Rapport 2007:29 R. Goda exempel. på hur universitet och högskolor arbetar med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2007:29 R. Goda exempel. på hur universitet och högskolor arbetar med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård"

Transkript

1 Rapport 2007:29 R Goda exempel på hur universitet och högskolor arbetar med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård

2 Goda exempel Rapport 2007:29 R Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, Stockholm tfn fax e-post Goda exempel på hur universitet och högskolor arbetar TECKNING Hugo Fredriksson med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård Utgiven av Högskoleverket 2007 Högskoleverkets rapportserie 2007:29 R ISSN X Innehåll: Högskoleverket, utredningsavdelningen, Karin Holmvall Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Davidsons Tryckeri AB, Växsjö, maj Tryckt på miljömärkt papper

3 Innehåll Studenthälsovård 7 Alkoholkommittén ett samverkansperspektiv 7 Första kontakten med studenthälsan testa ditt blodvärde 7 Samarbete förebygger alkoholmissbruk 8 Studenter erbjuds våga tala-kurs 8 Våga tala-kurser stor hjälp för studenter 9 Stödgrupp för studenter som vuxit upp med missbrukande förälder 9 P6 en modell för STI-/hivprevention 10 Kampanj för att motverka spridning av klamydia 10 Gruppverksamhet ska förebygga stress 11 Studentmiljöns påverkan på studenternas hälsotillstånd 12 Drop-in-mottagning på studenthälsan 12 Seminarieutbud ger bättre kontakt 13 Campushälsan primärvård för studenter 14 Stöd till studenter med funktionshinder 14 Studievägledning och karriärvägledning 15 Karriärvägledning i grupp 15 Karriärvägledningsgrupper i samverkan med studievägledningen 15 Supplemental Instruction (SI) en inlärningsmetod 16 Individuell coachning för juridikstudenter 16 Stöd till studenter som bygger sin examen på fristående kurser 17 Studievägledning uppföljning på individnivå 17 Marknadsför dig själv ett informationspass för studenter 18 Mentorprogram för tandläkarprogrammet 18 Placement report stöttar studenters yrkesval 19 Karriärvägledning intervjuteknikkurser med individuell coachning 20 Studiemotivationsprojekt ska lära studenter att ta eget ansvar 20 Språkverkstaden hjälp till självhjälp 21 Särskilt skrivstöd till doktorander 21 FERIA sommarjobbservice till studenter och arbetsgivare 22 Karriärplanering inom forskarutbildningen 22 KIR karriär i regionen 23 Studievägledning på webben för distansstudenter 23 Studievägledning för distansstudenter 24 Mötesplats för effektiv kunskapsutveckling 24 Studievägledarnätverk ökar kunskap och professionalism 25 Studievägledningen för studenter på lärarutbildningen 26 Studiebesök för nyantagna studenter 26 Seminarieverksamheten vid Studenter & Arbetsmarknad 27 Studenter som mentorer 28 Samtalsmodeller för karriärplanering och studievanor 29 Peer Helping student hjälper student 30 Introduktions-samtal/ nollsamtal 30 Studentmottagande och övrigt 31 Fadderverksamhet för studenter på det tekniska basåret 31 Studenthälsan erbjuder fadderutbildning 31 Samordnad mottagning av nya studenter 32 Studentmenyn en samordning av studentstödet 33 Kompassen ett informations- och vägledningscenter för studenter 34 Äldre studenter ansvarar för studentmottagandet 34 Omfattande introduktionsprogram för utbytesstudenter 35 Välkomstmöte för distansstudenter via videokonferens och strömmande video 36 Kårutbildning ökar förutsättningar för studentinflytande 37 Fadderverksamhet underlättar studiestarten inom teknik och naturvetenskap 38 Studieverkstad färdigheter för framgångsrika studier 39 Introduktionsföreläsning lugnar studenter 40 Fokusgrupper har höjt kvaliteten i både studenthälsovärden och kårarbetet 41 Goda exempel 1

4 2 Goda exempel

5 Inledning Den här skriften med goda exempel är ett resultat av Högskoleverkets utvärdering av lärosätenas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård som genomfördes under hösten De viktigaste slutsatserna från utvärderingens huvudrapport finns sammanfattade i nästa kapitel. Syftet med utvärderingen har varit att stimulera högskolor och universitet i deras fortsatta arbete med stöd till studenter. Vi vill med den här skriften sprida goda idéer och ge inspiration till fortsatt utveckling inom dessa viktiga områden. Skriften kan också tjäna som en konkret beskrivning av det arbete som görs inom de utvärderade verksamheterna och kompletterar på det sättet det mer övergripande perspektivet i huvudrapporten. Arbetet med utvärderingen har genomförts av en bedömargrupp som är sammansatt för att bidra med olika erfarenheter av och perspektiv på högskolans verksamhet. Gruppen består att fyra externa experter och två utredare från Högskoleverket. Underlaget till utvärderingen har bestått av lärosätenas svar på en enkät med frågor om studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. Vi har också träffat representanter från 39 av landets lärosäten liksom studentrepresentanter. I samband med att lärosätena skickade in det skriftliga underlaget till utvärderingen inbjöd Högskoleverket dem även att presentera goda exempel på insatser inom området, såväl löpande verksamhet som projekt. Lärosätena fick skicka in högst fem goda exempel var. En majoritet av högskolorna valde att skicka in exempel och bland dem har Högskoleverket sedan gjort ett urval. I de fall det fanns projekt som liknade varandra har ett eller två exempel valts ut medan vi refererar till de övriga lärosätena. För några av de goda exemplen har vi också valt att intervjua kontaktpersonen. Exemplen presenteras uppdelade i tre avsnitt nämligen studenthälsovård, studieoch karriärvägledning samt studentmottagande och övrigt. Många av dem passar in i fler än ett av avsnitten. Högskoleverket har valt att presentera bredden i det arbete som högskolorna gör. Det innebär att vissa exempel till synes är små och enkla, medan andra kräver mer planering och kanske större resurser. Vissa exempel är generella och redovisades av många lärosäten, medan andra är mer unika. Några av exemplen är lättare att omsätta i praktiken och andra fyller en funktion genom att vara inspirerande för det framtida utvecklingsarbetet. Häri ligger också tanken bakom den här samlingen goda exempel den ska inspirera i smått och stort, på både kort och på lång sikt. <. Högskoleverket (2007), Studier karriär hälsa, en utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård, Högskoleverkets rapportserie 2007:24R Goda exempel 3

