Hjalmar Blom q vist fyller 75 år! Ett sug som aldrig förr efter. Det blev 410. miljoner kronor!

Transkript

1 *mw*m^mmmmmm*mmmm Arbetsledare från Tomteboda Postterminal studerade arbetsrutiner vid DC Uppsala. En givande träff som ska följas upp med motsvarande visit på Tomteboda, säger distributionschefen Larseric Wegerstedt. Sidan 5 mm På DC Gävle händer det saker: ICA Hakons största volymökning ICA Hakons första höglager Ny storhushållsavdelning med ICA Hakons första kvinnliga storhushållschef Sidan 3 Ett sug som aldrig förr efter Godisexperterna från ICA Inuret t gör kundbesök hos Viteils, en servicebutik i centrala Göteborg. Fr.v.: Jan-Erik Olausson, butiksägaren Hans Viteli, Christian Ljungqvist och Mikael Anden. Nr 6 Torsdogan den 2 maj 1985 lösgodis! Du är sannerligen inte ensam om du är godissugen. Alla äter godis idag. Från minstingen till pensionären. Ingen tycks kunna motstå denna mångfald av färgglada sötsaker som numera finns prydligt exponerade i blänkande plexiglasburkar i nyöppnade godisbutiker vid vartenda gathörn! ICA Thurett i Göteborg, Eol-dotter med snabbgrossverksamhet, säljer för runt kr lösgodis per vecka tiu en enda konfektyrbutik i innerstaden. Svea Choklad har sålt drygt 100 ton lösgodis till ICA-butikerna under första kvartalet i år! Experterna tror att trenden kommer att stå sig i varje fall under det närmaste året. Klart för några dagar sedan: VD Frans Henrik Schartau: ICA:s årsresultat 1984 Det blev 410 miljoner kronor! ICA-företagens totala omsättning uppgick till 22,8 miljarder kr, en ökning med 2,7 miljarder jämfört med förra året. Ett utomordentligt tillfredställande resultat. Vi kan konstatera att detaljhandeln trots allt blev något bättre än 1983, vilket känns bra. Speciellt glädjande är också att vi under ett framgångens år kan dela ut de första resultatpremierna till våra anställda. Alla detaljer kring "Resultat 84" presenteras i nästa nummer av lca-kontakten. VD Lam-Gunnar Hansson avtäckte företagets nya logotype vid en högtidlig ceremoni. Hjalmar Blom q vist fyller 75 år! Jubileet firades med pompa och ståt. Bland annat med presentation av den nya logotypen, nytändningsdag för hela personalen samt en oförglömlig festmåltid. SidanS

2 Ma artigheten vara längst! Det är på modet igen att vara artig. Att öppna dörrar för varandra, att till och med le mot varandra! Flickorna har blivit damer igen. De bär dräkt, höga klackar och hatt. Våra män har lagt jeansen och tenniströjan bland fritidsplaggen och klär sig i välpressade byxor, skjorta, slips och kavaj. Denna helomvändning är för många en fantastisk upplevelse. För våra beteendeforskare kommer den dock inte helt oväntat. De har konstaterat att depressionsperioder oftast framkalla ett behov hos oss människor att trots alla motgångar göra ett ytterst välmående intryck utåt. Vilket går att åstadkomma genom att man klär sig prydligt och uppträder korrekt. Goda tider nonchalant klädsel, slappt uppträdande. Dåliga tider välvårdat yttre, artiga maner. Tuff och egoistisk För bara tio år sedan betraktades man som hopplöst mossig om man visade minsta tecken på artighet eller på annat sätt avslöjade att man var en omtänksam person. Här gällde endast tuffa tag: Det struntar jag väl i. Lägg dig inte i det här. Har inte tid. Vill ha mer betalt, och Det får du banne mig sköta själv! Jobbet var ett nödvändigt ont, arbetskamraterna trista och chefen en komplett nolla. Man hade det så bra att man inte behövde bry sig om sin omgivning längre. Slafsiga, lappade jeans, urblekta T- shirts och ovårdat långt hår var ytterligare ett bevis för att man struntade i allt. Ordet tack förekom sällan då man kommunicerade med varandra. Man bad heller inte någon om hjälp. Man skötte sig själv och ignorerade sin omvärld. Ett enkelt litet leende Så kom det kärva 80-talet. Konkurserna ökade, arbetslösheten likaså, pengarna blev mindre värda och man var tvungen att knappa in på det mesta. Janne Carlzon var en av de första som bestämde sig för att vända på trenden. För att lyckas måste vi själva bjuda till, förkunnade han och startade de berömda charmkurserna. Hela svenska näringslivet fick sig en tankeställare. Mannen har ju rätt! Så enkelt ar det. Visa serviceandan, bry dig om din medmänniska, var vänlig, ha tålamod, se positivt på tillvaron! Det uppskattar dina kunder och ditt före-' tag får ny vind i seglen precis som Janne Carlzons flygbolag som redan efter några års ansträngningar blev belönat med titeln" Airlineof the Year". De flesta företag med näsa för de rätta trenderna hakade på. Man utbildade och motiverade sin personal. Man poängterade hur viktigt det var att själv ta första steget till ett leende. Sedan dröjde det inte länge förrän man fick det eftertraktade gensvaret: kunden uppskattade omtänksamheten, han kom tillbaka och affärerna började blomstra på nytt. Värme och vänlighet Fler och fler anammade den nya stilen. Världen blev åter vänlig och omtänksam och serviceminded....den artige maken Fru Larsson till sin äkta hälft: Herr Johansson här bredvid ger sin fru en kyss varje morgon innan han går till jobbet. Varför kan inte du göra det också? Är du inte riktigt klok! Jag känner henne ju knappt. Wickmans, god middag! säger växeltelefonisten. Tyvärr är Bengt Andersson upptagen i telefon. Kan jag lämna ett meddelande? Have a nice day, står på våra kassakvitton. Får jag bjuda på en kopp kaffe medan ni väntar, undrar flickan i receptionen. Taxi. Var vänlig vänta några minuter. Det är några kunder före er, säger en automatisk telefondam i taxiväxeln. Var så god, säger vår arbetskamrat och öppnar dörren åt oss. Härliga tider, strålande tider! Må artigheten vara länge! GRAVIDITET OCH BILD SKARMS- ARBETE Oklart om riskerna Kvinnorna som arbetar vid bildskärm på försäkringskassorna tycks löpa större risk än andra att föda barn med allvarliga missbildningar. Det är det preliminära resultatet av en undersökning som presenterades i tidningen Försäkringsanställd för 14 dagar sedan. Dessa kvinnor födde 2,6 procent barn med allvarliga missbildningar. Normalt räknar man med 1,7 procent. Ändå anser forskarna att den högre procentsatsen inte behöver ha något samband med bildskärmarna, utan lika gärna kan orsakats av stress. Alltjämt råder alltså oklarhet, och undersökningarna fortgår. Avtal på gång? Den 9 april gjorde arbetsmarknadsminister Anna- Greta Leijon enligt Dagens Nyheter följande uttalande, sedan hon diskuterat riskerna med bildskärmsarbete med ett antal forskare: Ingen kan påstå att det är riskfritt att arbeta vid dataskärm. Det vet vi helt enkelt inte. Vi måste göra något åt den oro som många kvinnor känner: Ska jag våga arbeta vid bildskärm? Redan oron kan leda till missfall. Därför bör kvinnorna slippa arbeta vid bildskärm om de önskar det. En del organisationer har lokala avtal om att gravida kvinnor skall kunna slippa arbeta vid bildskärm. Men jag skall försöka få arbetsmarknadens parter att komma till avtal för hela landet.... om intresset för fackligt arbete Tyvärr är våra medlemmar i dag endast intresserade av vad de får i lönekuvertet. Man borde engagera sig lika mycket i till exempel arbetsmiljöeller säkerhetsfrågor, allt som rör det praktiska jobbet, anser Åke öström (bilden), Handels ordförande på ICA Hakons DC Luleå. I dag kommer ingen frivilligt till mötena. Om det nu beror på att man helt enkelt är passiv och bekväm, eller om man känner sig för dåligt insatt i fackliga angelägenheter det vet jag inte. Möjligen båda delarna. Vi borde satsa mera på att motivera medlemmarna genom att utbilda dem, ordna studiecirklar. Är man skolad i ämnet ökar intresset automatiskt. Man stärker även sitt självförtroende, vilket man kan ha nytta av i många andra sammanhang. ICA AB Jan-Ake Johansson Jan-Åke Johansson anställs from som redovisningschef. Han kommer närmast från Svenska AB Navigatör, där han ansvarat för redovisning för ett 15-tal bolag. ICA Eol Inköpare/säljare Färskvaror till ICA Snabbgross öst i Jönköping. Den sökande bör ha erfarenhet av färskvaruhantering. Han/hon skall vara en utåtriktad och positiv person, veta vad aktiv försäljning innebär samt ha erfarenhet från butiksledet. Närmare upplysningar lämnas av Bo Wickström, tel Allround-kunnig medarbetare till ICA ThUrett Snabbgross i Alingsås. Den sökande bör vara idérik, utåtriktad samt ha förmåga att följa upp företagets intentioner. Ett plus är om han/ hon tidigare har arbetat med konfektyrsortimentet. Ytterligare upplysningar lämnas av Christer Peterson, tel Inköpare/säljare Storkök till ICA Snabbgross öst i Växjö. Den sökande bör ha erfarenhet av storköksverksamhet. Han/ hon skall vara utåtriktad och positiv och veta vad aktiv försäljning innebär, gärna med erfarenheter från butiksledet. Närmare upplysningar lämnas av Thomas Olsson, tel Inköpare/säljare Färskvaror till ICA Snabbgross öst i Kalmar. Den sökande bör vara kunnig i färskvaruhantering och ha erfarenheter från butiksledet. Han/hon skall var utåtriktad och positiv och veta vad aktiv försäljning innebär. Närmare upplysningar lämnas av Lars Törngren, tel Inköpare/säljare Färskvaror till ICA Snabbgross öst i Växjö. Den sökande bör ha erfarenhet av färskvaruhantering. Han/ hon skall vara utåtriktad och positiv samt ha arbetat i butiksledet. Närmare upplysningar lämnas av Thomas Olsson, tel Konsulent till ICA Snabbgross öst i Växjö. Den sökande bör ha arbetat inom dagligvaruhandeln. Han/ hon skall vara idérik och ha förmåga att ge varje kund sin speciella lösning på profil, sortiments- och marknadsföringsfrågor. Han/hon måste kunna arbeta självständigt och vara en god organisatör och arbetsledare. Närmare upplysningar lämnas av Thomas Olsson, tel Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till ICA Eol AB, Personalavdelningen, Göteborg. ICA Hakon Konsulent med ekonomisk inriktning till DC Östersund. Befattningen är nyinrättad. Konsulenten skall bl a arbeta med ekonomifrågor, personalplanering, butiksutrustning och marknadsfrågor. Den sökande bör ha praktisk butikserfarenhet samt en bra ekonomisk utbildning. Ytterligare upplysningar lämnas av Roger Johnsson eller Christer Swenson, tel Marknadskonsulent till DC Järna. Värdefulla kvalifikationer i denna befattning är praktisk butikserfarenhet, ekonomisk utbildning, analytisk förmåga samt stort intresse för marknadsfrågor. Ytterligare information lämnas av Börje Duberg, tel Inköpare Kolonial till DC Järna. Den sökande bör ha vana från inköpsarbete, ha ordningsminne, bra samarbetsförmåga samt gärna erfarenhet från försäljningsarbete. Närmare upplysningar lämnas av Ingvar Johansson, tel Säljare/inköpare Färskvaror två halvtidstjänster, till DC Järna. De sökande bör ha erfarenhet från säljarbete, gärna erfarenhet från detaljhandeln, god kontaktförmåga, samt eventuellt även kunskap om varuområdet. Närmare upplysningar lämnas av Sture Wahlsten, tel Säljare/inköpare Frukt & Grönt till DC Järna. Den sökande bör ha säljinriktad läggning, gärna med detaljhandelserfarenhet, samt ett stort intresse för marknadsföring. Närmare upplysningar lämnas av Leif Ring, tel Ekonom/redovisningsman till DC Östersund. Den sökande bör ha examen från högskola med ekonomisk inriktning eller 3-årig ekonomisk linje vid gymnasium, praktikvana, förmåga att tolka och analysera bokslut samt förmåga att självständigt ta initiativ till stimulerande samtal med kunderna. Ytterligare upplysningar lämnas av Gunnar Svensson, tel Produktchef Färskvaror och Djupfryst till HK i Västerås. Den sökande kan ha varierande bakgrund, men bör ha viss erfarenhet av varugruppen, hyggliga kunskaper i engelska, vara serviceminded samt kunna sköta inköpsförhandlingar. Närmare uppgifter lämnas av Björn Leinmark, tel Sekreterare till huvudkontorets dataavdelning. Arbetsuppgifterna utgörs av sedvanliga sekreterareuppgifter för avdelningssekretcrare. Meriterande är ADB-utbildning i någon form. Ytterligare upplysningar lämnas av Ragnvald Eriksson, tel Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till ICA Hakon AB, Personalavdelningen, Västerås.

3 3 Spännande start för Storhushåll DC Gävle ökar mest. "Vi skall se möjligheterna, inte svårigheterna." Med det mottot går man på DC Gävle ut i sin hitintills lyckosamma kamp om marknadsandelarna års budget överträffades med 34 miljoner och man räknar optimistiskt med nya framgångar. Men hur kommer det sig egentligen att man under dessa kärva tider just i Gävle når så anmärkningsvärda resultat? Bl a den här gruppen skall göra den nya storhushållsavdelningen vid DC Gävle till en lysande affär. Fr v Erland Björn, Ake Söderberg och Egil Nyhlén. Sittande avdelningschefen Christina Orrsten. Storhushåll är en tuff marknad och våra blivande konkurrenter kommer med all säkerhet inte att släppa till grepp frivilligt, säger Erland Björn. Om några dagar startar DC Gävles nya storhushållsavdelning sin verksamhet och försäljningschefen Erland Björn förnekar inte att det känns litet pirrigt så här strax före. Tidigare har DC Borlänge skött distributionen även I i Gävle-området. Man skall I fortfarande inte konkurrera, I bara samarbeta. Själv har Erland Björn arbetat med storhushåll i femton år och är ganska säker på att allt skall fungera till belåtenhet. Lysande utsikter Tidigare har man haft problem med vissa utrymmen, men i och med att det nya hög- och smalgångslagret togs i bruk var de bekymren ur världen. Erland Björn: Vi har flyttat in artiklar från kolonial och skall nu också bygga om frysen till smalgångsteknik. Alla förbättringar kommer att ge oss rent otroliga möjligheter. Kunderna man i första hand vänder sig till finns på den institutionella sidan, sjukhus och skolor t ex. Men det finns också en växande marknad bland gatukök, restauranger och pizzerior. Transporterna är tänkta att ske med ordinarie bilar, men i trängda lägen kan man också tänka sig extrabilar för närdistribution. Avslutningsvis säger Erland Björn: Vi börjar med tre säljare. I nästa vecka tar vi över några redan etablerade kunder från Borlänge. Efter en övergångsperiod under sommaren satsar vi sedan på hårdkörning med början augusti. Sven Wesström Försäljningschefen Erland Björn har svaret: Jag vågar påstå att det är den goda sammanhållningen som gjort susen. En gemensam anda kombinerat med känsla för "Team ICA". Större köptrohet Butikerna inom Gävles DC-område sprängde under 1984 för första gången miljardvallen ifråga om omsättning. En undersökning visar också att butikernas köptrohet gentemot DC ökat markant. Speciellt roligt är det att den ökat även inom färskvaror och frukt och grönt. Där är konkurrensen hårdare än inom kolonial, påpekar Erland Björn. Fortfarande är dock kolonial den största biten, men på special har man haft ett bra år: Vi hade ett klart plus i volymen och även i budgeten. Den bästa utvecklingen inom hela ICA Hakon. "Team ICA" Nu har man emellertid nått en bra bit in på det nya året och fjolårssiffrorna gäller inte längre. Arets budget är framlagd och Erland Björn kommenterar: Tuff men realistisk. Förra årets volymökning var 4.5 procent och i år räknar vi med 3.3 procent. För att nå det djärva målet krävs givetvis ett hårt och målinriktat arbete. Vi skall mobilisera hela "Team-ICA"-andan och bl a satsa på direktbearbetning av butikerna. Vidare skall vi försöka stärka intresset för specialvaror. På något sätt skall vi nå målet även i år. t DC Gävle ökar mest inom ICA Hakon. Det beror på känslan för "Team ICA "sägerekonomichefen Erland Björn. Christina blir chef Hon började sin bana på hotell Savoy i Malmö. Sedan dess har hon hunnit driva ett högfjällshotell i Salen, varit postkassörska, konsulent och resande i varm korv. Just nu är hon utsedd till chef för DC Gävles storhushållsavdelning, som drar igång sin verksamhet om en vecka. Christina Orrsten är namnet och just nu funderar hon över hur hon skall tackla sitt nya arbete. Ett tufft men spännande jobb, säger hon själv. Vi siktar på att bli bäst och det handlar hela tiden om service. Jag tänker personligen lägga ned mycket arbete på kundkontakter och inte sitta vid det här skrivbordet mer än nödvändigt. Många jobb Som framgår av ingressen har Christina sysslat med litet av varje innan hon slog sig ner i Gävle. Det där med hotelljobb hänger samman med att jag är av gammal krögarsläkt, född och uppvuxen på hotell och restauranger. Jobbet som postkassörska var ett olycksfall, men lyckligt så tillvida att jag fick en ekonomisk utbildning. Det sista jobbet före Gävle var som _ konsulent för AB Lithell bilmil om året och helt ansvar för 150 kunder i Dalarna och Hälsingland. Det var i kärvaste laget men Christina gillar tuffa tag. Hon tar sin nya anställning som en utmaning. Just nu pluggar hon sortimentkännedom och ICA-rutiner för fullt: Egentligen har jag många andra intressen vid sidan av jobbet, men eftersom jag är gift och har två barn och en hund har jag fullt upp att göra ändå. Jag är en naturmänniska, men en kvinna i karriären får inte mycket tid över. Jag gillar att arbeta och får väl vänta med att njuta av friluftslivet till senare, avslutar Christina Orrsten vårt samtal. IVu satsar Som första DC inom ICA Hakon satsar man nu på ett höglager i Gävle. Sedan en månad tillbaka är driften i full gång och hittills har allt fungerat mer än tillfredsställande. man Det nya höglagret har förenklat varuhanteringen avsevärt, säger distributionschefen Ake Söderberg. En av anledningarna till bygget var helt enkelt den att varenda kvadratmeter av i Gävle tomtmarken redan var bebyggd. Endast uppåt fanns byggnadsutrymme kvar och det var bara att acceptera. Sex våningar högt blev det nya lagret. Ett utmärkt sätt att utnyttja takhöjden till fullo, påpekar Ake Söderberg. Det nya systemet är också ryggvänligt genom att det alltid gör det möjligt att stå på rätt nivå och plocka varor. Det kan i sammanhanget nämnas att man på DC Borlänge infört högplockning av djupfryst och att det förefaller högst sannolikt att man även på andra DC uppmuntrade av framgångarna i Gävle snarast tar upp frågan om höglager till behandling.

4 4 AB SVEA CHOKLAD Smakfullt ICA-företag Namnet Engelska Karamellfabriken säger i dag förmodligen ingenting för de allra flesta. Säger man däremot Svea Choklad klarnar plötsligt hela bilden. Så heter nämligen företaget i dag. Verksamheten är förlagd till Norrköping och man räknar med att under 1985 sälja godis för 165 miljoner kronor till svenska folket. Antalet anställda är 172. I Norrköpings Tidning meddelades den 8 januari 1887 följande: "Robert Uggla har startat Engelska Karamellfabriken i S:t Persgatan 47, så benämnd därför att han ämnar för första gången i Sverige tillverka s k engelska karameller." Redan samma år ersattes namnet med det mera fosterländska "Svenska marmeladaktiebolaget" och 1920 antog man det nuvarande AB Svea Choklad inköptes företaget av ICA. Som framgår av de redovisade årtalen dröjer det bara två år tills Svea Choklad fyller 100 år och till den celebra händelsen skall vi i sinom tid återkomma. Under mellantiden skall vi lyssna litet försiktigt på historiens vingslag. Intressant bransch När nyssnämnde Robert Uggla startade Engelska Karamellfabriken betraktades hans förehavanden med stort intresse av framför allt två personer, köpmannen Wilhelm Carlström och disponenten Thure Billsten. De hade redan tidigare uppmärksamheten riktad på sötsaksbranschen och sökte nu snabbt kontakt med Uggla. De slog sig ihop med ytterligare några likasinnade och fick också igång tillverkningen lagom till julhandeln På den tiden rådde ingen trängsel på marknaden. I hela landet fanns det endast två choklad- och tio karamellfabriker med sammanlagt 112 anställda. År 1920 då namnet Svea Choklad antogs hade enbart det företaget 280 anställda. Slitjobb Intresset för sötsaker var stort ute i Europa och spred sig givetvis också till Sverige. Experter från Tyskland och Frankrike kom hit för att lära oss konsten att tillverka de attraktiva varorna. För den vanlige fabriksarbetaren var dock livet ingalunda någon dans på rosor. Femtionio timmar i veckan var en normal arbetstid, man jobbade från sju på morgonen till sju på kvällen med en och en halv timmas lunchrast. Utom på lördagarna, då fick man gå hem redan klockan sex. År 1907 var begynnelselönen runt tio kronor i veckan. Svällande sortiment Sortimentet breddades och blev mer och mer raffinerat. En priskurant från 1903 visar på en häpnadsväckande samling läckerheter. Många står sig fortfarande. Hallon- och lakritsbåtar. Geléhallon, punchknappar och brända mandlar. För att inte tala om Kungens av Danmark bröstkarameller. Alla bär de fortfarande sina år med heder. Handarbete Att göra konfekt kunde stundom påminna om rena konsthantverket. Maskiner var mer eller mindre okända i seklets begynnelse. Allt gjordes för hand och personalen utbildades genom praktiskt arbete. Man doppade praliner, gjorde marsipan, drog karamellsmet och skalade frukt. Sista länken i tillverkningskedjan var förpackningen. För detta krävdes ett särskilt handlag. Först när den anställda gått igenom alla faser i utvecklingen fick hon det var ett Konung Gustaf VI Adolf betraktar de dragépannor som på den tiden var hypermoderna. Numera sker drageringen på elektronisk väg. Till vänster på bilden syns förre ICA-direktören Stig Svensson och nuvarande VD Hans Selleby. utpräglat kvinnligt arbete förtroendet att packa praliner. De stora lyxiga chokladkartongerna med sitt smaskiga innehåll var företagets ansikte utåt. De exponerades i konfektyraffärernas skyltfönster och måste för den skull vara särskilt attraktivt förpackade. Upp och ner År 1927 flyttade Svea Choklad in i nybyggda fabrikslokaler. En fullständigt modern maskinell utrustning gjorde att man snart kunde öka produktionskapaciteten med femtio procent, från 600 till 900 ton om året. Den tekniska utvecklingen runt omkring gick emellertid lika raskt framåt och konkurrensen hårdnade efter hand. Företaget fick allt svårare att hävda sig. Det är här ICA börjar komma in i bilden. Svea Choklad var i stort behov av en genomgående översyn när företaget 1950 övertogs av ICA. I första hand var det en fråga om att överleva. Ett tjugotal företag i choklad- och konfektyrbranschen hade redan tvingats lägga ned driften. Anpassning De närmaste åren ägnades åt att komplettera den befintliga utrustningen och inrikta tillverkningen på artiklar som framför allt var attraktiva för ICA-handeln. Det innebar bl a att sortimentet skars ned kraftigt. Det tog ända fram till 1968 innan hela investeringsplanen var genomförd. Företaget var åter stabilt och har sedan dess utvecklats i jämn takt och i dag är hela fabriken hypermodernt utrustad. Ljus framtid Just nu äts det mera godis i Sverige än någonsin. Trots detta har vi långt kvar till de stora "snaskarnationerna" England och Schweiz. Det finns således fortfarande mycket att uträtta på den svenska marknaden. Hans Selleby VD i Svea Choklad sedan 1975 och anställd i företaget sedan 30 år berättar om utvecklingen under 1980-talet. När Livsmedelsverket häromåret tillät försäljning av oemballerat godis förändrades försäljningen och nya butiker växer upp som svampar ur marken. I dag säljs 90 procent av Svea Choklads produkter genom ICA-butikerna medan sju procent exporteras, framför allt till de nordiska länderna. Det bör också i sammanhanget nämnas att man täcker 30 procent av den svenska marknaden då det gäller "hushållsartiklar", dvs blockchoklad och vaniljsocker, bakpulver m m. Nog har det hänt en hel del under årens lopp, summerar Hans Selleby. Ar 1950 tillverkade vi 250 olika produkter. I dag är antalet reducerat till 60 men serierna är i gengäld avsevärt större. Kommer marknaden att öka ytterligare, och i så fall hur kommer utvecklingen att se ut? Det är naturligtvis svårt att skåda långt in i framtiden, men nog tror vi på en fortsatt uppgång ännu ett tag. Sven Wesström Två "sega gubbar" på Svea Choklad. VD Hans Selleby t v och lagerförman Tor Kollberg har jobbat 30 resp 40 år I företaget. Nötter och mandlar sorterades förr för hand.

5 5 Företagskännedom och kalvfilé när Hjalmar Blomqvist fyllde 75 år Det är vanligt att en jubilar får presenter. När Hjalmar Blomqvist AB i Norrköping härom veckan fyllde 75 år var det emellertid precis tvärtom. Dagen till ära bjöd nämligen företaget på en riktig heldagsfest. I ordets rätta bemärkelse; man började tidigt på morgonen och slutade inte förrän i gryningen nästa morgon. Ett jubileum att minnas, tyckte både värdar och gäster. Man fyller 75 år bara en enda gång, resonerade man och slog helt resolut igen företaget för en dag. Dvs sånär som på en telefonist med uppdrag att för dagen hålla kunderna på avstånd. De övriga samlades på DC Linköping ute i Köpetorp där VD Lars-Gunnar Hansson tog till orda för att hälsa de närvarande välkomna samt berätta något om Hjalmar Blomqvists bakgrund. Sedan hände det saker slag i slag under hela dagen. Med korta avbrott då och då för mat, kaffe och nikotinmissbruk berättades om resultatutveckling och affärsidéer. Representanter för ICA-skolan inledde en dialog med publiken om just Hjalmar Blomqvists affärsidé och fick intresserat gensvar. Kanske träffade försäljningschefen Birger Petersson huvudet på spiken. Det finns bara ett slag av affärer som är riktigt bra de som alla tjänar på. Konsument, butik, partihandel och fabrikant. Lärare och elever i glatt samspråk. Fr v Lennart Holmgren, ICAskolan, Monica Hasselberg och Paul Karlsson. Den nya logotypen har fått en modern design. Litet avslappningsövningar emellanåt piggar alltid upp. Så var då det stora ögonblicket inne. Avtäckandet av företagets nya, hittills hemlighållna logotype, som i fortsättningen skall symbolisera Hjalmar Blomqvist AB. Lars- Gunnar Hansson lät täckelset falla och kunde därefter presentera en skapelse i tre nyanser av blått där man i stark stilisering kunde ana bokstäverna HB eller en tekanna med vidhängande pip. Sedan de olika avdelningscheferna låtit åhörarna titta in bakom kulisserna i respektive revir och efter en ny insats av ICA-skolans representanter var det dags att bryta upp. Inte för gott utan bara för att hinna ladda upp inför kvällens övningar i den mera uppsluppna stilen. Glace au four För genomförandet av programmets andra del hade man hyrt in restaurang Druvan, där festsupén stod dukad. Gravlax, kalvfilé med murkelsås och glace au four bjöds det på och för den som inte är gastronomiskt bevandrad kan berättas att det sistnämnda betyder att glassen s a s är stekt i ugn. Ännu var det dock inte slut på överraskningarna. Specialtillverkade blusar och scarves, försedda med den nya symbolen, överlämnades till de kvinnliga anställda, medan den manliga delen fick skjortor och slipsar. En praktfull Orrefors-vas, designad av Olle Alberius och framställd i endast 100 exemplar fick dessutom samtliga anställda ta med sig hem som minne. Mot samma mål Allting har som bekant ett slut och så även uppsluppna fester. De positiva reaktionerna har dock inte låtit vänta på sig. Så här sade t ex Vanja Neldén några dagar efter jubileet: En mycket angenäm dag. Något liknande har aldrig hänt tidigare i företagets historia och alla arbetskamrater jag hittills träffat har varit storbelåtna. Jag tror att det är nyttigt att emellanåt ses utanför arbetsplatsens väggar. Det behöver inte vara så här påkostat,, men heller inte 75 år mellan tillställningarna. Tom Alexanderson, försäljningschef: Vi har tidigare inte varit mycket för tillställningar av det här slaget. Av allt att döma har dock mottagandet från personalens sida varit positivt och det är vi givetvis glada för. Blandningen av information och underhållning tycker vi var väl avvägd. ICAskolans program var trevliga och lärorika. Man måste lära sig att ge och ta kritik. Att få gemensam information om sitt eget företag är också viktigt. Det ger en känsla av att alla jobbar med samma mål för ögonen. Hjalmar Blomqvist AB följer nu upp sitt jubileum med en riksomfattande turné. Under en månads tid håller man s k idédagar och cirka 500 ICA-handlare kommer då att informeras om företagets historia och affärsidé. Sven Wesström Posten sände arbetsledare till DC Uppsala Ett erfarenhetsutbyte mellan arbetsledare inom ICA och Posten har pågått en tid. Från Tomteboda Postterminal kom, i grupper om 25 personer, arbetsledare på besök till DC Uppsala, DC Borlänge och DC Örebro. Varje DC har ställt upp som värdar under två dagar. Larseric Wegerstedt redogjorde för organisationen inom distributionsa vdelningen. ICA-kontakten informerades om de här arbetsledarträffarna av distributionschefen på DC Uppsala, Larseric Wegerstedt: Initiativet kommer från Curt Immerstrand, HK, ICA, Hakon Västerås, som tillsammans med den externe konsulten Håkan Palm och postens utbildningschef Agneta Östberg planerat sammankomsterna. Träffarnas syfte Erfarenhetsutbyte mellan företagen är huvudrubriken. Det programmet kan sedan spaltas upp i många underavdelningar, till exempel: D Chaufförerna och bilarna Vilka krav har en arbetsledare på personalen Resultatlön Olika typer av bonus D Provtjänstgöring Marknadskontakt Organisationsfrågor m m. Givande Vår erfarenhet är att det varit ett par givande dagar vi hade här tillsammans med Postens representanter, säger Larseric. Anders Rahlén, vår ekonomichef, och jag presenterade ICA och hur vi arbetar på DC. Vi gjorde också en rundvandring i våra lokaler och informerade om arbetsledarnas uppgifter. Jag fick den uppfattningen, att Postens besökare var mycket intresserade av den privata sektorns sätt att sköta arbetsledarfunktionen och den service som vi har mot våra kunder. Vi från de tre DC-na kommer att göra returbesök hos Posten Tomteboda, som är en högt mekaniserad, stor arbetsplats med många anställda och det tror jag kommer att ge en hel del beaktansvärda synpunkter för vårt jobb, slutar Larseric. Postens erfarenheter Agneta Östberg, Posten, har följande att säga om träffarna på distributionscentralerna: Vi tycker att det varit intressant och trevligt att få komma till ICA och ta del av ert arbetssätt. I stort har både ICA och vi inom Posten samma ambitioner, då vi båda är serviceföretag, men i detaljer kan det skilja sig åt. ICA:s personalomsättning är till exempel inte lika hög som hos oss i storstadsområdet. På ett av DC:na fann vi också en fungerande plan för informationsvägarna till arbetsledarna och deras personal och den lösningen tyckte vi var bra. Likaså en checklista där arbetsledaren kan kolla att han gjort vad som kan göras, för att information och arbete skall gå enligt planering. Att vi dessutom blivit synnerligen väl mottagna hos ICA bidrar också till att erfarenhetsutbytet hittills varit enbart positivt, är Agnetas slutkommentar. Nils Glaveby