SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ. Motioner till Arbetarekommunen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ. Motioner till Arbetarekommunen"

Transkript

1 SOCIALDEMOKRATERNA I UMEÅ Motioner till Arbetarekommunen Representantskapsmöte 27 november 2014

2 2

3 Motionssvar Bostaden och framtiden Motionär; Per Grenberg Mariehems (s) förening Motionären anför att det är fel att sälja några bostadshus som Bostaden äger. Den främsta farhågan som beskrivs är att det som säljs kan ombildas till bostadsrätter. Vilket i sin tur kan leda till att nuvarande hyresgäster inte kan behålla sitt boende. Det är en farhåga som ska respekteras eftersom det är sådant som har inträffat i stora försäljningspaket som genomfördes under några år av ideologiska skäl i bl.a Storstockholmsområdet. Men det försäljningsbehov som diskuteras i dagsläget handlar inte alls om en sådan strategi. Skälet till att försäljning har diskuterats i Umeå handlar om att Bostaden med sitt stora bestånd och stora behov av fortsatt nyproduktion parallellt med stora renoveringsprojekt helt enkelt inte klarar av att fullfölja sitt uppdrag utan att det tillförs mer kapital. Umeå är inte ensamt i denna situation. Det har genomförts en mängd transaktioner ute i landet, bland allmännyttorna. Och det har skett till seriösa aktörer som har ett intresse av att själv utveckla både förvaltning och fastigheter. Man har också från de säljande bostadsbolagen skrivit in bindande villkor i avtalen som innebär att det nya ägarna inte får sälja vidare eller ombilda till bostadsrätter. Upp till 15 år framåt i tiden. Med en slags hembudsklausul är det fullt möjligt att göra. Och i de flesta fall är hyresgästerna nöjda med sina nya hyresvärdar. Det är viktigt att ställa sig inför vad som händer om inte Bostaden tillåts agera för att få in resurser.det som då händer är att underhåll och renovering måste kraftigt minskas. Annars blir det minus i kassan. Lånen idag uppgår till 4 miljarder. Bostaden har en planering som innebär ytterligare lån på 600 miljoner kronor. Lån ska användas till att bygga nytt - inte underhålla. Behovet av underhållet är 3,7 miljarder under kommande 15 år. Att låna pengarna till allt underhåll är att äventyra hyresgästernas trygghet. Det är precis som i den privata ekonomin. Att låna pengar till den vardagliga driften är förödande. Och som vi alla vet är kraftiga hyresökningar inte heller en möjlig väg att gå. Bostaden lever inte en egen skyddad ekonomisk sfär, där det går att göra allt utan att det tillförs nytt kapital. Just idag är vi inte där, men det vore helt fel att ta ett principbeslut att Bostaden inte får sälja några bostadsfastigheter överhuvudtaget. Det vore som att ta bort ett verktyg som är nödvändigt att ha för att kunna fortsätta vara en viktig aktör som utvecklar Umeå tillsammans med andra seriösa aktörer. 3

4 Umeå arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta att avslå motionen och därmed anse motionen besvarad Motion ang den sociala dygnsvården Motionär: Ersboda s-förening gm Anna Rosenhall I genomsnitt ett barn i varje klass placeras någon gång före myndighetsdagen i social dygnsvård. Knappt en procent av alla barn i åldern 0 20 år var 2006 placerade i familjehems- eller institutionsvård. Närmare två tredjedelar av dem var tonåringar. Den 1 november 2006 hade barn och unga en pågående heldygnsinsats. Under 2006 var det barn och unga som någon gång under året fick en heldygnsinsats. I samband med att Socialtjänstlagen trädde i kraft 1982 infördes det nya begreppet Hem för vård eller boende (HVB-hem). Tvärtemot lagstiftarens ambitioner byggdes institutionsvården ut. Sedan 2003 har antalet barn som placeras för vård utanför hemmet eller är föremål för omedelbart omhändertagande ökat med ca 30 procent. Om man lägger samman den enskilt drivna HVB-vården med familjehemsvården så är den sociala dygnsvården troligen den mest privatiserade delen av den svenska vårdsektorn. Jesper Juul är kanske Skandinaviens mest erkända familjepedagog och hans mest kända bok Ditt kompetenta barn har översatts till ett flertal språk. I fjol publicerades boken Aggression - ett nytt och farligt tabu där han bland annat skriver att I många länder har vi nått till en punkt där den offentliga vanvården har blivit ett större problem än den som förekommer inom familjerna. Detta återspeglas emellertid inte i statistiken. Där står det istället att allt fler barn visar sig ha speciella behov och beteendestörningar alternativt sakna social kompetens. Ironiskt nog levereras statistiken av precis samma experter som bär ansvaret för denna vanvård. I Sverige kostar dygnsvården mer än dubbelt så mycket som öppenvården. Inspektionen för vård och omsorg publicerade nyligen två granskningar av HVBvården: Den ena Trygg och säker vård. Har personalen lämplig utbildning visar att det i många fall kan ifrågasättas om HVB kan hjälpa barnen och ungdomarna med de problem som är anledningen till att de placerats. IVOs andra granskning Vad har vi sett? Resultat från inspektioner av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS konstateras följande: Det är oroväckande att HVB i så stor utsträckning har redovisat att de använder metoder som inte passar för barn och unga och som saknar vetenskapligt stöd. Det 4

5 är också anmärkningsvärt att så många verksamheter inte alls har redovisat några namngivna behandlingsinsatser eller definierade förhållningssätt. IVO skriver vidare att De flesta barn och ungdomar tycks ha det bra på HVB och de säger att de trivs. Men det är tveksamt om de får den hjälp de behöver. IVO konstaterar också att Socialtjänsten inte alltid är tillgänglig för de placerade barnen. Jag ber er notera innehållet i IVO:s granskningar: Det är tveksamt om hjälpen hjälper. Vi talar om de barn och ungdomar som kanske löper störst risk att fastna i destruktiva livsmönster: kriminalitet, missbruk, psykisk och fysiskt lidande, en grupp vi alla är överens om ska få hjälp tidigt. Vi kan konstatera att det finns enighet i Sveriges kommuner om att lägga stora summor pengar på hjälp till dessa barn och ungdomar, både av humanitära skäl och för att det är rationellt ur samhällets synvinkel att agera förebyggande. Vi ser att ansvarig myndighet konstaterar att det är högst tveksamt om hjälpen hjälper! Det finns alltså en risk att vi slänger pengar i sjön och utsätter barn och ungdomar för verkningslös vård och behandling, trots att det finns hjälp som ger effekt. Kan vi fortsätta så? Det borde vara ganska enkelt att svara nej på den frågan. Förmodligen finns ändå fall då HVB-placering hjälper människor att komma ur sina svårigheter och är ett bra behandlingsalternativ. Den här motionen riktar in sig på bristerna och är på så sätt ensidig. Tanken är självklart inte att kommunerna helt ska upphöra med att placera barn på institution och i familjehem utan främja alternativ och större individanpassning. Framför allt är det angeläget att Socialtjänsten försöker ta reda på effekten för de utsatta personer som ska få hjälp av myndigheten, att deras sociala och psykiska ohälsa faktiskt förbättras. Enligt en undersökning om den sociala dygnsvården som refereras av Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, Individ- och familjeomsorg, Lägesrapporter 2006, sid ) så avbryts omkring varannan placering i förtid. Lika många, som återvänder hem efter avslutad placering, återkommer i vård inom två år. När det gäller tonåringar som behandlas för beteendeproblem finns det risker att negativa gruppeffekter kan leda till att deras antisociala beteenden förvärras. Skolgången försvåras vid placering och åtgärder har vidtagits för detta. Bland forskare som studerat familjehemsvård och social institutionsvård finns en relativt samstämmig kritik som rör flera delar i detta sammanhängande system. Priserna för olika typer av insatser varierar mycket kraftigt, men det är oklart vad man får för pengarna, eftersom det saknas jämförbar information om metoder och verksamhetsinnehåll. Det saknas kunskaper om enskilda behandlingsinsatser och vilka insatser som leder till vilket resultat. Och mera allmänt saknas det till stor del verktyg för att bedöma den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat. Barnavårdsärenden bygger ofta på mer eller mindre slumpartade underlag och värderingar av hur klienternas situation ser ut och anpassas till den insats som anses vara möjlig. Vid placeringar är ofta HVB-hemmet den starkare parten. De som placerar ifrågasätter sällan vårdinnehållet och frågar sällan efter utvärderingar och kvalitetsuppföljningar. 5

6 Otillräckligt utbildad personal och otydlig arbetsledning. Det är förklaringarna när ungdomar som omhändertagits av samhället i olika former av dygnsvård fortsätter med kriminalitet och droger efter avslutad behandling. Slutsatsen dras i en doktorsavhandling i Socialt Arbete enligt Social Qrage nr och forskaren själv citeras "Hela miljön måste ses som en träning i sociala koder och beteendemönster för att inte vistelsen på institution ska bli en skola i brott. Hon anser också att tiden för genomtänkt verksamhet är allt för kort. Att ge behandling tre timmar per vecka i en verksamhet som pågår dygnet runt är inte nog." I samma tidning refereras även Maria Andersson Vogels avhandling som visar att de problem som ledde till institutionsplacering ofta kvarstår både ett och två år efter utskrivningen och att främst flickor med psykiska problem har svårt att få hjälp. Det beror dels på att institutionernas behandling passar dem dåligt och dessutom på att samordningen mellan SIS-hemmen och socialtjänstens efterarbete haltar 1. Det finns anledning ifrågasätta kvaliteten och nivån på den uppföljning socialnämnderna gör i dessa ärenden. IVO rekommenderar socialnämnderna att ta ansvar för uppföljningen av de placerade barnens vård som bland annat innebär att barnets egen socialsekreterare är tillgänglig för barnet och kommer på regelbundna besök. Jag ber er läsa den rekommendationen noggrant. Att överhuvudtaget ha en kontakt med barnet är alltså något tillsynsmyndigheten måste uppmana kommunerna att göra. I de fall barn och unga placeras enligt LVU (lagen om vård av unga) tar socialnämnden över den formella och praktiska funktionen som vårdnadshavare, dvs förälder. Men vad är det för ett föräldra-ansvar man i realiteten tar när ansvarig socialsekreterare måste uppmanas att vara tillgänglig och komma på besök två gånger per år? Vilken förälder skulle få behålla vårdnaden om sina barn om man inte ens svarade i telefon? Hur kan vi veta att det föräldraskap som myndigheten utövar är bättre än det föräldraskap som tidigare utövades av vårdnadshavare? Det är en rimlig fråga att ställa. Förtroendevalda socialdemokrater i Umeå Kommun och andra delar av landet har ett självklart uppdrag att se till medborgarnas intressen, i synnerhet de mest utsatta barnen och ungdomarna. Att säkerställa att dessa barn får hjälp som hjälper måste vara centralt. Dessutom har förtroendevalda socialdemokrater ett ansvar för att skattemedel används effektivt och ändamålsenligt. Kostnaderna för kommunernas placeringar av barn och unga i HVB är i högsta grad ansenliga, kanske Socialtjänsternas enskilt största utgiftspost vid sidan om kostnaderna för äldreboenden? Det är angeläget att dessa satsningar ger bra resultat, i form av minskat socialt och psykiskt lidande. Med denna bakgrund vill jag föreslå Ersboda socialdemokratiska förening att anta motionen som föreningens 1 Social Qrage nr , s 11 6

7 att att att verka för att Socialdemokraterna i Umeå driver frågan att Umeå kommun systematiskt tar reda på om den behandling som ges våra mest utsatta barn och ungdomar faktiskt hjälper, eller rentav stjälper. verka för att Socialdemokraterna i Umeå driver frågan att Umeå Kommun generellt börja undersöka effekterna av den sociala hjälp och behandling som erbjuds inskrivna i Socialtjänsten. verka för att Socialdemokraterna nationellt ska ta initiativ för en mer effektstyrd socialtjänst, där inte bara vetenskaplighet, byråkratisk ordning och höjd utbildningsnivå bland personalen efterfrågas, utan ett fokus på resultat i form av bättre psykisk och social ohälsa bland de mest utsatta i vårt land. Umeå den 24 februari 2013 Anna Rosenhall Årsmötet för Ersboda Socialdemokratiska förening beslutade på föreningens årsmöte 27 februari 2014 att anta motionen som sin egen och skicka den till Umeå arbetarekommun. Hammam Al Rabi ordförande Ersboda s-förening Motionssvar ang den sociala dygnsvården Motionär; Anna Rosenhall och Ersboda s-förening Barn- och ungdomars mående är en viktig fråga och väl värd att lyfta upp och diskutera i ett representantskap. Det är djupt oroande att så många ungdomar idag signalerar att de mår dåligt (levnadsvaneundersökningar) och att så många lämnar skolan utan fullständiga betyg. Med tanke på framtidens utmaningar har vi inte råd att lämna en enda ungdom efter oss, alla kommer att behövas i framtiden. Motionären lyfter fram de barn och ungdomar som kommit så långt i sitt dåliga mående att samhället måste gå in med stora insatser för att bryta mönster och ge möjligheter till ett bättre/bra liv. Generella och förebyggande insatser Insatser måste dock sättas in långt tidigare. Det ger barnen/ungdomarna möjlighet till värdiga liv samtidigt som det är lätt att motivera med samhällsekonomiska motiv. Vi satsar i Umeå mer än de flesta kommuner på en aktiv fritids- och kultursektor. Vi satsar på investeringar i för- och grundskola med t ex mindre barngrupper. Vi satsar tillsammans med landstinget på familjecentraler med öppen förskola. Allt kan 7

8 man säga är generella insatser som ger förutsättningar för bättre hälsa och bättre mående. Trots alla våra satsningar på generella insatser ökar antalet barn- och ungdomar som far illa på ett oroande sätt. En av orsakerna kan vara Umeås snabba växande. Forskningen visar att i städer som växer ökar inte bara antalet individer med problem utan också deras andel av befolkningen. En annan orsak som vi delar med Sveriges kommuner är det samhällsekonomiska läge som råder i form av hög arbetslöshet och underminerade sociala trygghetssystem. Det vi har kunnat konstatera i Umeå är brist på förebyggande insatser på första linjennivå, som riktar sig till individer eller familjer. Enligt forskningen ger generella insatser inga resultat om det redan finns indikerade problem. Därför ökar vi nu antalet familjebehandlare som ska arbeta direkt mot föräldrar/barn. Det är en insats vi redan har prövat med goda resultat men som måste utökas. Vi utökar också antalet socialarbetare som ska finnas ute i elevhälsoområdet, det s.k. HLT projektet. I Lund, som är framgångsrika inom området unga, arbetar skolans kuratorer väldigt nära socialtjänsten. Ju mer och tidigt vi kan knyta ihop nätverk och kunskap, desto färre ungdomar behöver stora insatser senare i livet. Så till motionstexten. Citaten från Jesper Juul är ryckta ur sitt sammanhang och svåra att kommentera. Kostnader Beträffande kostnader har vi i vår uppföljning brutit ner de totala kostnaderna i förhållande till pris där vi har möjlighet att jämföra olika vårdalternativ och volym d v s hur många barn/ungdomar och ålder. Jämfört med andra områden är de totala kostnaderna för för- och grundskolan 1,7 mrd, äldreomsorgen är 763 mkr, handikappomsorgen 665 mkr och barn och ungdomsvårdeen 162 mkr. Av dessa 162 mkr är institutionsvård (HVB)39 mkr, familjehem 51 mkr, öppen vård 49 mkr. Av socialnämndens totala budget på 1,9 mrd kr utgör den sociala barnavården 8,5 % och institutionsplaceringar 2 %. Jämfört med de resurser som avsätts för skolan, (för-och grund och gymnasiet) utgör den sociala barnavården 7 %. Det visar sig att öppenvården är endast obetydligt billigare än HVB alternativen. Speciellt privat öppenvård, som vi tvingas köpa p.g.a. att vi inte får tillräckligt många lägenheter från Bostaden/kommunen. Kvalitet och metodkrav I Umeå upphandlas HVB hemmen i en ramupphandling (bil 1) och där ställs krav på både utbildning och olika relevanta behandlingsmetoder med vetenskapligt stöd. Vi har också tvingats anlita HVB hem p.g.a. att BUP under en längre period inte 8

9 fungerat och att vi genom HVB-hemmen köper utredningar. Landstinget har kraftsamlat kring BUP och förhoppningsvis kommer detta att fungera bättre i framtiden. I proposition 2012/13:10 Stärkt skydd för barn och unga, beskrivs ett antal åtgärder för att förbättra den sociala barnavården. Dessa är i stort genomförda i Umeå kommun, under socialnämndens ansvarsområde. Bland annat att varje placerat barn har en egen socialsekreterare och att familjehemmet har en annan ansvarig socialsekreterare. Detta innebär att barnets behov ska säkerställas på ett bättre sätt än tidigare och att tillgängligheten naturligtvis ökat. Det framgår av utredningarna att kontakterna mellan barn och socialtjänsten ökat. Behoven styr antalet kontakter och i början av en placering sker många kontakttillfällen. Sedan när placeringen är trygg och stabil blir det vanligen färre kontakter. Starten av ett familjehemscentrum inom ramen för Umeåregionsamarbetet har ökat stödet till familjehemmen, både avseende expertstöd och tillgänglighet. Centrumet arbetar också med rekrytering och utbildning. Socialnämnden har dessutom anställt ett antal kontrakterade familjehem, där den ena parten kan stanna hemma med lön motsvarande ett vårdbiträde. Allt för att säkerställa att det finns många olika alternativ anpassade till de behov som finns hos barnen. Uppföljning och utvärdering Socialnämnden i Umeå var tidigt ute för att förbättra utvärdering av olika behandlingsmetoder. Vi investerade i mitten på 2000-talet i LOKEverktyget genom vår egen fältforskningsenhet UFF. Ett utvärderingsverktyg som bedömdes intressant även på nationell nivå och SKL gick in med finansiering. Detta instrument implementeras/används idag av verksamheterna. Vi har en speciell HVB samordnare inom IFO, som är ansvarig för upphandling och återkommande uppföljning. Vi genomför en HVB mässa varje år där HVBföretag inbjuds och får presentera sig. Utöver detta byggs de nationella kvalitetsjämförelserna ut med Öppna Jämförelser. För ca två år sedan gjordes en uppföljning som visade att drygt 50 % av de som placerats under året kunde avslutas eftersom tillräckliga förbättringar skett enligt vårdplanen. Vi har infört ett årligt resultatmått som innebär att vi mäter hur många som inte behöver nya insatser inom ett år efter avslutad behandling. Målet för 2013 var 80 % och resultatet blev 86 %. 9

10 Avbrott i familjehemsplaceringar följs också upp. Målet för 2013 var 26 avbrott och utfallet blev 16 avbrott (137 totalt placerade i familjehem). Systematiska strukturerade åtgärder sätts in och detta ger resultat. Alla barn och ungdomar utreds enligt BBIC, Barnets behov i centrum. En evidensbaserad metod som rekommenderas av socialstyrelsen. Metoden belyser barnets behov och förutsättningar ur flera olika perspektiv. Inte alls slumpmässigt!!! Sammanfattningsvis noterar vi att motionären inte tar avstånd från att placeringar kan förekomma, utan att det finns tillfällen på placering är det bästa lösningen för en mycket komplex livssituation. Men självklart finns anledning att förbättra den systematiska uppföljningen, speciellt på aggregerad nivå och att utveckla vården utifrån aktuell kunskap om vad som faktiskt gör skillnad i rätt riktning för barn och ungdomar. Umeå delar den utmaningen med hela landet. Den uppmärksamhet som placerade barn fått i och med vanvårdsutredningen och upprättelseutredningen har varit mycket bra men ger också upphov till behov att hitta alternativa former för att leva upp till barnets bästa. Lagstiftningen har skärpts på området och vi sitter inte och rullar tummarna i Umeå utan det pågår ett arbete i rätt riktning. Stora förändringar har skett de senaste åren. Det är klart att mer kan göras både i Umeå och nationellt men då måste mer resurser avsättas. Satsningar kan inte göras enbart i form av generella insatser för alla barn. Med anledning av ovanstående föreslår styrelsen representantskapet besluta att anse motionen besvarad 10

11 Motion till representantskap Rubrik Bakgrund Bedömning Yrkande Ett trovärdigt försvar Sverige har ett undermåligt försvar idag. Det finns problem med utrustning, personal och kapacitet. Följande förslag strävar efter att åtgärda en del av problemen. Ett trovärdigt försvar ska ha kapacitet att försvara hela Sverige mot angrep från en modern militärstyrka. En modern militärstyrka innebär bland annat: Flygförband Marinförband Raket-och missilförband Infanteri (lätt, mekaniserad och mekaniserad lätt) Elitförband (inklusive specialförband (Special Forces)) Pansarförband Luftburenförband Artilleriförband Insatsorganisation 2014 går åt rätt håll, men behöver förstärkas till en Insatsorganisation Vi föreslår representantskapet att besluta: att omorganisera GSS/K, GSS/T och Hv insatsförband till en ny nationell skyddsstyrka. Den nya nationella styrkan ska bestå av flygvapen-, armé- och marinförband, där en liten grupp är heltidsanställda soldater. De heltidsanställda soldaterna är med i förband som kan tjänstgöra utomlands och inom landet medan deltidssoldaterna kan välja om de vill vara med i ett förband för utlandstjänst. att den nya nationella styrkan, heltids- och deltidssoldater ska ha en hög kvalité på utbildning och samma fysiska konditionskrav. att förbättra samarbetet mellan heltids- och deltidsförband så ska de ha lika utrustning, tjänstemärken och huvudbonader för att inga skillnader finns mellan grupperna. Yrkande 2 att anta motionen som egen att skicka den till riksdagsledamöterna för genomförande Andrew Wallace, Lars Åberg, Eva-Lena Wallace 1/5

12 Motion till representantskapet Rubrik Bakgrund Bedömning Yrkande Ett trovärdigt försvar Sverige har ett undermåligt försvar idag. Det finns problem med utrustning, personal och kapacitet. Följande förslag strävar efter att åtgärda en del av problemen. Ett trovärdigt försvar ska ha kapacitet att försvara hela Sverige mot angrep från en modern militärstyrka. En modern militärstyrka innebär bland annat: Flygförband Marinförband Raket-och missilförband Infanteri (lätt, mekaniserad och mekaniserad lätt) Elitförband (inklusive specialförband (Special Forces)) Pansarförband Luftburenförband Artilleriförband Insatsorganisation 2014 går åt rätt håll, men behöver förstärkas till en Insatsorganisation Vi föreslår representantskapet att besluta: att de forna regementena, bataljonerna och divisionerna ska återupplivas inom ramen för den nya nationella styrkan, t.ex. 13 Hv Bataljon blir 1:e Bataljon i I20, Arméns Jägarbataljon blir K4, och I19 blir MekB 19. att skapa ytterligare deltidsförband, t.ex. artilleriförband, transportförband, pansarförband, mekaniserad lätt förband (med Patria AMVs) och mekaniserad förband (med CV90s), luftvärnsförband och underhållsförband (CSS). att skapa ett deltids CBRN-kompani av Hv CBRN plutoner. att skapa deltids elitförband, t.ex. jägarförband och fallskärmsjägare förband. att skapar kompanier med luftvärn- och pansarvärn robotsystemen och Granatkastare för varje bataljon. att KFÖ / SÖF ska bli obligatorisk och 2 veckor för KFÖ och en vecka SÖF. Yrkande 2 att anta motionen som egen att skicka den till riksdagsledamöterna för genomförande Andrew Wallace, Lars Åberg, Eva-Lena Wallace 2/5

13 Motion till representantskapet Rubrik Bakgrund Bedömning Yrkande Ett trovärdigt försvar Sverige har ett undermåligt försvar idag. Det finns problem med utrustning, personal och kapacitet. Följande förslag strävar efter att åtgärda en del av problemen. Ett trovärdigt försvar ska ha kapacitet att försvara hela Sverige mot angrep från en modern militärstyrka. En modern militärstyrka innebär bland annat: Flygförband Marinförband Raket-och missilförband Infanteri (lätt, mekaniserad och mekaniserad lätt) Elitförband (inklusive specialförband (Special Forces)) Pansarförband Luftburenförband Artilleriförband Insatsorganisation 2014 går åt rätt håll, men behöver förstärkas till en Insatsorganisation Vi föreslår representantskapet att besluta: att utvärdera hur vi kan ha ett fungerande försvaret även efter att naturtillgångar som t.ex. olja och koppar inte längre finns tillgängliga på samma sätt som idag. att återgå till att försvaret har ett upplag av nödvändig materiel som t.ex. mat, bränsle, kläder, fordon, ammunition, vapen etc. Idag förlitar sig försvaret på t.ex. ICA och Hertz. att återgå till att ha militära ingenjörer istället för att förlita sig på kommersiella företag som t.ex NCC. att återgå till att ha egna vaktstyrkor i stället för att t.ex. förlita sig på Securitas. att utvärdera kalibern7,62 m.h.t. 5,56. att introducera fler tillfällen för internationellt samarbete. Yrkande 2 att anta motionen som egen att skicka den till riksdagsledamöterna för genomförande Andrew Wallace, Lars Åberg, Eva-Lena Wallace 3/5

14 Motion till representantskapet Rubrik Bakgrund Bedömning Yrkande Ett trovärdigt försvar Sverige har ett undermåligt försvar idag. Det finns problem med utrustning, personal och kapacitet. Följande förslag strävar efter att åtgärda en del av problemen. Ett trovärdigt försvar ska ha kapacitet att försvara hela Sverige mot angrep från en modern militärstyrka. En modern militärstyrka innebär bland annat: Flygförband Marinförband Raket-och missilförband Infanteri (lätt, mekaniserad och mekaniserad lätt) Elitförband (inklusive specialförband (Special Forces)) Pansarförband Luftburenförband Artilleriförband Insatsorganisation 2014 går åt rätt håll, men behöver förstärkas till en Insatsorganisation Vi föreslår representantskapet att besluta: att modernisera utrustningen, t.ex. uppgradera alla stridsfordon 122, ersatta tgb 113 och bv206 med modern fordon, såsom Bvs10, och fler bildförstärkare. att förbättra den psykologiska inokulationen och omsorg, innan, under och efter stridssituationer. att hemvärnet behåller sin traditionella roll. Hemvärnet behöver inte lika hög fysisk standard som heltids- och deltidssoldater för att fullgöra sin traditionella plikt. att få fram tillräckliga resurser för att bygga upp ett trovärdigt försvar. Yrkande 2 att utvärdera skyddsvaktlagen m.h.t. självmordsbombare. att anta motionen som egen att skicka den till riksdagsledamöterna för genomförande Andrew Wallace, Lars Åberg, Eva-Lena Wallace 4/5

