Demokratitorg. Hösten En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg hösten 2013

Transkript

1 Demokratitorg Hösten En redaktionell sammanställning av ungdomars tankar och åsikter från samtliga Demokratitorg hösten 2013

2 Om Demokratitorg 3 Deltagande skolor hösten Framtid, jobb och utbildning 5 Alströmergymnasiet i Alingsås 6 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 6 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 7 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 7 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 8 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 8 Tanums gymnasium i Tanum 9 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 9 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 10 Fritid och kultur 11 Alströmergymnasiet i Alingsås 12 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 12 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 13 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 13 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 14 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 14 Tanums gymnasium i Tanum 15 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 15 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 16 Hälsa och vård 17 Alströmergymnasiet i Alingsås 18 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 18 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 19 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 19 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 20 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 20 Tanums gymnasium i Tanum 21 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 21 Öckerö seglande gymnasieskola i Öcker 22 Kollektivtrafik och infrastruktur 23 Alströmergymnasiet i Alingsås 24 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 24 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 25 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 25 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 26 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 26 Tanums gymnasium i Tanum 27 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 27 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 28 Valfria temat 29 Alströmergymnasiet i Alingsås Miljö och klimat 29 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Inkludering och rättigheter 30 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Miljö och klimat 31 Fässbergsgymnasiet i Mölndal Klimat och miljö 31 Hulebäcksgymnasiet i Härryda Bostäder och integration 32 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Klimat och miljö 33 Tanums gymnasium i Tanum Inkludering och inflytande 33 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla Klimat och miljö 34 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Inkludering och inflytande 34 Post its tankar och åsikter 35 Alströmergymnasiet i Alingsås 35 Göteborgs Högre Samskola i Göteborg 35 Munkebäcksgymnasiet i Göteborg 36 Fässbergsgymnasiet i Mölndal 36 Hulebäcksgymnasiet i Härryda 37 Nösnäsgymnasiet i Stenungsund 37 Tanums gymnasium i Tanum 37 Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla 38 Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö 38 2

3 Demokratitorg är en metod som ger förutsättningar för möten och god dialog mellan beslutsfattare och unga i regionen. Metoden utgör en plattform där unga får formulera sina åsikter och lyfta dessa direkt till beslutsfattare. Politikerna i sin tur får pröva sina tankar och idéer mot en viktig målgrupp, samt lyssna av hur unga människor tänker om regionen och dess verksamhetsområden. Ett Demokratitorg består av fem stationer där varje station bemannas av minst en politiker. Under höstens Demokratitorg har det varit fyra återkommande teman som samtalen har kretsat kring: 1. Framtid, jobb, och utbildning, 2. Kollektivtrafik och infrastruktur, 3. Hälsa och vård samt 4. Fritid och kultur. Alla teman har anknytning till regionens verksamhetsområden. Det femte temat har varierat från skola till skola och berott på vad eleverna själva önskat få diskutera. Alla teman har haft de ungas perspektiv som utgångpunkt. Samtalen dokumenteras av sekreterare. Det här materialet är en redaktionell bearbetning av de diskussioner som fördes under de nio Demokratitorg som genomfördes under hösten Sammanställningen lyfter fram elevernas åsikter. Dessa kan beröra både regionala frågor och frågor som inte är direkt kopplade till regionalt beslutsfattande. I sammanställningen finns direkta förslag med såväl som citat som speglar elevernas åsikter. Diskussionernas karaktär och fokus skiljer sig åt beroende på skola. För att kunna överblicka diskussionerna efter intresseområde har stationernas teman blivit rubriker i det här materialet. Varje tema inleds med en kort inledande text om vilka generella diskussioner som engagerat de unga. Därefter sammanfattas varje skola separat. Det här materialet används med fördel som underlag för vidare diskussioner av politiker och deltagande skolor. Om Demokratitorg På uppdrag av Västra Götalandsregionen och Kommittén för Rättighetsfrågor har Pedagogiskt Centrum vid GR Utbildning genomfört Demokratitorg runtom i regionen sedan Under årens lopp har 93 Demokratitorg genomförts vid 64 gymnasieskolor på 40 orter gymnasieelever och 236 regionpolitiker har deltagit i Demokratitorg. Projektledare: Sofia Reimer Redaktörer: Sofia Reimer och Linéa Svensson Texter: Johan Borvén, Emil Bredmar, Christina Hedén Danielsson, Ulrik Fostvedt, Rasmus Jonsson, Wictoria Kovats, Anna Liljeström, Ingela Lundh, Åsa Nilsson, Sofia Reimer, Linéa Svensson, Axel Wibrån. Foton: Edvin Andersson och Sofia Reimer. Formgivning: Carolina Dahlberg 3

4 Deltagande skolor hösten 2013 Alströmergymnasiet i Alingsås Alströmergymnasiet är en stor skola med både studieförberedande- och yrkesprogram. Alströmergymnasiet har cirka 1000 elever, som kommer från Alingsås med omnejd. Några elever kommer även från övriga Sverige som lockats av det lokala idrottsgymnasiet med fotbolls- och handbollsinriktning. På Demokratitorget deltog 50 elever från år 3 på ekonomiprogrammet. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Göteborgs Högre Samskola, i dagligt tal Samskolan, är en fristående och obunden skola med cirka 1600 elever fördelade på grundskola och gymnasieskola. Samskolans arbetssätt präglas av frihet under ansvar, pedagogisk experimentlusta samt tradition och förnyelse. Gymnasiet har tre program och skolans elever kommer från hela Göteborgsregionen. På Demokratitorget deltog 60 elever från årskurs 1 på det Samhällsvetenskapliga programmet. Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Munkebäcksgymnasiet har sedan början av 1990-talet specialiserat sig mot media och design i olika former och är ett av Göteborgs största högskoleförberedande gymnasium för medier och design. Gymnasiet har tre program: Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning medier, information och kommunikation, Estetiska programmet med inriktning Estetik och media, och Estetiska programmet med inriktning Musik. På Demokratitorget deltog 74 elever från årskurs 3 på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Fässbergsgymnasiet är en medelstor skola med 700 elever. Skolan ligger i närheten av Mölndals centrum och har precis firat 50-årsjubileum. På Fässbergsgymnasiet finns följande program: El- och energi, Estetik, Samhällsvetenskap, Naturvetenskap, Teknik, Ekonomi och Introduktion. På Demokratitorget deltog 40 elever från årskurs 1 och 2 på Samhällsprogrammet. Hulebäcksgymnasiet i Härryda Hulebäcksgymnasiet är en kommunal gymnasieskola i Härryda kommun. Skolan har funnits sedan 1995 och har ca 1700 elever. Hulebäcksgymnasiet tar emot elever från hela Göteborgsområdet. De två klasser som deltog vid Demokratitorget hösten 2013 var Samhällsprogrammets tvärvetenskapliga profil årkurs 2 och 3, totalt cirka 50 elever. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Nösnäsgymnasiet i Stenungsunds kommun är en skola med cirka 1100 elever. På skolan finns studieförberedande och yrkesförberedande program samt Lärlingsutbildning. Eleverna på skolan kommer i huvudsak ifrån Stenungsund, Tjörn och Orust kommun. På Demokratitorget deltog elever från Barn- och fritidsprogrammets årskurs 1 samt elever från Lärlingsutbildningen årskurs 2 och 3. Från lärlingsutbildningen deltog elever med inriktningen: Husbyggnad, anläggning, fordon/transport, handel, vård och omsorg samt barnskötarinriktning. Sammanlagt deltog 47 elever på Demokratitorget. Tanums gymnasium i Tanum Tanums gymnasium är en liten gymnasieskola med drygt 100 elever. Skolan har funnits i Tanumshede sedan våren Skolans elever kommer framförallt från Tanums kommun men har även elever från grannkommunerna Strömstad, Ed och Munkedal. På skolan läser eleverna det Estetiska programmet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Fordon- och transportprogrammet, Introduktionsprogrammet, Ekonomiprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. På Demokratitorget deltog cirka hälften av skolans gymnasieelever. Uddevalla Gymnasieskola (Agneberg) i Uddevalla Agneberg är en av skolenheterna inom det kommunala gymnasiet Uddevalla Gymnasieskola. På enheten studerar knappt 900 elever med såväl studieförberedande program (samhällsvetenskapliga programmet, ekonomiprogrammet samt humanistiska programmet) som yrkesförberedande (handel & administration, barn- och fritidsprogrammet, hotell och turism samt restaurang och livsmedel). På skolan går såväl elever från Uddevalla som från grannkommunerna. På Demokratitorget deltog drygt 50 elever från Ekonomiprogrammets årskurs 1. Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Öckerö seglande gymnasieskola är en skola med 300 elever. Skolans program har en anknytning till havet och sjöfarten och en betydande del av studietiden tillbringas på skolfartyget T/S Gunilla. Skolans upptagningsområde är Göteborgsregionen och de flesta av skolans elever har flyttat till Öckerö kommun för utbildningen. På Demokratitorget deltog 44 elever från Samhällsvetenskapsprogrammets årskurs 2. 4

5 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbildning Diskussionerna handlade främst om hur unga såg på framtiden och vilka möjligheter de har att följa sina önskemål för den. Deltagande ungdomar och politiker pratade också om hur unga trivs i Västra Götalandsregionen, ungas inflytande i regionpolitik och hur rättvist och jämställt vårt samhälle är. Mycket handlade om ungdomsarbetslöshet och svårigheter att få jobb utan erfarenhet och kontakter. uu uu uu Praktik på gymnasiet efterfrågas av unga på både studieförberedande program och yrkesprogram. Praktik ger en inblick i arbetslivet, arbetserfarenhet och skapar kontakter. I de branscher som har svårt att ta emot praktikanter önskar unga att företagen kan hålla föreläsningar eller ta emot klasser för studiebesök. Ungdomarna upplever i stor utsträckning att personliga kontakter är viktiga för att kunna få bostad och arbete. Tilltron till att kunna få bostad och arbete genom bostadsköer och platsannonser är låg. Många ungdomar är oroliga för att de inte kommer att kunna flytta hemifrån till följd av bostadsbristen. Många ungdomarkänner stor press och har höga krav att prestera bra för att kunna söka vidare till eftergymnasiala utbildningar. Att ständigt behöva prestera på topp ses som en anledning till att unga mår psykiskt dåligt. Ungdomar känner av en hets att få höga betyg och att betygen till stor del avgör deras framtid. uu Offentligt ordnade feriejobb uppskattas av många ungdomar. Det ger, förutom en extra inkomst, även erfarenhet och yrkesinspiration. Unga föreslår att regionen och kommunerna borde satsa extra för att kunna ordna platser inom de branscher som i framtiden kommer att ha ett stort arbetskraftsunderskott. Många vet inte om att dessa yrken existerar. 5

6 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Alströmergymnasiet i Alingsås De unga tyckte att praktik och feriejobb är viktigt och positivt eftersom det fungerar som en inkörsport till framtida arbete och ger möjligheter att visa färdigheter och kompetenser för arbetsgivare och att skapa kontakter. - Ja, praktiken är bra för dem som inte känner folk och inte kan fixa själva, då kan man visa vad man kan. Ungdomarna uttryckte att arbete är viktigt för den personliga utvecklingen och för att få inblick i olika yrken, vilket kan styra framtida utbildningsvägar och vidare studier. De ville också ha fler möjligheter till att praktisera och gärna tidigare under sin skolgång. Samtidigt uttrycktes en önskan om att studiebesök och information borde få större utrymme i utbildningen för att öka insynen i arbetslivet. Även de deltagare som planerade för vidare studier påtalade ett behov av att få insyn i framtida arbetsmöjligheter. - Man borde ju ha olika yrken som kommer och pratar i skolan och så. Det tror jag hade gett ganska mycket. Några ansåg att sommarjobb ger en annan erfarenhet och upplevelse då det känns mer som ett riktigt jobb, vilket är viktigt för att arbetslivet ska upplevas meningsfullt. De tyckte att det borde finnas sommarjobb till alla unga som vill arbeta och menade att alla arbeten, även feriearbeten, borde vara som vanliga anställningar och baseras på verkliga behov. - Sommarjobb lär en mer. Man måste ta ansvar i skolan kan du ligga efter med saker kanske och det drabbar bara dig själv men på ett sommarjobb då är det inte så. Flera ungdomar uttryckte också en press när det gällde praktik och arbete. De kände att det är nödvändigt att skaffa sig många erfarenheter för att kunna uppnå sina mål i framtiden samtidigt som det krävs tid och engagemang för att klara av skola och fritid. - Det kan bli för mycket studera, få bra betyg, vara bra på sport, vara social, och ändå hinna jobba! Några personer menade att det tydligaste tecknet på brist på jämställdhet är löneskillnader för män och kvinnor. Kvotering upplevdes inte som en bra lösning utan snarare som något som kan försvaga kvinnors möjligheter att bli respekterade som jämlikar. - Kvinnor behöver ta för sig mer, sikta högre. Det kan bero på att kvinnor blir räddare för att det är mer män som styr och då sätter de sina mål lägre. De flesta unga upplevde inte att de kan påverka politiska beslut men nämnde att de träffar politiker ibland, exempelvis i skolans café. De menade att det krävs ett stort engagemang för att kunna påverka. - Det känns som den enda gången man kan påverka är om man är superengagerad och är med i ungdomsfullmäktige eller så och inte bara lite då och då. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Samtliga deltagande ungdomar planerade att läsa vidare efter avslutade gymnasiestudier. Många hade valt samhällsprogrammet för att de uppskattade ämnena som ingick i programmet samtidigt som det är ett studieförberedande program. - Jag tror inte så många har tänkt klart vad de vill bli efteråt, man läser det man tycker är bra och roligt och sen kan man läsa in ämnen senare om man behöver. Gymnasiestudierna uppfattades som en nödvändig språngbräda till vidare studier. Några menade att hetsen att bli framgångsrik innebär att unga pluggar för betyg snarare än för att faktiskt lära sig något. En person upplevde att unga är försökskaniner för det nya betygssystemet. De flesta upplevde inte att de känner någon oro för att bli arbetslösa. De räknade med att deras fortsatta studier, och en stark prioritering av skolan, ska leda till ett bra jobb i framtiden. Ungdomarna upplevde att unga med rätt inställning har bra möjligheter att få praktik, extrajobb och sommarjobb. - Om man har en bra utbildning så vet man nog att man får jobb men man kanske inte får ett jobb man trivs med och det tror jag är väldigt viktigt. Många av dem har haft sommarjobb som de ordnat genom egna kontakter. Några menade dock att mer praktik kunde vara positivt för att få bättre inblick i arbetslivet och olika yrken. - Det är många som anställer om man kommer dit och har rätt inställning och visar att man vill. De tyckte att Göteborgsregionen är en bra plats att bo på för att det råder trevlig stämning och att Göteborg är en stor stad där allt finns. För att flytta till en mindre stad eller ort krävs det att det finns något alldeles särskilt lockade som en speciell högskola eller arbete. Några oroade sig för svårigheten att skaffa lägenhet i centrala Göteborg. - Jo, en sak, det är bostadsbristen jag tänker på det är inte så lätt att få en hyreslägenhet alls. Det har varit svårt för mina syskon som de har berättat, om man vill bo på ett ställe som passar. Ungdomarna menade att det är svårt att påverka orättvisor eller problem i samhället. Få av dem var engagerade i politiska föreningar eller organisationer som syftade till samhällsförändringar av olika slag. En person ansåg att unga pressas att vara framgångsrika på alla områden i sitt liv, i skolan, socialt och på fritiden. - Man har inte tid att engagera sig för man måste plugga, och man vill vara med kompisar, och man vill ha sina intressen, och sen finns det ingen tid kvar, det bara går i ett. En person tog även upp att unga måste få en chans av arbetsgivare till praktik och jobb av mer komplicerad natur även om deras erfarenheter inte kan mäta sig med äldre personer. 6

7 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Ungdomarna tyckte att det var synd att det bara är yrkesförberedande linjer som har praktik i gymnasiet. Genom praktiken får unga kontakter, vilket upplevdes som viktigt för att kunna få ett jobb. - Jag tycker alla ska ha praktik under gymnasiet, det ger mycket kontakter och erfarenheter. Vår linje har inte det. Kocklinjen har mycket praktik och de får mycket kontakter. Flera personer kände oro inför framtiden och att de inte riktigt kan slå sig in på arbetsmarknaden. Många hade fått sitt första sommarjobb genom kommunen och önskade att både de och andra arbetsgivare skulle våga ge unga en chans att visa vad de kan och inte titta för mycket i deras, än så länge, tunna CV. - Det klassiska problemet är att man måste ha erfarenhet för att få ett jobb. Har man inte fått det blir det ett dilemma. Kommunen eller andra arbetsgivare borde ge folk chansen att prova. - Men det var lättare förr att ramla in i ett yrke. Nu vill de bara ha de som har rätt utbildning. Man kan inte bara hamna någonstans. Ungdomarna upplevde också att det byggs alldeles för lite hyresrätter. En bostadsrätt är för dyr för ungdomar och gör det även svårare att vara flexibel till att flytta, vilket är vanligt bland unga som ofta studerar och arbetar kortare tid i olika städer. - De flesta hyreshusen blir ju bostadsrätter nu. Jag vill inte köpa min första lägenhet, det har jag ju inte råd med. Och så flyttar man kanske runt och måste sälja, det är inte ungdomsvänligt. En oro fanns hos många över att det skulle bli svårt att kunna flytta hemifrån. Vissa menade att studentbostäder inte måste ligga särskilt centralt, det viktigaste är att det är billigare hyresrätter som har tillgång till kollektivtrafik. - Bara bostaden inte är inne i skogen. Man kan ju ta sig med kollektivtrafiken. Kungälv, Ale, skulle funka. Gränsen går när man inte kan ta sig in till centrum längre. De flesta av ungdomarna delade uppfattningen att situationen för kvinnor och män skiljer sig och att kvinnor behandlas sämre. Kunde vara mycket bättre, kvinnor och män behandlas inte lika. [I media framställs de] Inte på samma sätt. Män framställs mer i en maktposition. Kvinnor ligger ofta ner i reklamer. Alla var överens om att arbetsgivare borde se till individens färdigheter istället för att se till kön. Några personer var inne på att de antagligen undermedvetet drogs till yrken som är associerade till deras kön. Jag upplever väldigt mycket sexism i arbetet. Men jag vet inte hur man skulle kunna lösa det. Det är en lika stor fråga som rasism. Fässbergsgymnasiet i Mölndal Flera ungdomar menade att de var i behov av mer stöd för att klara sina mål. Några ansåg att problemet med dalande resultat till viss del beror på individen men att skolan är för slapp och tillåtande. - Det är slappt i skolan. Sveriges skola är så slapp man kan skolka hur mycket man vill, det blir inga konsekvenser alls men själva skolan är svår. Jätteslappt, lärare lägger allt ansvar på en själv, utbildningen är svår men lärare är slappa med att följa upp frånvaro och så. Flera uttryckte att de i skolan kände sig kränkta av lärare som inte behandlade dem på ett bra sätt. Ungdomarna menade att unga idag väljer breda utbildningar då de är osäkra på hur framtiden och samhället kan komma att se ut. Ett orosmoment var att intagningspoäng till högskola och universitet är höga, vilket försvårar att fritt kunna välja fortsatt yrkeskarriär. - Man kan hitta andra sätt att göra undervisningen på och färga in mer praktiska element, att få pröva att göra saker istället för att bara läsa. Alla ska ha samma möjligheter att klarar sina studier ju. Ungdomarna ansåg att praktik och feriejobb är viktigt då det kan fungera som en inkörsport till framtida arbete samt ge bra möjligheter till att skapa kontakter och få visa sina färdigheter och kompetenser. Flera menade att det egna kontaktnätet spelar stor roll samt att det ger olika förutsättningar för att få sommarjobb eller praktik. Ungdomarna önskade även fler studiebesök samt att få introduktion till yrken och arbetslivet på olika sätt. - Jag tycker man borde lägga in mer studiebesök. Man skulle behöva besöka arbetsplatser och se hur arbetet går till, till exempel på kommuner, regionen. Vi har inte gjort något besök i tvåan. - De vill att man ska ha erfarenhet men man kan inte ha erfarenhet innan man får jobb. Man borde ha praktik för att lära sig av olika arbeten som man kanske ska ha i framtiden. - Praktikplatser är viktiga för alla ungdomar för att de ska få pröva på arbete och inte bara ha saker på papperet utan att kunna visa att man har gjort mycket, gjort olika saker De ansåg att samhället ur ett ungdomsperspektiv känns relativt jämställt, men att orättvisor existerar på andra ställen där främst äldre människor drabbas. - Det är väl rätt så jämställt men man hör om jobben att män tjänar mer, men det är inte för vår åldersgrupp. - Det borde vara jämställt i alla yrken och lönen borde gå efter kompetens och samma arbetsuppgifter. 7

8 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Hulebäcksgymnasiet i Härryda Några av ungdomarna ville att det ska förekomma praktik på gymnasiet även för studieförberedande program. De ansåg att praktik är ett bra sätt att få en inblick i arbetslivet samt för att få arbetserfarenhet och meriter. Det kan också guida unga till okända jobb som är intressanta att söka i framtiden. Andra menade att praktik har större relevans på yrkesförberedande program. - Vi har inte praktik, det tycker jag att vi borde ha. Man väljer kanske en bred utbildning för att man inte vet vad man vill bli, därför tycker jag att samhällslinjen borde ha praktik så man vet lite mer. - Jag tycket att praktik är jättebra för det bidrar verkligen till att man vill plugga - i avskräckningssyfte! När man har varit på de där skitjobben så vill man verkligen stanna i skolan och plugga vidare. Ungdomarna kände att det är viktigt att det finns jobb och bostäder för att de ska stanna kvar i Västra Götalandsregionen. Vissa såg det som en naturlig del att flytta ifrån regionen ett tag för att sedan eventuellt komma tillbaka när de är äldre. Några tyckte också att regionen behöver främja företagande mer så att företag väljer att stanna kvar och anställa fler. - Göteborg och Västra Götaland måste bli mer attraktivt med mer framtid och mer jobb, för unga behöver jobb och alla vill kanske inte plugga heller. Bostäder är ju också en nyckel, tvingas du bo hos föräldrarna är det ju också en viktigt grej. - Det är inte kul att en hel generation bor hemma. Kommunen kanske kan ta mer ansvar. Jag tycker inte det funkar nu när företagen styr för de köper tomter och bygger dyrt för det är vad de tjänar mest pengar på. Flera av dem har haft sommarjobb tidigare och har i de flesta fall startat med jobb som anordnats av kommunen. Vissa kände att det var ett bra sätt att få ett första jobb på, medan andra ansåg att lönen är väldigt dålig och att de därför känner sig utnyttjade. - När jag jobbade och städade en sommar så jobbade jag i tre veckor. När en anställd blev sjuk frågade de om jag kunde jobba en vecka som anställd. Då tjänade jag hälften på en vecka mot vad jag hade tjänat på alla tre veckor jag jobbat tidigare under sommaren. De som har jobbat i privat sektor har i flera fall fått jobbet genom egna kontakter. Flera menade att ett sätt att locka unga till branscher som i framtiden kommer ha ett arbetskraftsunderskott är att ordna sommarjobb och praktikplatser inom dessa yrken så att unga får en inblick i verksamheten. - Men om regionen vet att det finns bristyrken så borde man försöka skapa platser som man kan praktisera på där. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Många ungdomar valde gymnasieprogram med tanke på högre studier och framtida anställningar. Lärlingsprogrammet upplevdes ha fått ett dåligt rykte och några menade att deras program inte uppfattas lika seriöst som de teoretiska. Eftersom elever som går på lärlingsprogrammet praktiserar tre gånger i veckan ansåg de flesta att de fått bättre insikt i vad arbetslivet innebär jämfört med de som inte hade haft praktik. De menade att praktiken och programmets upplägg även ökar sannolikheten för att få jobb snabbt efter gymnasietiden, något de upplevde som viktigt. - Det är mycket bra med praktik. Man är med och fattar hur det funkar så har man bättre koll än andra som bara går i skolan. De som studerar inom hantverk var inte oroliga för att stå utan jobb, medan de som utbildade sig inom barnomsorg och handel upplevde att deras framtida arbetssituation var mer osäker. - Vi som går barn- och fritid kan inte få fast efter gymnasiet, det är i sådana fall som timvikarie. De vill helst ha utbildade förskollärare. Flera vittnade om svårigheter med att få extrajobb eftersom de saknade arbetslivserfarenhet och därför kände sig åldersdiskriminerade. Vissa var upprörda över att svågerpolitik är ett vanligt sätt att få extrajobb. Generellt ansåg gruppen att god gemenskap bland kollegorna är viktigt på arbetsplatser medan lönen upplevdes som mindre viktig. - Med tanke på att det finns så få jobb inom vårt yrke så är jag orolig. Man får ingen säkerhet inom vården, det är svårt att få fast jobb, det är svårt att skaffa familj på det. Vissa ungdomar ville bo kvar i Stenungsund, medan andra lockades av storstäder som Göteborg. Några menade att det förmodligen är lättare att få jobb i större städer då det finns fler jobbtillfällen där. - För jag måste gå polishögskolan och det är fördel att bo i större stad som polis för det finns fler jobbtillfällen. Några av ungdomarna ansåg att körkort är nödvändigt för att ha ett jobb, särskilt för arbeten på entreprenad. Andra tyckte att det var viktigt med bra pendlingsmöjligheter för att främja arbetstagande. - Det är smidigare att ha bil. Om inte jag får körkort får jag inte jobb. Nu väljer jag att ta kollektivt, mest för ekonomiska skäl. 8

9 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Tanums gymnasium i Tanum Ungdomarna på yrkesprogram var överlag positiva till möjligheterna att få jobb efter avslutade studier. Flera hade praktiserat under gymnasietiden och ansåg att det ökade deras chanser till att få arbete. Några sa att de kommer få jobb direkt via sin praktikplats och flera ansåg att de lär sig yrket bäst ute på praktik. - Du kan inte lära dig från en bok hur man tar hand om barn. Det måste göras via praktikplats. Bland ungdomarna som inte går en yrkesförberedande linje uppgav några att de var oroliga för framtiden och upplevde att det är svårt att få jobb. Några personer ansåg att det enda sättet att få jobb är via kontakter. Den övervägande majoriteten av deltagarna ansåg att det viktigaste är att jobbet är roligt och att det finns bra arbetskamrater. - Lön betyder egentligen ingenting utan det ska vara roligt. - Om jag jobbar inom vården tänker jag inte främst på lönen utan att hjälpa människor att må bra. Några planerade att stanna i eller omkring Tanum efter studenten, medan andra ville flytta därifrån och nämnde Norge som ett bra alternativ det där var lätt att få jobb. - Första året på bygg fick vi frågan var vi ville jobba, nästan alla svarade Norge. Några ville ut och resa och nämnde destinationer som Australien och Afrika. - Jag skulle vilja hjälpa folk utomlands i fattiga länder i Afrika. Det är den största drömmen jag har. De unga som valt yrkesprogram hade gjort det efter sina egna intressen. Samhällsprogrammet valdes av de personer som önskade en bred och högskoleförberedande utbildning då de var osäkra på vad de ville arbeta med i framtiden samt såg det som nästan självklart att läsa vidare på högskola efter studenten. Bland dem som ville studera vidare nämndes Göteborg som ett bra alternativ, medan Högskolan Väst inte lockade lika mycket. Ingen av deltagarna uppgav att de fått information om fackliga rättigheter, lön och arbetsmiljö. Många trodde att det skulle komma mer information om det under tredje året. - Lärarna vill att vi själva ska komma ut och se hur arbetslivet är och få en egen upplevelse istället för att någon ska komma och prata om det. Uddevalla Gymnasieskola i Uddevalla De flesta av ungdomarna hade haft sommarjobb under året, bland annat som diskare, kioskarbetare, jobb på ICA och genom att hjälpa till vid en fotbollsturnering. Tillfälliga jobb med lägre kunskapskrav är dock inget som ungdomarna vill sysselsätta sig med hela livet. - Jobba som diskare för resten av livet? Det är inget jag känner mig bekväm med och vill göra. Många av dem var oroliga för framtiden, i synnerhet för att de inte ska få jobb. Vid flera tillfällen frågade deltagarna politikerna hur de kan hjälpa unga att få jobb och fick svar som att det finns mycket som kan göras men att det är svårt för dem att göra något på regionnivå. Flera personer påtalade att den kommande höjda pensionsåldern på arbetsmarknaden hotar ungas möjlighet att få jobb då de äldre arbetar kvar längre. En person tyckte det borde finnas möjlighet till praktik under gymnasietiden även för ekonomistudenterna. Helst ville ungdomarna ha ett arbete som är roligt och ger bra betalt men de kan tänka sig att ta ett jobb som är mindre spännande och med lägre betalt medan de utbildar sig eller letar alternativ. De ungdomar som valt ekonomiprogrammet hade gjort det för att det är en bred och högskoleförberedande linje. Flera personer hade uppfattningen att ekonomiprogrammet ger bra valmöjligheter för att studera vidare efter gymnasiet, något de flesta var inställda på att göra. - För att få bättre jobb och bättre betalt måste man läsa vidare. Flera personer sa sig vara beredda på att lämna Uddevalla efter studenten, framförallt för att hitta jobb men även för att studera på annan ort. Trollhättan och Högskolan Väst nämndes men även Göteborg och Stockholm. Ungdomarna var positiva till att bo och studera utomlands ett tag då det kan vara en nyttig erfarenhet och en möjlighet att lära sig språk. 9

10 Framtid, jobb och utbidlning Framtid, jobb och utbidlning Öckerö seglande gymnasieskola i Öckerö Flera av ungdomarna kände av en hets att få höga betyg och att det är betygen som till stor del avgör deras framtid, något leder till en mer uppgiven framtidstro. Någon jämförde dagens situation med föräldrarnas på den tiden då det var lättare att få jobb. - På musiklinjen på gymnasiet testar de eleverna. Det borde vara mer intervjuer vid högre utbildningar så man får komma in och snacka så det inte bara handlar om betyget. Flera unga sa också att de känner att de får för lite information från skolan och samhället om framtida jobb och utbildningar. Osäkerheten med jobb och bostäder, och den bild som målats upp av media, har medfört att de unga känt sig stressande inför framtiden. - Man har ju en lite tråkig bild och inställning till framtiden. Bilden byggs på att det är ganska kört för en: det är dyrt att bo, svårt att få jobb, och alla gnäller över det så man får bilden att det är ganska trögt. - Det nya betygssystemet är väldigt mycket hets. Det är mycket hets från lärare och det är konstigt att det ska avgöras så tidigt. Jag känner just nu att jag skulle vilja bli läkare och redan nu är det kört om jag inte får 2.0 på högskoleprovet. Programmet på skolan har ändrats mycket efter gymnasiereformen Tidigare var det lättare att läsa programöverskridande kurser och efter studentexamen hade eleverna behörighet att söka jobb ombord på båtar. Idag har programmet på Öckerö seglande gymnasieskola blivit ett renodlat samhällsprogram och behörigheten har tagits bort, något som kritiserades av ungdomarna. - Vi kan lika mycket som innan gymnasiereformen men vi får det inte på papper. Det finns kanske mycket båtjobb utomlands som vi hade kunnat söka. Ungdomarna tyckte att hållbar utveckling är ett viktigt ämne som borde prioriteras på alla gymnasieprogram. - Jag tycker det är jättedåligt att om man går Samhällsprogrammet så får man inte gå några ämnen som är utanför samhällslinjen. På Naturprogrammet kan de inte läsa religion för det ligger inte inom deras linje. Vi kan inte läsa Hållbar utveckling för det ligger inte inom Samhäll. - Det är samhället som måste förändras och det känns inte som att Hållbar utveckling finns med tillräckligt i vårt program. De unga upplevde att kontakter är avgörande för framtiden. Några gav exempel på att det är svårt att få helgjobb eftersom det alltid finns någon som känner arbetsgivaren och som har företräde till ett jobb. - Det känns som att det handlar om kontakter också, om man har syskon som jobbat någonstans så är det lättare att själv få ett jobb. Andra gav exempel på att de som har kontakter har lätt att snabbt få bostäder medan de som saknar kontakter får vänta i många år. Några personer menade att omgivningen förväntar sig att de ska ha extrajobb. - Man måste ha erfarenhet för att få jobba och man får ingen erfarenhet om man inte får jobba. Det känns som att man borde hitta en lösning på det. - Här ute på öarna är det väldigt mycket svågerpolitik. Allt är privat och allt är mycket med familjer, det är väldigt svårt att komma in i samhället då. 10

11 Fritid och kultur Fritid och kultur Fritid och kultur På de flesta Demokratitorgen förknippade ungdomar kultur med traditioner, högtider eller utländska kulturer. När de unga diskuterade kultur och regionens kulturprojekt förknippades det mest med något som konsumeras av gamla människor såsom opera och museum. På frågan om vad unga har för fritidsintressen var det framför allt idrott som utövas. uu uu Information om kulturarrangemang når inte fram till unga. De flesta ungdomar tror att det sker många kulturevent men att informationen inte når fram till publiken. Det efterfrågas en informationskanal som riktar sig till unga, såsom annonser på sociala medier eller en kulturapp till mobilen. Inkludera unga bättre i planeringsarbetet av kulturprojekt som vänder sig till unga. Ungdomarna anser att kulturarrangemang som ordnas av unga för unga kommer att locka till sig fler ungdomar. Att ha mer kulturinslag i skolorna och i undervisningen kan få fler unga att intressera sig för kultur. uu uu Unga vill ha fler mötesplatser där ungdomar kan möta varandra utanför hemmet. Många vill se en utveckling av fritidsgårdarna men att målgruppen ska vara unga mellan år. Existerande fritidsgårdar är ett omtvistat ämne bland unga. Vissa anser att det är viktigt att satsa på dessa mötesplatser för att håll unga borta från kriminalitet. Andra ansåg att just fritidsgårdar är ett bra ställe för att locka in barn och unga i fel gäng. De deltagande ungdomarna upplevde att de var för gamla och inte längre välkomna till fritidsgårdarna. 11

12 Fritid och kultur Fritid och kultur Alströmergymnasiet i Alingsås Flera deltagare upplevde att de inte har någon direkt koppling till kultur. Vissa menade att mindre pengar ska satsas på kultur generellt, andra att pengarna borde fördelas utifrån vad som konsumeras mest. Att satsa pengar på kultur för barn och aktiviteter där barn får utöva kultur ansågs viktigt. Unga på gymnasiet ansåg att kultursatsningar bör fokusera på yngre barn eftersom personer i gymnasieålder redan har skaffat sig andra intressen som gör dem mindre mottagliga för kulturprojekt. - När jag var liten höll jag på med teater och så. Jag håller inte på med det idag men jag tycker att det är viktigt att barn kan hålla på med det. Jag tyckte det var skitskoj. Det är bra att det finns. - Man kan ju lägga kulturpengar på miljö och infrastruktur och sånt. Jag tycker att barnaktiviteter är en annan sak. Just för oss känns det inte som att det behövs, att vi inte utnyttjar det så mycket. Många unga sportar på sin fritid. Även de som inte är idrottsintresserade var i regel nöjda med fritidsutbudet i Alingsås. Några önskade att det skulle finnas ett café som är öppet på kvällstid efter kl Det hade varit mysigt med ett kvällscafé som man kunde gå till på kvällarna. Man ska inte gå dit för att festa liksom. Information om de kulturaktiviteter som sker når inte fram till unga. Ett modernt alternativ till en anslagstavla efterfrågades för att sprida information om kulturevent. - Man går inte på så många föreställningar för man vet inte när det är. Jag gillar att kolla på föreställningar och musik, men vet inte när det är. Ungdomarna upplevde att Alingsås kommun är dålig på att satsa på lokaler och hallar för fritidsaktiviteter. Många behöver pendla till andra orter under vintern för att kunna träna inomhus och i tempererade hallar. - Fotbollen skulle behöva en inomhushall med konstgräs, nu måste vi åka till Vårgårda under vintern. Planen som finns här fryser till på vintern. Flera unga berättade om föreningar med höga avgifter och dålig ekonomi och önskade att mer pengar skulle satsas på idrott för unga. Vissa anser att sporter som är populära och har många medlemmar borde prioriteras, medan andra tycker att de sporter som är dyra att utöva ska få mer ekonomiskt stöd. - Jag är tävlingsryttare så jag rider. När man möter folk från hela Sverige har andra fått mycket hjälp från kommuner och så. I Alingsås är det ganska eftersatt. - Det vore bra att få mer resurser till klubben och så. Många av klubbarna har dålig ekonomi, alla har väldigt fulla barngrupper så det skulle inte funka med färre klubbar. Göteborgs Högre Samskola i Göteborg Ungdomsgårdarnas roll och betydelse berör de unga. Vissa menade att de är viktiga för att barn och unga ska komma på rätt väg i livet. Andra menar att ungdomsgårdarna är otrygga och snarare gör så att unga hamnar i fel umgängeskretsar. Deltagarna berättade att de inte brukar gå till fritidsgårdar och menade att de har en töntstämpel som kan vara en anledning till att unga inte vill gå dit. Ett sätt att få unga att känna sig mer välkomna till fritidsgårdarna skulle kunna vara att bjuda in klasser att komma dit och bekanta sig med verksamheten. Ungdomarna ansåg att det är viktigt att personalen på fritidsgårdar är engagerade och har rätt utbildning. - Det kanske har med att göra med reklam för fritidsgårdarna, att man gör reklam. I vår ålder dömer man ut det som är konstigt och sätter stämplar på att något är konstigt. - Personalen ska ha bättre utbildning och liksom inte tillåta bråk och att man röker och så. Där jag bodde är personalen väldigt tuff så man vågade inte gå dit. De ska vara trevligare istället och göra det lite tryggare. Flera av deltagarna efterlyste platser för spontanidrott och menade att idrottsplatser idag är till för föreningar. De som vill spela för skojs skull och som inte är medlemmar i någon förening har inte någonstans att gå. Några berättade att de hoppat av sina föreningar eftersom det blev för prestationsinriktat och att nöjet av att spela försvann. Att känna gemenskap visade sig vara viktigt för att hålla de unga borta från kriminalitet, och idrott är en plattform för att främja gemenskap. - Ofta är det att planerna är upptagna av träningar. Det hade varit bra om man kunde gå dit spontant och spela lite när man känner för det. - Jag tycker man ska satsa mindre på kultur och mer på förorterna, på fritidsgårdar och idrott där alla är lika och det finns mer gemenskap för att minska kriminaliteten. Ungdomarna hade liten kunskap om kultur och vad regionen bedriver för kulturprojekt. Vissa trodde att det finns många projekt men att informationen inte når fram till unga, andra ansåg att regionens kulturprojekt mest vänder sig till äldre personer. - Det känns inte som att unga tar del av kulturen, och att det är mest pensionärer. Man måste vända sig till unga direkt för att vi ska ta del av kulturen - aktiviteter och teman, jag tycker sporten är viktigt. Det behövs bättre informationskanaler för att nå unga. Annonser på spårvagnarna är ett bra sätt då det är en miljö där unga ofta befinner sig. Ett annat sätt att få unga att konsumera mer kultur är att låta ungdomar ha kulturinslag i undervisningen i samma utsträckning som barn har. Ett annat förslag är att låta unga vara mer delaktiga i vilka kulturprojekt som regionen ska satsa på. - Jag tänker mest på hur ni marknadsför kultur och fritid. Det kanske finns mycket för oss men att det inte kommer fram. 12

13 Fritid och kultur Fritid och kultur Munkebäcksgymnasiet i Göteborg Ungdomarna var positiva till kulturevenemang såsom Göteborgs kulturkalas och önskade att liknande arrangemang kunde anordnas vid flera tillfällen under året. Några tyckte att arrangörerna för Kulturkalaset borde satsa mer på förändring så att det inte känns som att programmet är samma varje år. Flera ungdomar ansåg att kulturutbudet i Göteborg är bra men att det är svårt att få information om vilka arrangemang som sker. Informationsspridningen bör bli bättre och anpassas för att nå unga, gärna på sociala medier eller i form av en app till mobilen. - Mängden kultur är bra men information om var och när behövs mer, eftersom jag kanske inte befinner mig i rätt kretsar. Dagens kulturutbud anser de inte vara anpassat för att locka unga. För att kunna nå ut till ungdomar bör pjäser och föreställningar vända sig till unga. Ungdomarna efterfrågade mer nytänkande konst istället för stenbyggnader och kopparstatyer. De menade att staden skulle se roligare då. En person ville att politiker ska lyssna mer på ungdomar för att kunna förstå vad som efterfrågas. - Lyssna på vad ungdomar som går i skolan och vad de vill ha som skateparker och graffittiväggar. Det finns bara en vägg som är laglig, den vid Röda Sten. Skolan upplevs som en viktig plats för att nå och locka unga till att konsumera kultur. Flera personer berättade att de sällan varit på kulturinstitutioner som operan eller museum. Om unga får mer undervisning och inblick i kultur genom skolan kan intresse för nya kulturformer väckas. - I skolan borde det vara mer musik och sport, då kan man få intressen även om man inte har det. Det vore bra att ha sådant redan i grundskolan så att det kan bli ett intresse. De unga vill att det satsas mer pengar på fritidsgårdar istället för att prioritera kultur såsom operan. På frågan om vad som är viktigt för en bra fritidsgård sa en person: - Vuxna som kan prata med ungdomar, vuxna förebilder, ett utbud av allt som till exempel datorer. Jag vet inte vad som bör finnas med mer, men ett brett utbud. Några personer tyckte att det borde satsas på mötesplatser för unga som ännu inte fyllt 18 år. I den åldern känner många att de är för gamla för fritidsgårdarna. - Ställe för de under 18 att göra grejer på. När jag var under 18 och kompisar fyllt kunde jag inte följa med. När de unga diskuterade mötesplatser i Göteborg ansåg vissa att utbudet är bra men att fler spontana scener och speakers corner borde anläggas. Mötesplatserna behöver inte ligga i centrum utan kan spridas ut över staden. En person talade gott om Röda sten och att unga har möjligheten att verka och ställa ut sin konst där: - På Röda sten får jag ofta frågan om jag har något att ställa ut eller uttrycka mig, ett jättebra utbyte mellan öppen verkstad på Röda Sten och mellan ungdomar Fässbergsgymnasiet i Mölndal De unga kände att det finns för få mötesplatser för unga. Speciellt på vintern är det bra om det finns platser att mötas och umgås på, sommartid är det lättare att träffas ute. Deltagarna föreslog att det borde satsas mer på evenemang där även personer under 18 år är välkomna, såsom en utomhusbio i Slottsskogen på sommaren. - På helgerna för oss under 18 så kommer vi inte in någonstans. Vi kan inte gå till fritidsgården för vi är för gamla. Vi kan typ gå till gymmet, fika och vara med kompisar. Det borde utvecklas för att vi ska kunna göra något. Ungdomarna var också intresserade av att möta personer i andra länder och kulturer och efterfrågade utbyten som är en resa för både nöje och lärdomar. Ett förslag som lyftes var att skapa en matmässa- eller festival, vilket ansågs vara ett bra sätt för att få människor att mötas, såväl i olika generationer som mellan olika kulturer. De tyckte att gatufestivaler är ett bra sätt att komma i kontakt med nya saker som de kanske aldrig hade kommit i kontakt med annars. En matfestival ansågs som ett ställe där folk kan roa sig och lära sig på samma gång. - Jag tänker att de borde göra det lite mer som Göteborgs kulturkalas, man kan lägga in mat, vissa kiosker i Göteborg sålde våfflor och korvar. Vi borde kunna göra samma grej i Mölndal. - Tänk att träffas och så bara man äter, riktigt frossar. Festivaler borde vara oftare, och inte bara på sommaren eller en gång per år. Det borde göras oftare under hela året. Många kände sig exkluderade när det kommer till kultur som riktar sig till just unga och ansåg att det i nuläget känns som att äldre personer sitter och tar beslut om vad de tror att unga skulle gilla. - Politikerna som sitter och bestämmer är ju äldre och man borde försöka nå ut till yngre för det är ganska stor skillnad att vara ung nu som att vara ung då. Det satsas ganska mycket på teater, men det är inte det vi unga vill ha. Ett sätt att främja kultur och samtidigt inkludera unga är att låta unga vara med och utforma kulturevenemang som riktar sig till unga. Deltagarna ansåg också att kultur känns närmare dem om det utförs av andra unga i deras egen ålder. - Jag tänker för att ni ska få mer input från unga så borde det finns unga som jobbar med att samtala med unga på skolorna, typ som ungdomspolitiker. 13

14 Fritid och kultur Fritid och kultur Hulebäcksgymnasiet i Härryda Flera unga uttryckte att det troligtvis händer mycket riktat till ungdomar i Mölndal men att informationen kring utbudet är för dåligt. - Första steget är att få folk att förstå att de finns saker att göra. Ungdomar idag är för dåligt informerade. De unga tyckte att sociala medier är bra informationskanaler men betonar vikten av intressant information för att det ska väcka intresse. Många personer upplevede ordet kultur som något tråkigt och menade att denna typ av information möjligtvis måste tvingas ut, kanske genom någon form av mutning såsom tävlingar. - Sociala medier. Om ni skapar en grupp som heter kommunens kultur skulle de inte locka speciellt många. Det som publiceras måste vara intressant och häftigt. Sätt inte en rubrik som lyder helgens kultur. Det måste vara nått mer i stil med helgens festinslag. Jag tror ni måste vara mer konkreta i marknadsföringen. Flertalet unga pratade positivt om olika festivaler i kranskommuner som har varit mycket uppskattade under deras uppväxt. Dock upplever de inte längre att de tillhör målgruppen och önskar istället att det skulle finnas något liknande riktat till ungdomar i övre tonåren. - Festivalerna är mest för yngre. Jag var på kommunens festivaler för flera år sedan. Jag tror det stannar på den nivån, när man är typ 14 år. Bland ungdomarna fanns väldigt liten kunskap om Kulturskolan och dess verksamhet. Ingen uppgav sig fortfarande vara engagerad och de unga som varit engagerade, men valt att sluta, sa att de växte ifrån verksamheten. - Nu spelar jag bara musik och sjunger på fritiden. Men tidigare tog jag sång- och pianolektioner på Kulturskolan. Jag höll även på med dans. Jag slutade med det för att de var på kulturskolan i Mölnlycke. Jag växte ifrån det och alla var tre år yngre än mig. Många upplevde att det nu, till skillnad från när de var yngre, inte finns kurser som vänder sig till nybörjare. För äldre personer erbjuds inga nybörjarkurser vilket gör det svårt att börja med något nytt. - Jag har tidigare dansat och spelat piano men det tog för mycket tid. Jag känner väl att jag skulle vilja dansa men att jag är för gammal. De går inte på samma sätt nu som förut. Jag slutade när jag var 14 och nu finns det inte kurser på samma sätt när man är äldre. Det finns dansskolor men de är inte samma grej. De flesta av ungdomarna hade en ganska snäv referensram om vad kultur och förknippade ordet kultur med musik, dans, teater och konst. Många uppskattade musik och dans men väldigt få talade om något intresse för konst och teater. Ungdomarna uppgav att de enbart upplever kultur i skolan och att detta leder till en ökad negativ bild av kultur. De menade att det fattas nytänk och att de tvingas gå och se tråkiga teaterföreställningar och konstutställningar. - Personligen uppskattar jag inte konstmuseet eller klassiska museer med tavlor. Med oss ungdomar är det viktigt att tänka nytt. Det finns ju andra saker än de gamla tråkig klassiska sakerna som museer som kan vara kultur. Nösnäsgymnasiet i Stenungsund Flera undomar påtalade att fritidsintressen är något väldigt individuellt och att aktiviteter skiljer sig mellan olika personer. Dominerande fritidsaktiviteter var träning, umgänge med kompisar, djurhållning och video-/dataspel. Många ansåg att det var vanligare att de var med i föreningar när de var yngre än nu. I Stenungssund finns en bra skejtpark men det efterfrågades en inomhushall så att unga kan åka skateboard även under vinterhalvåret. - Det finns inget på vintern, då måste man åka till Uddevalla eller Göteborg. Jag hade helst velat ha en skejtpark inomhus med tak här. Många unga tar hand om sitt eget eller någon annans husdjur på sin fritid. Flera av deltagarna hade hundar och det efterfrågades en hundrastgård där djuren slipper koppel och där det finns möjlighet till lek och träning. Ett alternativ kan vara att ha utrustning på plats som kan lånas för att träna hundarna såsom redskap som används i agility. - Något jag skulle vilja ha mer av är hundparker så man kan släppa dem och ett ställe typ agility där man kan låna grejer och träna med dem, typ en asfaltsplan och en gräsplan. Begreppet kultur tolkades av de unga framförallt som traditioner och högtider och förknippades främst med händelser som funnits med under en lång tidsperiod. Några personer gillade att spela instrument och att hålla på med musik, medan andra upplevde att sådana kulturområden nedprioriteras och att kulturpengar i regel satsades på opera. - Det finns ju mycket för äldre, de har ju opera och sådan skit. Det läggs för mycket pengar på sådana grejer. De äldre ska ju försvinna och vi ska ta över, vi är ju framtiden. De som spelade instrument sa att det var vanligast att mötas upp och jamma och ingen spelade i ett band med bestämda bandmedlemmar. Vissa personer påtalade att det saknas mötesplatser där unga kan träffa varandra och där det inte kostar pengar att vara. - Hade jag och mina kompisar haft pengar hade vi nog satt oss någonstans och fikat, men det har vi inte råd med. Fritidsgården är mycket mer för yngre. Det finns fritidsgårdar men många upplever att dessa riktar sig till yngre personer. Ungdomarna som går på gymnasiet känner att de är för gamla och inte välkomna till fritidsgårdarna. Några personer ansåg att bristen på mötesplatser innebär att unga gör något olagligt eller ställer till med problem för att de inte har någonting att sysselsätta sig med. - Det borde vara mer aktiviteter för unga. Alla har olika intressen, men det finns inget att göra och då håller unga på att göra bus. En person berättade att det i Borås funnits en ombyggd lägenhet där personer i alla åldrar kunde mötas och umgås. 14