Anna Frändestam, Ekerö Johanna Lindvall-Jeppås, Sollentuna Vecka år Johannes Petri skola Nacka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anna Frändestam, Ekerö Johanna Lindvall-Jeppås, Sollentuna Vecka 11-13 år 2013. Johannes Petri skola Nacka"

Transkript

1 Anna Frändestam, Ekerö Johanna Lindvall-Jeppås, Sollentuna Vecka år 2013 Johannes Petri skola Nacka

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 SAMMANFATTNING... 4 Starka sidor... 4 Förbättringsområden... 4 FAKTA OM ENHETEN... 5 Typ av skola... 5 Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Förskolechefens/Rektors ansvar REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna och Upplands Väsby kommuner. Målet är att öka måluppfyllelsen i förskola och skola. VÅGA VISA baseras på läroplaner för förskola och skola utgår från ett barn- och elevperspektiv stödjer det systematiska kvalitetsarbetet jämför kommunernas skolor VÅGA VISA består av tre delområden: Observationer av pedagoger Självvärdering av medarbetare Kundundersökning till föräldrar och elever Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Förskolechefens/rektors ansvar. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Sammanfattning Johannes Petri skola är en friskola inom Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Skolan präglas av att ha växt snabbt från att ha varit en skola med 80 elever år 2007 till en Förskola år 9 med 723 barn och elever idag. Denna rapport omfattar en observation av förskoleklass upp till årskurs 9 där 558 elever går. Skolan är belägen nära Björkvik centrum i anslutning till Tollare naturområde. Skolgården är stor och bollplan samt lekredskap finns. Bemötande mellan personal och elever är respektfullt och präglas av tillit. Elever tar ansvar för sin miljö. Rutiner som bidrar till ett gott arbetsklimat följs och arbetsro råder. Elever har god kännedom om läroplanens kunskapskrav och lärare är väl insatta i LGR Från årskurs 6 får alla elever en dator. I de yngre åren har elever tillgång till surfplattor och datorer. Verksamheten använder genomgående modern teknik som ett arbetsredskap i skolan. Elevernas kunskapsutveckling dokumenteras digitalt i Unikum, där elever, föräldrar och lärare har tillträde. Bloggar och film är vanligt förekommande till att dokumentera elevarbeten. Innevarande läsår är läsutveckling ett av fyra fokusområden. Alla årskurser arbetar med att förbättra elevernas läsförståelse. Samma test, som genomfördes i början av terminen och efter någon månad senare, visar att förmågan har förbättrats. Ett annat mål är att öka elevernas medvetenhet om sitt eget lärande. Formella forum för demokrati finns, men Elevrådets roll bör tydliggöras och förstärkas. En nystart sker under vår observationsvecka. Arbetssätt för elever som behöver större utmaningar i matematik och naturvetenskapliga ämnen saknas. Starka sidor IKT-satsningen (Utveckling lärande kunskaper sid 10, 14 ) Elevernas kännedom om kunskapskraven i Lgr11 genomsyrar verksamheten (Bedömning och betyg sid 14,15 ) Förhållningssätt mellan elever och personal skapar trivsel och arbetsro (Normer och värden sid 6,8 ) Läsårets fokusmål, som tas fram utifrån analys av skolans kvalitetsarbete, är väl förankrade i verksamheten. ( Rektors ansvar sid 19, 21) Förbättringsområden Utveckla elevdemokrati. Elevråd och klassråd fungerar inte tillfredställande. (Ansvar inflytande sid 20) Utveckla arbetssätt för elever som behöver större utmaningar främst i matematik och naturvetenskap ( Utveckling lärande kunskaper sid 13) Utveckla ämnesintegrering och samarbete mellan lärare i hela skolan/ röd tråd (Utveckling lärande kunskaper sid 11) De nya rutinerna i skolan bör tydliggöras bättre. Delegeringen av arbetsuppgifter ex. vikariefrågan upplevs svårhanterlig och skapar onödig stress hos personalen. (Rektors 1 Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem, som trädde i kraft 1 juli

5 ansvar sid 23) Fakta om enheten Typ av skola Johannes Petri skola i Saltsjö-Boo i Nacka är en friskola inom Pysslingen Förskolor och Skolor AB. Det är en F-9 skola med 723 elever. Vi observerar grundskolan från förskoleklass 2 till årskurs 9, totalt 558 elever. I grunden är skolan treparallellig men detta läsår har årskurs 2 och 3 två parallella klasser. Fritidshem för de yngre och Klubben för elever i åk 4 är integrerade i verksamheten. Skolan ligger i ett område med villor och radhus nära Tollare naturreservat. Skolgården har stora lekytor med leksaksbod och en bollplan. Gården ansluter till en liten skog där elever leker. Skolan har ett eget tillagningskök, där tre kockar arbetar. I matsalen finns en nybyggd scen. Ledning Rektor har övergripande ansvar för ekonomi och pedagogisk utveckling. Han leder skolan med hjälp av en ledningsgrupp. Den består av rektor, två utvecklingsledare samt fyra samordnare, vilka leder var sitt arbetslag Fsk, 1-3, 4-6 och 7-9. Ibland närvarar specialpedagog, administratör och kurator. Gruppen träffas en gång per vecka. Organisation På Johannes Petri arbetar en rektor som har delegerat arbetet med ansvar för kvalitetsarbete och arbete med ansvar att utveckla IKT till två utvecklingsledare. Fyra samordnare ansvarar för var sitt arbetslag, F, 1-3, 4-6 och 7-9. Ca 65 anställda finns i verksamheten vi observerar varav 9 pedagoger leder arbetet på fritidshemmet. Två skolsköterskor har hand om elevhälsan. En skolläkare kommer en gång i månaden och en psykolog tillkallas vid behov. Kurator och specialpedagog arbetar i skolan och en speciallärare finns för åk Fsk-3. Speciallärartjänst för de äldre åren är vakant En SYV 3 hyrs in till skolan inför åk 9:s val till gymnasiet och en pedagog är lokal SYV. Observationens metod Vi observerar Johannes Petri skola 11/3 14/3 samt 20/3 år Under vår observation är många lärare sjuka bl. a idrottsläraren. Åk 6 och 9 genomförde nationella prov och klasser åkte på studiebesök. Under vår observation besöker vi lektioner i samtliga årskurser i olika ämnen besöker vi fritidshemmet besöker vi arbetslagsmöten samt ledningsgruppsmöte intervjuar två av trygghetsgruppens medlemmar 2 Förskoleklass benämns Fsk i fortsatt text 3 Studie- och yrkesvägvalsledare 5