6 4 Goda exempel

7 Sammanfattning av huvudrapporten Den stora expansionen av högskolan och den breddade rekryteringen ställer nya krav på både utbildning och stödfunktioner. Arbetet med olika typer av stöd till studenter är på grund av detta viktigare än någonsin. Bland annat därför har Högskoleverket valt att utvärdera verksamheterna studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. Uppdraget till bedömargruppen har varit att beskriva och analysera hur högskolorna arbetar med dessa stödfunktioner och att identifiera de lärosäten som har de bästa arbetssätten inom områdena. Linköpings universitet utsågs till bästa lärosäte. Ytterligare ett uppdrag har varit att sprida framgångsrika arbetssätt. Syftet med både utvärderingen och de goda exemplen är att stimulera högskolornas fortsatta utveckling och arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård. En grundförutsättning för en god studietid är självfallet bra undervisning och i övrigt goda förhållanden på högskolan. Men som komplement till detta är väl fungerade stödfunktioner viktiga. För att arbetet med olika typer av stöd ska nå sitt syfte att ge studenten så bra förutsättningar som möjligt att genomföra sina studier krävs en helhetssyn på både studenten och det stöd som ska erbjudas. Högskolverkets bedömargrupp menar att stödfunktionerna studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård kan motiveras både med hänsyn till studentens bästa och av ekonomiska skäl, eftersom en student som mår bra och klarar sin utbildning är gynnsam även för högskolan. Rekommendationer på en övergripande nivå Bedömargruppen anser att de utvärderade verksamheterna i huvudsak fungerar bra och utförs av kompetenta och engagerade personer. Det finns dock områden som är problematiska och nödvändiga att utveckla ytterligare. Ledningens engagemang och ansvarstagande måste öka genom att de aktivt deltar vid utformning av mål och riktlinjer säkerställer uppföljning, utvärdering och utvecklingsarbete samt tar ställning i fråga om resurser. Det gäller särskilt att man ser till att ett likvärdigt stöd ges till alla studenter, främst vad gäller den lokala studievägledningen och sådan studenthälsovård som utförs av en extern part. Formerna för uppföljning och utvärdering ska utvecklas och systematiseras. Utifrån detta, och lärosätets övergripande målsättningar för studentstöd, är det sedan viktigt att bedriva ett utvecklingsarbete. Undersökningar som vänder sig till alla studenter, dvs. även de som inte besöker stödfunktionerna, bör genomföras i större utsträckning. Informationen till studenterna om stödfunktionerna behöver förbättras. Vi bedömer dock inte att information generellt saknas vid introduktionen till högskolestudier, utan att det snarare saknas uppföljande information senare under terminen. Lärosäten, kårer och studenter i allmänhet måste ta ett aktivt ansvar för att förbättra studenternas inflytande inom de aktuella funktionerna. Utvecklingsområden inom respektive funktion Inom de tre funktionerna är det, utöver de ovan nämnda rekommendationerna, några specifika områden som bedömargruppen särskilt vill lyfta fram. Arbetet med studievägledning: De högskolor som har en samlad, central studievägledning bör arbeta aktivt för att åstadkomma bra kunskap om och koppling till lärosätets olika ämnen och program. Den studievägledning som utförs på lokal nivå bör ha enhetliga riktlinjer och former för utvecklingsarbete över hela lärosätet. Det ska finnas rutiner för utbildning och fortbildning inom vägledning. Det gäller främst för de studievägledare som arbetar på lokal nivå. Studievägledare som har uppgiften på deltid bör ha tillräckligt stort tjänsteutrymme för kompetensutveckling. När studievägledning ingår som en del av annan tjänst, exempelvis en lärares, måste den förtydligas genom riktlinjer för verksamheten och utbildning av personen som ska ge vägledning. Lärosätets ledning behöver också ta ett större ansvar för uppföljning och utvärdering och stimulera utvecklingsarbetet. Så kallade early warning systems bör användas i större utsträckning i syfte att så tidigt som möjligt fånga upp eventuella problem. Arbetet med karriärvägledning: För att på bästa sätt kunna möta den stora efterfrågan på karriärvägledning bör alla lärosäten analysera studenternas behov för att sedan, i samarbete med dem, vidareutveckla befintlig eller bygga upp en ny verksamhet. Goda exempel 5

8 De lärosäten som ger karriärvägledning som poänggivande kurs bör närmare undersöka konsekvenserna av detta. Arbetet med studenthälsovård: De lärosäten som har avtal med annan vårdgivare för att utföra studenthälsovård måste förvissa sig om att vården fungerar som det är tänkt och att den möter studenternas behov. De lärosäten som har valt bort medicinsk kompetens i den egna organisationen ska se till att det finns ett väl strukturerat samarbete med övriga vårdgivare, så att studenterna får god möjlighet till medicinsk vård för studierelaterade problem. Formerna för lärosätesövergripande undersökningar av hur studenterna mår bör utvecklas. Sådana undersökningar är användbara instrument både för att utveckla studenthälsovården och för att identifiera andra problem inom hela eller delar av högskolan. < Bedömargruppen: Lars Anell, ordförande i Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och tidigare styrelseordförande för Umeå universitet. Kerstin Lindbom, tidigare chef för studerandeenheten vid Lunds universitet. Maria Noleryd, student, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS). Bo Samuelsson, professor och tidigare rektor för Göteborgs universitet. Karin Holmvall, utredare på Högskoleverket och projektledare, Maria Lönn, utredare på Högskoleverket. 6 Goda exempel

9 Studenthälsovård Alkoholkommittén ett samverkansperspektiv Unga vuxna är den grupp som har den högsta alkoholkonsumtionen och eftersom 40 procent av de unga vuxna finns på universiteten eller högskolorna har Mälardalens högskolas studenthälsa och Västerås stad startat ett alkoholprojekt för att på sikt minska alkoholkonsumtionen hos de studenter som dricker mest. På Mälardalens högskola samverkade studenthälsan med Västerås stad i ett alkoholprojekt under 2005 och Västerås stad finansierade större delen av projektet med medel man ansökt om hos Länsstyrelsen i Västmanland. Alkoholhanteringsutbildning Projektet syftade till att finna insatser och målgrupper på Mälardalens högskola för att minska alkoholkonsumtionen på sikt bland de studenter som dricker mest. En av metoderna som användes var Prime for life. Studenthälsan erbjöd Prime for life-kurser till institutioner, enskilda studenter, studentkåren och vissa personalgrupper. Kontakten med Socialstyrelsens alkoholkommitté var betydelsefull i arbetet. Utbildning i ansvarsfull alkoholhantering genomfördes under november månad Den föll väl ut och studenthälsans och Mälardalens studentkårs målsättning är att nu genomföra utbildningen kontinuerligt. Samverkan mellan myndigheter Det är viktigt att högskolan samverkar med samhällets övriga instanser i arbetet med studenters alkoholvanor. Studenthälsan och studentkåren på Mälardalens högskola samverkar idag bland annat med kommunerna Västerås och Eskilstuna, länssamordnarna i alkohol- och drogfrågor (landsting/länsstyrelse) och polismyndigheterna i Västmanland och Södermanland. Intresset för gruppen unga vuxna, som är den grupp som har den högsta alkoholkonsumtionen, är stort. Att över 40 procent av de unga vuxna finns inom högskola/universitet gör att det är angeläget för många delar i samhället att samverka med högskolorna och universiteten i alkoholfrågor. < May-Charlotte Nilson, Första kontakten med studenthälsan testa ditt blodvärde Många studenter vet oftast inte om att studenthälsan finns. Ett sätt är att göra som Högskolan i Borås som erbjöd studenterna att testa sitt blodvärde. Aktiviteten i sig gjorde studenthälsan mer känd hos studenterna. Under våren 2006 gjorde studentsjuksköterskan reklam för vikten av att äta rätt, och samtidigt erbjöds studenterna att kontrollera sitt blodvärde vid två tillfällen i anslutning till ingången till bibliotek och lärosalar. Platsen ansågs strategisk eftersom många studenter går ut och in från bibliotekslokalen. Ett bord, några stolar och ett stort fruktfat utgjorde en liten trevlig vrå där studenten hade möjlighet att sitta ner en stund. Studenterna kunde testa sitt blodvärde på förmiddagen. Sköterskan tog blodprov och läste av blodvärdet och studenterna fick en frukt. Det fanns också möjlighet för studenterna att ta del av tryckt information om kostråd och att ställa frågor till sköterskan. Dessa tillfällen var välbesökta och, förutom att verka förebyggande, gjorde de också sjuksköterskan och studenthälsans verksamhet mer känd bland studenterna. < Anita Lindahl Goda exempel 7

10 Samarbete förebygger alkoholmissbruk Studenthälsan vid Linköpings universitet har tillsammans med studentkårerna under åren arbetat med att förebygga alkoholmissbruk hos studenterna. Projektet har finansierats av Alkoholkommittén. Syftet med projektet har varit att minska berusningsdrickandet bland studenter. Sju insatser har präglat arbetet, som givit gott resultat. Studenthälsan har tillsammans med kårerna valt att arbeta alkoholpreventivt inom följande områden: Brief intervention vid enskilda samtal vid besök på studenthälsan ställs frågor om alkoholkonsumtion och droganvändande. Ett kortfattat informationsblad om risknivåer lämnas ut, som underlag för fortsatt diskussion vid behov. Alkoholvanetest webbaserat, med normativ återkoppling, har utvecklats i samarbete med alkoholforskare vid universitetet. Testet innehåller 10 frågor om alkoholvanor och negativa konsekvenser, som blackouter, skador och frågor om ifall man är nöjd med sina alkoholvanor. En datoriserad personlig svarsprofil har under fem terminer skickats ut till programstudenter. En grupp studenter har haft möjlighet att besvara alkoholvanetestet vid tre tillfällen. Sammanlagt har ca studenter använt sig av möjligheten att göra testet. Studenthälsan har genom alkoholvanetestet haft möjlighet att få en samlad bild av hela gruppens alkoholkonsumtion, vilken ligger till grund för fortsatt alkoholpreventivt arbete inom exempelvis fadderutbildningen. Festeristutbildning festerister är nyckelpersoner vid festarrangemang för studenter och det är viktigt att nå ut till den gruppen med kunskaper om alkohol och risknivåer. Utbildningar har genomförts inom projektet, och från 2007 finansieras och genomförs de i samarbete med kommunen, länsstyrelsen och kårservice (som ansvarar för studentpubarna). Ansvarsfull alkoholservering är en utbildning som riktar sig till driftchefer för studentpubar och barpersonal. Innehållet fokuserar på alkohollagen, alkohol och droger, våld på krogen, samarbetet med polisen och konflikthantering. Utbildningen har genomförts under två år och kommer fortsättningsvis att genomföras i samarbete mellan studenthälsan, kommunen, länsstyrelsen och kårservice. Varannan vatten är en kampanj där friskt vatten erbjudits vid barerna och studenterna uppmuntrats till att dricka vatten i stället för alkohol för att släcka törsten, eftersom alkohol är vätskedrivande. Budskapet är nu tydligt för studenterna och barerna är medvetna om ansvaret att erbjuda friskt kallt vatten i barerna. Betydelsen av vatten för att må bra dagen efter är en kunskap som förmedlas till studenterna vid fadderutbildningen och under mottagningen av nya studenter. Genom uppsökande verksamhet på studentarrangemang tar vi kontakt med enskilda studenter som behöver stöd att minska konsumtionen av eller helt avstå från alkohol. All personal har genom kontinuerlig utbildning inom området alkoholprevention god kompetens för att möta studenter med alkoholproblem. < Ewa Rasch Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor: Studenter erbjuds våga tala-kurs Att tala offentligt kan upplevas som jobbigt av många studenter. Därför arrangerar studentcentrum vid Högskolan i Kalmar årligen olika aktiviteter för att stärka studenterna och underlätta deras studier. Sedan flera år erbjuder studentcentrum en kurs i att våga tala. Det rör sig om en kurs i kommunikation, som huvudsakligen är inriktad på träning i att våga tala inför andra. Kursens målgrupp är studenter som tycker att det är stressande att behöva redovisa ett arbete inför studiekamraterna. Meningen är att deltagarna ska få kunskap och träning i de vanligaste grundelementen vid en presentation. Kursen omfattar ca 16 timmar och är uppdelade på fyra tillfällen. Genomförda utvärderingar talar för att deltagande studenter får en rad tips och idéer, som stärker förmågan att agera inför grupp. < Dan Fogby 8 Goda exempel

11 Våga tala-kurser stor hjälp för studenter Studenthälsan vid Södertörns högskola har under flera år hållit kurser i att våga tala. Utvärderingar visar att innehållet i kursen har utvecklats och förbättrats. Studenterna anser att kurserna har varit till stor hjälp. Studenthälsan vid Södertörns högskola, som utförs i samarbete med Karolinska Institutet, har under 2006 hållit en kurs i yttrandeträning i grupp för studenter med talängslan. Syftet var att minska oron inför framträdanden så att studenten kan göra sig och sin kunskap rättvisa. Liknande kurser har hållits för högskolans studenter under flera år. Utifrån deltagarnas utvärderingar har kursutformning och kursinnehåll kontinuerligt utvecklats. Deltagarna har angivit att det varit till stor hjälp att få öva inför andra och att få dela tankar och känslor i en trygg atmosfär. De har stöttat varandra i att finna konstruktiva tankar som minskar oron och som möjliggör nya erfarenheter. Deltagarna har också arbetat med sin prestationsångest, att inte jämföra sig med andra eller 100- procentiga ideal, utan i stället utgå från sin egen nivå och kunskapsprocess. Studenter har fått göra intresseanmälan till kursen och intervjuats av kursledare för bedömning av om studentens förväntningar överensstämmer med vad kursen kan erbjuda. Om rädslan är för stor att delta i grupp, erbjuds i första hand individuella samtal. Hänvisning görs även till undervisning i retorik eller andra alternativa teknik-/powerpoint-kurser. Kursansvariga är kurator och företagssköterska. < Inger Ekroth Dahl, Ann Wenkel Harup Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor: för Karolinska institutet Stödgrupp för studenter som vuxit upp med missbrukande förälder Studenthälsan vid Växjö universitet erbjuder stödgrupper för studenter som vuxit upp med föräldrar med missbruk. Förhoppningen är att kunskapen ska mynna ut i en manual för gruppbehandling som kan spridas vidare till andra studenthälsor i Sverige. I Sverige ökar alkoholkonsumtionen på ett dramatiskt sätt, sedan 1990 har totalkonsumtionen ökat med ca 30 procent och den allra kraftigaste förändringen har skett de senaste åren. Riksdagens nationella handlingsplan för att motverka alkoholskador ( :21) hade sin grund i den ökande alkoholkonsumtionen. Grundtanken med handlingsplanen är att ge stöd åt riskgrupperna, exempelvis barn till alkoholberoende föräldrar där genetisk ärftlighet och uppväxtmiljö har betydelse. Möten för studenter med alkoholberoende föräldrar Högskolestuderande som har vuxit upp med alkoholberoende föräldrar kan sägas vara en riskgrupp i dubbel bemärkelse. De flesta studenter är unga vuxna, år, och det finns studier som visar att denna åldersgrupp dricker mest. Med ytterligare riskfaktorer som studierelaterad stress, sociala förändringar och studentlivets alkoholpositiva normer är studenterna en utsatt grupp. På Studenthälsan vid Växjö universitet träffas studenter som har vuxit upp med alkoholberoende föräldrar. Studenterna söker hjälp av olika anledningar som nedstämdhet, prestationsångest och svårigheter att upprätthålla varaktiga kärleksrelationer. Gemensamt har de en uppövad förmåga att fokusera på omgivningens behov snarare än sina egna samt en bristande tillit till andra människor. Genomgående vittnar dessa studenter om känslan av att vara annorlunda andra jämnåriga. Forskning (Lindstein, 1997) visar positiva resultat av att arbeta i grupp med ungdomar med alkoholberoende föräldrar. Vinsterna med att få behandling i grupp är ökad social förmåga, bättre självkänsla och bättre realitetsförankring. Isolering och skamkänslor är sådant som kan förändras, och därmed minskar känslan av utanförskap. Gruppbehandlingen startade hösten Vad universitetet känner till finns det inte någon annan studenthälsa i Sverige som erbjuder gruppbehandling (stödgrupp, typ självhjälpsgrupp, finns på något ställe) för studenter som har vuxit upp med alkoholberoende föräldrar. Därför är det viktigt att utveckla och utvärdera den gruppbehandling som finns för studenter på Växjö universitet. Förhoppningen är att kunskap och erfarenheter från gruppbehandlingarna ska mynna ut i en manual som kan spridas vidare till andra studenthälsor i Sverige. Programmet ska ge kunskap och insikt Den gruppmodell som i dag används vid Studenthälsan på Växjö universitet grundar sig på ett behandlingsprogram (Zetterlind & Hansson) som är utvecklad vid avdelningen för klinisk alkoholforskning. Syftet med programmet är att ge kunskap och insikt i de problem som ofta uppstår i familjer med alkoholmissbruk samt att ge studenten möjlighet att tala om sin situation. Att prata med andra i samma situation är viktigt, liksom att förstå vilken betydelse för ens eget vuxenliv det kan ha att vara uppvuxen i en familj med alkoholproblem. < Bodil Edvardsson Goda exempel 9

12 P6 en modell för STI-/hivprevention P6 består av en grupp studenter som arbetar för att sprida information om sexuellt överförbara infektioner (STI) och därmed nyttan av att använda kondom. Målet är att få en större medvetenhet och ett säkrare sexuellt beteende bland Blekinge tekniska högskolas studenter genom att sprida information och kondomer. P6 ska också finnas till hands för hjälp och stöd när det behövs. P6-gruppen vid Blekinge tekniska högskola bildades 2004 i samverkan med studenthälsan och landstingets ungdomsmottagning och gruppen har fått ekonomisk stöd för sin verksamhet via Folkhälsoinstitutet. P6 arbetar enligt en metod som kallas peer education (jämlike utbildar jämlike). Peer education är ett helt koncept för lärande. Grundtanken är att viss kunskap bäst förs över från individer som befinner sig på samma nivå. Peer education har visat sig fungera utmärkt inom sexualundervisning världen över. Bygger på medlemmarnas önskemål Alla P6:are ges en möjlighet att få utbildning av sakkunniga såväl som av andra medlemmar. De är alltså inte själva experter men genom deras kontaktnät med professionella inom olika områden finns det möjlighet att förmedla kontakt mellan studenter och dessa. Aktiviteterna bygger på medlemmarnas önskemål och P6-gruppen finns som ett naturligt inslag i studiesociala sammanhang med sina kondomraider. Evenemangskvällar med kända sexualrådgivare samt riktade dagar som de nationella insatserna klamydiamåndagen och hivdagen är återkommande aktiviteter som P6 erbjuder våra studenter. Regionalt har det medfört att vi har etablerat goda relationer och hittat samverkansformer med landstingets könsmottagning, smittskyddsmottagning och infektionsmottagning. < May Gulis Kampanj för att motverka spridning av klamydia Klamydia har blivit vanligare och även risken för att få andra könssjukdomar har ökat. Högskolan i Kalmar, landstinget i Kalmar län och landstinget i Jönköpings län driver tillsammans ett folkhälsoprojekt för att öka studenternas kunskaper om riskerna med klamydia. Projektet klamydia.nu var ett folkhälsoprojekt som initierades hösten 2002 av referensgruppen för sex och samlevnad i landstinget i Kalmar län. Projektets officiella titel var Sexuellt riskbeteende och klamydiaincidens bland unga i sydöstra Sverige. Projektet fick ekonomiskt stöd från Folkhälsoinstitutet och FORSS Forskningsrådet i sydöstra Sverige. Den mest centrala delen av projektet klamydia.nu var en kampanj. Kampanjens första målgrupp var studenter vid Högskolan i Kalmar. Därefter startade kampanjen på Högskolan i Jönköping i oktober 2004 och avslutades den sista november. Kampanjen bestod av tre delar: Information och debatt om könssjukdomar på en nyskapad webbplats, www. klamydia.nu. Enkät för att kartlägga attityder och riskbeteende bland studenterna i Jönköping. En möjlighet för både tjejer och killar att ta prov på sig själva och anonymt testa sig för klamydia. Totalt svarade 515 personer på enkäterna och 411 lämnade ett prov för analys av klamydia och den nyuppmärksammade könssjukdomen Mycoplasma genitalium. 3,4 procent var positiva för klamydia och 2 procent för Mycoplasma genitalium. Svaren visade att studenterna upplevde risken att få en könssjukdom som liten. Endast 3 av 13 använder alltid kondom vid första kontakten med en ny sexpartner, resten använder inte kondom alls eller bara ibland. Möjligheten för killar att testa sig för klamydia har funnits i flera år, och finns även idag efter projektets avslut. < Marie Böwing Lindström 10 Goda exempel

13 Gruppverksamhet ska förebygga stress Högskolan i Borås arbetar med förebyggande studenthälsovård som har sitt ursprung i de enskilda studenternas livssituation. Genom gruppverksamhet får studenterna hjälp med att hantera stress. Sedan höstterminen 2004 har kurator vid studenthälsan anordnat gruppverksamhet i stressförebyggande syfte, eftersom allt fler studenter kontaktade kurator för att få hjälp med stressreaktioner. Stressande faktorer var studierna men också livet i sin helhet. För en del studenter var situationen så dålig att det blev nödvändigt med hänvisning till distriktsläkare och sjukskrivning. I andra fall kunde studenten genom samtal och rådgivning förändra sin situation så att fortsatta studier blev möjliga. I förebyggande syfte inbjuds studenter till gruppverksamhet vid högskolan i Borås. Varje grupp har högst åtta deltagare och är kostnadsfri. Gruppen träffas vid fem tillfällen, någon termin har en kortare variant prövats med tre grupptillfällen. Gruppledare har varit kurator i samarbete med en extern sjukgymnast. Det kunskapsförmedlande inslaget i gruppen bygger på den forskning om stress som bland annat Karolinska institutet och Institutet för psykosocial medicin i Stockholm gjort och som beskrivs i boken Ur balans. Studenthälsans kurator har deltagit i deras kursdagar i ämnet. Kropp och själ är en helhet Under gruppsammankomsterna förmedlas kunskap om vad stress är, vilka riskfaktorer och varningssignaler som man idag känner till samt de friskfaktorer som finns. Dessutom har gruppdeltagarna fått kunskap om andningsteknik, avspänningsövningar och enklare massage. Huvudbudskapet har varit att kropp och själ är en helhet och att man själv kan påverka hur man mår genom de val man gör. Det har också varit viktigt att förmedla att man inte är ensam om sina problem och att de övriga i gruppen känner och tänker likadant. Att tillsammans med andra få diskutera sin situation har ett stort värde. Stor efterfrågan från studenterna Det har varit stor efterfrågan på kunskap om stress vilket visat sig i att platserna i grupperna snabbt fyllts. Studenterna har medverkat med stort intresse och engagemang under gruppsammankomsterna. Vid utvärderingar har de varit nöjda med den kunskap de fått och det förändringsarbete som påbörjats. För vissa studenter har gruppen varit det som fått dem att senare ta individuell kuratorskontakt för att arbeta mer med frågan på ett personligt plan. Denna gruppverksamhet är ett gott exempel på förebyggande studenthälsovård som har sitt ursprung i de enskilda studenternas livssituation. Det har också varit en mycket stimulerande och rolig arbetsuppgift och på så sätt bidragit till en positiv arbetsmiljö för den inblandade personalen. < Yvonne Ohlsson Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor: för Karolinska institutet för Södertörns högskola. Perski, Alexander (2002). Ur balans: om stress, utbrändhet och vägen tillbaka till ett balanserat liv. Stockholm: Bonnier Fakta. Goda exempel 11

14 Studentmiljöns påverkan på studenternas hälsotillstånd Studenthälsan vid Uppsala universitet utför som ett led i studiemiljöarbetet sedan senare delen av 1990-talet undersökningar om hälsotillståndet bland studenter. Syftet är att analysera hur studenterna mår och hur hälsotillståndet i olika avseenden påverkas av studiemiljön. Problemen åtgärdas och förebyggande insatser utvecklas. Studiemiljöundersökningarna förankras alltid hos och beställs formellt av institutionens ledning. Undersökningen genomförs i enkätform i omedelbar anslutning till undervisningsmomenten för att säkerställa maximal svarsfrekvens. Enkäten har både strukturerade och öppna frågor. Studenthälsan bearbetar, dokumenterar och avrapporterar resultaten till beställaren. Undersökningsprocessen kan se ut på följande sätt: Studenter på en kurs eller institution kan formellt eller informellt via studieombud/skyddsombud/ämnesrepresentanter eller motsvarande redovisa att det finns problem och brister i exempelvis utbildningsorganisationen. Institutionen gör en bedömning om klagomålen är av den arten att en undersökning är motiverad. Både positiva och negativa omdömen rapporteras Ett avtal upprättas mellan institutionen och studenthälsan om undersökningens genomförande och vad den ska innehålla. När enkäten har genomförts och bearbetats överlämnas resultatet till institutionen. Vid ett möte avrapporteras undersökningen muntligen till representanter för institutionen och studenterna. Såväl negativa som positiva omdömen avrapporteras som ett led i att skapa en god studiemiljö. Diskussionen vid dessa möten leder oftast fram till förslag på åtgärder. Ibland kräver kritiken att flera möten hålls separat med lärare eller med studenter. Det är då viktigt att studenthälsans personal, när det gäller kritik mot lärare, inskränker sig till att påvisa vad som objektivt framkommit och överlämnar problemlösandet till den ansvariga institutionen. Om däremot samarbetsproblem på studentgruppsnivå framkommit kan personalen på studenthälsan inom ramen för sitt uppdrag hantera sådana problem genom fortsatta kontakter på gruppnivå eller genom individuella samtal med studenter. Det är lärosätet/institutionen som har ansvaret för att synpunkter som framkommit tas tillvara. Undersökningarnas representativitet kan någon gång ifrågasättas då de undersökta studiegrupperna kan innehålla få personer. Undersökningarna leder till ett internt förbättringsarbete Sammanfattningsvis leder undersökningarna med mycket få undantag till fortsatta och konstruktiva kontakter med personalen på studenthälsan och till ett internt förbättringsarbete. Resultatet från undersökningarna ger en god bild av studierelaterade problem på kurs- och institutionsnivå. Denna kunskap bidrar definitivt till att det förebyggande arbetets former och innehåll kan utvecklas. < Claes-Göran Swahn Drop-in-mottagning på studenthälsan Studenthälsan vid Högskolan i Gävle försöker tillgodose en god tillgänglighet och vid behov snabb hänvisning till andra vårdgivare. God tillgänglighet får man genom sin drop-in-mottagning, som har öppet sammanlagt sex timmar per vecka fördelat på tre dagar. Telefontid erbjuds tre dagar i veckan varav en dag även under sen eftermiddagstid ( ). För att på bästa sätt försöka tillgodose studenternas behov av stöd och hjälp diskuteras alla nybesök vid en remissgenomgång. Vid kontakttillfället tas en noggrann anamnes som ligger till grund för hur studenthälsan fördelar ärendena. Detta har lett till att även andra vårdgivare snabbare kan kopplas in. Det är viktigt att studenthälsan, som ska vara ett komplement till annan vård, hänvisar vidare till rätt vårdnivå och vårdgivare. < Marie-Louise Holmberg 12 Goda exempel

15 INTERVJU Seminarieutbud ger bättre kontakt Studenthälsan i Uppsala som anordnar studenthälsovård på uppdrag av Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet använder seminarier som verktyg för att få en bättre studiemiljö. Seminarierna har även lett till en ökad kännedom om studenthälsan och dess verksamhet. Varje vår går studenthälsan ut med ett erbjudande till alla institutioner om att genomföra seminarier kring studiemiljö. Temat för ett seminarium anpassas till de behov och önskemål som finns hos den som beställer seminariet. Studenthälsans personal är ständigt aktiv och arbetar uppsökande för att etablera ett nätverk. Den här verksamheten bygger till stor del på förtroende och personliga relationer. Våra målgrupper måste veta att vi gör ett bra arbete om de anlitar oss, säger Claes- Göran Swahn, direktör för Studenthälsan Uppsala. Kontakterna inom nätverket leder sedan till förfrågningar om seminarier som i sin tur bidrar till att förbättra studiemiljön för studenterna. Studenthälsans personal genomför årligen ett 40-tal seminarier på uppdrag av institutioner, kårer och andra aktörer inom universiteten. Designade seminarier Innehållet i seminarierna knyter an till de problem och bekymmer som framkommer i studiemiljöundersökningar, vid samtal med enskilda studenter samt inom studenthälsans nätverk. De ämnesområden som seminarierna främst kretsar kring är stress av olika slag, prestationskrav och prestationsångest samt livsstilsproblem. Men det kan även handla om konflikthantering och relationen mellan lärare och studenter eller hur man fungerar i grupp. Exakt vilket innehåll ett seminarium får beror på behovet hos beställaren som ofta är kursledare eller annan ansvarig på en institution. Ibland ingår lite av alla komponenter och ibland är det fokuserat på en särskild del, säger Claes-Göran Swahn. Seminarierna är främst riktade till studenterna men det har även hänt att det funnits efterfrågan på seminarier för personal. Seminarietillfället i sig pågår i cirka två timmar och består av en blandning av information, diskussion och värderingsövningar. Deltagarantalet varierar beroende på kursstorlek och seminariet leds av studenthälsans läkare, kuratorer, psykologer och sjuksköterskor. Rustad för påfrestningar Seminarieverksamheten, i den strukturerade form som den har idag, har pågått sedan mitten av 90-talet. Syftet med seminarierna är att studenterna ska få kunskap om orsakerna till de problem som finns i deras studiemiljö och därmed bli bättre rustade att klara av påfrestningar. Alla är ju inte individuellt motiverade att ta tag i problem, men när man deltar i ett seminarium kring dessa frågor tvingas man tänka efter. I bästa fall får man ahaupplevelser som leder någon vart och gör att man kan tackla vissa situationer bättre, menar Claes-Göran Swahn. Verksamheten är också en bra informationskanal för studenthälsan. På detta sätt når man många fler och efterfrågan och kännedomen om den övriga verksamheten ökar bland både studenter och personal. < Claes-Göran Swahn, Exakt vilket innehåll ett seminarium får beror på behovet hos beställaren, säger Claes-Göran Swahn. Goda exempel 13

16 Campushälsan primärvård för studenter Studenter vid Växjö universitet kan på Campushälsan få hjälp både med allmän läkarvård och psykiatriska problem. Växjö universitetet har expanderat kraftigt de senaste åren och har ett campusboende med ca studenter i stadsdelen Teleborg. Det ökade antalet studenter, i kombination med ett ökat problem med unga vuxnas psykiska ohälsa, var anledningen till att psykiatrin, primärvården och studenthälsan inledde ett samarbete. Lättillgänglig vård på primärnivå Den ökade psykiska ohälsan hos unga är viktig att förebygga genom att de erbjuds lättillgänglig och snabb primärvård där deras symtom tas på allvar. Unga vuxna med normala utvecklingskriser ska inte behandlas i psykiatrin. Målet var att öppna en mottagning för unga vuxna som bor på området. Arbetssättet skulle motsvara problembilden hos studenterna. Kompetensen skulle vara av både psykiatrisk och allmänmedicinsk karaktär. Det skulle vara lätt för studenten att få kontakt för ett första råd. Universitetet har inte fått några extra resurser till den här verksamheten, däremot fick vårdcentralen som tjänar universitetets campusområde ett resurstillskott. Egen mottagning Mottagningen döptes till Campushälsan. Rekrytering, planering av lokaler och definiering av verksamheten gjordes under våren Mottagningen öppnades i september Mottagningen finns i samma byggnad som vårdcentralen. Den får karaktären av en egen mottagning men är ändå väl integrerad i landstingets övriga verksamhet. På Campushälsan är två sjuksköterskor anställda, en distriktssköterska och en psykiatrisjuksköterska. Läkare tas från vårdcentralen och läkarna går till Campushälsan för att möta patienten. Dokumentation, kassafunktion och avgifter är samma som för övriga primärvårdsbesök. Utbytesstudenter vid universitetet samt studenter som bor inom stadsdelen Teleborg är välkomna att vända sig till Campushälsan och blir debiterade efter insats. Det finns öppen mottagning, möjlighet till kontakt via e-post och telefontid varje dag med direktnummer till sjuksköterska. Campushälsan har kvällsmottagning på måndagar med möjlighet till läkarbesök. < Bodil Edvardsson Stöd till studenter med funktionshinder Från och med höstterminen 2004 har högskolan i Gävle gjort en extrasatsning för målgruppen funktionshindrade studenter. Olika insatser och utökat samarbete inom högskolan har präglat arbetet. Vid studenthälsan har 0,5 tjänst i projektform tillkommit för uppdraget som samordnare för studenter med funktionshinder. Utöver kontakten med studenter har uppdraget även inneburit ett utökat samarbete med institutioner och avdelningar inom högskolan. Samordnaren har vid institutionsmöten och arbetsplatsträffar informerat om funktionshinder och rutiner kring stödåtgärder. med fobi- och ångestproblematik. Kring dessa studenter finns ett samarbete i form av insatser både från studentsköterska/kurator och från samordnaren för studenter med funktionshinder. Exempel på hur detta samarbete kan se ut är att studentsköterskan eller kuratorn står för stödjande enskilda samtal. Samordnarens uppgift i sammanhanget blir att till exempel ordna med alternativ tentamen och examination. I de fall som exemplet tar upp kan det handla om att studenten behöver sitta enskilt eller kan få göra en skriftlig tentamen istället för en muntlig. < Marie-Louise Holmberg Samarbete för att hjälpa studenter med fobi och ångest En grupp studenter som i allt större utsträckning söker sig till studenthälsan är de 14 Goda exempel

17 Studievägledning och karriärvägledning Karriärvägledning i grupp För att öka studenternas chanser att få jobb efter studierna har högskolan i Borås utbildat personalen i karriärvägledning som i sin tur hållit utbildningar för studenter i grupp. Dagens arbetsmarknad har blivit tuffare, och att ha en bra utbildning räcker inte alltid för att vara den som arbetsgivaren anställer. Personliga egenskaper och kännedom om sig själv har blivit allt viktigare. Under hösten 2005 deltog en av de centrala studievägledarna vid Högskolan i Borås i en kurs i karriärvägledning i grupp. Kursen hade upphandlats av Chalmers tekniska högskola och i utbildningen deltog förutom studie- och karriärvägledare från Chalmers och Borås även karriärvägledare från Göteborgs universitet. Karriärvägledning i grupp en effektiv metod Kursen syftade till att lära vägledarna arbeta med karriärvägledning i grupp, en effektiv metod för att lära studenter mer om sig själva. I konceptet ingick att kursdeltagarna själva skulle genomföra karriärvägledning i grupp på det egna lärosätet. Den centrala studievägledaren på Högskolan i Borås har genomfört en utvecklad variant av det koncept som presenterades i utbildningen Karriärvägledning i grupp med blandade grupper studenter från högskolan. De studenter som deltagit har varit mycket nöjda efter de fem gånger som erbjudits. Efter att i grupp ha diskuterat sina färdigheter, styrkor och drivkrafter har de flesta upplevt att det varit lättare att skriva bra ansökningshandlingar. Under de fem träffarna har en del traditionella gruppvägledningsövningar använts, men med en tydlig vinkling mot arbetslivet. < Mattias Danielsson Karriärvägledningsgrupper i samverkan med studievägledningen Under 2002 och 2003 genomfördes ett tiotal karriärvägledningsgrupper för studenter i samverkan med studievägledarna vid Södertörns högskola. Karriärvägledningsgrupperna vände sig till studenter som var osäkra på sina utbildningsval. Målet med karriärvägledningsgruppen var att stödja studenterna i deras valprocess. Karriärvägledningsgrupperna omfattade fyra träffar à 2,5 timmar utsträckt över en till två veckors tid. Det material som användes vid träffarna var Vägvisaren som ges ut av Psykologiförlaget. Materialet består av tre häften med frågor kring intressen, kompetenser och karriär och bygger på en vedertagen vägledningsteori. Studenternas frågor ofta allmängiltiga Under karriärvägledningsgrupperna framkom det att frågor som studenterna bar på i regel var allmängiltiga. Det kunde gälla osäkerhet kring inriktning, påverkan hemifrån, okunskaper om innehåll i studierna/kommande studier, oklarhet kring intressen/inriktning beroende på brist på vägledning i tidigare studier, bristande självförtroende och okunskap om arbetsmarknaden. Utvärdering av karriärvägledningsgrupperna skedde genom kvalitativa frågor. Karriärvägledningsgrupperna var uppskattade, men det var svårt att få tiderna att passa ihop med studenternas tider. Därför är det kanske bättre att förlägga karriärvägledningsgrupperna till sommaren. < Eija Vartiainen, Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor: Goda exempel 15

18 Supplemental Instruction (SI) en inlärningsmetod Supplemental Instruction (SI) är en inlärningsmetod som bearbetar den kunskap som ges på föreläsningar och övningar, och som erbjuds frivilligt till alla teknologer på Chalmers tekniska högskola. Målet med SI är att förbättra studieresultaten och minska avhoppen. Chalmers har använt SI-metoden i olika kurser sedan 1999 med syftet att lära studenterna arbeta i grupp, ge positiva studieförebilder och en högskolemässig attityd till studier. Studenterna förbättrar sin studieteknik, ökar förståelsen i ämnet, samt får problem förklarade på alternativa sätt då mötena leds av en mer erfaren teknolog. SI-ledaren visar på lösningsstrategier SI-metoden erbjuds i svåra kurser som till exempel matematik och programmering och är ett schemalagt komplement till ordinarie undervisning. SI-ledarna tillför ingen ny ämneskunskap utan stimulerar och underlättar förståelsen. De använder en frågeteknik som får deltagarna att arbeta aktivt och tillsammans diskutera problemlösning. SI-ledaren fungerar som en moderator när mötena struktureras upp och när ledaren visar på olika lösningsstrategier. SI-ledarna genomgår en tvådagarsutbildning och arbetar sju timmar i veckan. En metodhandledare (till exempel en studievägledare eller lärare) stöttar SI-ledarna genom att ge dem feedback. På så sätt sä- kerställs metoden. Föreläsaren har regelbunden kontakt med SI-ledarna och får då information om hur kursen tas emot och kan göra justeringar eller repetitioner under kursens gång. SImetoden ger stöd åt föreläsaren genom att kvaliteten i studenternas arbete förbättras. SI-ledaren får genom sina erfarenheter en ökad förståelse för lärande och studier. De förbättrar själva sina kunskaper i ämnet och får gruppledarerfarenhet. < Marie Bernelo Lena Lundström Liknande verksamheter finns även vid andra högskolor: Individuell coachning för juridikstudenter En av hörnstenarna i Bolognaprocessen, och i högskolepropositionen Ny värld ny högskola, är att utbildningen ska leda till att höja studenternas anställningsbarhet. Den nationella strategin för internationalisering har därför som mål att de högskoleutbildade ska vara attraktiva på arbetsmarknaden nationellt och internationellt. Därför erbjöd Handelshögskolan vid Göteborgs universitet juridikstudenter coachning i karriärplanering våren Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ett introduktionsseminarium om livsoch karriärplanering och därefter två individuella coachningssamtal som genomfördes av Career Service. Seminariet var ca en timme och den individuella coachningen bestod av två inbokade samtal där studenterna fick frågor och övningar att fundera på inför både första och andra samtalet. Syftet med den individuella coachningen var att ge studenterna möjlighet att tänka igenom hur de ville använda sin kompetens och hur de kunde styra sin karriär och personliga utveckling. coachningen en möjlighet att göra medvetna val och komplettera sin akademiska utbildning med kunskap om vilka färdigheter de skulle kunna utveckla för att stärka sin anställningsbarhet. Utvärderingsresultaten visar att studenterna var mycket nöjda med den individuella livs- och karriärplaneringen. < Jonna Alfredsson Under vårterminen 2006 erbjöds juridikstudenter som gick sitt tredje studieår på Redskap att göra medvetna val Studenterna fick med den individuella 16 Goda exempel

19 Stöd till studenter som bygger sin examen på fristående kurser Högskolan i Halmstad arbetar för att de studenter som läser till en examen via fristående kurser ska få så bra information som möjligt på vägen mot sin examen. Dessa studenter har inte tillgång till lika omfattande information som programstudenter, som får kontinuerlig information under utbildningens gång. Högskolan i Halmstad har många studenter som läser fristående kurser, till exempel inom beteendevetenskap och ekonomi. Dessa studenter behöver se olika alternativa vägar för att nå en examen. En av idéerna med att läsa fristående kurser till en examen, är att man som student har stora möjligheter att hitta en egen profil på utbildningen. Högskolan har hittills valt att göra föreläsningar riktade till studenter som läser ekonomi. Studenterna har fått information om föreläsningarna via hemsidan, där de också kunnat anmäla sig till föreläsningarna. På föreläsningarna har högskolan tagit upp olika kombinationsmöjligheter, både nationellt och internationellt. Dessutom har exempel på följande profiler presenterats: Entreprenörskapsprofil Internationell profil IT-profil Traditionell profil (Ekonomie kandidatexamen). PA-inriktad profil I samband med presentation av den internationella profilen har en representant från internationella avdelningen deltagit och berättat om alla möjligheter som erbjuds studenterna när det gäller att förlägga delar av utbildningen utomlands inom ramen för högskolans avtal. Lärare som undervisar i ekonomi har också bjudits in till föreläsningarna för att fördjupa informationen. Föreläsningarna innehåller också information om examensregler och vad som är viktigt att tänka på när det gäller dessa regler och skillnaden mellan olika examenstitlar. Översikt över arbetsmarknaden för ekonomer Avslutningsvis har högskolan i Halmstad gjort en översikt av ekonomernas arbetsmarknad. Högskolan gör en uppföljning av programstudenter två år efter avslutad examen och det är ett bra tillfälle att ge konkreta exempel på var studenter har fått arbete efter en viss inriktning. < Annalena Stenljung Studievägledning uppföljning på individnivå Handelshögskolan i Stockholm erbjuder studenter som tagit få eller inga poäng efter en termins studier individuell studievägledning. Målet är att studenterna ska ta sin examen. Studenterna kontaktas regelmässigt i början av andra terminen och proceduren upprepas inför den tredje terminen. Där- efter kontaktas kontinuerligt de studenter som riskerar att inte klara den stipulerade studietiden, som för närvarande är sju år. Studievägledningen på Handelshögskolan i Stockholm samarbetar tätt med institutioner, lärare och handledare i syfte att få studenterna att ta sin examen. < Cecilia Frietsch Goda exempel 17

20 Marknadsför dig själv ett informationspass för studenter Studenterna har numera i större utsträckning en längre väg till ett adekvat arbete efter sin utbildning. Därför har Högskolan i Halmstad satsat på informationspasset Marknadsför dig själv, ett initiativ som är uppskattat av studenterna som en förberedelse för arbetsmarknaden. Arbetslösheten bland akademiker har stigit. Det är inte länge exklusivt att ha en akademisk utbildning. Dessa signaler från omvärlden och studenternas egna önskemål är bakgrunden till att Högskolan i Halmstad hösten 2005 genomförde det första informationspasset under rubriken Marknadsför dig själv. Under ca två timmar togs följande upp: Var finns jobben? (utan spaning ingen aning) Meritportföljen I huvudet på en arbetsgivare Två studievägledare har hållit i informationen. En personalsekreterare från högskolan har deltagit under den senare delen av programmet. Aktiviteten har annonserats på högskolans hemsida och på anslagstavlor. Granskning av vinnande ansökan ett uppskattat inslag Hittills har Högskolan i Halmstad haft fyra informationspass med fullt deltagande. Antalet deltagare i informationspasset begränsades till 20 förhandsanmälda deltagare. I praktiken bestod gruppen av deltagare vilket var en bra gruppstorlek för att kunna föra samtal. Informationspasset var tänkt som ren information men utvecklades och fick karaktären av ett seminarium, eftersom flera av deltagarna hade med sina cv:n och ställde frågor utifrån dem. Ett uppskattat inslag i informationspasset var en granskning av en autentiskt vinnande ansökan och vad i ansökan som gjorde att denna person kom vidare till en anställningsintervju. Andra frågor som diskuterades var vilka meriter som värderas högt av arbetsgivare och hur man mäter och visar drivkrafter/ ambitioner och social kompetens. Utvärderingar av informationspassen har visat att studenterna är nöjda med aktiviteten och att man uppskattar initiativet att ges möjlighet förbereda sig för arbetsmarknaden. Några vill ha mer kunskap om anställningsintervjun. Högskolan i Halmstad kommer att fortsätta att erbjuda studenterna informationspassen eftersom de känts mycket meningsfulla. < Jonas Elfving Kaj Olsson Mentorprogram för tandläkarprogrammet Karolinska institutet driver ett mentorprogram för studenter som studerar till tandläkare. Mentorprogrammet ska ge stöd och vägledning för studenter i deras professionella utveckling till tandläkare. Programmets mål är att introducera mentorskap med reflekterande samtal som ett verktyg för professionell utveckling. öka förståelsen för och uppmuntra ansvarstagande för eget lärande. stödja studenten att utveckla sitt professionella kliniska jag genom att identifiera sina personliga styrkor och svagheter. studenten tillsammans med mentorn ska upprätta en åtgärdsplan för sin professionella utveckling. på ett tidigt stadium identifiera studenter som tvivlar på sitt yrkesval och hjälpa dem att göra en konstruktiv analys av huruvida de ska fullfölja eller avsluta sina studier. Genomförande: En mentor som är en erfaren tandläkare (lärare, specialiststuderande eller doktorand vid institutionen för odontologi, Huddinge), leder en grupp på tre studenter i ett erfarenhetsbaserat reflekterande samtal om deras framtida roll som tandläkare. Gruppen träffas två timmar två gånger per termin under det första läsåret. Träffarna äger rum i en förbestämd lokal, avskilt och ostört. För år 2 5 rekommenderas fortsatta gruppträffar efter behov, men minst en gång per termin. Gruppdeltagarna är aktiva i samtalen genom att bidra med eget material och ge återkoppling till övriga gruppdeltagare. Mentorn följer gruppen under hela utbildningen och ska vara en spegel som bidrar med kloka erfarenheter och hjälper studenterna att sätta upp nya personliga mål. Mentorn ska sträva efter att skapa en atmosfär som inbjuder till djupdiskussion om svåra ämnen, och använda metoder och strategier anpassade för att hantera olika frågeställningar. Studenten utför en självreflekterande analys som noteras i en personlig dagbok före och efter gruppträffarna. Studenten arbetar med en Personal Development Plan för att öka förståelsen för och uppmuntra ansvarstagandet för det egna lärandet. Samtalen genomförs enligt givna ramar och under det första året ges förslag på frågor/ämnen som kan diskuteras i gruppen. Mentorssamtalen utvärderas av mentorn och studenterna tillsammans. < Sofia Tranaeus 18 Goda exempel

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering

Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014 www.hsv.se Rapport 2011:4 R Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning

Ansvar: utbildningsnämnden, sektioner, studerandeavdelning, informationsavdelning Dnr 59-2009-252 Handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 Fastställd av Utbildningsnämnden 2009-02-10 Inledning 1. Utgångspunkter för arbetet med breddad rekrytering 2. Organisation och ansvar 3.

Läs mer

Studier karriär hälsa

Studier karriär hälsa Rapport 2007:24 R Studier karriär hälsa en utvärdering av högskolornas arbete med studievägledning, karriärvägledning och studenthälsovård Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning

Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Supplemental Instruction SI Samverkansinlärning Leif Bryngfors & Joakim Malm Nationellt utbildnings- o utvecklingscentrum för SI Lunds Universitet Enkel idé Organiserar grupper (8-15 studenter ) SI-ledare

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare:

Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Cirkulärnr: 2001:29 Diarienr: 2001/0399 Handläggare: Gigi Isacsson Sektion/Enhet: Socialtjänst, skydd och säkerhet Datum: 2001-02-22 Mottagare: Socialnämnd el motsvarande Individ-/och familjeomsorg Rubrik:

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014

Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Sammanställning av enkät till doktorander i socialt arbete. Nationella forskarskolan i socialt arbete, augusti 2014 Enkäten skickades ut i första halvan av augusti 2014. Sista svarsdatum var den första

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida 1 (8) 2 (8) Verksamhetsplanen beslutas av fullmäktige och är ett av de styrdokument genom vilka fullmäktige styr LinTek. Verksamhetsplanen tas fram med LinTeks måldokument som grund och aktuella fokusområden.

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 1(5) BESLUT 2009-05-14 Dnr SU 40-0492-08 Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet Inledning Stockholms universitets huvuduppgift är att bedriva utbildning och forskning av

Läs mer

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag

Rapport 2007:2 R. Likabehandling. ett regeringsuppdrag Rapport 2007:2 R Likabehandling ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Likabehandling ett regeringsuppdrag

Läs mer

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade )

Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet (Reviderade ) 1 (6) Riktlinjer för studie- och karriärvägledning vid Stockholms universitet 2013-2015 (Reviderade 2013-03-07) Rektor beslutade 2009-05-14 om Riktlinjer för studie- och karriärvägledning. Enligt dessa

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare»

Nr 2, februari Tipsa en vän om Vägledarinfo! Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Tipsa en vän om Vägledarinfo! Nr 2, februari 2016 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare» Hej, Efter en lyckad terminststart med flera välbesökta välkomstaktiviteter är terminen nu i full gång

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Projektbeskrivning - Säkrare Sex

Projektbeskrivning - Säkrare Sex ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har

Läs mer

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016

Fastställd av årsmötet Verksamhetsplan 2015/2016 Fastställd av årsmötet 0 Verksamhetsplan 0/0 Fastställd av årsmötet 0 0 0 0 Verksamhetsplanen är ett styrdokument för Linnéstudenternas arbete och lyfter upp fokusområden för kommande verksamhetsår. Det

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218

Verksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Lokalt och regionalt arbete

Lokalt och regionalt arbete Lokalt och regionalt arbete Utsatta barn i Åtvidaberg Det är lättare att bygga starka barn än att laga trasiga vuxna Bakgrund 2008 Det var svårt att rekrytera barn till BUS-grupperna Skolpersonal saknade

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013. Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Leva Livet Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni 2013 Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp: Målgruppen kännetecknas av att ungdomarna är aktuella på minst en samverkansmyndighet.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE

FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE FRAMGÅNGSRIKA STUDIER Stöd och service för dig som är student KAU.SE VAD ÄR FRAMGÅNGSRIKA STUDIER? Vad är framgångsrika studier? Inspiration att upptäcka oanade resurser i dig själv, trygghet att utnyttja

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv

Karriärpaketet Vägar vidare. till kunskap om studier och arbetsliv Karriärpaketet Vägar vidare till kunskap om studier och arbetsliv Om karriärpaketet Till dig som vägleder/coachar elever på väg ut i studier eller arbetsliv! Karriärpaketet har utvecklats vid Loughbourough

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Dnr 2013/135 Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet Fastställd av rektor 2014-09-02 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte: 3 Mål: 4 Organisation och ansvar 4 Studie- och

Läs mer

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum:

Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN026 Start och slutdatum: Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik B Kurskod: 2KN02 Start och slutdatum: 020 00 Antal registrerade på kursen: 23 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter

Läs mer

GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA

GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA GRUPPVÄGLEDNING EN EFFEKTIV METOD VÄLKOMNA LENA COLLIN STUDIEVÄGLEDARE/HDK Lena Collin, Studie-och Karriärvägledare Göteborgs universitet/högskolan för Design och Konsthantverk Studie-och yrkesvägledarexamen

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN 2014/2015 Näringslivsutskottet Näringslivsutskottet (NU) verkar som en länk mellan Föreningen Ekonomernas medlemmar och näringslivet. Genom projekt och event skapar utskottet en bra kontakt

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad nivå vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 2001-06-20 Reviderad 2004-12-01, 2006-12-21, 2010-04-13 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledningen Mål och riktlinjer för studievägledning på grund- och avancerad

Läs mer

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN

NYA NATIONELLA RIKTLINJER FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Missa inte vårens missbrukskonferens! Nu genomför SIPU för tredje gången den mycket uppskattade konferensen om Socialstyrelsens nya riktlinjer för missbruks- och beroendevården. Du har nu återigen möjlighet

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Syfte och övergripande långsiktiga mål

Syfte och övergripande långsiktiga mål Syfte och övergripande långsiktiga mål Sektionen för Industriell ekonomi Inom Teknologkåren vid Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet Antagna 2014-04-10 Senaste ändringar tagna 2014-04-10 SektionenförIndustriellekonomi

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Studenthälsouppdraget

Studenthälsouppdraget Studenthälsouppdraget - exempel på regional samverkan med universitet och högskola Annika Frykholm, Folkhälsomyndigheten Lennart Rådenmark, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Haid, Länsstyrelsen Uppsala

Läs mer

Mindre fylla med större ansvar METODEN. Ansvarsfull Alkoholservering. Studentkårer i samarbete. Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren

Mindre fylla med större ansvar METODEN. Ansvarsfull Alkoholservering. Studentkårer i samarbete. Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren Vem har ansvaret? Mindre fylla med större ansvar Studentkårer i samarbete Länsstyrelsen Kommunen Studenthälsan Studentkåren Trollhättan Skövde Hur skall jag veta vad som är LAGOM? NEJ eller OK? Göteborg

Läs mer

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005

Rapport 2006:19 R. Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Rapport 2006:19 R Ansökningar om andra behörighetskrav än standardbehörigheter år 2005 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet

Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Juseks fem punkter för utbildningskvalitet Fokus på kvalitet i den akademiska utbildningen Kvalitet är ett svårfångat begrepp. Jusek har definierat vad vi anser vara de fem viktigaste kvalitetsaspekterna

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016

Alla vinner på väl underbyggda val. Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 Alla vinner på väl underbyggda val Mikaela Zelmerlööw, Agnetha Kronqvist & Jan Lindblom 19 maj 2016 3. Undervisning och samverkan Läraren bör i undervisningen - ge eleverna möjlighet att utveckla en

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Rektorer enligt sändlista

Rektorer enligt sändlista Rektorer enligt sändlista Utvärderingsavdelningen Aija Sadurskis BESLUT 2003-12-16 Reg.nr 641-2642-03 Uppföljning av rätt att ge specialistsjuksköterskeexamen Regeringen införde den 1 mars 2001 en ny yrkesexamen,

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder

Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder 071217_KMH_Policy_funktionshinder.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för stöd till enskilda studenter med funktionshinder Beslutad av rektor 2007-12-17 Med tillägg: Information till studenter

Läs mer

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24

Västerås. Årets förebyggande kommun år 2011. Drogfocus 2012-10-24 Västerås Årets förebyggande kommun år 2011 Drogfocus 2012-10-24 Kriterier Policy för alkohol & drogförebyggande arbete som är aktuell och innehåller mätbara mål som följs upp Persona avdelad för det drogförebyggande

Läs mer

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder

Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Handlingsplan för pedagogiskt stöd till studenter med funktionshinder Dnr MIUN 2009-436 2009-02-24 BAKGRUND PROBLEMBESKRIVNING... 3 SYFTE OCH MÅL... 4 VEM GÖR VAD?... 4 Studenten har som ansvar att:...

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.

Utveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag

ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverkets rapportserie 2005:10 R ANSÖKNINGAR OCH BESLUT OM ANDRA KRAV ÅRET 2004 Regeringsuppdrag Högskoleverket 2005 Högskoleverket

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning

Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Rektor Umeå universitet Juridiska avdelningen Verksjurist Pontus Kyrk Umeå universitets samarbete med Säljhögskolan avseende uppdragsutbildning Bakgrund Högskoleverket har uppmärksammat att Handelshögskolan

Läs mer

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03

Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan

Läs mer

Hjärnkoll förändrar attityder

Hjärnkoll förändrar attityder Datum 2012-06-01 Diarienummer 2012/0002 Hjärnkoll förändrar attityder Uppföljning och effektutvärdering av Hjärnkoll Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2012 Titel: Hjärnkoll förändrar

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

TSL-omställning på Right Management

TSL-omställning på Right Management TSL-omställning på Right Management Om Right Management I nära 30 år har Right Management skapat, utvecklat och förbättrat omställningsprogram till stöd för människor som av olika anledningar befinner

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge

Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Bilaga III Utvärdering av Ambassadörsutveckling i Skåne/ Blekinge Slututvärdering Företagarringen Som en del i Ambassadörsprojektet ingår enligt projektplanen att Skapa och utveckla 1-2 företagar/verksamhetsringar

Läs mer

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder

Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Promemoria 2009-08-26 Fler utbildningsplatser och förstärkta arbetsmarknadsåtgärder Den ekonomiska krisen har präglat världen i snart ett år. Det som startade som en finansiell bubbla har övergått till

Läs mer

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola.

INLEDNING. Det systematiska kvalitetsarbetet inom området synliggörs i den årliga verksamhetsberättelsen för Åre gymnasieskola. Elevhälsoplan 16 17 INLEDNING Syftet med elevhälsoplanen är att, utifrån nationella styrdokument och skolans beprövade erfarenhet, skapa struktur och kultur på lokal nivå för att trygga kvalitén i skolans

Läs mer

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet Riktlinjer Fastställt av fakultetsstyrelsen 01-06-20 med ändring 2004-12-01 Dnr M:A9 46/2001 1 Studievägledarna Riktlinjer för studievägledning vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet I högskoleförordningen

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel

Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Försöksverksamhet med övningsförskolor i Göteborgs Stad per stadsdel Askim Frölunda Högsbo Centrum Lundby Majorna Linné Norra Hisingen Västra Göteborg Västra Hisingen Örgryte Härlanda Östra Göteborg Askim

Läs mer

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete

Folkhälsomyndighetens återrapportering av regeringsuppdrag om fortsatt utbildning i föräldrastödjande arbete Socialdepartmentet 103 33 Stockholm Handläggare Elsa Rudsby strandberg Vårt ärendenummer 03984-2014 Ert ärendenummer S2014/4634/FST Datum 2016-05-01 Sida 1 (10) Folkhälsomyndighetens återrapportering av

Läs mer

Kollegial konsultation

Kollegial konsultation Kollegial konsultation Årlig rapport Liselott Svensson Mars 2012 Bun Dnr 2012/89 2012-03-30 1 (5) Innehåll 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. KVALITETSRÅDGIVARE...2 4. ARBETSGÅNG VID KOLLEGIAL KONSULTATION...2

Läs mer

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012

Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1 (7) 2009-02-19 Dnr SU 29-0405-09 Stockholms universitet Studentavdelningen Stockholms universitets handlingsplan för breddad rekrytering 2009-2012 1. Inledning Stockholms universitet - Det öppna universitetet

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ)

Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Presentation av Kliniskt utvecklingsår (KUÅ) Bakgrund Önskemål om yrkesintroduktion Arbetsmiljö Rekrytering/Personalomsättning Central finansiering Syfte Syftet med KUÅ är främst att säkra en yrkesintroduktion

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer