Demokratitorg hösten 2015

Transkript

1 1 (1) Datum Diarienummer RS Samtliga nämnder, styrelser och kommittéer i Västra Götalandsregionen Demokratitorg hösten 2015 Under hösten 2015 genomfördes åtta Demokratitorg på lika många skolor i Västra Götaland. Detta följebrev skickas tillsammans med rapporten från Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) till samtliga nämnder och styrelser i Västra Götalandsregionen. Rapporten innehåller sammanfattningar av alla teman som har berörts på torgen, alla synpunkter som har kommit in från eleverna skriftligt, samt vad som har diskuterats. På Demokratitorgen diskuteras frågor som rör Västra Götalandsregionens ansvarsområden utifrån följande teman: Framtid, jobb och utbildning, Fritid och kultur, Kollektivtrafik och infrastruktur samt Hälsa och vård. Utöver det får eleverna välja ett tema utifrån några alternativ. Under hösten valdes följande teman: Jämställdhet och jämlikhet samt Integration. Regionfullmäktiges presidium vill med detta utskick uppmana till diskussion i er nämnd/styrelse kring rapportens slutsatser. Särskilt på de områden som rör er nämnd/styrelse utifrån det uppdrag ni har i reglementet. Återkoppla gärna till presidiet om ni i nämnden/styrelsen just nu driver frågor som ligger i linje med elevernas synpunkter, eller om och hur ni tar hänsyn till dessa. Om någon eller några ledamöter i er nämnd/styrelse deltog under höstens Demokratitorg kan de säkert komplettera med sina personliga reflektioner. Med vänliga hälsningar Regionfullmäktiges presidium: Joakim Larsson, ordförande, Per Tenggren, vice ordförande och Magnus Berntsson, andre vice ordförande Postadress: Regionens Hus Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: Webbplats: E-post: post@vgregion.se

2 Demokratitorg hösten En redaktionell sammanställning av medverkande ungdomars tankar och åsikter

3 Inledning Demokratitorg ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Det utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Medverkande politiker har möjlighet pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av olika stationer som bemannas av minst en politiker. Höstens Demokratitorg har kretsat kring fyra återkommande teman: 1. Framtid, jobb och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Några skolor har även haft en femte station med ett valbart tema som eleverna själva har önskat. Samtliga teman har anknytning till regionens verksamhetsområden och utgår ifrån de ungas perspektiv. Alla samtal dokumenteras av en sekreterare. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 111 Demokratitorg genomförts vid 70 gymnasieskolor i 39 kommuner. Ca 5400 gymnasieelever och 286 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer, sofia.reimer@grkom.se. Redaktör: Karin Johansson Text: Christina Hedén Danielsson, Rasmus Jonsson, Cecilia Rossiello. Wictoria Kovats, Katarina Kjellqvist, Jonas Franzén, Thomas Lidén, Sandra Svensson, Karin Johansson, Anders Hemborg Foto: Sofia Reimer, Katarina Kjellqvist Grafik: Ingibjörg Sigurðardóttir Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de åtta Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter genom citat och direkta förslag och kan beröra både regionala frågor och sådana som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde fungerar stationernas teman som rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet kan med fördel användas av politiker och deltagande skolor som underlag för vidare diskussioner. 2

4 Deltagande skolor Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Riksgymnasiet är en av fyra gymnasieskolor i landet för ungdomar med rörelsehinder. Här anpassas studierna efter varje elevs individuella behov, därför är studietiden ofta förlagd under fyra år. Skolan erbjuder Estetiska programmet med inriktningarna media och musik och under skoldagen får eleverna även habiliteringsinsatser utifrån sina behov och önskemål. På demokratitorget deltog 28 elever som alla kommer från kommuner i Mellansverige. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Vid Göteborgs Högre Samskola i centrala Göteborg går elever från förskoleklass till gymnasiet. Omkring 1000 av dem går på Stora skolan som inkluderar högstadiet och gymnasiet. Skolan erbjuder tre nationella gymnasieprogram Samhällsvetenskap, Ekonomi och Naturvetenskap. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet. Lerums gymnasium, Lerum Lerums Gymnasieskola är en stor kommunal gymnasieskola med cirka 1450 elever. Skolan är belägen i ett campusområde tillsammans med kommunens bibliotek och teater. Skolan erbjuder fem högskoleförberedande program, fyra yrkesprogram samt introduktionsprogram och gymnasiesärskola. Upptagningsområdet är den egna kommunen, kringliggande kommuner samt hela Sverige, eftersom här också finns riksidrottsgymnasium. Vid demokratitorget deltog 60 elever från årskurs två vid Samhällsvetenskapsprogrammet. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Lärlingsgymnasiet består av två skolenheter varav en är belägen i Munkedals kommun. På skolan går 35 elever från hela Bohuslän, som samtliga läser en lärlingsutbildning inom Industriteknik, El- och energi, Handel och administration samt Fordon och transport. Vid demokratitorget deltog 40 elever som går lärlingsutbildning i Bygg och anläggning, Fordon och transport, Handel och service samt Industri. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Motorbranschens tekniska gymnasium är ett fordons- och transportgymnasium som utvecklats genom ett nära samarbete mellan motorbranschen i Göteborg och Utbildningsförvaltningen i Göteborgs stad. Skolan är belägen i Högsbo industriområde i Västra Frölunda. Eleverna på skolan har sammanlagt 26 veckors arbetsplatsförlagd undervisning hos någon av skolans samarbetspartners. Vid demokratitorget deltog 50 elever från årskurs tre på Fordonsprogrammet. Partille Gymnasium, Partille Partille Gymnasium är kommunens enda gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan är belägen i Partille centrum och erbjuder både yrkesförberedande och högskoleförberedande program samt introduktionsprogram. Skolan erbjuder nationellt godkänd idrottsutbildning i handboll, fotboll och bowling och utgör även en central del av Partilles nya Kultur- och utbildningscentrum som bland annat består av bibliotek, kulturskola, vuxenutbildning till gymnasiesärskola. Vid demokratitorget deltog 45 elever från årskurs ett på Samhällsvetenskapsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Fordonsprogrammet. Strömstad Gymnasium, Strömstad Strömstad Gymnasium är en kommunal gymnasieskola med cirka 400 elever. Skolan erbjuder både yrkesprogram, högskoleförberedande program och Introduktionsprogrammets fem inriktningar. Gymnasiet har riksintag för Riksidrottsförbundet inom rodd, där fyra elever på valfritt program erbjuds plats varje år. Gymnasiet erbjuder också specialidrott som handboll, fotboll och ishockey inom ramen för individuella val. Vid demokratitorget deltog 52 elever i årskurs 2 och 3 på Samhällsvetenskapsprogrammet. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo På Tranemo Gymnasieskola går cirka 350 elever på de nio nationella programmen som är såväl yrkesförberedande som högskoleförberedande. Upptagningsområdet är i första hand den egna kommunen, men även grannkommunerna. Genom åren har skolan haft ett nära samarbete med lokala politiker. På demokratitorget deltog 50 elever i årskurs två på Bygg- och anläggningsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handel och administrationsprogrammet, Naturvetenskapsprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet, samt politiker från både Västra Götalandsregionen och Tranemo kommun. 3

5 Innehåll Framtid, jobb och utbildning... 5 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 5 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 6 Lerums Gymnasium, Lerum... 6 Lärlingsgymnasiet, Munkedal... 6 Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg... 7 Partille Gymnasium, Partille... 7 Strömstad Gymnasium, Strömstad... 7 Tranemo Gymnasieskola, Tranemo... 8 Fritid och Kultur... 9 Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg... 9 Göteborgs Högre Samskola, Göteborg... 9 Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Kollektivtrafik och infrastruktur Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola Hälsa och vård Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Valbara teman Jämställdhet & jämlikhet Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Integration Göteborgs Högre Samskola,Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Strömstad gymnasium, Strömstad Bilaga 1 Tankar och åsikter från post it-lappar Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Lerums gymnasium, Lerum Lärlingsgymnasiet, Munkedal Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Partille Gymnasium, Partille Strömstad Gymnasium, Strömstad Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Bilaga 2 Punktlista Framtid, jobb och utbildning Kultur och fritid Kollektivtrafik Vård och hälsa Valbart tema

6 Framtid, jobb och utbildning Många unga ser svårigheter i att komma in på arbetsmarknaden och att få sommarjobb. En generell uppfattning är att det krävs utbildning och erfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt kontakter. De flesta önskar mer praktik och kontakter med arbetslivet. Detta anses ge både arbetslivserfarenhet och kontakter för framtida jobb och sommarjobb. Bättre anpassningar behöver göras för att personer med funktionsnedsättning ska få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättning. Många planerar att läsa vidare efter gymnasiet och de flesta är beredda på att flytta för studier och arbete. Det upplevs svårt att hitta sommarjobb för ungdomar som saknar kontakter. Störst chans finns genom kommunens feriejobb, vilka många anser behöver bli fler och ha högre lön. Fler billiga bostäder för ungdomar och studerande efterfrågas på de flesta orter. Detta eftersom det är svårt att få en hyresrätt och unga oftast inte har råd att köpa en bostadsrätt. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Frågor som rör personer med funktionsnedsättningars förutsättningar att få tillgång till arbetsmarknaden på samma villkor som människor utan funktionsnedsättningar är en central fråga för eleverna på skolan. De menar att det är svårt för dem att få jobb eftersom många arbeten kräver förmågan att kunna göra praktiska saker som exempelvis att plocka varor i hyllorna i en butik eller byta blöjor på ett skötbord vid en förskola. Generellt anses det att många arbetsplatser borde vara mer tillgängliga än vad de är idag. Därtill finns upplevelsen att många arbetsgivare inte vågar anställa personer med funktionsnedsättning. Arbetsplatsen kanske inte tar in en för att man har ett funktionshinder. De tänker anpassning kostar pengar, då anställer vi några som kan gå så sparar vi pengar, så slipper vi anpassa. Flera av eleverna är inställda på att studera vidare men är oroliga inför framtiden eftersom det kan dröja länge innan de får sitt första jobb. Eftersom de flesta ungdomars jobb är praktiska så har man inget val än att fortsätta studera, man kanske inte orkar och klarar den pressen, det borde finnas någon annan väg att gå. Jag förstår att utbildning är en viktig del för att komma någonstans, men jag vill inte jobba häcken av mig tolv år i skolan för att sen sitta arbetslös resten av mitt liv. 5

7 Framtid, jobb och utbildning Göteborgs Högre Samskola, Göteborg De flesta eleverna på skolan är nöjda med sin utbildning, men saknar kopplingen till arbetslivet både i och utanför skolan. Många är medvetna om att unga i vissa fall har för höga förväntningar på det första jobbet och att det egentligen är bättre att tänka att detta inte behöver vara ett drömjobb, utan att det är viktigare att få arbetslivserfarenhet. Låga löner anses inte vara det största problemet även om det lyfts. Vi lever lite i den generationen som vill jobba lite och tjäna mycket. Man behöver trycka bort den bilden. Man behöver information om vad man kan göra här och nu, inte om 10 år. Vi kommer inte börja jobba på riktigt förrän om tio år. Har man fått in en fot på ett ställe tror jag det är bra. Att få ett bra jobb kräver att man läser vidare. Man måste. Många har haft sommarjobb trots att det beskrivs som svårt att få utan kontakter i arbetslivet. Önskemål finns om att göra det mer lönsamt att anställa unga, med förslagsvis sänkta arbetsgivaravgifter. Feriejobben anses vara en bra ingång till arbetslivet, men många tycker att det är för dåligt betalt. Det känns som att man måste ha kontakter innan. En kompis har lämnat CV på 60 olika ställen men ändå inte fått något jobb. Jag har jobbat via kommunen (feriejobb). Förra sommaren. Det gjorde jag främst för att ha någon slags erfarenhet överhuvudtaget. Jag kommer inte söka igen på grund av att lönen är ingenting i stort sett. Men det är bra med tillgång till feriejobb då får unga någon slags erfarenhet utan att ha gjort något tidigare. Även behovet av bostäder anses vara stort. Önskemål finns om fler billiga hyresrätter för unga och att utnyttja ödeområden för att bygga nya bostadsområden. Till exempel kan man bygga högre hus och dela in i mindre studentlägenheter. Det behöver inte var störst och häftigast men så man har egen bostad när man pluggar och så. Jag tänker lite att Västlänken är lite av statens sätt att lösa bostadsproblemen också. Det ska löna sig att bo utanför Göteborg och kunna ta sig in snabbt. Men så tycker jag också att man kan bygga mer på höjden. Det öppnar mer, på bredden är det begränsat men på höjden kan man bygga mer. Ser man på de större städerna så bygger man ju på höjden och där finns det ju fler bostäder. Lerums Gymnasium, Lerum Många elever planerar att resa och se världen efter gymnasiet. Även om vidare studier lockar är detta något som kan få vänta i något år. Ofta på grund av de flesta ännu inte vet vad de vill arbeta med. Flera kan tänka sig att ta nästan vilket jobb som helst ett tag för att tjäna ihop pengar. Vid val av framtida yrke är de flesta överens om att trivsel på arbetet är viktigare än en hög lön. Jag jobbar ibland extra där jag sommarjobbade, med barnpassning och städning. Jag kan tänka mig att jobba med det ett tag, men inte för alltid. Man ska ju inte må dåligt på jobbet, men pengar spelar stor roll. Det är viktigt att tänka realistiskt, man kanske inte kan försörja sig på bara det som är kul. De flesta har haft sommarjobb, både kommunalt och via egna kontakter, och är överens om att det är ett bra sätt att skaffa sig erfarenhet. Några jobbar även extra vid sidan om studierna. Ett missnöje finns över lönen från sommarjobb samtidigt som medvetenheten finns om att det beror på att de inte får göra så mycket som kräver ansvar. Det var ganska många ungdomar som jobbade på mitt sommarjobb, det kändes som att de utnyttjade det, man fick jobba ganska mycket. Man får ett annat perspektiv på skolan genom att jobba. Jag var ledig från skolan ett halvår och jobbade, mer än heltid. På restaurangen fick jag knappt aldrig någon rast och fick äta kall mat, knappt att jag ens hann äta. I skolan har vi kortare dagar och mer rast, det är typ helg att gå i skolan. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Jobb och bostad nära uppväxtorten anses viktigt och många elever som går på skolan tror att det blir lätt för dem att få jobb efter att ha gått utbildningen. Dock finns en föreställning om att bemötandet på arbetsmarknaden kan påverkas efter att ha gått en praktiskt inriktad utbildning. Det beror på var man kommer. Han är lärling, han kan inte så mycket. 6

8 Framtid, jobb och utbildning Man blir bemött som om man inte kan så mycket, men man får ge det en chans och lära sig. Det viktigaste för att vilja bo i Munkedal i framtiden anses vara tryggheten, att slippa oroa sig för att något ska hända. Flera elever refererar till saker som hänt i området under den senaste tiden. För två, tre månader sedan var det skottlossning och bombhot på Skogslyckan. Har aldrig hänt förut, nu händer saker i Uddevalla. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Flera elever på skolan har valt utbildning utifrån sitt bilintresse, men även på grund av att det i motorbranschen finns goda utsikter för jobb samt att skolan har ett tätt samarbete med arbetslivet som gynnar dem i framtiden. Utbildningen innehåller mycket praktik vilket gör att de flesta har fått sommarjobb och även jobb efter examen. Flera har valt att läsa till fler ämnen för att få högskolebehörighet. Jag har gjort det, en eller två extra kurser. Känns bra att ha det i framtiden. På sina praktikplatser kan man få ett omdöme så man kan söka vidare på. Gäller att man frågar mycket och sköter sig. Visa sig att man vill. Eleverna ser ljust på att få jobb i framtiden samtidigt som de funderar en del på lönen. Arbetet i branschen kräver ofta mycket kompetens och kontinuerlig fortbildning, ändå är lönen på samma nivå som för exempelvis anställda på snabbmatskedjor. Vi här på MTG går tre år och sen går vi ut i arbetslivet, men lönerna är inte så bra. På Mc Donalds och Volvobandet tjänar de bättre och då behöver man inte ha någon behörighet. Vi är en värdefull resurs och bra betalt borde vara givet. En oro finns också för att inte få någon bostad efter gymnasiet. Även om många planerar att börja jobba direkt efter examen för att spara ihop till en insats till en bostadsrätt, anses det svårt att få ihop så mycket som krävs. Fler billiga lägenheter som ungdomar har råd att hyra efterfrågas. Nu satsas det på fel områden. Det står still på marknaden. För dyra bostäder. Det är svårt att ha lägenhet utanför stan. Dyrt med bil och trängselskatt. Partille Gymnasium, Partille Många anser att det är viktigt att ha haft ett par jobb för att kunna visa framtida arbetsgivare att de är ambitiösa. Dock upplevs det svårt att få ett jobb utan rätt kontakter och även om kommunen har en del sommarjobb är de alldeles för få. Flera upplever också att personer med svenskt namn har lättare att få jobb. Om man har kontakter får man sommarjobb, om man inte blir vald i det plocket som kommunen gör, men det bara en handfull som blir det. Många vet inte vad de ska bli och tror att de kommer att ändra sig flera gånger innan de hittar rätt. Det som generellt anses viktigast är att jobbet ska vara roligt. Om man inte gillar jobbet så är det bara dåligt, många vill tjäna pengar, men det kommer inte i första hand, bara man gillar det. Även bostadsbristen ses som ett problem. Det som är avgörande för var ungdomarna vill bo är närhet till jobb, att trivas i området och att det är tryggt. Många anser att det behöver byggas fler små bostäder till unga och studerande. Förslag finns även på att använda bostadsplanering för att underlätta integration. Blanda bostäder och bygg fritidsgårdar här och där så ungdomar från alla kulturer och etniciteter kan mötas. Strömstad Gymnasium, Strömstad Det upplevs vara relativt lätt att få ett arbete i Strömstad och tack vare turistindustrin på orten får många ungdomar där ett sommarjobb. Många kan tänka sig att bo och arbeta i Strömstad i framtiden, men vill först studera vidare på annan ort då möjligheten till högre utbildning saknas i Strömstad. 7

9 Framtid, jobb och utbildning Jag kan absolut tänka mig att flytta tillbaka. De flesta vill nog dra, men jag tycker det är skönt att ha nära till släkt och familj när man själv skaffar familj. Jag tänker att man pluggar lite på andra ställen och sen kommer tillbaka. Det har man räknat med, ska man bli polis måste man härifrån ett tag. Bristen och de höga priserna på bostäder upplevs dock vara ett stort problem. På grund av hög inflyttning av norrmän är priserna på bostäder höga i Strömstad och hyresrätter för ungdomar och studenter är svåra att få. Ungdomarna menar att det behöver byggas mer för deras målgrupp. Det är så dumt att det finns massor med jobb men inga bostäder för ungdomar. Det borde finnas en förtur för ungdomar eller för de som tänkt jobba och bo i stan. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo De elever som läser yrkesprogram som Bygg och anläggning och VVS tror i högre grad att de kommer att stanna i Tranemo, och i vissa fall starta eget där, än de elever som läser högskoleförberedande program. De är i stället mer inriktade på att flytta dit studier och jobb finns eller att åka utomlands. Bortsett från feriepraktik anses det svårt att få sommarjobb utan rätt kontakter. Elever på yrkesprogrammen upplever ha det lättare då de oftare får sommarjobb genom sin praktikplats. Elever på studieförberedande program vill av denna anledning få möjlighet till bland annat studiebesök på olika företag. Likaså önskas praktik även i grundskolan då det är bra att redan tidigt få en första kontakt med arbetslivet. Går man Samhäll kommer man inte ut på samma sätt. Det hade varit bra med studiebesök för att få veta mer. 8

10 Fritid och Kultur Många önskar ett större kulturutbud för ungdomar och fler mötesplatser där det inte kostar något att vara. Generellt saknas saker att göra på fritiden på orten där de unga bor. Ökad tillgänglighet vid konserter och evenemang på stora arenor för ungdomar med rörelsehinder. Många efterfrågar mer information om kulturevenemang på ställen där ungdomar finns, exempelvis Facebook. Det saknas även information om vad som erbjuds i närområdet. Det finns ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, något som många saknar platser för då det inte är tillåtet att köra på vanliga vägar. Fritidsgårdar även för äldre ungdomar efterfrågas. Bättre tillgång till idrottshallar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Tillgängligheten vid konserter och evenemang på stora arenor är en stor fråga för ungdomarna på skolan. Många känner att de villkor som finns när det gäller exempelvis vilka ingångar de kan ta och platser de får sitta på kan göra att de väljer att avstå arrangemang som de hade velat gå på. Samtliga elever på skolan är överens om att tillgängligheten generellt behöver öka vid kulturella evenemang. Man drar sig för att gå på konserter och olika platser för att man inte vet hur det ska gå. En annan upplevelse är att det på många platser saknas samordning kring vem man ska höra av sig till angående frågor om tillgänglighet. Upplevelsen finns att arrangörerna på vissa ställen tror att det räcker att det finns en ingång som är anpassad för personer med rörelsehinder, men att de inte tar ansvar för att det finns platser med fri sikt. Var finns mötesplatser för funktionshindrade och varför känner jag inte till dem? Vid samtal om Västra Götalandsregionens databas över tillgänglighet på olika platser i regionen, menar några elever att det egentligen inte ska behövas en sådan sammanställning utan att tillgång till offentliga och kulturella rum borde vara lika för alla. Man ska inte behöva titta i en databas för att se om man ska få plats på ett ställe. Nä, man ska inte behöva ringa på förhand eller bli inburen. Jag som är vuxen vill inte bli runtburen av en främmande människa. 9

11 Fritid och kultur Göteborgs Högre Samskola, Göteborg en del ungdomar inte visarför kultur anser många att Göteborg borde bli mer av en evenemang- och kulturhuvudstad och att fler möjligheter borde finnas för ungdomar att engagera sig i kulturlivet. Upplevelsen finns dock att de inte får någon information om vilka evenemang som finns och att intresset förmodligen hade varit större om det hade synts mer på de sociala forum som ungdomar använder mest. Jag tycker att det är viktigt att möta andra människor, men jag tycker det är dålig information. Jag känner inte till så mycket om vad som finns i den vägen. Vissa menar att det borde satsas mer pengar på sport än på kultur, då detta är något många ungdomar håller på med men som ofta kan vara dyrt. Jag tycker allmänt att mer borde satsas på idrott för integrationens skull. Alla mina vänner som inte är från närområdet känner jag genom idrott. Många saknar också en central mötesplats för ungdomar och har inte koll på vilka fritidsgårdar som finns eller vem de är till för. Fritidsgårdar är ofta i anslutning till skolan och ute i områdena. Man borde starta en där man kan mötas från olika områden för att skapa en bra stämning. Lerums gymnasium, Lerum Många elever på skolan är sportintresserade och saknar tillgång till bra hallar och planer. De som finns har hård konkurrens om tiderna och en fotbollsplan är inhägnad och stängd för allmänheten. I vår ishall är det killarna som får den bästa tiden, för hockeyn, och konståkningen får den sena tiden. Det hade kunnat vara mer jämt. Jag spelar i lag och jag kan få åka till Gråbo och får sena och jättetidiga tider. Det är dåliga plantider. Innebandyn träffas inomhus, men vi som spelar fotboll har ingen plats att gå in, vilket hade varit skönt när det regnar. Ungdomarna saknar också information om aktiviteter när det gäller kulturutbudet. Många åker till Göteborg på fritiden för att de saknar bra alternativ i Lerum. En känsla av otrygghet under kvällstid finns och flera känner personer som har råkat illa ut. Fritidsgårdar är något som anses bra, men upplevelsen är att det saknas för elever i gymnasiet. Även graffittiväggar är något som efterfrågas av flera. Det finns inga lagliga väggar i Göteborg, bara två. Och de är långt bort. Och en i Stenkullen, men det är ingen stor vägg. Om man ska hålla på med graffitti så tycker jag att man ska ha fler lagliga väggar, det minskar skadegörelse. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många av eleverna på skolan har ett stort bilintresse och deltar bland annat i cruising och streetracing. För detta finns ett nätverk på orterna runt omkring Munkedal som bland annat anordnar olika tävlingar. Dock saknas oftast tillstånd för sporten, vilket gör den svår att genomföra. Önskemål finns om att i samarbete med polisen anordna laglig streetracing och hitta lämpliga banor. Det finns inga platser för det. Man åker iväg till ett lugnt ställe, så kör man, sen kommer polisen så måste man flytta på sig. Även andra mötesplatser saknas i Munkedal och flera ungdomar upplever att det som finns tas bort. Ett exempel är biljardbordet som tagits bort på caféet på orten. Idag väljer de flesta att vara hemma eller hos en vän då de umgås. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många elever på skolan har ett stort intresse för bilsport, framförallt streetracing, en sport som idag saknar tillåtna platser att vara på. En anvisad bana eller inhägnat område för detta efterfrågas. Flera ungdomar menar att sammankomsterna inom sporten gör att människor i alla åldrar och med olika bakgrund möts. 10

12 Fritid och kultur Borde finnas ett ställe med en raksträcka där man kan sladda o raca, öppet för allmänheten, liten avgift 50 spänn, behöver inte vara världens häftigaste bana, bara små banor, men ändå underhållet. Det är nyktert också, slipper mycket konsekvenser. Många har även tröttnat på att det saknas resurser och utbud av aktiviteter för ungdomar. Det som framförallt efterfrågas är dans, musiklektioner, dj-lektioner, paintball, basketplan utomhus och forum för musik och e-sport. Många ungdomar som hängde på Tyrolen i Tynnered har tappat intresset för att det inte finns aktiviteter, det finns inte pengar. De söker varje månad men får avslag hela tiden. Vi vill att kommunen öppnar en stor lokal, där kommunen har anställda, där det finns x-box och datorer, inte ett ställe som stänger klockan 21. Partille Gymnasium, Partille En stor del av eleverna på skolan håller på med sport och träning på fritiden, framför allt handboll. Det finns också flera elever som spelar musik, både enskilt och i band. Jag har ju en annan kultur, jag lyssnar ju på metal, hårdrock, och då har ju vi en sorts kultur. Vi väljer att springa runt istället för att stå och dansa. Står och lyssnar, slår med huvet. Det är vad jag känner är min kultur, istället för att dansa. Mycket personligt. Det finns även ett stort intresse för bilar, något som många saknar mötesplatser för då det inte är tillåtet att köra överallt och på det sätt som ungdomar vill. Få har koll på Film i Väst och Göteborgsoperans utbud, även om de flesta vet vad det är. Flera kan tänka sig att gå på kulturevenemang, men då helst under skoltid. Inom kulturen är det jätteviktigt att man åker iväg tillsammans och gör saker. Strömstad Gymnasium, Strömstad För litet utbud av fritidsaktiviteter under vintern och för få mötesplatser för unga är något många är överens om. Många efterfrågar tillexempel en bowlinghall. Samtidigt inser de flesta svårigheten i att ha ett stort utbud av aktiviteter på en liten ort som Strömstad. Att de flesta aktiviteter som finns kostar pengar gör också att många i stället umgås hemma hos varandra. Mycket i Strömstad är fokuserat på handel, det som byggs är en ny galleria. Allting kostar pengar hela tiden, caféer är svindyrt, finns inte naturliga enkla platser typ biljard. Man måste vara realistisk när det handlar om såna här små samhällen, kan inte få allt man vill ha. De flesta känner sig trygga på orten, även om känslan finns att våldet ökat något under sommaren. Någon efterfrågar mer insatser med vakter och poliser. Tranemo Gymnasieskola, Tranemo Många ungdomar på orten idrottar och ser problemet med dålig tillgång till sporthallar. Det är många lag som konkurrerar om de tider som finns och det blir därför ibland träningar på sena kvällar, vilket främst är ett problem för de som inte bor nära hallen. Det saknas även möjlighet att kunna använda en sporthall utan att vara en del av ett organiserat lag. Det saknas också ett ställe att bara hänga på i Tranemo. Det finns idag en biograf och en fritidsgård, men de anses båda ha för begränsade öppettider. Förslag finns på bättre öppettider under helger samt att utnyttja områdena runt sjön, antingen genom att bygga en park, en restaurang eller ett fik för unga. Det finns ingenstans att vara med kompisar. Måste alltid vara hemma om man inte åker till Borås. Många vill även se satsningar på mer alternativa former av kultur, såsom att elever från kulturskolan skulle kunna måla byggnader i Tranemo för att göra konsten tillgänglig. Förslag finns även på att bjuda in intressanta föreläsare till exempelvis skolan. 11

13 Fritid och kultur Personer som gjort intressanta saker i sitt liv, exempelvis Pia Sundhage som var här och pratade för ett tag sen. När det är musik så måste man ju gilla den stilen, men är det en person som gjort något så spelar det inte så stor roll om man delar intresset. Eleverna tycker även att det är viktigt att regionen och kommunen informerar om de aktiviteter och möjligheter som finns i de forum där ungdomar rör sig, exempelvis via Facebook. 12

14 Kollektivtrafik och infrastruktur Den generella upplevelsen kring kollektivtrafiken i regionen är att det ofta saknas förbindelser till orter på landsbygden och att det är för dyrt för ungdomar att åka kollektivt. Tillgängligheten upplevs behöva förbättras på spårvagnar och annan kollektivtrafik. Bussarna upplevs ofta har dåliga förbindelser och sällan håller tiderna. Biljettpriserna är för höga. Skolkorten önskas gälla även efter skoltid. Bättre information vid förseningar efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Ungdomarna på skolan ser stora brister och hinder i kollektivtrafiken. Framförallt handlar det om helt eller delvis otillgängliga spårvagnar och bussar, problem med trängsel, ett otrevligt bemötande från chaufförer och en oflexibel och dyr färdtjänst. Problemen gör att eleverna ständigt begränsas och många upplever sig vara diskriminerade. Särskilt upplevs problem med de äldre spårvagnarna som har trappor och dörrar som inte öppnas automatiskt. Dessa vagnar beskrivs som omöjliga att åka med för en person med rullstol eller permobil. Det finns även problem med de nya vagnarna som har få möjligheter att spänna fast rullstolen eller permobilen. Därtill är ramperna ofta trasiga. Att ta sig ombord på en spårvagn utan ramp känns för många osäkert, för andra är det inte ens möjligt. När ramperna fungerar känner sig många istället utpekade. Det piper varje gång man vill använda den som att det är en stor lastbil som backar och det är lampor som blinkar. Så alla tittar vad det är som händer, men det är ju bara lilla jag som vill åka spårvagn. Det behöver inte vara en larmsignal, det måste väl gå att lösa på annat sätt? Vi ska ju vara inkluderade i samhället. Otillgängliga spårvagnar betyder att ungdomarna alltid måste planera sina resor med ett par timmars marginal. Ofta får de vänta på flera vagnar för att de ska kunna åka med. Om jag har varit i Nordstan, ska jag då behöva vänta kanske 45 minuter innan nästa vagn kommer? Jag är människa, jag har väl också tider att passa. På spårvagnarna beskrivs det också ofta finnas för få platser för personer med rullstol eller permobil. Särskilt då dessa också ska delas med barnvagnar. Detta gör att ungdomarna inte alltid kan åka tillsammans med sina kompisar om de är flera som sitter i rullstol eller permobil. I trängseln kan det också vara svårt att hinna blippa sitt kort. En del av eleverna har blivit tillsagda ta sig av spårvagnar och bussar då chauffören har sagt att det är en säkerhetsrisk att ha flera rullstolar eller permobiler på samma vagn eller buss samtidigt. Upplevelsen finns också av att känna sig i vägen och att chaufförerna tycker att det är jobbigt att hjälpa till. Det gäller inte alla, vissa chaufförer är jättetrevliga, en chaufför är en riktig ängel. 13

15 Kollektivtrafik och infrastruktur Även inom färdtjänsten upplevs många chaufförer otrevliga och stressade och hjälper inte alltid till att spänna fast rullstolar och permobiler. Färdtjänst anses också väldigt dyr och oflexibel. Ungdomarna måste tidigt planera sina resor och det är ofta svårt att göra sena ändringar. Om resplanerna ska ändras beskriver många att de känner sig otrevligt bemötta. Detta gör att en del ungdomar undviker att resa hem på helgerna. Bättre kollektivtrafik borde vara prioriterat, men om inte det är möjligt snabbt borde en lösning i ett kortare perspektiv vara en billigare och mer flexibel färdtjänst. Många av eleverna upplever ofta att människor i samhället undviker att prata direkt till dem, exempelvis i kollektivtrafiken. I stället frågas förälder eller assistent om saker som rör eleven. Busschaufförer exempelvis. De pratar med assistenten som säger hon kan prata och då skäms jag. Så säger de till assistenten ska hon sitta i baksätet eller skall hon sitta i luckan där man spänner fast stolen? Många lyssnar heller inte på mig utan frågar assistenten är du säker på att hon kan sitta där. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Merparten av ungdomarna beskriver att de ofta är ute på kvällarna och att det därför är viktigt att bussarna passar för att kunna ta sig hem. Många anser att kollektivtrafiken fungerar bra på dagarna men sämre på kvällar och nätter. Ofta blir det även långa väntetider vid byten till anslutningsbussar. Önskemål finns om att skolkorten borde gälla längre tid på kvällar och helger. Jag tycker att våra skolkort borde fungera på helgen. I skolan lär vi känna massa nya kompisar som inte bor i samma område. Vi kanske ska göra ett skolarbete tillsammans på kvällen eller helgen och då får vi betala bussen själva. För mig tar det två timmar, kommer från Öckerö, 4 timmar tur och retur. Ibland är bussen en timma sen när jag ska hem, och ibland är den på pricken. särskilt vid buss- och spårvagnshållplatser i vissa delar av Göteborg. Bättre belysning och fler avgångar under kvällarna efterfrågas för att öka tryggheten. Flera tar hellre taxi hem än åker kollektivt. Förslag lyfts om bussvärdar för att öka tryggheten inom kollektivtrafiken. Jag tänker så här, kan man inte införa bussvärdar på kvällar, nätter och tidiga morgnar? Lerums gymnasium, Lerum Många upplever att förseningar i kollektivtrafiken är ett stort problem och framförallt den bristfälliga informationen i samband med dessa. Västtrafiks reseplanerarapp används för att få koll på trafiken, men flera tycker att det borde ges snabbare och bättre information om var tågen är, vad som är fel och när tåget eller bussen kommer in. Vefterfrågas. Generellt är det bra, det står vilka som är inställda och vilka som går. Ibland st minuter sen, sen ändrar de till tio, sen är tåget inställt, det är väldigt rörigt. Det vore bättre om de g vet att tåget har problem så man kan planera lite. De flesta efterfrågar också lägre priser, även för vuxna, och kritiserar systemet med skolkort där gränsen på sex kilometer borde vara mer individanpassad och kopplad till huruvida det faktiskttill skolan. skolkorten skulle gälla även utanför skoltid eftersom många har aktiviteter då. Lerum har sagt att man ska vara en miljökommun, ändå gäller bara skolkorten under skoltid, det är många som rör sig efter skoltid så föräldrar får köra fram och tillbaka. Gällande bemötandet i kollektivtrafiken tycker de flesta att det fungerar bra överlag, även om det finns undantag. Jag såg en busschaufför som messade och körde samtidigt, det händer mig nästan dagligen, ser att chauffören sitter på Facebook och Instagram. Många känner sig otrygga i kollektivtrafiken under kvällstid, 14

16 Kollektivtrafik och infrastruktur Lärlingsgymnasiet, Munkedal Eleverna upplever att bussarna går sällan och inte efter den angivna tidtabellen, något som medför stora problem för de som behöver passa en eller flera anslutningslinjer för att komma fram till sin slutdestination. En missad anslutning kan innebära väntetider på flera timmar. Information om skolbussarna på Västtrafiks hemsida efterfrågas för att bland annat få koll på eventuella förseningar. Idag var den en kvart försenad. Jag hann precis till den andra bussen. Önskemål finns om att skolkortet ska gälla längre tid på kvällen. Många slutar sin praktik vid den tiden och blir tvungna att betala en stor summa pengar för att ta sig genom flera zoner för att komma hem. Flera har även upplevt att skolkorten inte fungerat och då inte fått åka med. För att kunna sätta in fler bussar på landsbygden ges förslaget köra med mindre bussar. Det är slöseri med stora bussar på avlägsna ställen där det kanske bara går på en enstaka resenär. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många av eleverna på skolan kör bil och vissa tycker att trängselskatten är för hög. Önskemål finns om mer information kring vad pengarna ska gå till, hur länge trängselskatten ska finnas kvar samt positionen på stationen. Det finns också en upplevelse om att bilköerna ofta är onödiga och skulle kunna undvikas. Jag åker ofta Marieholmsleden. Det är alltid under Röde orm som det knyter sig. Skyltarna sitter för sent. Folk är inte förberedda. Om skyltarna skulle sitta tidigare så skulle bilisterna redan tidigare vilken fil de ska ligga i, då flyter det ju. Skyltarna sitter fel. Elever som bor centralt tycker att kollektivtrafiken fungerar bra. De som bor längre ut är inte lika nöjda. På pendeltågen upplevs priserna vara för höga och det anses svårt att ta sig från förort till förort utan att behöva passera stan. Bättre förbindelser och tajmning när det gäller anslutningar önskas. En upplevelse av otrygga och obehagliga väntrum vid Saltholmen finns bland eleverna och flera har exempel på obehagliga händelser där. Det är inte bara enstaka händelser, utan väntrummen känns för det mesta väldigt otrygga och obehagliga. Partille Gymnasium, Partille Många upplever att biljettpriserna i kollektivtrafiken är höga, särskilt vid resa mellan Partille och Göteborg. Förslag är att skolkorten borde gälla senare på kvällarna och även under helgerna. Folk går ju i skolan på helgerna ibland, då får man betala för det själv. Det är osmart. Elever som bor utanför Göteborg kan ha svårt att hitta bra avgångar som passar skolans tider. En del sätter i system att gå från sina lektioner några minuter innan de slutar för att slippa behöva vänta en halvtimme på nästa buss. Därtill upplevs bussarna ofta vara fulla, vilket skulle kunna undvikas med fler avgångar. De bussar som går ofta går bra, men kanske även lite senare på helgerna. De går inte så sent i Alingsås, det blir mycket att man får gå. De elever som tar tåg till och från skolan är missnöjda med att det ofta är förseningar och att informationen om dessa ofta är bristfällig. De informerar inte speciellt mycket. Det är lite irriterande att de inte informerar om vad som händer så att man kan informera vidare. Nästan alla elever har upplevt dåligt bemötande från busschaufförer och varit med om att dörrarna till bussen stängts framför näsan på dem. Det poängteras att detta inte gäller alla och att chaufförerna ofta även kan fungera som en trygghet vid obehagliga situationer. Exempelvis upplevs de nya 15

17 Kollektivtrafik och infrastruktur spårvagnarna som är öppna hela vägen vara tryggare än de gamla. Efterfrågan finns också på ökad trivsel i kollektivtrafiken. Större busskurer. Ibland är det många vid hållplatsen, då får man inte plats och får stå i regnet. En gång var det en som rökte på bussen, och inte ens då sade föraren till. Strömstad Gymnasium, Strömstad Många beskriver dåliga bussförbindelser, särskilt för personer som bor utanför Strömstad. Ofta går det en buss på morgonen och en på eftermiddagen och ingen på helgerna. Elever som har sovmorgon eller slutar tidigt måste därför ändå passa den tidiga morgonbussen eller eftermiddagsturen. Ibland upplevs bussarna även avgå tidigare än det står i tidtabellen. Tåget mellan Strömstad och Göteborg upplevs fungera bra. Jag bor i Grebbestad och jag måste ta mig till Tanum. De synkar inte tiderna. Får vänta länge eller så matchar de inte. Bussen i Strömstad åker runt över allt, samma väg fram och tillbaka och vänder i en rondell, en resa som tar 45 minuter med buss och 7 minuter med bil. Elever som bor i Ed och på Resö anser att bussförbindelserna till och från Strömstad är dåliga, något som bland annat resulterat i upplevelsen att färre elever från Ed söker sig till skolan i Strömstad och istället väljer att gå gymnasiet i Bengtsfors. Tranemo Gymnasieskola En stor del av de elever som bor långt från skolan bort tar sig dit med buss. De flesta tycker att kollektivtrafiken överlag fungerar ganska bra under skoltid, men att det kan bli långa väntetider när man vill åka hem mitt på dagen eller om man har sovmorgon. Önskemål finns både om fler direktbussar och att bussarna ska stanna på fler ställen. De mindre samhällena har sämre förutsättningar. Har vi sovmorgon får vi från Dalstorp sitta en timma i skolan. Det går en buss från Ulricehamn, den bussen skulle kunna gå över Dalstorp men gör inte det, egentligen bara att ändra rutten. Jag ser nästan inga vuxna som åker buss, alla jag känner som jobbar i Borås tar bilen. Många anser också att det går för lite bussar och tåg på kvällar och helger. Det är framförallt svårt att ta sig hem sent på helgen. En kartläggning över vilka turer som är mer använda än andra efterfrågas för att kunna minska på de onödiga bussarna som inte så många åker. Det är det som är hela problemet, på många bussar det bara är en eller två personer. Känns dumt när det bara är jag på bussen. Det borde gå fler tåg, vi har ju en station Limmared men det går nästan aldrig några tåg där. De flesta har inte hört talas om närtrafik, de som prövat tycker att det är för petiga regler och att det inte var så lätt att använda. Bättre information om närtrafik i forum där ungdomar är efterfrågas. Bussar går bara till och från skolan. Ska man någon annanstans finns det inga bra tider. Önskemål finns också om att skolkorten borde gälla under en längre tid. Nu har de strypt våra skolkort så nu kan vi inte resa efter en viss tid och inte på helger. Jag kan inte ta mig hem om jag skulle vilja gå på mattestöd till exempel. 16

18 Hälsa och vård Det som framförallt diskuteras bland ungdomar när det gäller vården i regionen är personalbrist, långa väntetider och ungdomsmottagningarnas öppettider. Tillgängligheten och öppettiderna vid ungdomsmottagningar beskrivs av många som ett problem. De flesta är öppna under dagtid när ungdomar går i skolan, vilket gör det svårt att kunna ta sig dit om man behöver. Den fysiska tillgängligheten på vårdcentralerna behöver bli bättre. Det anses vara långa kötider till akutmottagningar och vårdcentraler. En del unga upplever också att de inte blir tagna på allvar. Psykisk ohälsa anses vara ett problem som det pratas för lite om. Mer information om detta samt vart unga kan vända sig efterfrågas. Angeredsgymnasiet, Riksgymnasiet för ungdomar med rörelsehinder, Göteborg Kompetensen på vårdcentralerna upplevs varierad och flera har varit med om att personalen där inte vet vad de ska göra när de möter personer med funktionsnedsättningar. Ofta pratar läkaren med föräldern eller assistenten i stället för med patienten, vilket har gjort att flera elever på skolan känt sig diskriminerande. Jag är nitton år så de ska prata med mig och inte mamma. Jag är vuxen så jag ryter till. Folk inom alla områden måste bli bättre på att inte prata med föräldern. Jag har varit inlagd på jättemånga sjukhus i Sverige och jag har blivit bemött på samma sätt nu när jag sitter i rullstol som innan jag satt i rullstol. Många gånger har jag bemötts på felaktigt sätt, som om jag är förståndshandikappad. Det är jag ju inte, jag har ett fysiskt handikapp. Man tycker de ska vara kunniga om detta. Ett flertal elever på skolan har erfarenhet av psykvården och ser vilka förbättringar som skulle kunna göras där. Såväl kompetens och långa väntetider som bemötande anses kunna utvecklas. Förbättringsförslag finns även när det gäller tillgänglighet på vårdcentralerna, särskilt för personer i rullstol. Många har upplevt att saknats en lift och rummen på mottagningarna upplevs ofta för små för att kunna vända med rullstol. Man borde sätta dörröppnaren på vårdcentraler så man når och så att man inte blir slagen av dörren. Vad som än byggs så borde de ta kontakt med personer som sitter i rullstol som kan vara någon typ av representant. Jag undrar om det finns möjlighet som funktionshindrad att jobba som läkare eller sjuksköterska. De flesta eleverna på skolan tillbringar mycket tid på sjukhus där de, precis som i övriga vardagen, behöver hjälp av assistenter. Dock är det inte självklart att assistenten får vara med på sjukhuset, något många är upprörda över. Det är en process att få behålla sin assistent. Läkare och sköterskor har ju en massa andra patienter och hinner inte med mig. 17

19 Hälsa och vård Även ungdomsmottagningen upplevs ha brister, framförallt när det gäller öppettiderna. Flera upplever att den oftast är öppen under skoltid och stängd när ungdomar väl har möjlighet att gå dit. Göteborgs Högre Samskola, Göteborg Det finns en allmän upplevelse av att det är besvärligt att besöka ungdomsmottagningen. Öppettiderna anses svåra att passa då de oftast ligger under dagtid och eftersom det krävs en förklaring till skola och vårdnadshavare till orsaken om frånvaro är det även svårt att hålla besöket anonymt. Flera har upplevt ett dåligt bemötande när de väl besökt ungdomsmottagningen. Önskemål finns om att kunna boka tid via internet och att det ska var öppet när ungdomar är lediga på eftermiddagar och kvällar. Bättre tider på ungdomsmottagningarna. Anpassa tiderna efter skolan, nu är det öppet när det är skola och man måste skolka för att gå dit. Flera elever har även upplevt långa väntetider i sjukvården, bland annat på akuten, och undrar varför det inte satsas på att snabbutbilda fler vårdutbildade invandrare för att de ska kunna arbeta inom svensk sjukvård. Bristen på sjuksköterskor anses tydlig och flera menar att de låga lönerna gör att ingen vill utbilda sig till yrket. Många elever känner sig stressade och flera har problem med ätstörningar. Fler sovmorgnar, färre håltimmar och att unga borde ges möjlighet att prata med psykologer utan kostnad efterfrågas, liksom mer idrott i skolan och information för att förebygga ohälsa. Mer idrott per vecka till skolan och fler idéer på vad det finns för aktiviteter så man får veta vad man kan göra efter skolan. Lerums gymnasium, Lerum Många ungdomar känner sig stressade och önskar att lärare och annan personal på skolan ska bli bättre på att se och förstå signaler på psykisk ohälsa. Flera anser att skolans kuratorer skulle visa upp sig mer och prata om sin verksamhet, liksom att även lärare borde prata och lära ut om psykisk ohälsa. Stressen upplevs bero dels på skolan och betyg, men även hemmiljön och att ha något att göra på fritiden. Att olika prov ofta ligger samtidigt anser många borde kunna ändras om lärarna kunde samordna sig mer. Jag behöver kärlek, alltså stöd, sysselsättning och en trygg miljö. Tycker att man borde neutralisera psykisk ohälsa lite, känns som att det blir så skämmigt. Även om vissa föredrar att gå till ungdomsmottagningen framför skolans kurator, anses det vara besvärligt att ta sig dit. Öppettiderna passar inte ungdomar som går i skolan och många vet inte vad som erbjuds eller var ungdomsmottagningen ligger. Väldigt sällan öppen, typ bara under skoltid, inte ens alla dagar. Ungdomsmottagningen borde komma ut och berätta vad de gör. Sjukvårdsupplysningen (1177) upplevs positiv, liksom den information som där finns på nätet. Däremot finns en upplevelse av att inte bli tagen på allvar på vårdcentralerna och att läkarna där ofta byts ut. De tyckte det var töntigt nästan, när jag kom in. Läkare som man alltid har får man förtroende för. De har koll på sin arbetsplats. Lärlingsgymnasiet, Munkedal Många elever har erfarenhet av långa väntetider på sjukhus och vårdcentraler. Flera uppger att de har suttit flera timmar och väntat på vård för att sedan bli runtskickade till olika sjukhus. Generellt anses bemötandet i vården bra, även om det finns unga som upplever att de inte har blivit tagna på allvar. Samtidigt är det flera som tycker att det som är mest akut ska prioriteras och att pensionärer ska få gå före. 18

20 Hälsa och vård Man blir skickad hit och dit, min bror blev dålig, då sa de att det går över. Sen blev det någon infektion som var jätteilla, till slut sa nån läkare herregud du måste åka till sjukhus. Det tas inte på allvar. Flera elever, framförallt tjejer, har besökt ungdomsmottagningen och är nöjda med bemötandet där. Dock efterfrågas fler och bättre öppettider, då det upplevs svårt att få tid. Samma sak gäller vård vid vårdcentralerna. Väntetiderna upplevs vara långa både för att boka tid och att få komma till läkare. Jag vrickade foten, hade jätteont och fick vänta 6 timmar innan någon läkare kom in för att undersöka den. Motorbranschens tekniska gymnasium, Göteborg Många delar upplevelsen av långa väntetider, dåligt bemötande och att de inte blir tagna på allvar i vården. Flera har varit med om att ha väntat många timmar på akuten, samtidigt som det är få som vet om att det går att besöka lokala jourmottagningar för att i många fall slippa detta. Jag vet inte hur många gånger jag har varit på sjukhuset med allvarliga skador där de har prioriterat andra. Så sitter man i tre timmar och tror att man ska dö. Min mormor har varit sjuk mycket, och de bemöter henne som om hon vore efterbliven. Som om hon vore dum i huvudet. Hon är deprimerad, hon är 70 år. Jag gillar inte hur de bemöter henne. Att det på skolan finns en skolsköterska som är närvarande en dag i veckan upplevs positivt, särskilt med tanke på att de är en liten skola och har lika stor tillgång till detta som en skola som kan ha många fler elever. Även om de flesta även är nöjda med ungdomsmottagningen och dess öppettider anses det bra att kunna prata om samma saker med någon på skolan. Vi har skolsyster också, hon kan ge samma tips som ungdomsmottagningen. Gällande tandvården är det flera som oroar sig för att besöken om några år kommer att börja kosta pengar och att detta är dyrt. Några upplever att behandling av besvär skjuts på framtiden för att de då kommer att vara tvungna att betala för ingreppen. När jag var tio slog jag ut min framtand, då pratade de om att sätta dit en porslinsfyllning, men jag fick en plastfyllning istället som har gått sönder några gånger. Varje gång säger de att de ska göra det riktigt, men de sätter in samma igen som håller max två år. Det känns som de väntar på att jag hamnar i en ålder där jag måste betala för det. Partille Gymnasium, Partille För att må bra anser sig eleverna behöva saker som trygghet, stöd, fritidsaktiviteter, utbildning, musik, träning, sömn och mat. De flesta känner att de har tillgång till detta och att de överlag mår bra, samtidigt som ett flertal tycker att skolmaten behöver bli bättre. Många känner sig stressade i skolan. Kraven upplevs vara för höga liksom att mycket av det de gör idag kommer ha stor påverkan på vilka möjligheter de har senare i livet. Mycket inlämningsuppgifter samtidigt gör att många under dessa perioder känner en stor press och blir stressade. Det borde vara skolans uppgift att hålla koll på ungdomars psykiska hälsa. Många unga går runt och mår dåligt och vet inte hur de ska få hjälp. Bara att ungdomar ska få bättre hjälp, de borde informeras bättre. De flesta känner till kuratorn på skolan och har träffat både denne och skolsköterskan när de varit runt och presenterat sig i klasserna. Det anses dock vara ett problem att de sitter i en byggnad nere vid Laxen, där de elever som går Samhällsvetenskapsprogrammet och Estetiska programmet inte är så ofta. Vissa känner därför att det inte är värt att ta sig dit för att träffa kuratorn och skolsköterskan. Även om många elever är nöjda med ungdomsmottagningar, vårdcentraler, sjukhus och tandvården, finns det en del som har upplevt både mindre bra bemötande och felaktiga och uteblivna diagnoser, framförallt vid vårdcentralen i Partille. Anledningen anses vara personalbrist. Jag kom in med hjärtkramper utan att få någon uppföljning. 19