6 besöker vi elevrådet samtalar vi med tre elevrådsrepresentanter från klass 2 samtalar vi med en elevrådsrepresentant från klass 9 intervjuar vi 18 pedagoger från olika verksamheter intervjuar vi specialpedagog intervjuar vi speciallärare i år 1-3 samtalar vi med fyra samordnare intervjuar vi utvecklingsledaren med ansvar för kvalitet intervjuar vi utvecklingsledaren med ansvar för IKT intervjuar vi ett 40-tal elever samtalar vi med skolans lokala SYV intervjuar vi rektor samtalar vi med personal och elever i samband med lektioner, raster och måltider samtalar vi med städ- och kökspersonal intervjuar vi skolsköterskorna Normer och värden Beskrivning Värdegrundsarbetet I likabehandlingsplanen läser vi att skolans övergripande målsättning i värdegrundsarbetet är att På Johannes Petri Skola ska alla känna sig trygga och sedda. Likabehandlingsplanen är förankrad hos all personal. Arbetslagen har läst och diskuterat innehållet. Några elever i äldre åk känner till planen och säger att den handlar om olika typer av kränkningar. Elever är inte delaktiga i framtagandet av planen. Vi ser skolans gemensamma regler sitta uppsatta på väggar väl synliga för alla. Elever säger att de inte deltagit in framtagandet av dessa regler. I de lägre årskurserna från Fsk åk 6 ser vi exempel på hur olika klasser kommit överens om sina egna regler. I trapphuset i byggnaden för de yngre åldrarna (Fsk åk 3) ser vi reglerna bearbetade med bilder. Elever har konkretiserat varje regel på separat papper. I ett gemensamt utrymme är Rastregler uppsatt på en tavla. Dessa beskriver i punktform vad som gäller under raster på fotbolls- och basketplanen. Där framgår att elev kan bli avstängd från fotbollsplanen under en vecka om reglerna inte följs. Elever vi talar med tycker det är OK. Både yngre och äldre elever känner väl till att skolans gemensamma regler finns. Skolan undersöker trivsel och trygghet i skolan i en trivselenkät en gång per år. Den senaste enkäten 2012 visar att de flesta elever trivs bra på skolan och de ger positiva svar i enkäten. Elever vi pratar med bekräftar också detta. Skolmiljön vi möter präglas av vänlig atmosfär både mellan elever och mellan elever lärare. Många elever berättar att de sällan ser någon som ofrivilligt går ensam och de känner inte till något mobbningsfall. När vi ställer frågan vad som är bäst på skolan till elever svarar de Jag har så många kompisar här, Jag har bytt till den här skolan och det är stor skillnad mot min förra. Här är alla vänliga och man är kompis både med tjejer och killar, Lärarna är lite konstiga men jättegulliga. 6

7 Johannes Petri skola har en Trygghetsgrupp 4 som träffas en ggr/månad. De ansvarar för arbetet mot mot mobbning och kränkande behandling. Vi läser i en handlingsplan mot mobbning hur arbetet bedrivs på skolan i dessa frågor. Handlingsplanen finns att hämta på JP.hem 5, säger specialpedagogen. Där läser vi om rutiner som gäller när en elev blivit mobbad eller känt sig kränkt. Ett fall anmäls till rektor och specialpedagog med ett s.k. ärendeprotokoll. Rektor återkopplar till anmälaren och ärendet utreds. Alla anmälningar skickar rektor vidare till Pysslingen centralt. Medlemmar i trygghetsrådet genomför samtal med utsatt elev och den mobbande eleven. Kurator säger att två vuxna alltid närvarar vid dessa samtal. Deltagare i trygghetsgruppen säger: Vi i gruppen stöttar varandra i arbetet med eleverna och det är en styrka. Skolan har nyligen återupptagit kontakten med Friends 6 men har valt att inte använda sig av kamratstödjare, som Friends förordar. Lärare förklarar att de inte vill lägga det ansvaret på enskilda elever. Personalen har vid tre tillfällen gått en utbildning. Då fick skolan temaböcker till olika årskurser med material att arbeta med i klasserna. En fritidshemspersonal i årskurs 2 berättar att eleverna där dramatiserar olika brev i materialet från Friends. De ska filma sina scener när manuset är färdigt, men har ännu inte diskuterat var det ska publiceras. Kurator och specialpedagog berättar att de påminner pedagogerna då och då att de ska använda materialet och lyfta in dessa frågor som teman i alla ämnen. Lärare säger att de kan bli bättre på det. EHT 7 träffas en gång/vecka. Rektor har delegerat ansvaret för EHT till specialpedagogen. Förutom specialpedagog deltar speciallärare, rektor, skolsköterskor, resurslärare och kurator. Vid behov kommer också skolläkaren. Gruppens uppgift är att fånga upp elever som är i behov av olika stöd för må bra och utvecklas i skolan. Ca 20 % av eleverna tas upp i EHT p.g.a. diagnos och sociala problem. Kurator och skolsköterskor har egna mottagningar med drop-in- tid vissa dagar i veckan. Alla elever vi talar med vet vilka de är och var deras rum finns. En elev från de yngre årskurserna visar stolt upp sitt knä, där skolsyster satt ett plåster på hennes skrapsår. Alla elever har hälsosamtal med skolsyster vartannat år. Brevlådor sitter uppsatta utanför kuratorn s rum och utanför skolsköterskemottagningen. Där kan elever anmäla om de ser eller själv blir utsatt för trakasserier. Eleven vi möter känner till dessa brevlådor. I likabehandlingsplanen ser vi inget skrivet om ett medvetet arbete mot ett könsneutralt synsätt. Genusfrågor diskuteras inte, säger lärare vi talar med. Däremot ser vi många exempel på att flickor och pojkar behandlas likvärdigt. En personal i fritidsverksamheten berättar att detta är aspekter som styr upplägget i deras verksamhet t. ex att alla ska testa de aktiviteter som erbjuds under en period för att sedan få välja fritt. Samma tillvägagångssätt finns i slöjden. Elever prövar båda slöjdarterna, trä/ metall och textil innan de i högre årskurser får välja. Båda trä- och metallslöjdslärarna är kvinnor. I medieprojektet Aloha, en lek i skogen som eleverna själva hittat på, spelade en pojke rollen som kung. Han slutade och en ny kung skulle utses. Efter diskussion i gruppen kom man fram till att den rollen lika gärna kunde spelas av en flicka och så blev fallet. Vi läser i Skolverkets Skolblad över Johannes Petri skola att flickor och pojkar når ungefär samma meritvärde i 9:an. Några flickor i åk 7 säger att 4 Trygghetsgruppen består av en representant från varje arbetslag, kurator, specialpedagog, skolsyster 5 Skolans interna hemsida för personal på skolan 6 En organisation som arbetar för att stoppa mobbing. 7 ElevHälsoTeam 7

8 pojkar och flickor uppmärksammas i samma utsträckning av lärarna och att alla är lika aktiva i diskussioner och samtal under lektioner. Förhållningssätt mellan barn/elever och personal Vi ställer en fråga till elever om vad de tycker är det bästa med skolan. Många svarar: Lärarna, som ett första exempel. Elever i alla åldrar uttrycker att de är nöjda med sina lärare som de menar är snälla och hjälpsamma. Lärarna trivs och har roligt tillsammans och det sprider sig till oss elever, säger två nya elever i åk 9. Vi ser att lärare småpratar med elever på raster och eftersom glasdörrar till alla arbetsrum oftast är öppna, kan elever lätt nå sina lärare. Också pedagoger säger att stämningen präglas av respekt. Inte heller mellan olika åldrar ser vi tendenser till att äldre elever har dålig attityd mot de yngre. En personal påpekar att Störst går först inte gäller här. Alla känner tillit till varandra. Pedagoger säger att de är trygga med sina elever också vid utflykter och studiebesök för att de vet att alla uppför sig väl. När alla 9:or besökte Skolbio på Dieselverkstaden berättar en lärare att han ensam ansvarade för gruppen utan att känna oro. Personalen på plats ifrågasatte om det räckte med en vuxen utifrån tidigare erfarenheter av åldersgruppen. Pedagoger menar att elevernas goda uppförande beror både på de vuxnas förväntningar i skolan och på uppfostran hemifrån. Expeditionen vid entrén har öppen disk och dörr. Kanslist och rektor sitter vid sina arbetsplatser synliga från entrén och tar vänligt emot elever som vill prata. Rektor säger att han och alla vuxna i verksamheten måste agera som goda föredömen. Vi får berättat att kränkning och mobbning riktade mot elever på sociala medier har ökat. Små konflikter, säger kuratorn, förvärras snabbt och tillägger att diskussion om hur dessa medier används och vad konsekvenserna blir verkligen behöver tas upp i klasserna. Enligt lärare glöms dessa mjuka värden lätt bort till förmån för fokus på kvalitetsutveckling och betyg/bedömning. De är dock övertygade att rektor tycker dessa frågor är viktiga, men säger att det ändå kommer långt ner på prioritetslistan. En vuxen i skolan påpekar att arbetet mot mobbning är ganska osynlig i verksamheten och efterfrågar tydligare och mer öppen diskussion om dessa frågor. Idag är stämningen god på skolan och få mobbningsärenden inträffar, men ingen vet vad som händer nästa läsår. Beredskap behövs! Elever i de yngre åren berättar att de har fasta platser i matsalen. Läraren har placerat dem vid minst en kompis. Vi ser att lärare sitter med elever vid alla bord. Vi noterar att en del klasser börjar maten med 5 minuters tystnad. En elev förklarar att alla i klassen ska lugna ner sig innan de äter. På lunchen serveras alltid flera alternativa rätter. På skolgården ser vi många rastvakter. Alla bär röd vinterjacka. Det är något som skolan håller all personal med. En lärare berättar att den också skall bäras vid olika studiebesök. Ett bokcafé ligger centralt i skolan. Det är skolans bibliotek under uppbyggnad kombinerat med en cafeteria. Dit kan elever i åk 6-9 gå och köpa mellanmål eller bara sitta och prata. Personalen använder också cafeterian under raster och vi noterar att många informella möten sker där. Både elever och personal uppskattar mötesplatsen, men en elev säger med glimten i ögat: Vi elever vill ha caféet för oss själva. Vi ser att lärare är där elever finns under raster. Alla vi pratar med efterföljer sitt rastvaktsschema. 8

9 Arbetsklimat för barn och elever Vi möter elever som lyssnar på varandra och vi upplever att skolan erbjuder arbetsro. I en Fsk-klass ser vi hur en elev smyger fram och viskande frågar en pedagog om det går bra att han går iväg och snyter sig. Vi noterar i en andra- och i en tredjeklass hur arbetsklimatet tillåter att läraren uppehålla sig länge vid hur man tänker vid problemlösning inom matematiken i stället för att snabbt redovisa resultatet. I gemensamhetsutrymmena bland skolans äldre elever rör man sig lugnt och har en trevlig attityd gentemot varandra och vuxna. En policy i skolan är att lärarna ansvarar för elevernas placering i klassrummen och hur grupper indelas. Ingen elev ska hamna utanför, berättar en lärare. Elever vi talar med har inget att invända utan tycker det är bra. Fritidshemmet öppnar Eleverna som kommer samlas i samma avdelning fram till Därefter går de till sina respektive klasser och arbetar lugnt med valfritt arbete. Fram till fortsätter elever droppa in och då startar morgonsamlingen. Vi ser hur elever sätter sig i ring på golvet och samtalar med läraren om dagen. Vid närvarokoll noterar vi hur pedagogen stannar upp vid varje barn och ställer en personlig fråga. Alla visar tålamod och man lyssnar på varandra. I Fsk säger pedagoger att det är viktigt hur eleverna tas emot på morgonen. En lugn stämning och lugn aktivitet påverkar hela skoldagen. På lektioner ser vi elever arbeta under tystnad, de går runt och hjälper varandra under tyst prat. Lärare påminner tyst eleverna att dämpa rösten om de blir för högludda och de sänker genast rösten för att inte störa de andra. I åk 1-3 möter vi också arbetsro. Elever samarbetar och pratar med dämpade röster. Pedagogerna uppmuntrar samarbetet. Vi upplever att eleverna känner stor arbetsglädje i det de gör. När elever vill prata med läraren/pedagogen lyssnar de intresserat och ger eleven den tid han behöver. I arbetslag 4-6 ser vi elevgrupper utklädda till filminspelning. De har skrivit manus och är förväntansfulla inför filmningen med en surfplatta. De tycker det är roligt. När allt är färdigt ska filmerna visas för föräldrar på föräldramöte. De tar sin uppgift på största allvar. Under en lektion i helklass i åk 7 möter vi elever som förbereder sig inför ett prov. Eleverna går fram till tavlan en och en och ritar atomuppbyggnaden av olika grundämnen. Klassen är knäpptyst och lyssnar och varje elev applåderas när han/hon är klar. När vi rör oss i lokalerna ser vi elever i åk 7-9 sitta och arbeta koncentrerat i mindre grupper på olika platser i skolan. De tycker det är skönt att hitta andra arbetsplatser än i klassrummet och läraren vet att det fungerar bra. Eleverna hjälper varandra när någon inte kommer vidare. Bedömning i text Arbetsklimatet genomsyras av tillit och respekt. Det finns en tydlig strävan bland personal att leva upp till likabehandlingsplanens övergripande målsättning på skolan. Detta ser vi som positivt. Det finns ett fungerande arbete mot mobbning och kränkande behandling, men personalen uttrycker att trygghetsgruppens frågor inte ges tillräckligt utrymme på skolan, vilket vi tycker är en brist. 9

10 Skolan har inget tydligt arbete med genusfrågor. Vi saknar en gemensam planering för dessa frågor. Vuxna är lätt tillgängliga för eleverna, vilket skapar trygghet för eleverna. Glasdörrar till klassrum och arbetsrum skapar transparens som vi bedömer leder till ett gott samarbete på skolan. Elever i Johannes Petri skola har arbetsro på lektioner och det råder lugn atmosfär på raster och på fritidshem, vilket vi anser gynna elevernas resultat och trivsel. Bedömning enligt skala 8 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Stöd till elever att: Bli utforskande, självständiga och nyfikna Alla elever i årskurserna 6-9 har en egen surfplatta som de ansvarar för. Elever från åk 5 tilldelas en egen e-postadress och lär sig dela dokument via Google drive. Även yngre årskurser har tillgång till och använder surfplattor och datorer. Rektors vision är att alla elever ska nå sitt bästa resultat på Johannes Petri skola. Vi läser i skolans IKT-plan att genom att erbjuda eleverna arbetsredskap som surfplatta eller datorer skapas en kreativ arbetsmiljö. Vi ser överallt elever som arbetar på olika sätt med sina datorer exempelvis i bloggar, med program för foto och film, redigeringsprogram mm. Att ha tillgång till ett stort utbud av IKT ökar möjligheterna för eleven att själv få välja en arbetsmetod och ett redovisningssätt som passar och få visa upp sig från sin bästa sida, säger några pedagoger och tillägger att skolans elever är studiemedvetna och vill göra bra ifrån sig. I Fsk delas klasserna i halvklass vilket möjliggör mer individualiserad undervisning och möjlighet att lättare fånga upp elevens intressen. En lärare tar hand om ämnena matematik och svenska i ena halvklassen. Där arbetar man med bokstäver och siffror utifrån läroböcker men också med praktisk matematik. Vi hör hur en grupp ska träna ordningstal med hjälp av musik från musikfestivalen. Eleverna ska säga vilken placering bidragen fick. Elever i åk 2 har under lek skapat ett fantasiland som ligger i skogen bredvid skolgården. Alla elever i tvåans fritidshem deltar i leken. De skapar regler, lagar, personer mm som finns i landet som kallas Aloha. Eleverna skriver manus och ska börja spela in en film i tre avsnitt om landet och det som händer där. På skolans hemsida ser vi en trailer, som annonserar att 8 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 10

11 filmen är under inspelning. Ansvarig pedagog berättar att eleverna är mycket engagerade och intresserade av projektet. I åk 3 besöker vi en lektion i engelska. Klassen består av de två treorna tillsammans med sina två lärare. De samplanerar undervisningen och arbetar ofta i storgrupp. Vid detta tillfälle ska klassen arbeta med klockan. Lärarna spelar upp en teater där de använder olika begrepp. Eleverna tittar förtjust på och vill själva pröva på orden och meningarna. I arbetslag 4-6 pågår ett temaarbete under 8-veckor med namnet Tro och identitet. Olika årskurser arbetar med olika ämnesområden på temat. Årskurs 4 arbetar med vikingatiden och asatron, 5 med kristendomen och 6 med olika världsreligioner. Flera ämnen integreras (bl.a. NO, SO, Svenska och Musik) och vi ser en mindre grupp som repeterar ett musikstycke kopplat till buddhism under en musiklektion. Eleverna redovisar sedan projektet på olika sätt för varandra. I åk 7-9 möter vi elever som självständigt med hjälp av sina datorer söker fakta och skriver ner fakta. I en 9:a tar elever reda på fakta om olika regioner i Spanien. De skriver på spanska och får under arbetets gång hjälp av läraren. Eleverna arbetar parvis men gör sin egen text. När de är färdiga väljer paren ut den text de tycker är bäst, motiverar sitt val och lägger in den valda arbetet i Unikum. Där läser läraren texten och skriver omdöme. Samarbete Vi hör hur lärare ofta uppmanar elever att samarbeta. Elever vi samtalar med tycker det är en självklarhet och vi ser hur elever samtalar om olika lösningar på problem, förhör varandra inför prov eller tränar högläsning i mindre grupp under språklektioner. I FSK sker undervisningen utomhus en eftermiddag i veckan. Det kallas skogendagen. Då tränas elever i samarbete och gruppstärkande uppgifter, läser vi på skolans hemsida. Många i personalen berättar att det är lätt att fråga en kollega när de behöver hjälp och skolan strävar efter att öka det kollegiala lärandet. Vi hör att personalen är positiva till detta, men alla saknar tid för att genomföra det i önskad utsträckning. I vissa ämnen samverkar pedagoger regelbundet med planering och bedömning. De uttrycker att detta är en styrka som utvecklar verksamheten. Vi besöker lärare i de estetiska ämnena som inspirerar varandra, gemensamt skriver PP 9 och gör sambedömning av elevernas arbete. Men vi möter också lärare som saknar kollega i sitt ämne på skolan. Till viss del går det att ersätta med att leta ämneskollegor i olika sociala medier, säger de. Några önskar utveckla en röd tråd genom alla år och utöka samarbetet mellan olika ämnen. En pedagog säger: Ämnena ligger ibland som ensamma öar i arbetslaget. Utveckla sitt språk Ett fokusmål i hela skolan är att öka elevernas läsförståelse. Under vår observationsvecka ser vi hur lärare arbetar i sina klasser med detta: I FSK tränas eleverna i språklig medvetenhet med hjälp av Bornholmsmodellen 10 berättar ansvariga lärare. Man arbetar också med bokstäver och siffror under lekfulla former. 9 Pedagogisk Planering 10 En metod som genom lek stimulerar elevers språkliga medvetenhet. Riktar sig till elever upp till årskurs 1. 11

12 Lärare i åk 1-3 arbetar med RT 11 -metoden i schemalagda målstugor. Eleverna är indelade i mindre grupper och alla lärare i arbetslaget leder en grupp. På en lektion i halvklass i klass 2 läser läraren en text som alla i klassrummet tyst lyssnar på. Därefter presenteras eleverna för bilder av personer med olika karaktär. De har olika egenskaper t.ex. en spågumma, som förutspår vad som händer sedan, en detektiv som redogör och reder ut problem, Nicke Nyfiken ställer frågor och en cowboy som sammanfattar vad som hänt. Utifrån dessa lär sig eleven angripa en text på olika sätt. Eleverna tycker det är roligt och tror de kommer att ha nytta av arbetssättet när de själva läser. Elever i åk 2 har också ibland nivågrupperade läsgrupper där de läser stenciler med text och besvarar frågor på texten. Specialläraren läser med elever som behöver träna mer i mindre grupper om 6 elever. Lärare berättar att när man arbetar med SO- och NO-teman delas elever in i grupper om 12. Texterna i dessa ämnen är svåra och elever behöver få hjälp att förklara sammanhang och svåra ord. Också i åk 4-6 används de olika lässtrategierna. På väggen i ett klassrum ser vi att karaktärerna har fått andra namn för de äldre barnen. En pedagog berättar att man valde att ta bort tyst läsning varje morgon i 4:ans klasser till förmån för läsgrupper. Då delas klassen in i mindre grupper med en pedagog i varje. All personal som arbetar med eleverna deltar. I gruppen har alla ett exemplar av samma bok och turas om att läsa högt ur den. Sedan bearbetas texten med hjälp att strategierna. Också på en idrottslektion ser vi hur en lärare stimulerar läsförståelsen genom att låta elever i klass 4 välja olika kort med skriftliga instruktioner på hur de ska göra en mängd olika idrottsövningar ex. att snurra med rockring ett visst antal gånger. När de är klara med ett kort tar de ett nytt och fortsätter så. Lärare i åk 5 berättar att eleverna har förbättrat sin läsförmåga. I början av terminen genomförde man ett läshastighetstest av ord. För en vecka sedan testades eleverna av på samma ord och alla har ökat sin läshastighet jämfört med tidigare resultat. Vi möter elever i åk 8 som får hjälp av sin lärare att låna böcker i skolbiblioteket vid cafeterian. De ska starta ett nytt arbetsområde I deckarens värld som avslutas med att eleven skriver en egen deckare, berättar läraren. En annan PP i Unikum beskriver hur elever i åk 9 ska arbeta med ungdomsförfattare. De läser en eller flera böcker av valfri ungdomsförfattare, diskuterar likheter och olikheter i smågrupper och gör ett porträtt av författaren i form av en kortfilm. En pedagog berättar att vissa lektioner används till högläsning ur läroboken. Eleverna uppskattar detta. De stannar upp vid svåra ord och får möjlighet att få svåra sammanhang förklarade. Vi ser också hur elever letar ordförklaringar och synonymer i digitala ordböcker. Upp till åk 4 tydliggörs elevernas läsutveckling med hjälp av materialet God läsutveckling, berättar specialpedagogen och tillägger att alla elever screenas en gång per år för att kartlägga deras skriv- och läsutveckling. Hon poängterar vikten av att analysera resultatet och rikta arbetsinsatser för elever med behov av mer träning. Vi läser också i en handlingsplan en sammanställning av olika metoder för screening i respektive årskurs. Skolans bibliotek är under uppbyggnad. Lärare vi pratar med anser att ett skolbibliotek med böcker för alla åldrar är viktigt att ha. Det skapar läslust hos eleverna. De säger att fortsatt arbete att utveckla det nystartade biblioteket är av hög prioritet. 11 En metod att öka elevernas läsförståelse 12

13 Att skriva eget manus ingår i arbetet att göra film i alla åk. Vi ser elever när de arbetar med sina texter i surfplattor eller datorer. Utveckla matematiskt tänkande Vi ser engagerade elever i de yngre åren som räknar och pratar matematik med liv och lust. De säger att: Matte är jätteroligt! I kontrast till detta hör vi en pedagog berätta att matematik upplevs som ett svårt och tråkigt ämne med lågt status i de äldre åren. I Fsk ser vi hur eleverna arbetar med siffror. Elever visar oss sin räknebok. En elev säger: Det är inte matematik i matteboken, det är mer roligt som en lek Eleverna är stolta över sin lärobok. Vid ett tillfälle tar en pedagog med eleverna ut på rast. Hon berättar att det ska träna på ordningstal i trappan, när de går in igen. Eleverna ska kliva upp på första trappsteget, sedan tredje osv. för att enkelt konkretisera vad ordningstal är. I åk 1-3 ser vi exempel på problemlösande arbetssätt. I ett klassrum arbetar eleverna gemensamt med problemlösningskort. Ett kort handlar om begreppet hälften. Uppgiften löd: En bok har 100 sidor. En person har läst hälften. Hur många sidor är kvar i boken? Läraren stannar upp vid olika resonemang och involverar alla elever i ett matematiskt tänkande innan rätt svar ges. Frågan: Hur vet vi det? återkommer vid flera tillfällen. Alla elever får prata till punkt och provar olika sätt att tänka och alla lyssnar på respektfullt sätt. Vid besök på mattelektion i en 5:a ser vi att läraren startar med bråkormen, som ger exempel på olika bråktal. Därefter samtalar eleverna om vilka bråk är störst 2/5 eller 4/7? Alla elever är involverade i samtalet. Läraren stannar upp vid varje enskild elev och undrar hur de tänker. Efter genomgången arbetar eleverna vidare i sina läroböcker. En elev berättar att de får spela mattebingo eller mattespel när de är färdiga med uppgifter. Ibland använder de sina datorer/surfplattor och spelar UR 12 :s program Morfis kod, ett matteäventyr i TVspelsmiljö. I de äldre åk ser vi hur eleverna arbetar i sina läroböcker. Läraren går runt och hjälper elever som inte riktigt förstår. Ibland, berättar läraren, skriver han en kluring på tavlan. Eleverna får då tänka till och försöka lösa problemet. Han berättar vidare att praktisk matte förekommer endast i ämnet fysik. Som stöd för inlärning uppmuntrar skolan lärare att flippa klassrummet 13 dvs. filma en genomgång som sedan läggs ut på ett Youtube-konto. De används som komplement till genomgångar i klassrummet och ger elever möjlighet att repetera moment de är osäkra på. Vi ser ett sådant exempel från matematiken. Både lärare i ämnet och rektor säger att skolan saknar gemensam struktur för att utveckla matematiskt tänkande hos elever, främst i de äldre åren. Skolan saknar speciallärare med inriktning mot matematik. Utveckla förmågor inom naturvetenskap I skolan finns två NO-salar med bra grundutrustning, säger lärare. Under vår observationsvecka ser vi den användas endast en gång. Elever berättar att salarna användes för laborationer och övrig undervisning förläggs i vanliga klassrum. En pedagog berättar att intresset för naturorienterade ämnen är lågt bland de äldre eleverna men tillägger att ingen diskussion förs i dagsläget om hur ämnet kan utvecklas för att fånga elevernas intresse. 12 UtbildningsRadion 13 Flipped Classroom, webbaserade genomgångar 13

14 Fritidspersonal arbetar med tema djur och natur i en halvklass. Eleverna sitter på golvet i halvcirkel runt lärare. De röstar fram två djur som de vill veta mer om. Pedagogen hämtar fakta från sin ipad och besvarar frågor som eleverna ställer. De får mycket beröm under arbetets gång. I FSK lokaler står ett träd, som eleverna håller på att tillverka av papier mache. Grenarna når ända upp till taket. I trädet ska man sedan arbeta med olika årstider och visa vad som händer i naturen. I åk 1 arbetar elever med Vintern, läser vi i en PP. Klassen undersöker förändringar i naturen i sin närmiljö och studerar hur iskristaller och snöflingor är uppbyggda. Utomhus letar de spår av djur. En elev i 5:e klass berättar om biologin där de arbetar med Naturens kretslopp. De gör ett eget häfte och perioden avslutas med ett prov. Han säger att de inte ha några praktiska moment utomhus. Han har däremot hört från klasskamrater i andra gruppen att de ska få experimentera på kemin och skriva labbrapporter. Han ser fram emot det. Vi ser en klass i åk 8 som deltar i Webbstjärnan 14 och gör en kemi-blogg. Arbetsområdet kallas Livets kemi. En elev är webbmaster och visar oss hur han samlar in alla elevers arbeten och sorterar dem under olika flikar på bloggen. Förhoppningen är förstås att vinna tävlingen om bästa blogg men han berättar att materialet sedan blir stöd för att läsa till provet. Han tillägger: Ibland skriver man en text och bara slänger den. Nu blir det ju något riktigt. En lärare berättar att skolan anmäler klasser till Kemins Dag 15. Laborationsmaterial sänds till skolan och i år är temat Hållbar utveckling. Vi får berättat att skolan saknar gemensam struktur för att utveckla förmågor inom naturvetenskap hos elever. Hur modern teknik integreras i lärandeprocesser Att öka användningen av IKT i undervisningen är ett fokusmål på skolan. Vi ser att alla elever och lärare använder sina datorer utan komplikationer. Alla tycks bekväma med sina digitala arbetsredskap. I skolans IKT-plan läser vi att syftet med att använda digitaliserade arbetsredskap och hjälpmedel är att nå en högre måluppfyllelse samt ge eleverna större variation, möjligheter till visualisering, individualisering, ökad elevdelaktighet och att öppna upp för nya arbetssätt. I årskurs Fsk åk 5 har elever tillgång till surfplattor och datorer. Alla årskurser har tillgång till projektorer, mikrofoner, filmkameror och digitalkameror. Elever kan bestämma vilka appar de behöver i sina datorer. På så sätt kan de skräddarsy innehållet i datorn efter eget behov. Alla elever från åk 6-9 har en egen dator, som de ansvarar för i skolan och i hemmet. Samtlig personal har egen dator eller surfplatta som arbetsredskap. Alla elever från åk 5 har egen e-postadress och lär sig använda Google drive 16. Elever i alla årskurser arbetar med film, ljud, animering, hemsidor och bloggar. 14 En skoltävling om att publicera sitt skolarbete på Internet 15 Årlig återkommande evenemang som ingår i Plast- och Kemiföretagens skolsatsning 16 En webbaserad ordbehandlings- och kommunikationstjänst. Det är möjligt att dela dokument, bilder och filmer med andra. 14

15 Vi frågar en elev i Fsk vad hon lär sig i skolan och får svaret: Vi lär oss att blogga. Eleven berättar att alla hjälps åt att skriva på ett papper vad det ska stå i veckobrevet och sedan skriver en vuxen in det i klassens blogg. En lärare berättar att surfplattan hela tiden används som ett komplement i undervisningen. På fritidshemmet har elever i åk 2-4 arbetat med JPTV 17. Vi tittar på exempel från skolans hemsida. Eleverna kartlägger skolan med intervjuer av olika personalgrupper. TVprogrammet är upplagt som nyhetssändningar. En redaktion bestämmer innehållet. Eleverna tycker redaktionsarbetet inte är så roligt i jämförelse med att vara ute och filma. Men de förstår att de måste arbeta fram intervjufrågor innan intervjun. Vi stöter på tre entusiastiska elever i åk 4 på en rast. De visar en fyraminuterstrailer, som de spelat in och redigerat i en surfplatta. Filmtrailern heter Den mystiska matsalen. Det är en suggestiv detektivhistoria som de spelat in på raster i skolans matsal. Vi ser hur eleverna från åk 6 och uppåt hela tiden använder sina datorer, både på lektioner och på raster. På besök vid språklektioner i åk 9 ser vi hur elever söker fakta och sedan sammanställer detta till en uppsats på det främmande språket. Läraren går runt och ger tips om ordböjningar och glosor när det behövs. I en språkgrupp får eleven tala språket framför filmkameran i en surfplatta och sedan titta på sitt framträdande och lyssna på sitt uttal. Elever berättar att de gärna använder Keynote 18 inför redovisningar och en elev i åk 5 säger att han redovisat sitt religionsarbete på detta sätt. Vi möter elever som skriver arbetsuppgift i form av en blogg. Elever i åk 8 har som uppgift att leva sig in i och söka fakta om att tillhöra en annan religion. Sedan skriver de en blogg om detta. I samtal med lärare om källkritik märker vi att de tycker det är olika viktigt. Någon förlitar sig på elevernas omdöme men kräver tre källor medan andra arbetar mer strukturerat med källkritik. En lärare säger att ämnesområdet aldrig tas upp till diskussion i lärargruppen. En elev i åk 4 visar oss hur han loggar in på sina Unikumsidor för att fylla i dagens resultat på glosförhöret i engelska. Han visar med lätthet runt även på andra sidor där det bl.a. finns överenskommelser och lärloggar med foton från estetämnen. Han berättar att hans lillasyster i första klass också har sin egen inloggning, men att hon hela tiden glömmer sitt lösenord. Elever utvärderar sitt arbete i de flesta ämnen. Det sker i Unikum 19. En lärare berättar om en elev som har läs- och skrivsvårigheter som väljer att filma in sin utvärdering efter ett estetiskt arbetsområde muntligt istället för att skriva den. Hur verksamheten anpassas till elever i behov av särskilt stöd Fritidspersonalen är integrerad i skolverksamheten under skoldagen. Vi ser att det ger möjlighet att dela in elever i halvklass eller mindre grupper och stöd kan ges till elever i behov av detta. När en elev riskerar att inte nå målen väcks ärendet i EHT. Därefter sker en pedagogisk utredning, en kartläggning av elevens behov av särskilt stöd. Rektor beslutar därefter om ett 17 Johannes Petri TV 18 Ett program som används till att göra digitala presentationer 15

16 åtgärdsprogram 20 ska upprättas och delegerar ärendet till läraren och specialpedagogen, som säger: Vi har en skola för alla. Det är viktigt att barnet inte blir problemet och därför är inkluderande synsätt viktigt. Hon betonar vikten av att lägga fokus på vad skolan kan göra för eleven inte vad de själva eller hemmet kan göra. Läraren diskuterar åtgärder med specialpedagogen och föräldrar inkluderas i processen. Studion hjälper elever som inte når målen i basämnena eller elever som kommit efter i skolarbetet. Alla elever som kommer dit måste ha ett åtgärdsprogram. En resurslärare arbetar där med elever i åk 5-9. Studion är öppen alla dagar. Två eftermiddagar i veckan efter skoltid bedrivs läxhjälp i dessa lokaler. Vi träffar tre elever i åk 7 som gärna går dit och får hjälp av resursläraren. De tycker det är skönt att slippa ta hem skolarbetet. Också yngre elever har tillgång till läxhjälp i sina lokaler. Några elever har anpassad studiegång och arbetar då under längre arbetspass i Studion. Elever screenas i läs- och ordförståelse en gång per år för att skolan ska fånga upp elever som behöver mer stöd. Ingen screening sker i matematik. På skolan arbetar en speciallärare i de yngre årskurserna. Speciallärartjänsten för de äldre eleverna är vakant. Det ser personalen som en brist i verksamheten. Elever med motoriska svårigheter erbjuds extra stöd två gånger i veckan av idrottsläraren i sporthallen. Vi ser att elever använder hörselskydd i klassrummen om de har svårt att koncentrera sig under arbete eller enskild läsning. Pedagogiska digitala hjälpprogram finns att ladda ner till elevernas datorer vid behov. Eftersom alla elever har egen dator från åk 6 kan de ladda ner appar 21 som ger eleven individuell hjälp i skolarbetet. Lärare säger att utbudet av skolappar är oändligt. En elev vill ha större utmaningar i ämnet engelska, men säger att skolan inte kan erbjuda det. Arbetslagen planerar gemensamt hur de fördelar sina resurser där störst behov finns. Vi ser en lektion i engelska där eleverna är nivågrupperade och arbetar i och utanför klassrummet med olika lärare. En elev tränar läsförståelse i ett grupprum med en lärare. Hur verksamheten anpassas till elever med annat modersmål På skolan går ett tiotal elever med annat modersmål än svenska. Eleverna får modersmålsundervisning och hjälp i Studion men ofta arbetar de i sin klass och efter sin förmåga. Ibland finns anpassat arbetsmaterial, men lärare vi pratar med säger att det borde finnas en lärare med SV2 22 -kompetens, vilket rektor instämmer i. Dokumentation av elevers lärande I Unikum samlas dokumentation av elevens lärande. Där kan elever, föräldrar och lärare följa elevens kunskapsutveckling under de år eleven går på skolan. Det finns också möjlighet att dokumentera med hjälp av bilder. För att göra innehållet överskådligt i Unikum tillåts endast FSK och estetämnen att dokumentera elevarbeten och foton där. En elev i åk 4 visar en bild 20 Av åtgärdsprogrammet framgår vilka elevens behov är, hur de ska tillgodoses och hur skolans åtgärder ska följas upp och utvärderas. 21 Applikationer, nedladdningsbara datorprogram inom olika tillämningsområden ex. kalkylprogram, ordbok mfl 22 Svenska som andraspråk 16

17 på ett färdigt slöjdarbete som ligger inlagt i loggen. Arbetet har kommentar från både lärare, elev och förälder. Några ämnen skapar ämnesbloggar bl.a. på där elevarbeten med bilder dokumenteras. Vi tar del av ett elevarbete, där eleven lever sig in i hur det är att leva i en annan kultur med en annan religion. Där blandas text och bild. Elever säger att de ofta arbetar i dessa bloggar också när de utvärderar lektioner eller ett avslutat arbetsområde. En utvärdering kan handla om vad de lärt sig, bedömning av sin egen arbetsinsats och hur samarbete fungerat. Äldre elever filmar redovisningar med sina surfplattor och lägger ibland in dessa på sitt Youtube-konto. Vi ser hur elever i arbetslag 4-6 avslutar ett arbetsområde med att dramatisera och filma olika uppdrag de fått. Detta skall sedan visas för föräldrar på ett föräldramöte. Vi ser också elevarbeten uppsatt på väggar i klassrum för de yngre åk och i matsalen. På skolans hemsida tar vi del av en mängd olika produktioner som elever publicerat. Miljön som stöd för lärandet Skolan har ljusa och fräscha lokaler. Varje arbetslag är disponerade så att tre klassrumsdörrar vetter ut mot ett större gemensamt utrymme där elever kan sprida ut sig och arbeta ostört. Utrymmet används också som ateljé och uppehållsrum mellan lektioner. I anslutning ligger också lärarnas arbetsrum och små grupprum där mindre grupper kan arbeta. Glasdörrar och öppna dörrar skapar öppenhet och vi noterar att elever är lugna och trygga i sin skolmiljö och inte blir störda av det som händer utanför klassrummet när de har lektion. Salar för de estetiska ämnena ligger samlade i en egen byggnad vilket gynnar samarbete och samplanering i dessa ämnen. De långa lektionspassen främjar arbetsprocessen, säger estetlärarna samstämt. Också dessa lokaler har stora fönster och högt i tak vilket skapar en känsla av rymd. Där är olika elevarbeten uppsatta på väggarna. I lokaler för de yngre ser vi elevarbeten, siffror, multiplikationstabell mm uppsatt på väggarna. Bokhyllor innehåller olika lekmaterial och böcker finns för elever att läsa när de vill. I de äldre årskursernas lokaler är väggarna kalare. Dessa elever har tillgång till allt de behöver i sin dator. När vi frågar elever om de saknar information på anslagstavlor i skolan skakar alla på huvudet och säger de tycker det är skönt att slippa en massa lösa papper. Samverkan med samhälle, arbetsliv och högre utbildning Elever i Fsk deltar i 6-årskören i Dieselverkstaden, Sickla. Elever varit där under veckan och tränar nu för konserten för sina föräldrar. På fritidshemmet har elever och personal startat ett samarbete med SOS barnbyar. Eleverna har ett fadderbarn som de ska hålla kontakt med i Brasilien via brev. Vi deltar i ett informationsmöte med eleverna. Först samlas de i mindre grupper och personal berättar om vad SOS barnbyar är. Sedan får eleverna veta mer om Darwin, sitt gemensamma fadderbarn. Till slut samlas alla elever för att titta på film från en barnby. Eleverna visar intresse och tycker det är spännande. En elev reflekterar och säger att: Det är orättvist, när vi själva har det så bra! 17

18 Östermalms enskilda musikskola erbjuder undervisning i musik/ olika instrument på skolan efter skoltid. Boo KFUM driver pingisskola i Tollare Bollhall på eftermiddagarna. Det är en populär sport för många elever. Nacka Forums eller Björkviks bibliotek utnyttjas av lärare i skolan. De yngre eleverna kan boka boksamtal och ibland åker hela klasser dit och lånar böcker. Ibland hämtar lärare litteratur som elever sedan får välja. Skolan utnyttjar Nacka kommuns kulturcheck. Under vår vecka åker olika klasser på bio i Dieselverkstaden. Lärare berättar att elever får ett teaterbesök och ett biobesök under ett läsår för checken. Vi läser på anslagstavlan i ett klassrum att elever ska åka till historiska museet nästkommande dag. Lärare i de äldre åren säger att de hellre använder material i datorn, filmer som laddas ner till datorerna från Youtube eller andra sajter. De säger sig inte hinna med så många studiebesök i Stockholm. Kyrkan, närpolisen och Nacka kommunens POLARNA 23 kontaktas när elever arbetar med tema SANT 24. På ett arbetslagsmöte hör vi förslag att anonyma alkoholister ska inbjudas till eleverna i åk 8. Elever i åk 8 och 9 är ute på PRAO 25 två respektive en vecka. De får skaffa egna arbeten och de som inte hittar en arbetsplats får praoa på förskolan eller fritids på Johannes Petri skola. Vi möter lärare som använder sociala medier och olika forum för att få nya idéer utifrån och diskutera pedagogiska frågor med kollegor i hela världen. Bedömning i text Skolan främjar ett utforskande, självständigt och nyfiket arbetssätt inte minst genom det sätt man använder IKT. Det är positivt. Eleverna uppmuntras ständigt att samarbeta och hjälpa varandra, vilket vi anser skapa en god lärmiljö. Verksamheten bedriver ett systematiskt språkutvecklande arbete i alla årskurser. Vi ser det som föredömligt. I de lägre åren är matematik ett roligt och viktigt ämne. Vi tror att ämnet kan utvecklas också i de äldre årskurserna så elevernas matematiska tänkande stimuleras och ämnet får högre status. Det gäller likaså de naturvetenskapliga ämnena, som eleverna tycker är ett lika oviktigt ämne. Vi ser ett behov att utveckla detta. Skolans satsning på en mångsidig användning av IKT i lärandeprocessen är föredömligt. Personal prövar och omprövar nya metoder på ett prestigelöst sätt. 23 Uppsökande och förebyggande verksamhet för ungdomar i kommunen. Polarna vill verka som en positiv kraft i samhället och öka trygghet, respekt och tolerans hos unga för att motverka bråk och fylla. 24 Snus, Narkotika, Alkohol och Tobak 25 Praktisk ArbetslivsOrientering 18

19 Stöd till elever i behov av särskilt stöd fungerar bra på skolan trots avsaknad av specialpedagog för de äldre eleverna. Resurser i arbetslaget fördelas efter behov och eleverna inkluderas i verksamheten. De särbegåvade eleverna får inga större utmaningar för att vidareutveckla sina förmågor, vilket vi ser som en brist. För elever med annat modersmål saknas lärare med SV2-behörighet. Vi bedömer att den kompetensen bör tillgodoses. Skolans lokaler är väl anpassade och utnyttjas på ett flexibelt sätt. Det är också positivt att den digitala miljön är väl utvecklad och stöder lärandet. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1,0 2,0 3,0 4,0 x Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Skolan arbetar mot fyra fokusmål som utgår från skolans kvalitetssäkringsarbete. Detta läsår är ett mål att öka elevernas läsförmåga, ett annat att öka elevernas medvetenhet om sitt eget lärande och ett tredje fokusmål är att utveckla IKT 26 -användningen. Det fjärde målet handlar om att förbättra kommunikationen mot kunden dvs. föräldrarna. Lärarna känner till och arbetar mot dessa mål. All information om eleven finns att hämta i Unikum 27, ett webbaserat kommunikationsprogram, som elever och föräldrar använder. Alla elever vi talar med känner väl till Unikum, och med stigande ålder ökar kunskaper i hur man loggar in i systemet och hur det används. I början av ett nytt arbetsområde går läraren igenom PP:n. Den läggs in i Unikum tillsammans med annan information ex läxor, prov, studiebesök mm. Elever vet vad en PP är och säger att den visar dem vad de ska arbeta med, hur de ska arbeta och vilka kunskapskrav de ska uppfylla. De börjar lära sig att logga in i Unikum i andra klass. Elever i klass 4 visar oss hur de loggar in och skriver in sina resultat på dagens läxförhör. Elever i de äldre klasserna säger: Det är upp till oss själva att hålla reda på vad vi ska göra. De visar oss information som läraren gett och berättar att de håller koll på vad ska göras. Pedagoger visar oss sina skriftliga formativa omdömen som elever fått i Unikum på inlämnade uppgifter. De berättar att eleven sedan har möjlighet att arbeta vidare med uppgiften innan slutbedömning sker och tillägger att inte alla elever utnyttjar den möjligheten att höja sitt betyg, vilket elever bekräftar. När vi rör oss i skolans lokaler märker vi ingen skadegörelse. En städpersonal bekräftar att det alltid är rent och fint och att eleverna känner ansvar för den fysiska miljön. Vi ser också att elever känner ansvar för sin personliga dator och att den alltid finns med på lektionen. 26 Information- och kommunikationsteknik 27 En digital plattform för skola, elev och hem där elevens utveckling dokumenteras 19

20 I de yngre klasserna ser vi hur elevernas tankar och åsikter tas tillvara i verksamheten. Lärare lyssnar till deras önskemål och låter dem påverka undervisningen. Ju äldre eleverna blir desto mer följer elever lärobokens upplägg. Lärare berättar att elever ibland kan välja arbetsuppgift, redovisningssätt och om de vill ha muntliga eller skriftliga prov, men elever vi talar med säger att de inte kan påverka så mycket mer. Elever involveras i mycket liten grad i beslutfattandet om övergripande frågor, som rör skolan. Rektor kan inte ge något exempel på frågor där elever kunnat påverka beslut. Vi besöker två elevrådsmöten som leds av rektor och kurator. Ett med representanter från åk 1-5 och ett från åk 6-9. Ett möte håller på i 30 minuter. Inför elevrådet har varje klass ett förberedande klassråd. Rektor vill förbättra elevrådets inflytande och engagemang i skolan. Han har delegerat detta till kurator för att få igång en utveckling av rådet. På respektive möte berättar de om att de hoppas eleverna ska kunna ta större ansvar för elevrådet i framtiden. De rekommenderar också att skolan ska be SVEA 28 komma och inspirera till förändring av elevrådet. I mötet med de äldre röstar eleverna och beslutar att så ska ske till nästa möte. Vi hör några av de äldre representanterna som uttrycker en stark vilja till förändring: Hittills har det varit jättedåligt. Det finns inget elevinflytande och vi måste planera in möten oftare än var femte vecka, Elevrådet här finns bara för att det ska vara så. På samma möte finns mer avvaktande elever som inte tror att någon har tid att engagera sig. En representant från åk 2 säger att hon tycker det är bra att kunna vara med och påverka, men hennes klasskamrater tycker bara det är tråkigt. En deltagare från åk 9 berättar att hon tycker att det är roligt att vara engagerad. Hon tror på att det kan ske en förändring på skolan men att det är en lång väg att gå. Hon menar att det är viktigt att en representant väljs på en längre tid så att det blir kontinuitet i arbetet. Hon säger också: Elevernas attityd till elevrådet måste förändras. Nu har det mycket lågt status eftersom ingen sett att rådet kunnat påverka någonting i skolan. När vi pratar med andra elever ute i skolan har de svårt att hitta svar på varför det finns ett elevråd och vad eleverna har fått vara med och bestämma. De bekräftar att elevrådet har mycket lågt status bland eleverna. Efter några dagar kommer två flickor från åk 7 och berättar att de har kommit på en sak som elever kunnat vara med och påverka: Nya konstgräsplanen på skolgården. Yngre elever säger att de har fått vara med och bestämma namn på grupper i klassen t.ex. Ängen och Skogen. Rektor berättar att föräldrar på Johannes Petri har höga krav på skolan. De tar aktivt kontakt vad gäller egna barn men är mindre intresserade av skolans föräldraråd, som är det formella forumet för föräldrar att kunna påverka skolans verksamhet. För att locka föräldrar delta i föräldraråd vill han utveckla dessa möten genom att hitta innehåll och frågeställningar som engagerar föräldrar. Föräldramöten i klasserna är välbesökta. Föräldrar får information i Unikum om vad som händer på skolan genom mentorernas veckobrev och rektorsbrev. Ett av skolans fokusmål detta läsår är att öka kommunikation mot kunden/ föräldrarna. Det innebär att föräldrar har en egen inloggning i Unikum för att kunna följa sitt barns kunskapsutveckling och ha en dialog med skolan Vi hör att några föräldrar har svårt att 28 Sveriges Elevråd 20

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor

Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsrapport för grundskolan 2013/2014 Gångvikens skola Petra Carlsvärd, rektor Innehållsförteckning 1 ANALYS OCH UTVÄRDERING AV LÄSÅRET... 3 2 SYSTEMATISK UPPFÖLJNING... FEL! BOKMÄRKET

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål

Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål Vision för Sunnadalskolan F-9 & fritidshem, samt prioriterade mål Vision Sunnadalskolan är förstavalet för eleverna i Kungsmarken, Gullaberg och Marieberg. Skolan och fritidshemmet ska erbjuda en trygg

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14

Pedagogisk dokumentation. Värdegrund IKT. Språkprojekt. Treälvens förskola. Arbetsplan 2013/14 Värdegrund Språkprojekt Pedagogisk dokumentation IKT Treälvens förskola Arbetsplan 2013/14 Årshjul Pedagogiska året Samla kunskap Den barnsyn vi strävar efter och som är kopplad till läroplan för förskolan,

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sida 1 av 5 Vrigstad skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola F-6, Fritidshem- a för planen Rektor och trygghetsgruppen.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14

Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Per Hansson, rektor Bromstensskolan 2013-10-31 A 1 (11) Arbetsplan Bromstensskolan 2013/14 Introduktion Den här arbetsplanen beskriver vilka arbetsområden vi på Bromstensskolan kommer att fokusera på under

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten.

Elevernas delaktighet Arbetet med att främja lika behandling ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Västerängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklass, Förberedelseklass, Språkklass a för planen Skolans

Läs mer

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kopperskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen grundskola, förskoleklass, fritidshem, Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15

Värdegrund IKT. Natur/Kultur. Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA. Arbetsplan 2014/15 Värdegrund IKT Natur/Kultur Språk TREÄLVENS FÖRSKOLA Arbetsplan 2014/15 Årshjul 2014/15 Pedagogiska året Jun/Jul Semesterperiod Aug/Sep 3,2 P-möte: V.36 1/9 Inskolningar Samla kunskap Maj P-möte: V.21

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola 1-6, Fritidshem, Grundsärskola Läsår 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande

Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Kund Lärande Johannes Petri skolas resultatanalys av läsåret 2011/2012 Sammanfattningsvis kan konstateras att Johannes Petris verksamhet fortfarande är en enhet som kännetecknas av en stark tillväxt och utveckling

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 1-3 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 1-3 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Ormstaskolans verksamhetsplan

Ormstaskolans verksamhetsplan 2013-10-31 SID 1/9 Ormstaskolans verksamhetsplan 2013/2014 Bilden är hämtad från Skolverkets webbplats. @VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE/ SID 2/9 Ormstaskolans vision Ormstaskolan som begrepp inbegriper

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN En kort beskrivning av skolan Vi är en grundskola med klasserna F-6 samt förskoleverksamhet och fritids Vi har ca 500 elever Personalen består av ca 90 personer med olika kompetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26

Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Barn- och utbildningsnämndens sammanställning och uppföljning av frågor/synpunkter från ungdomens frågestund 2012-04-26 Engagerade lärare och utbildade ämnesvikarier. Betygssättning av lärare. Mer information

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Sjuntorpsskolan 4-9 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat...

Läs mer

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN

Astrid Lindgrens skola AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN AAstirid LIndgresn skola DOKUMENTNAMN skolan Vi vet vart vi ska. Vi utvärderar, analyserar och förändrar. Utnyttja alla våra sinnen. Lär oss på olika sätt. Är tydliga! Gör våra elever medvetna om målen.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet

Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet Lokal arbetsplan Universums förskola 2013/2014 Vår Vision: Oändligt lärande Värdegrund: Trygghet, glädje & nyfikenhet 2013-06-03/Lena Mattisson 1 Innehåll Universums förskola... 3 Förskolans uppdrag...

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Verksamhetsplan för Ringarens förskola

Verksamhetsplan för Ringarens förskola Verksamhetsplan för Ringarens förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 4 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 4 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer