Attityder till förskolebarn och elever i olika svårigheter. Gunilla Lindqvist 2016
|
|
- Dan Pålsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Attityder till förskolebarn och elever i olika svårigheter Gunilla Lindqvist 2016
2 Föreläsning 1 - disposition Presentation av Gunilla Lindqvist Historiska perspektiv Aktuella styrdokument Presentation av ett forskningsprojekt Presentation av de fyra delstudierna Styrdokument relaterat till studien Teorier Relationellt perspektiv och inkludering i studien Diskussion Konsekvenser för det (special)pedagogiska arbetet
3 Låg- och mellanstadielärare 1989 Specialpedagog 2002 D-uppsats i pedagogik 2007 Kommundoktorand, specialpedagogisk samordnare för utvecklingsprojekt Disputation 13 december 2013 Filosofie Doktor i pedagogik Lektor i pedagogik vid Högskolan Dalarna Lektor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik vid Uppsala universitet
4 Historiska perspektiv Folkskolan infördes 1842 (forstransuppdrag, förankra kristendom) Alltsedan dess har skolan haft svårigheter att hantera barns olika förutsättningar att lära
5 Barn har genom historien: Identifierats som problembärare (flickor, fattiga, sinnesslöa, obildbara, ordblinda, skolomogna, dyslektiker, elever med beteendeproblematik ) Varit föremål för särlösningar (kvarsittning, hjälpklass, särskola, observationsklass, läsklinik, specialundervisning ) Undervisats av speciell personal (hjälpklasslärare, speciallärare, assistenter, specialpedagoger, nya speciallärare )
6 Försök att utmana den traditionella ordningen 1946 En skola för alla (Skolkommission, SOU 1948:27) 1962-läroplan (enhetsskola, 9-årig grundskola) Efter läroplanerna 1962 och 1969 ökade behovet av specialundervisning drastiskt (40-50 % av eleverna) SIA-utredningen (SOU 1974:53) avslöjade stora brister i skolornas sätt att hantera skolsvårigheter 1980 års läroplan accentuerade En skola för alla Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall uppmärksamma och hjälpa elever i behov av särskilt stöd och samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande.
7 Barn i behov av särskilt stöd Begreppet elever i behov av särskilt stöd är vanligare förekommande i styrdokumenten Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd. Lag (2014:456). (SFS 2010:800 3 kap.8 ) Särskilt stöd är inte närmare preciserat i skollagen, det kan därför finnas många orsaker till att ett barn anses vara i behov av särskilt stöd (Lindqvist, 2013) Ett barn som riskerar att inte nå skolans kunskapskrav eller av andra orsaker riskerar att inte nå skolans mål kan definieras som ett barn i behov av särskilt stöd
8 Barn/elever ur ett sociokulturellt perspektiv
9 Arbetet med barn i behov av särskilt stöd Resultat från en forskningsstudie Gunilla Lindqvist Högskolan Dalarna 2015
10 Who should do What to Whom? Occupational Groups Views on Special Needs Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd
11 Studiens syfte The overall aim of the thesis is to increase our knowledge of different occupational groups views on work with children in need of special support. Det övergripande syftet är att öka vår kunskap kring olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.
12 Avhandlingens fyra delstudier Studie 1:Different agendas?- the views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs Education 26, no 2, Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G-M. (2011) Studie 2:Making schools inclusive? Educational leaders views on how to work with children in need of special support. International Journal of Inclusive Education. 17, no 1, Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013) Studie 3:SENCOs- vanguards or in vain? Journal of Research in Special Educational Needs. 13, no 3, Lindqvist, G. (2013) Studie 4:Promoting inclusion? inclusive and effective head teachers descriptions of their work. European Journal of Special Needs Education Lindqvist, G. & Nilholm, C. (2013)
13 Delstudie 1 En enkät till all pedagogisk personal, december februari av 1297 personer svarade (72,5 %) Statistical Package for the Social Sciences SPSS 16 Förskollärare, barnskötare, assistenter, fritidspedagoger, klasslärare, speciallärare, specialpedagoger, ämneslärare, talpedagog, studie- och yrkesvalslärare, resurslärare
14 Anledningar till att barn är i behov av särskilt stöd Vanligt Ovanligt Skolans mål är för svåra för dessa elever 59,6 % 23,5 % Barnet har individuella brister 81,0 % 10,7 % Förskolan/Skolan är dåligt anpassad för att hantera olikheter 64,3 % 30,6 % Barnen har brister i hemmiljön 68,9 % 22,2 % Vissa lärare har brister 34,3 % 49,0 % Vissa grupper/klasser fungerar dåligt 53,5 % 35,9 %
15 Jämförande studie sex yrkesgrupper Förskollärare (199) Assistenter (56) Speciallärare (22) Specialpedagoger (35) Klasslärare (147) Ämneslärare (123) Urval: Funktioner Arbetsuppgifter Utbildningsnivå Åldersnivå 1-16 år
16 Vilken grupp ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd? 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% Förskollärare/ Klasslärare/Mentor Speciallärare/ Specialpedagog 0,00%
17 Medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd
18 Vad ska specialpedagoger arbeta med? Special education Supervising School development Documentation Pupil welfare Special teachers 92,0% 64,0% 16,0% 84,0% 60,0% Subject teachers 92,9% 64,3% 7,1% 61,9% 60,7% Class teachers 94,7% 75,0% 15,8% 67,1% 53,9% SENCO's 72,5% 97,5% 77,5% 95,0% 77,5% Assistants 91,9% 87,1% 14,5% 45,2% 45,2% Preschool teachers 71,6% 95,6% 20,0% 60,0% 25,6%
19 Delstudie 2 Rektorer i förskola och skola Rektorer ansvariga för grundskola eller för förskola och grundskola (29) Rektorer ansvariga för förskola (16) Web-enkät, maj-juni % svarsfrekvens SPSS 17
20 Anledningar till att barn är i behov av särskilt stöd
21 Medicinsk diagnos bör ha betydelse för att få särskilt stöd
22 Den grupp som ska ha störst inflytande över det pedagogiska innehållet för barn i behov av särskilt stöd Special educators Preschool teacher/ class teacher/mentor 0 All leaders Leaders in compulsory school Leaders in preschool
23 Vad ska specialpedagogerna arbeta med?
24 Delstudie 3 De två tidigare enkäterna Nationell enkät från 2006 till samtliga kommunala skolchefer (N=290) 90,3 % svarsfrekvens (Nilholm m.fl. 2007) Undersöker olika gruppers syn på specialpedagogens arbete och roll
25 Specialpedagogers uppgifter som har ökat under de senaste fem åren enligt skolchefer och grundskolerektorer
26 Specialpedagogers uppgifter som har minskat under de senaste fem åren enligt skolchefer och grundskolerektorer
27 Vad ska specialpedagogen arbeta med? Special education Supervising School development Documenta tion Pupil welfare work Educational leaders 49% 99% 58% 96% 67% Special teachers 92% 64% 16% 84% 60% Subject teachers 93% 64% 7% 62% 61% Class teachers 95% 75% 16% 67% 54% Assistants 92% 87% 15% 45% 45% Preschool teachers 72% 96% 20% 60% 26%
28 Vad ska specialpedagogen arbeta med? 100 SENCOs views concerning their work Special education Supervising staff Schooldevelopment Documentation Pupil welfare
29 Delstudie 4 Intervjustudie med 5 rektorer Januari 2012 Urval genom enkät 2 Rektorer som arbetar inkluderande och effektivt Rektorer utvalda utifrån inkluderande kriterier Rektorer som leder skolor med relativt goda resultat Rektorers uttalade strategier kring hur de leder framgångsrika och inkluderande skolor
30 Kriterier: Urval från studie 2 1) Medicinsk diagnos bör ej ha betydelse för särskilt stöd 2) Eleverna ska inte undervisas mer än 50 % utanför klassrummet under en skoldag 3) Särskilda grupper utanför klassrummet är inte eftersträvansvärt 4) Lärares brister kan vara orsak till att elever är i behov av särskilt stöd 5) Grupper/klasser fungerar dåligt kan vara orsak till att elever är i behov av särskilt stöd 6) Specialpedagogen ska arbeta med organisationsutveckling
31 Urval effektiva och inkluderande rektorer Skolor med relativt goda resultat Nationella prov - betyg SALSA värde Bakgrundsfaktorer (föräldrars utbildningsnivå och etnisk bakgrund) SCB, kommunens fördelningsresurs, ekonomiavdelningen Urval av två skolchefer Intervjuerna i sig en urvalsprocess
32 Resultat- strategier rektorerna säger sig använda Kommunicerar och driver skolan utifrån sina visioner Skapar förutsättningar för kommunikation, goda relationer och tillit bland personalen Skapar möjligheter för personalen att öka sin kompetens Utövar sitt pedagogiska ledarskap och tar aktiv del i skolans verksamhet Har ett helhetsperspektiv på elever i behov av särskilt stöd (t.ex. fördelar ledarskapet, kontakter och leder möten) Utvärderar lösningar och resultat regelbundet Distribuerar resurser så att skolans elever har möjlighet att nå målen
33 Lösningar för elever i behov av särskilt stöd som värderas högt av rektorerna Stöd ges inom klassens ram Lärare förses med en bred repertoar för att möta olikhet i klassrummet Utvärdering av stöd och aktiviteter som sker i klassrummet Specialpedagoger är väsentliga när det gäller att stötta läraren i dennes arbete Fler lärare och färre assistenter i klassrummen Möjligheter för arbetslagen att organisera passande lösningar och aktiviteter för lärande
34 Highlights Rektorerna poängterar att lösningarna företrädesvis ska vara flexibla och anpassade efter den enskilde elevens behov Rektorernas definitioner av inkludering varierar trots noggrann urvalsprocess för att hitta inkluderande rektorer Rektorerna välkomnar styrning från staten genom t.ex krav på accountability
35 Alla lärares ansvar Lgr 11 Styrdokument Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla (s.4) Lärare ska stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter (s.9) Lpfö 98 Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra ska få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar (s.5)
36 Rektorns och Specialpedagogens ansvar Skollagen 2010: kap. 8 Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Specialpedagog står inte med i några styrdokument (specialpedagogisk kompetens i elevhälsoteamen) Andra yrkesgrupper står klart definierade
37 Undantag från idén om En skola för alla? 1,4 % av eleverna går i grundsärskola 8 specialskolor (SPSM) Särskild undervisningsgrupp Anpassad studiegång 2,3-3,1 % av alla svenska elever går i någon form av segregerande verksamhet hela eller delar av sin skoldag (Nilholm m.fl., 2007) Formuleringar i styrdokumenten samt ett decentraliserat skolsystem gör att kommuner, skolor, arbetslag och individuella aktörer ges stort tolkningsutrymme (Lindqvist, 2013)
38 Teoretiska utgångspunkter Kritisk pragmatism Kan användas när komplexa fenomen studeras. Olika aspekter av fenomen avtäcks och belyses. Privilegierade strukturer kan identifieras, läsas, tolkas, kritiseras, accepteras, förkastas och modifieras. (Cherryholmes, 1988, 1999)
39 Teoretiska utgångspunkter De professionella har en viss repertoar och standardiserade undervisningsformer. När elevens behov inte möter lärarens standardiserade repertoar blir eleven i behov av särskilt stöd och satt i specialpedagogiska åtgärder (pigeon holing). Specialpedagogiken utgör ett parallellsystem (dual system) till det allmänna skolsystemet vilket innebär att det allmänna skolsystemet inte behöver förändras när osäkerhet och anomalier uppstår i systemet (Skrtic, 1991,1995).
40 Teoretiska utgångspunkter Division of expert labor. Yrkesgrupper är beroende av varandra och professioner förändras över tid och i olika kulturer. Professioner för en ständig kamp och förhandlar om vem som ska ha den rättsliga kontrollen/legitimitet (jurisdictional control) över ex. arbete, kunskap, klienter och handlingar. Who has control of what, when and who? (Abbott,1988)
41 Relationellt perspektiv Relationellt perspektiv har används för att undersöka personalens syn i relation till inkludering (Persson, 1998, Emanuelsson m.fl. 2001)
42 Relationellt perspektiv Relationellt perspektiv är nära förknippat med inkludering (Persson, 1998, Emanuelsson m.fl. 2001). Barnet är i behov av särskilt stöd Svårigheter uppstår i mötet mellan individ och omgivning Fokus är på relationer, kommunikation och interaktion Undervisning och lärandemiljö blir också viktiga att studera för att förstå varför barn hamnar i svårigheter All personal har ett gemensamt ansvar för (special)pedagogiska insatser och lösningar Långsiktiga lösningar är att föredra (Persson, 1998)
43 Kategoriskt perspektiv Särskilda behov har sitt ursprung i individuella faktorer, så som medfödda svårigheter Skolsvårigheter reduceras till elevens brister och/eller dåliga hemförhållanden Elever med behov av särskilt stöd Elever är kategoriserade utifrån normalitets-begreppet Åtgärder sätts in för det enskilda barnet Åtgärder sätts oftast in för att lösa akuta problem och lösningar är mestadels kortsiktiga Specialpedagogisk kompetens innebär kvalificerat stöd från speciallärare, specialpedagoger, assistenter och elevhälsopersonal (Persson, 1998, Emanuelsson m.fl. 2001)
44 Inkludering Inkludering är en process, att uppnå full inkludering kan vara svårt (Booth, 2000) Inkludering kan innebära att olikhet ses som en tillgång (Ainscow & Sandill, 2010, Lindqvist & Nilholm, 2013) Inkludering kan ses som comunity-based. Gruppen är i fokus (Ainscow and Sandill, 2010)
45 Inkludering Idén om inkludering bygger på ideologiska föreställningar. Begreppet inkludering finns inte i de viktigaste styrdokumenten för svensk skola (Göransson et al, 2011) Begreppet kan kopplas till värden som att eleverna ska utveckla respekt för grundläggande demokratiska värden och visa tolerans (Nilholm, 2012) Av olika skäl har idén om inkludering visat sig svår att förverkliga (Nilholm, 2012) Att identifiera ett inkluderande klassrum/skola kan vara komplicerat (Lindqvist & Nilholm, 2013)
46 Diskussion i relation till teorier Handikapp och specialundervisning används som artefakter när osäkerhet och anomalier uppstår i det allmänna skolsystemet. pigeon-holing-process (Skrtic, 1991) Begreppet specialpedagog är i sig problematiskt. Det indikerar att det allmänna skolsystemet inte kan ta hand om alla barn (Skrtic, 1991, Lindqvist, 2013).
47 Diskussion i relation till teorier Det finns olika föreställningar om vad specialpedagoger ska arbete med. Vilken jurisdictional control har specialpedagogen? (Abbott, 1988). Who should do what to whom? Deltagarnas svar kan spegla specialpedagogiska traditioner, styrdokumentens vaga och tvetydiga texter samt systemets tvetydighet. Personal lämnas att tolka styrdokument och sedan realisera policy-texterna i praktisk handling. Personal genomkorsas av olika politiska ideologier och retorik, dolda agendor och förgivettagna antagandena (Cherryholmes, 1988, 1999)
48 Diskussion i relation till teorier Olika perspektiv behöver belysas och dilemman bör diskuteras på olika nivåer i utbildningssystemet. Diskussioner bör föras kring vilka möjliga konsekvenser perspektiven kan få för verksamheter i förskolor och skolor.
49 Konsekvenser för barn/elever i behov av särskilt stöd?
50 Det förebyggande arbetet i förskola och skola- Hur kan det se ut?
51 Föreläsning 2- disposition Presentation från en Skolverksstudie Implikationer för förebyggande arbete i förskolan Anpassningar och särskilt stöd presentation av ett bokprojekt
52 Att utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskolan En observationsstudie i fem förskolor
53 Sju studerade områden 1. Lust och motivation (t.ex. lust och vilja att lära och reflektera kring sitt lärande och utveckla det) 2. Kreativitet (t.ex. nyfikenhet, initiativtagande, nyskapande och idérikedom) 3. Självuppfattning (t.ex. självförtroende, självkännedom och självständighet, identitet) 4. Ansvar och genomförande (t.ex. uthållighet, noggrannhet och ansvarstagande) 5. Tänkande och analys (t.ex. förmåga att planera och att lösa problem) 6. Kommunikation och sociala relationer (t.ex. samarbetsförmåga, konflikthantering, anpassningsförmåga, förmåga att uttrycka sig samt att uttrycka sin mening) 7. Empati (t.ex. inlevelseförmåga, medkänsla och tolerans)
54 Utgångspunkt och frågor Studien tar sin utgångspunkt i Lpfö-98 och de kunskaper som skrivs fram där. Går det att undersöka pedagogers arbete med de sju presenterade områdena? Hur arbetar i förekommande fall pedagogerna med dessa områden?
55 Studiens omfattning Fem förskolor 20 pedagoger 48 observationsdagar Cirka 300 observerade timmar
56 Resultat Genom att pedagogen gör något Genom att pedagogen uppmuntrar eller uppmanar barnet att göra något
57 Exempel från studien Kommunikation och sociala relationer Empati Självuppfattning
58 Ytterligare resultat Medvetet (special)pedagogiskt förhållningssätt används, trots att inga barn längre identifieras vara i behov av särskilt stöd Barn får stöd att ex. lösa konflikter, utveckla empati och kommunicera behov och åsikter.
59 Att möjliggöra för pedagoger att studera och diskutera varandras handlingar kan utveckla den pedagogiska praktiken.
60 Anpassningar och särskilt stöd - att arbete för inkluderande lärmiljöer
61 Bokens upplägg Forskning och teoriavsnitt Autentiska fall (9 berättelser) Diskussionsfrågor Exempelrutor
Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem?
Särskilt stöd Vem skall göra vad med vem? Gunilla Lindqvist Lärare, specialpedagog och Filosofie doktor i pedagogik Högskolan Dalarna 2015 Resultat från en forskningsstudie Gunilla Lindqvist Högskolan
Läs merClaes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet
Claes Nilholm Professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik Uppsala Universitet Framställningen bygger på: Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? SPSM Rapport i serien Forskning
Läs merSpeciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning
Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning Finansierat av Vetenskapsrådet Tre delprojekt Delstudie 1 - Specialpedagoger och speciallärare om yrkesutbildningen
Läs merSpecialpedagogisk forskning
Specialpedagogisk forskning Gunilla Lindqvist 2017-10-23 Disposition Historiska perspektiv på forskningsfältet Svårigheter med forskningsfältet Forskningsfältet idag a) Vilka strömningar ser vi, vilka
Läs merATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I (SPECIAL)PEDAGOGISK PRAKTIK Gunilla Lindqvist 2018-09-17 Presentation Låg- och mellanstadielärare 1989 Specialpedagog 2002 D-uppsats i pedagogik 2007 Kommundoktorand,
Läs merATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT
ATT INTA ETT VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT I (SPECIAL)PEDAGOGISK PRAKTIK Gunilla Lindqvist 2017-09-14 Presentation Låg- och mellanstadielärare 1989 Specialpedagog 2002 D-uppsats i pedagogik 2007 Kommundoktorand,
Läs merEXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram
EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merSkolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.
Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns
Läs merInbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Läs merOlika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola
Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola Gunilla Lindqvist Denna artikel handlar om hur pedagogisk personal 1 och rektorer i en kommun ser på sitt
Läs merEn likvärdig utbildning för alla. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merPå väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande
På väg in i skolan Om villkor för olika barns delaktighet och skriftspråkslärande Gunilla Sandberg Didaktik och specialpedagogik Fördjupa förståelsen av olika barns möte med skolan, sett till de villkor
Läs merFOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås
FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås Aktivitets ID: 5229 Tid: 15 oktober 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 19 november 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 18 februari 2014, kl 13:00-16:30 Tid: 25 mars 2014, kl
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merArbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan 2012-13 Knappekullaenheten Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn ska få det de behöver
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merVerksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande
Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande Verksamhetsplan Solhaga förskola 2016-2017 Förutsättningar 35 platser Två avdelningar, Solen 1 3 år, Månen 3 5 år 7 pedagoger (4 förskollärare, tre barnskötare
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merSärskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014
Särskilt stöd i det systematiska kvalitetsarbetet Linnéuniversitetet 13 mars 2014 Inger Tinglev Särskilt stöd Ingen definition av begreppet i skollagen. Inte möjligt att i lagtext definiera vilka förutsättningar
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
rin B 't u Beslut Marks kommun markskommun@mark.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Stommenskolan i Marks kommun Box 2320 403 15 Göteborg 2 (9) Uppföljning av tillsyn
Läs merPrästkragens förskola. Danderyds Kommun
Prästkragens förskola Danderyds Kommun Observationen genomfördes av: Susanne Arvidsson-Stridsman, Nacka kommun Gunilla Biehl, Nacka kommun Vecka 16, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan/skolan Observatörernas
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merLitteraturlista för Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 948A01, 2019
1(5) Litteraturlista för Specialpedagogik - kunskapsområde och forskningsfält, 948A01, 2019 Böcker Litteraturlistan är preliminär (2007) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Läs merVerksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013
Verksamhetsplan Myggans förskola Verksamhetsåret 2013 Vår verksamhet bygger på Lpfö 98 som är förskolans egen läroplan. Läroplanen innefattar förskolans gemensamma värdegrund och de övergripande mål och
Läs merDagens program. Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift
Dagens program Återkoppling ViTal, Visa Ord och TT Fika Inkludering Stava Rex och Spell Right 2 Gustavas ordböcker Hemuppgift Inkludering Den nya skollagen och LGR 11 -Ny syn på elever i behov av särskilt
Läs merSenast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merÅtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå.
Linköpings universitet Specialpedagogprogrammet Alexander Aleryd Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå. Examensarbete
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merBarn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun
Barn- och elevhälsoplan - stöd för ledning och personal inom förskolor och skolor i Hjo kommun Dokumenttyp Rutin Fastställd/upprättad 2014-11-14 av Rektorsgrupp och Elevhälsan Senast reviderad - Detta
Läs meralla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tillgänglig utbildninglärmiljöns betydelse för att alla barn och elever ska lyckas i lärandet Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska
Läs merVi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.
Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Vår förskola ligger i ett centralt villaområde nära älven och med gångavstånd till kommunala anläggningar. Vi erbjuder en pedagogisk verksamhet
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merInkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Seminariets upplägg:
Inkluderande lärmiljöer - från vision till undervisningspraktik! Daniel Östlund, fil dr Universitetslektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Seminariets upplägg: Varför inkludering?
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I
SPECIALPEDAGOGISKT ARBETE I FÖRSKOLAN Tidig upptäckt tidig insats (TUTI) Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen för
Läs merArbetsplan. Killingens förskola
Arbetsplan Killingens förskola 2016-2017 Inledning Killingen är förskola med endast en avdelning som utgörs av 24 barn i åldrarna 1-5 och 5 pedagoger samt en kock som tillagar lunch och mellanmål. Förskolan
Läs merBarn- och elevhälsoplan
1 (6) Rev. 2010-01-08 Lärande Barn- och elevhälsoteamet Knappekullaenheten Barn- och elevhälsoplan Knappekulla är en enhet där alla barn är allas ansvar och där varje barn skall få det de behöver för att
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60
1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1
Läs merSpecialpedagogik vad, varför, för vem och av vem?
Specialpedagogik som kunskapsområde Specialpedagogik vad, varför, för vem och av vem? Att betrakta komplexiteten i barns och elevers förskole- och skolsituation Ann-Charlotte Lindgren -10 Tvärvetenskapligt
Läs merVälkommen till Förskolerådet
Välkommen till Förskolerådet Dag: Onsdag den 14 november Tid: 18.30 20:00 ca. Plats: Moröbacke skola, stora konferensen, Höjdgatan 10 Gå igenom föregående protokolls punkter Information kring aktuella
Läs merArbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Läs merInkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap
Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Läs merLPFÖ18. Ny läroplan from 1 juli 2019
LPFÖ18 Ny läroplan from 1 juli 2019 Förskolans läroplan 1998-2019 Förändrad struktur nu mer i linje med övriga läroplaner inom utbildning Förändrat språk använder samma begrepp i skollag och läroplan Förtydligat
Läs merSida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
Läs merArbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45
Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan
Läs merFöräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola
Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational
Läs merGlappet mellan skolans praktik och forskningen
Lärardagarna Örebro kommun 2017 Glappet mellan skolans praktik och forskningen Charlotta Pettersson, fil. dr., forsknings- och utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten, lektor Örebro universitet
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merSkolsituationer för elever inom autismspektrumtillstånd webbseminarium 2 december 2016
Skolsituationer för elever inom autismspektrumtillstånd webbseminarium 2 december 2016 Det verkar vara lite som ett lotteri -En studie om skolsituationen för elever i grundskolan inom autismspektrumtillstånd
Läs mer2.1 Normer och värden
Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Skolområde Centrum Torn Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för förskolorna Holken & Kobjer Ansvarig förskolechef: Gunilla Cederholm Inledning
Läs merBarn- och Elevhälsoplan
Barn- och Elevhälsoplan Kultur- och utbildningsförvaltningen 1 Melleruds kommun Barn- och elevhälsoplan i Melleruds kommun Syfte Syftet med en övergripande Barn- och Elevhälsoplan är att skapa en gemensam
Läs merLönekriterier för lärare
JÖNKÖPINGS KOMMUN Lönekriterier för lärare Utbildningsförvaltningen 2015-05-29 Innehåll Inledning reviderade lönkriterier 2015... 2 Lönekriterier för lärare... 3 Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö...
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merLokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012
Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges
Läs merÅrsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15
Reviderad 140818 Årsplan Förskolan Bergmansgården 2014/15 Förskolan har 3 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 3-4 åringar
Läs merRAPPORT 2015 UPPFÖLJNING AV EFFEKTER AV SÄRSKILT STÖD. Utbildningsenheten. November 2015 Eva Westin
RAPPORT 2015 UPPFÖLJNING AV EFFEKTER AV SÄRSKILT STÖD Utbildningsenheten November 2015 Eva Westin Sammanfattning Denna rapport från utbildningsenheten belyser resultatet från en uppföljning av barn i behov
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Läs merLedning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019
Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer
Läs merArbetsplan 2010 Klossdammens förskola Sydöstra området
Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.
Läs merELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN
2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merCome let us live for our children Bild: samsung.com
Come let us live for our children Bild: samsung.com Bild: Åke Johansson Förskolerektorn, en riktig rektor!? - Om en titel och dess bärare Maria Styf, Lektor I pedagogik Institutionen för utbildningsvetenskap
Läs merBarn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun
Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument
Läs merFörskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan
Förskolan Skogslyckan arbete mot diskriminering och kränkande behandling En del av förskoleenhet Rödluvan Verksamhetsformer som omfattas av arbetet Ansvariga för arbetet Förskolechef, pedagoger och alla
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merFörskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR
Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans lokala arbetsplan.
Läs mer2013-09-03. En likvärdig utbildning för alla. Vi är en samarbetspartner. Alla har rätt att lära på egna villkor. tillsammans gör vi det möjligt
En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning.
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merFörskolan TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR
TRYGGHETSPLAN YDRE KOMMUNS FÖRSKOLOR 2019 Innehåll Till dig som barn -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 Till dig som vårdnadshavare
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merÅtgärdsprogram i skolan
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Åtgärdsprogram i skolan användning, samsyn och delaktighet? Anna-Karin Karlsson Ulla Nordahl Examensarbete på grundnivå i lärarutbildningen Handledare:
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merFöreläsning nr 1 kl
Föreläsning nr 1 kl. 09.15-10.00 En del barn som senare kanske kommer att få en neuropsykiatrisk diagnos kan redan som små ha behov av särskilt stöd för att kunna vara med i den pedagogiska verksamheten
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merOH-mallen. Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel. Konferens 22 april Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog
OH-mallen Svensklärarens, speciallärarens och skolledarens samspel Konferens 22 april 2010 Inger Tinglev Ewa Bergh Nestlog Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling Skolverket arbetar för
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda
Läs merIvarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
. Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan vilar på demokratins grund. Därför skall dess verksamhet utformas i överenskommelse med grundläggande demokratiska
Läs merLOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2017/2018 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merBorås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1
Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering
Läs merLika behandlingsplan. Hanna Förskola
Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!
Läs merINSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK
INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK SPP200 Specialpedagogik - samverkan och individers utveckling, 15 högskolepoäng Special Needs Education: Co-operation and Individual Development, 15 higher
Läs merDet pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys
Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande
Läs merVerksamhetsplan. version 2. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen.
Verksamhetsplan version 2 Verksamhetsplanen korrelerar till mål och strategier i Skolplanen. En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen. Verksamhetsplanen avser verksamheter som har Kristianstads
Läs merInkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm
Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm Disposition 1) Vad menas med effektivitet? 2) Vad säger forskningen om effektivitet? 3) Slutsats om effektivitet 4) Vad menas med inkludering?
Läs merVerksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken
Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger
Läs merI den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun.
I den här foldern kan du som vårdnadshavare läsa om vilket uppdrag förskoleklassen har och vad som präglar förskoleklass i Habo kommun. Vill du veta mer kan du kontakta rektorn på respektive skola i Habo.
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merPubliceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan
Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor
Läs mer