna, som idag finns på fem länsstyrelser, föreslås föras över till Havs och vattenmyndigheten (HaV). 7 Övriga frågor AnnSofie Andersson lyfte det faktum att Danske bank stänger sitt kontor i Östersund och satsar på Sundsvall. Vilken bild har man av Östersund och länet? Finns det vägar att agera och reagera? Bengt-Åke Strömquist tar gärna emot förslag på ämne att ta upp i Insynsrådet: Uppföljning kring Danske bank Eldrimner Vattenkraftsfrågan kopplat till vattendirektivet Det går också bra att maila förslag till bengtake.stromquist@lansstyrelsen.se 8 Nästa möte Nästa möte hålls måndag 14 september klockan Vid protokollet Christina Tirén