15 Motion till representantskapet Rubrik Bakgrund Bedömning Yrkande Ett trovärdigt försvar Sverige har ett undermåligt försvar idag. Det finns problem med utrustning, personal och kapacitet. Följande förslag strävar efter att åtgärda en del av problemen. Ett trovärdigt försvar ska ha kapacitet att försvara hela Sverige mot angrep från en modern militärstyrka. En modern militärstyrka innebär bland annat: Flygförband Marinförband Raket-och missilförband Infanteri (lätt, mekaniserad och mekaniserad lätt) Elitförband (inklusive specialförband (Special Forces)) Pansarförband Luftburenförband Artilleriförband Insatsorganisation 2014 går åt rätt håll, men behöver förstärkas till en Insatsorganisation Vi föreslår representantskapet att besluta: att ha ett större fokus på det inhemska försvaret och den nya nationella skyddsstyrkan, antingen värnplikten återupplivas eller inte. Kvantitet är inte nödvändigtvis ett bra försvar. Militären är inte för alla. Om vi ska ha en allmän värnplikt måste vi ge värnpliktiga möjligheter att göra en icke-militär tjänsteövning som inom t.ex. brandkåren eller vård. att alla män och kvinnor ska mönstra i Sverige för att prövas om de är lämplig inom försvaret. Om de vill vara en del av försvaret kan de välja att vara heltidssoldat, halvtidssoldat eller en del i Hemvärnet. De som inte klarar kraven att utbildas inom försvaret eller vapenvägrare får göra samhällsstödjande utbildning t ex vård, brandsoldat eller vad samhället anses behöva stöd för tillfället. att vid utbildning och kompletterande utbildning inom Hemvärnet och halvtidssoldat ska personen med stöd av lagen inte kunna nekas tjänsteledighet av sin arbetsgivare. Med förbehåll att personen meddelar sin arbetsgivare så fort den blivit antagen till den givna kursen. Yrkande 2 att anta motionen som egen att skicka den till riksdagsledamöterna för genomförande Andrew Wallace, Lars Åberg, Eva-Lena Wallace 5/5

16 Förslag till motionssvar försvarsmotioner Motionären visar tveklöst ett stort engagemang för försvarsfrågor, och utifrån hur att-satserna är formulerade framkommer det att motionären har en god inblick i hur försvaret idag är organiserat och fungerar. Hur den svenska försvarspolitiken bedrivs har likheter med övrigt statligt myndighetsväsen. Riksdag och regering sätter upp mål för verksamheten, tillskjuter medel i budgeten och utvärderar successivt. Riksdag och regering kan förändra mål och resurser utifrån läget, likväl som ändra i lagstiftningen. När det gäller försvaret, liksom andra myndigheter, är det upp till myndigheten själv att utforma hur den anser att de mål och syften som politiken har upprättat, på bästa sätt kan uppfyllas. Det vilar på en respekt från politikens sida att myndigheten tillåts göra självständiga och professionella bedömningar. Politiken kan justera anslag och anta principbeslut, men undviker detaljbeslut. I försvarets fall vilar också den politiska inriktningen på försvarsberedning. I takt med att omvärlden och maktrelationerna förändras behöver analysen om Sveriges beredskap och förmåga uppdateras. Därefter är det upp till partierna att göra bedömningar om försvarspolitiken kan behöva förändras. Konflikterna partierna emellan kan handla om alliansfrihet, om tyngdpunktsförskjutningar mellan en militär förmåga eller en civil beredskap, om vi ska ha ett folkförsvar eller anställda elitförband, mer pengar till flygförsvar eller mer pengar till annat, eller inga mer pengar till försvaret alls, för att ge exempel. Den socialdemokratiska gruppen i försvarsutskottet författade 2013 en motion om vilken inriktning som vi vill att försvaret ska ha. Motionen utgår ifrån de bedömningar som gjordes i den senaste försvarsberedningen och vilka åtgärder som vi vill se. Sedan dess har det funnits skäl att ytterligare se över den försvarsoch säkerhetspolitiska analysen, men huvuddragen i politiken tappar inte aktualitet. Politiken kan fatta beslut om personalstyrkor och om omfattning på materiel, men överlåter åt myndigheten att avgöra exakt utformning. När det gäller motionen och de 23 att-satserna kommer därför här några kommentarer. Tre av att-satserna har bifallits, och då handlar det om att de är formulerade på ett sådant sätt att de är lämpliga för den politiska nivån att kunna ställa sig bakom. De tre att-satserna yrkar på mer resurser till försvaret generellt, att en lag ska utvärderas och att rätt till tjänstledighet även ska omfatta studier inom hemvärnet. I fallet med att ge resurser till försvaret, är det helt i linje med partiets politik. Att utvärdera lagar hör till politikens grunduppgifter, och det kan vara värt att undersöka om det finns skäl att se över den här lagen. I fallet med hemvärnet kan det vara rimligt att en utbildning inom hemvärnet ska vara grund för tjänstledighet, hemvärnet är en del av försvarsmakten och en nationell angelägenhet, och frågan bör diskuteras och prövas.

17 I de övriga fallen finns oftast två skäl till besvarande eller avslag. Besvarandena är föreslagna i de fall då politiken redan har utryckt en förståelse eller en vilja i linje med att-satsen, eller i de fall då det är upp till myndigheten själv att avgöra frågan. I de fall som avslag är föreslaget handlar det oftast om att att-satsen är för detaljerad. En liknelse kan göras vid att vi som politiker skulle besluta om schemaläggningen på skolor. Den politiska nivån rör sig på en mer generell nivå än så. Avslutningsvis kommer två reflektioner. Den första är att vissa av att-satserna kan hanteras via andra vägar än den parlamentariska. Frågor om anställningsvillkor eller andra personalfrågor kan mycket väl drivas den fackliga vägen, via exempelvis officersförbundet. Den andra är att de tre att-satser som föreslås bifallas, bör drivas via kongressen, inte via riksdagen. I dagsläget är det ytterst svårt att lägga motioner i riksdagen som påverkar budgeten eller som föreslår lagändringar. Om frågorna går via partiets interna organ först, kan de ges mer tyngd och därmed kunna bli partiets linje. Ett förslag är därför att de skickas till distriktet och eventuellt vidare till kongressen. Under den färden ges även möjlighet att diskutera dem närmare. Men det förhindrar inte att riksdagsledamöterna diskuterar dem med kollegorna i försvarsutskottet ändå.

18 Förslag till beslut: Att-sats 1:1 intern försvarsfråga avslag 1:2 faller pga 1:1, även om det är viktigt att utbildningen för eventuella förband är adekvat -avslag 1:3 för detaljerad avslag 2:1, 2:2, 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 upp till försvaret att utforma utifrån de direktiv som departementet ger - besvarad 3:1, 3:2 ingår i försvarsberedningen besvarad 3:3, 3:4, 3:5 upp till försvaret att utforma utifrån de direktiv som departementet ger - besvarad 3:6 i linje med försvarspolitiska motionen 2013 besvarad 4:1 för detaljerad avslag 4:2 god andemening, men bör fokusera på att säga vad man vill uppnå. Exempelvis bättre psykisk hälsa för försvarets anställda före, under och efter strid avslag 4:3 avslag 4:4 bifall 4:5 bifall 5:1, 5:2 besvarad 5:3 bifall Björn Wiechel Handels S-förening Riksdagsledamot

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Sammanfattning 2014:8

Sammanfattning 2014:8 Sammanfattning Varje år placeras i Sverige omkring 8 000 ungdomar i Hem för vård eller boende (HVB). Majoriteten av dessa placeras på grund av egna beteendeproblem, t.ex. missbruk eller kriminalitet. En

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga Revisionsrapport Placering av barn och unga Lena Brönnert Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1. Inledning 2 1.1. Bakgrund och revisionskriterier 2 1.2. Revisionsfråga 3 1.3.

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för

De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden omfattar bland annat bestämmelser avseende socialnämndens ansvar för 2012-05-077 Dnr 6.1-24822/2012 1(9) Regler och tillstånd Monica Jacobson monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens

Läs mer

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98

Kommittédirektiv. En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret. Dir. 2015:98 Kommittédirektiv En långsiktigt hållbar personalförsörjning av det militära försvaret Dir. 2015:98 Beslut vid regeringssammanträde den 1 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Information om en utredning

Information om en utredning Information om en utredning - Information om utredningar enligt socialtjänstlagen 11 kap. 1 Hofors kommun 2009 Varför görs en utredning? Orsaken till att socialtjänsten inleder en utredning kan vara att:

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013

Kommittédirektiv. Försvarsmaktens personalförsörjning. Dir. 2013:94. Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Kommittédirektiv Försvarsmaktens personalförsörjning Dir. 2013:94 Beslut vid regeringssammanträde den 24 oktober 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur Försvarsmaktens personalförsörjning

Läs mer

Kommunhuset, Revelj 2013-09-11 13.00 17.00. Per-Inge Pettersson, C, ordf Göran Lundberg, S

Kommunhuset, Revelj 2013-09-11 13.00 17.00. Per-Inge Pettersson, C, ordf Göran Lundberg, S Sammanträdesprotokoll 1(11) Plats och tid Kommunhuset, Revelj 13.00 17.00 Beslutande Per-Inge Pettersson, C, ordf Göran Lundberg, S Evert Möller, Kd Sylve Rydén, S Gunilla Aronsson, C, Stig Andersson,

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk

Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-06-04 1 Innehållsförteckning Ärende 53 Godkännande av dagordning... 3 54 Besök av Anetthe Jovanovic Karlsson, enhetschef hemtjänst... 4 55 Barnahus... 5 56 Länsgemensam familjehemsrekrytering... 6

Läs mer

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs

Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs MOTIONSUTLÅTANDE 2010-09-28 Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige Sid 1 (5) Dnr 77936 Motion (KD) - Satsa på ett ökat föräldrastöd - En kommunal strategi behövs Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering

Upphandling av HVB- och familjehemsplacering www.pwc.se Revisionsrapport Pär Sturesson Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Upphandling av HVB- och familjehemsplacering Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Barn och familj Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna

Läs mer

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av:

Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral AB, nedan SKI och Kommunförbundet Skåne, nedan KFSK, avtal gällande projektledning av upphandling av: Avtal gällande projektledning av upphandling av vård-, omsorgs- och behandlingsplatser m.m. mellan SKL Kommentus Inköpscentral, SKI och Kommunförbundet Skåne, KFSK. Härmed ingår SKL Kommentus Inköpscentral

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15

Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15 Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare

Läs mer

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga 2009-11-25 Socialförvaltningen Inga-Stina JohanssonIndivid- och familjeomsorg Socialnämnden Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har?

Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Hem för vård eller boende (HVB) Vet du vilka rättigheter du har? Dina rättigheter för dig som bor på ett hem för vård eller boende (HVB) Alla barn har lika värde. Du och alla andra barn har rätt att växa

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Samhällets Styvbarns kunskapsbank

Samhällets Styvbarns kunskapsbank Samhällets Styvbarns kunskapsbank Sveriges fjärde femårsrapport om Barnkonventionens genomförande (2007) Varje land som undertecknat Barnkonventionen är enligt konventionen skyldigt (artikel 44:1) att

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen

BESLUT. Ärendet Föranmäld tillsyn av HVB-hemmet Skogsro enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen T1_1 2010 v 1.0 BESLUT Tillsynsavdelningen Ingrid Bäcklund Pihlblad ingrid.backlund-pihlblad@socialstyrelsen.se 2012-03-12 Dnr 9.1-6190/2012 1(6) Skogsro AB Såggatan 3 920 70 Sorsele Huvudman Skogsro AB

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Anhörigstöd - en skyldighet

Anhörigstöd - en skyldighet Anhörigstöd Anhörigstöd - en skyldighet Sedan 2009 ska alla socialnämnder erbjuda stöd för att underlätta för de personer som: - vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre - stödjer en närstående

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), ert dnr S2014/1332/FST

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), ert dnr S2014/1332/FST 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 1(10) Avdelningen för kunskapsstöd Pär Alexandersson par.alexandersson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Rapport från FoU-Norrbotten

Rapport från FoU-Norrbotten Rapport från FoU-Norrbotten Rapport Nr 26:1, 2005 Gemensamma riktlinjer för arbetet med försörjningsstöd - ett beslutsunderlag framtaget inom projekt Östra Sosam Besöksadress V.varvsgatan 11 971 28 Luleå

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M)

Socialnämnden. Susanna Karlsson (S), Linda Söder Jonsson (S), Elisabeth Järvinen (MP), Lena Norstedt (C), Yvonne Ericsson (M) Socialnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, Hellqvistsalen, Kungsör, tisdagen den 17 mars 2015, klockan 15:00-18.15 ande Marie Norin Junttila (S) ordförande, Kristin Fernerud (S), Marita Pettersson (S),

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter

Meddelandeblad. Handläggning inom socialtjänsten av ärenden då barn med hemvist i Sverige söker hjälp hos svenska utlandsmyndigheter Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet, Migrationsverket November 2004 Reviderat juli 2006 Handläggning

Läs mer

Askersund kommun. Styrning och kontroll vid institutionsplaceringar. KPMG Bohlins AB. Antal sidor: 14. Rapport institutionsvår Ask 06.

Askersund kommun. Styrning och kontroll vid institutionsplaceringar. KPMG Bohlins AB. Antal sidor: 14. Rapport institutionsvår Ask 06. Styrning och kontroll vid institutionsplaceringar KPMG Bohlins AB Antal sidor: 14 Rapport institutionsvår Ask 06.doc Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Avgränsning 1 5. Sammanfattning 2 6.

Läs mer

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015

2015-04-27. Uppdragshandling. Socialnämnden 2015 -04-27 Uppdragshandling Socialnämnden 1 -04-27 1 UPPDRAG 1.1 Uppgift Vision Verksamheten skall bidra till att: - Skapa ekonomisk och social trygghet för invånarna - Skapa jämlikhet i levnadsvillkor och

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG Abraso stöd & omsorg AB är en verksamhet som erbjuder stöd, omsorg och behandling till såväl enskilda individer som familjer. Målet är att alla som placeras i hem inom Abraso

Läs mer

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014

NPF i Sverige framsteg och utmaningar. Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 NPF i Sverige framsteg och utmaningar Anna Norrman, Riksförbundet Attention 13 november 2014 Attention vi organiserar personer med NPF Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Ekonomisk rapport efter september 2015

Ekonomisk rapport efter september 2015 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2015-10-15 SN 2014/0652.03.01 Tel 0480-45 09 50 Socialnämnden Ekonomisk rapport efter september 2015 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås

Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander, professor, Institutionen för socialt arbete Vårdnadsöverflyttningar Föreläsning vid Temadag om familjehemsvård 2013-01-16 i Västerås Anna Hollander Vårdnaden om barn Vårdnaden om ett barn

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av handläggning av ärende vid socialtjänsten i Jönköping

BESLUT. Tillsyn av handläggning av ärende vid socialtjänsten i Jönköping /(\ BESLUT 1nspekt1onen för vård och omsorg 2015-05-12 Dnr 8.5-6836/2015-9 1(10) Avdelning sydöst Alexandra Engelholm, Alexandra.Engelholm@ivo.se Jönköpings kommun Socialnämnden Kansliet för nämndservice

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet.

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet. /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-02-10 Dnr 8.5-16859/2014-6 1(8) Avdelning syd Ingrid Andersson lngrid.andersson@ivo.se Socialnämnden i Karlslcrona konnnun 371 83 Karlslcrona Ärendet Tillsyn

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll

SOCIALNÄMNDENS ARBETSUTSKOTT Protokoll 1 (6) Plats och tid, Sammanträdesrummet, socialkontoret, kl 09:00 11:20 Beslutande Åsa Johansson (S) Dennis Byberg (M) Övriga Ersättare Eva Pettersson, sekreterare Monica Hammar, socialchef Eva Alama,

Läs mer

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR

SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR SÄRSKILDA OPERATIONSGRUPPEN SOG REKRYTERAR FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND FÖRSVARSMAKTENS SPECIALFÖRBAND är primärt en militärstrategisk resurs som ska öka mängden handlingsalternativ genom att komplettera

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS

Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS HSO Stockholms stad Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad 29 föreningar i samverkan Angående förslag till reviderade riktlinjer för insatser enligt SoL och LSS Dessa två lagstiftningar

Läs mer

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018

Överförmyndarnämnden Budgetförslag 2015 2016 med plan för 2017-2018 1 Överförmyndarnämnden 2015 2016 med plan för 2017-2018 Rev 2015-05-15 Nämndens viktigaste mål för 2015 2016 Överförmyndarnämndens målarbete har rättssäkerhet och trygghet som fokusområden. Dessa begrepp

Läs mer

Fel av försvaret att rekrytera skolelever

Fel av försvaret att rekrytera skolelever DEBATTÖREN Joakim Medin, 27 år, Uppsala. Gymnasielärare i Enköping. DEBATTEN Sedan den allmänna värnplikten försvann måste Försvarsmakten hitta nya sätt att rekrytera soldater. I Enköping har detta skett

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer