Fall. Differentialdiagnostik. Kunskapsmål. Psykiatripartners Resurs AB. Suzanne Blomstedt. «Lat, nonchalant, slarvig och korkad.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fall. Differentialdiagnostik. Kunskapsmål. Psykiatripartners Resurs AB. Suzanne Blomstedt. «Lat, nonchalant, slarvig och korkad."

Transkript

1 Fall Lat, nonchalant, slarvig och korkad Självdestruktiv Brister i exekutiv funktion, uppmärksamhet, arbetsminne och motivation 1 Kunskapsmål Hur förhåller man sig till neuropsykiatrisk problematik utifrån ett KBT-perspektiv? Istället för etiketter/egenskaper funktioner På vilket sätt påverkas behandling av NP? Etiska övervägande Planera behandling genom vid NP (autism och ADHD) genom att Se symtom/beteenden som tyder på funktionsnedsättning Se resurser Anpassa behandling utifrån detta Exempel på olika behandlingsupplägg Om vi hinner En inlärningsteoretiskt modell för ADHD 2 Differentialdiagnostik ADHD Autism Inlärningssvårigheter (t.ex. dyslexi, dyskalkyli) Utvecklingsstörning Lågbegåvning IK Tourette Språkstörning Ickeverbala inlärningssvårigheter Personlighetsstörning Bipolär sjukdom Psykos Depression, ångest, OCD Syndrom 3 1

2 4 Neuropsykologi och KBT Vi utreder ABC Antecedenter en händelse som föregått ett beteende. När gör hon beteendet? Var uppstår beteendet? I närvaro av vad? Beteende (inre och yttre) Vad gör personen? Hur beter hon sig? Vad upplever hon? Konsekvenser vad händer när hon gör beteendet? Etablerande omständigheter en grundfaktor som påverkar i samtliga led. Motivationell förutsättning. T.ex. hunger eller spänningssökande, kognitiva funktioner Varför viktigt? Jo, beteende har olika funktion. Tex repetitivt beteende (tvång) är ett symtom på två olika funktionsnedsättningar 5 Exempel på relevanta kognitiva funktioner Begåvning Uppmärksamhet & processhastighet Verbala funktioner Minnesfunktioner (verbalt- ickeverbalt), inlärning, lagring, framplockning, igenkänning Perceptuell och visuospatiala funktioner Exekutiv funktion Motoriska funktioner Personlighet Social förståelse/kommunikation/theory of mind Central koherens 6 2

3 Begåvning I arbetslivet resonerar man så här Den som får höga poäng på ett begåvningstest har i regel förmågan att i nya situationer snabbt förstå hur saker och ting hänger ihop utan att ha tidigare erfarenhet av själva grejen. Detta är mätbart. Att man har den egenskapen har samband med flera saker, som till exempel hur man tar in nya upplysningar och vilken förmåga till problemlösning som man har. Såväl praktiskt som teoretiskt. Att vara begåvad är ett mönster av beteenden som sammanfaller med hur man problemlöser uppgifter, som hjälper oss att klara en mängd situationer i vardagen. Problemlösningsförmågan får större och större betydelsen ju mer komplext vårt samhälle blir. Att ha hög begåvning innebär att man per automatik får flera fördelar. Begåvade personer lyckas bättre både i skolan och i sitt arbete. Hög begåvning visar också på positiva samband när det gäller hälsa, inkomst, skilsmässor och andra faktorer som rör livet i stort. Här är forskningen klar. 7 Begåvning Men.i ett neuropsykiatriskt sammanhang handlar begåvningstest framförallt om att undersöka styrkor och svagheter inom olika kognitiva funktioner Verbal förmåga (VFI) olika aspekter av verbal förståelse, verbal slutledningsförmåga och begreppsbildning Perceptuell förmåga (PFI) icke-verbal slutledningsförmåga, logiskt tänkande, olika aspekter av visuospatial perception (information som kommer via synen), visuomotoriska färdigheter Arbetsminne (AI) arbetsminne, koncentration, uppmärksamhet och mental kontroll Snabbhet (SI) snabbhet i mental och motorisk bearbetning, uppmärksamhet, urskiljning av visuella stimuli 8 Auditiv perception och språk - Verbal funktion Auditiv perception analysera och dela upp ljud/ord och sätta ihop i meningsfulla enheter. Skilja mellan ord som liknar varandra. Kallas fonologiskt processande. Viktigt vid talspråk och läs- och skrivfärdigheter. Expressivt språk att kunna uttrycka sig Semantik förståelse för syntax Tal artikulation och flyt i talet Pragmatiskt språkbruk att kunna använda språket i kommunikation med andra ADHD svårt med röd tråd, snabbt finna ord Asperger normal språkfunktion men brister i pragmatiskt språk Autism omfattande språksvårigheter vissa kan läsa Språkbrister märks genom Svårt att inleda och upprätta hålla ett samtal, stereotypt tal med många upprepningar eller egna ord, tolkar språket konkret och bokstavligt, avvikande intonation och satsmelodi, Tystlåten, fåordig, hittar inte ord, svårt att uttrycka sig i skrift, kan inte förklara sig, cocktailprat 9 3

4 Visuell och spatial funktion Visuell perception kräver förmågan att registrera sinnesintryck, analysera, tolka och sätta samman i meningsfulla enheter. Spatial funktion uppfatta riktning och rumsuppfattning, skilja mellan höger och vänster, se skillnad på spegelvända figurer. Förmågan att urskilja former och konturer, avstånd, rörelser och föremåls förhållande till varandra. Svårt att urskilja och avbilda former Svårt med bollspel Svårt att orientera sig Svårt att se och förstå snabba rörelser Svårt med pussel Svårt med matematik mängdlära, procent Svårt med ickeverbal information 10 Minnesfunktion Sensoriskt minne Korttidsminne Arbetsminne Långtidsminne svårt att minnas information tappar bort saker glömmer saker svårt att lära sig saker Kommer inte ihåg det som hänt Tar lång tid att minnas, energikrävande Svårt att dra lärdom från tidigare erfarenheter 11 Motorisk funktion Reflexer Finmotorik Styrka Viljestyrda rörelser Automatiserade rörelser Äta och tala Motoriska problem Dåligt differentierad motorik, mycket medrörelser (janne Schaffer), dåligt koordinerad rörelse, dålig samordning på kroppens delar, dålig stabilitet i bål och arm, otillräcklig automatiserad motorik, svårt att skriva, krampaktig pennfattning, skriver långsamt, klumpig 12 4

5 Perception - sensorik Balanssinne (vestibulär perception) låg tolerans frö all aktivitet som innebär rörelse eller snabb förändring av kroppshållning Proprioception märks på egendomlig kroppshålling, lutar sig mot väggar, svårigheter att hantera små föremål, känner inte hunger, törst. Känselsinne (taktil perception) smärta, beröring, kyla, värme Hörselsinne Smaksinne Luktsinne Syn Yttrar sig; Dålig kroppsuppfattning, svårt att planera och koordinera rörelser, hypo/hyper, förvrängda intryck, känner inte helhet utan småbitar (fragmenterad perception), fascinerad av vissa stimuli, sensitiv för vissa stimuli, svårt att filtrera, svårt att tolka, fördröjd, sårbar för sensorisk överbelastning, perifer perception (undviker tex ögonkontakt), släcker ner system, förlorar sig i sinnesintryck, synestesi, perceptuellt minne (fotografiskt minne), perceptuellt tänkande. 13 Snabbhet Förmågan att processa information snabbt Läser och arbetar långsamt Missar information Hinner inte med i socialt samspel 14 Exekutiv funktion Ett paraplybegrepp för många olika förmågor som samtliga har betydelse för hur man kan reglera det egna beteendet (analysera situationen, planera hur agera, utvärdera beteende och om nödvändigt förändra beteende) Flera olika teorier använda självstyrande beteende (självreglering) för att välja mål, och att välja, uppföra och upprätthålla beteende över tid mot detta mål, oftast tillsammans med andra och ofta beroende av sociala och kulturella medel. Detta görs för att maximera ens långsiktiga välbefinnande, så som personen definierar det. Barkleys teori Särskilt viktigt i nya situationer, generalisering, kompromisser, konflikter, problemlösning, stoppa pågående handlingar. Ingen betydelse i vana, kända situationer Brister visar sig som svårigheter att tänka abstrakt, impulsivitet, dålig planering, eufori, dålig timing, sänkt insikt, apati, social disinhibition, sänkt motivation, onyanserade affekter, aggressivitet, bekymmerslöshet, perseveration, konfabulering (lögner), rastlöshet, bristande förmåga att inhibera responser, svårt att fatta beslut, ej bry sig om sociala regle.r, svårt att reglera känslor 15 5

6 Uppmärksamhet Fyra komponenter Vigilans förmågan att upprätthålla uppmärksamhet över tid. (Titta på tv, lyssna på föreläsning, ökat behov av vila, hyperaktivitet) Koncentration/fokuserad uppmärksamhet förmågan att fokusera på inre eller yttre stimuli som dragit till sig uppmärksamheten och handla i relationer till dessa stimuli (vid tex beräkningar) Skifta uppmärksamhet förmågan att skifta uppmärksamheten mellan olika stimuli tex svara i telefon och sen återgå till uppgift, skifta mellan att uppmärksamma ett föremål långt borta och ett på nära håll, vill ej bli avbruten, mindre flexibilitet, anpassa beteende efter skiftande omständigheter Encoding/delad uppmärksamhet förmågan att hålla ett antal uppgifter i korttidsminnet medan man utför olika slags operationer med dem dvs även kallat arbetsminnet. Tex sifferrepetition baklänges Missar information Dagdrömmer Frågar om Lättdistraherad Följer inte instruktioner Slarvfel 16 Arbetsminne Icke-verbalt arbetsminne Vi kan återkalla det vi varit med om i minnet (vad vi sett eller hört) Vi har fantasi-föreställningsförmåga- mentala bilder av vad som kan hända i framtiden Vi kan föreställa oss konsekvenser Vi kan ha en känsla för tid Vi kan värdera framtida belöning ha en målbild framför oss Brister i ickeverbala arbetsminnet leder till Taktlös kan inte läsa av ansikten Svårt med lagsport, kommer inte ihåg andras spelstil Svårt att lära sig från misstag (tex om chefen skällt) Får böter på böter varje gång en chock Utan känsla för framtiden väljer belöning kort sikt 17 Arbetsminne Verbalt arbetsminne Beskriva och fundera över saker tyst för oss själv Vi kan lösa problem Formulera regler och planer Följa regler och instruktioner Kan behålla verbal info (tex det vi läst) aktuellt Resonera kring moral Brister verbala arbetsminnet leder till Använder inte tyst självprat för att kontrollera sig själv eller lösa problem, antar saker felaktig om människor eftersom man inte verbalt resonerat om intentionen först Använder inte självprat för att påminna om egna regler och planer. Inget blir som man tänkt. Tex banta eller spara till en resa Följer regler oflexibelt. Resonerar inte kring för och nackdelar. Tex pannkakor på torsdagar fastän på semester i Thailand. Eller följer inga regler alls. Begår brott och beter sig etiskt och moraliskt ansvarslöst 18 6

7 Impulsivitet Avbryter människor och ångrar sig efteråt Säger och gör saker i affekt och ångrar sig efteråt Handlar saker utan att ha planerat det Bjuder laget runt utan att ha pengar Blir inte som man tänkt sig Lätt distraherad svårt att titta TV, zappar, läsa, långa samtal Påbörjar saker utan att lyssna eller läsa instruktioner Håller inte det man lovat Kör för fort Svårt att vänta Vill ha omedelbar tillfredställelse Tänker inte på konsekvenserna Snabb, reagerar snabbt Lätt arg Svårt att följa regler Skriker på folk 19 Central koherens Koncentrera sig på innehållet helheten Att beräkna orsak - verkan Svag central koherens fokus på detaljer Stark central koherens fokus på helhet och mening Svårt att räkna ut vad som kommer hända, konsekvenstänk, svårt att planera, ta sig för något, svårt att förstå social situationer, motstånd mot förändringar, omvärlden blir fragmentarisk, kan inte använda sammanhanget för att förstå en annan människas intentioner. 20 Social kognition Förmågan att uppfatta och förstå andras intentioner, känslor och önskemål och kunna ingå i ett socialt samspel med andra Kräver minne, språk, uppmärksamhet, abstrakt tänkande I np-utredning kan man undersöka empati, kognitiv flexibilitet, förmågan att avläsa känslomässiga uttryck samt förmåga till kommunikation och samspel Ömsesidigt socialt samspel nedsatt förmåga till ögonkontakt, mimik, gester och kroppshållning. Svårt att få och behålla kamratkontakter, delar inte spontant glädjeämnen, intressen och aktiviteter med andra, leker inte rollspel 21 7

8 Socialt umgänge Intresserad av att umgås med andra, men det är sysselsättningen som är intressant Föredrar ensamhet Härmar beteende men förstår ej vad det betyder Blir lätt lurade och nästan alltid retade eller mobbade i skolan Svårt att förstå humor, insinuation etc. 22 Kommunikation Föra en dialog Gester, kroppsspråk, mimik, ögonkontakt Fysiska yttrande så som klädval Symboler, metaforer, ordspråk Röstläge och tonfall Problem som uppstår Tolkar inte kropps- eller bildspråk Tolkar det som sägs bokstavligt 23 Empati Exempel: 24 8

9 Empati Empati fackuttryck och vardagsuttryck Vardagsuttryck bra på att stötta och lyssna Fackuttryck förmåga att föreställa sig andras tankar, känslor, avsikter Empatisbrist som fackuttryck -handlar inte om brist på sympati, hänsyn eller olust att tala med andra människor 25 Empati Inte avgränsade till diagnos Central svårighet inom autism. Vanligt inom NPproblematik såväl som psykos och personlighetsstörningar Man brukar använda kognitiva begreppet Theory of mind, mentaliseringsförmåga eller inlevelseförmåga. Räcker inte att förklara svårigheter. Empati är ett samspel mellan kognitiva och affektiva funktioner och processer. Bättre begrepp. 26 Empati Två slags känslor Emotioner vardagligt tal om känslor (skuldkänslor, kärlek). Utvecklade över tid i kombination med erfarenheter. Affekter mer primitiva och flesta föds vi med. Likadana i hela världen. Nio grundaffekter intresse, sorg, ilska, avsky/avsmak, leda, förvåning, glädje, rädsla, skam Svaga förnimmelser till känslostormar Affekt grund för socialt samspel (spädbarn) Affektsmitta (spegelneuron) 27 9

10 Empati Personer med autism känsliga för andras affekter Använder samma område i hjärnan för att reflektera sig själv och andra (ventromediala prefrontala kortex). De flesta använder två olika områden. Drottning Elisabets kläder Gjorde således ingen skillnad på sig själv och andra Personer med empatisvårigheter - Får svårt att skilja på sina egna känslor och andras vid affektsmitta Blir arga som reaktion på andras ilska, smittas även av glädje, rädsla och ångest. Skärmar inte av personer ropar högt, gråter, skriker och skäller (som barn, ungdom, vuxen och i psykiatrin) Som terapeut kan man bli mkt trött av detta men lär sig till slut att skärma av sig 28 Empati Barn utan empatisvårigheter lär sig skilja på egna och andras affekter innan de fyllt fyra år. Förutsättning för att utveckla empati Om man får en smäll av någon som är arg kan man räkna ut att man ska se upp nästa gång man träffar personen. Om man inte förstår vem som var arg i situationen kan det bli skrämmande att själv vara arg för då kan man åka på en propp 29 Empati Om man inte kan räkna ut andras tankar är det svårt att förstå att andra har en annan uppfattning än en själv Detta leder till konflikter och svårigheter att reda ut dessa Man tror att den andra ljuger istället för att man uppfattat situationen annorlunda. I terapi kan detta vara viktigt att ta reda på och lyfta fram Hur kan människor bo i stan? De måste vara idioter! Hur kan människor frivilligt arbeta när man kan tjäna lika mycket på kriminalitet? Varför ska jag följa med på din väninnas 40- årsfest? Det är ju inte mina kompisar och det blir ju inte kul för mig. Den här maten var äcklig! Du är dålig som terapeut. Svårt att jämföra sig med andra, fastnar i tidsperiod eller bekväma kläder. Svårt att anpassa klädstil till informella regler. Ses ofta i subkultur eftersom det är lättare att veta vad som är rätt. Andras reaktioner blir mer förutsägbara. Vissa trivs i kriminella gäng, på fängelse, bland punkare, skinheads eller religiösa sammanhang. En del identifierar sig med självskadebeteende eller manga

11 Empati Egocentricitet hur gör man andra glada? Inte samma som egoism. Lögner kräver hög grad av empatisk förmåga. Måste räkna ut vad den andra vet och vad de kan kontrollera. Ju äldre man blir desto bättre blir man. Alla ljuger. Man ljuger för att skydda sig själv och/eller andra. Personer med empatisvårigheter ljuger som alla andra men blir lättare genomskådad. Ljuger för att rädda sig Ljuger för att skapa status Ljuger för att inte bli synlig (håller med) Ljuger för att uppnå något för egen del på andras bekostnad Om du konfronterar någon som ljuger blir den antingen bättre på att ljuga eller så ljuger den än mer vanvettigt. Personen behöver behålla sin värdighet. Bästa sättet är humor. 31 Empati Svårt att känna igen egnas och andras affektuttryck Svårt att beskriva känslor, svårt att förstå känslomässiga sammanhang Använder glad eller okej, sur eller arg. Inga nyanser. Antingen eller. Är i känslornas våld Lämnar inte situationer som håller på att gå fel i tid Blir lättare utnyttjad av andra, både ekonomiskt och sexuellt (svårt att räkna ut andras avsikter) Kan också beskrivas som personer med platt känsloliv eller saknar fantasi. Har känslor men svårt att beskriva dem. Problematiskt att vara utåtriktad och samtidigt ha svårt med empati. Kan uppfattas som uppmärksamhetstkrävande eller jobbiga. 32 Empati Psykopati och autism sällsynt Psykopater god förmåga till kognitiv empati (mentaliseringsförmåga) och därmed god manipulativ förmåga Personer med NP kan bete sig psykopatiskt brister i emotionell empati, spontan medkänsla, vilket delvis beror på brister i mentaliseringsförmåga 33 11

12 Empati Fallet Robin 34 Exempel på vanliga funktionsnedsättningar vid olika diagnoser Depression exekutiv funktion, minne, uppmärksamhet Mani exekutiv funktion, uppmärksamhet Tvångssyndrom exekutiv funktion Schizofreni uppmärksamhet, snabbhet, nivåsänkning, exekutiv funktion ADHD uppmärksamhet, impulsivitet, exekutiv funktion, arbetsminne Autism central koherens, theory of mind, exekutiv funktion, perception, snabbhet, ojämn begåvning 35 Betydelse för behandling Ta hänsyn till funktion Anpassa kraven i vardagssituationer Modifiera behandling Specifik träning Samarbeta med AF, FK, Soc, socpsyk, hab, arbetsgivare, boendestöd, omvårdnad Samarbete med anhöriga 36 12

13 Uppgift Väl ut en av de olika funktionerna vi gått igenom och berätta för deltagarna i din grupp om hur funktionsnedsättningen yttrar sig i en av dina patienter. Chansa och hjälp varandra. Funktionerna är: Begåvning Visuospatial funktion Minnesfunktion Motorisk funktion Sensorisk funktion Snabbhet Exekutiv funktion Uppmärksamhet Arbetsminne Impulsivitet Social kognition Kommunikation Central koherens Empati 37 På vilket sätt påverkar NP det terapeutiska arbetet? Terapistörande beteende? Uteblir, gör inte hemuppgift, kommer försent Behandlingseffekter uteblir Förstår patienten behandlingen? Fokuserar man på rätt saker? Kan patienten vara uppmärksam under behandlingen? Kommer patient ihåg det som sägs i behandlingen? Generaliseringsförmåga? Kravnivå? Hur ser den sociala situationen ut? Sömn, mat, motion? Hur påverkar den behandlingen? Vad kan man vänta sig av behandlingen? 38 Etiska övervägande Vad göra om man upptäcker symtom? Misstanke i samband med behandling Ta reda på om problematik funnits sedan barndom Att det är en funktionsnedsättning Att den är utvecklingsrelaterad Diskutera med patient när lugnt och stabilt (ej akut läge) Ha beredskap för att ge stöd om behövs Vad skriva i journal beteende inte diagnos - patient har sista ordet om funktionshinder, avstår då insatser Misstanke om autism bristande ögonkontakt kan ha många anledningar, somatiska såväl som schizofreni. De flesta med specialintresse har inte autism. Några, men långt ifrån alla, föräldrar till barn med autism har funktionshinder i sådan grad att diagnos kan ställas. Om person sökt vård av andra skäl - var försiktig vid misstanke om autismspektrum. Chock. Ibland kan det vara läge att försiktigt diskutera sig fram med personen

14 Etiska övervägande Fördelar med diagnos ADHD: förklaring, upprättelse, ansvarstagandet underlättas, medicin, behandling och stödinsatser. Nackdelar med diagnos ADHD: stigmatiserande, kategoriserad, besvikna när behandling inte har 100% effekt, närstående besvikna på effekt, transportstyrelsen kräver läkarintyg för körkortstillstånd Fördelar diagnos autismspektrum: De som sökt utredning ofta stor tillfredställelse, benämning på svårigheter, förklaring och upprättelse, grund för bättre relationer till anhöriga, vänner och a-kamrater. Känsla av grupptillhörighet. Inträdesbiljett till samhällets hjälp och stödinsatser. Nackdelar med diagnos autismspektrum: behöver bearbeta diagnos, omgivning reagerar starkt (känt sig överkörda, sämre bemötande i kontakt med vård och samhälle). Omständigt med körkortstillstånd och ibland svårigheter med försäkring. OM patient inte får diagnos och inte håller med second opinion Finns beteenden som är avvikande men ej omfattas av diagnos diagnostik är en grov kategorisering av mänskligt beteende 40 PAUS 41 Om Autism problem och behandling Om ADHD problem och behandling 42 14

15 Autismer Wings triad Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig interaktion Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig social kommunikation Begränsningar i beteenderepertoar, social fantasi och intressen, vilket leder till stereotypa beteenden 43 Autismer Wings triad Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig interaktion Kvalitativ begränsning i förmågan till ömsesidig social kommunikation Begränsningar i beteenderepertoar, social fantasi och intressen, vilket leder till stereotypa beteenden 44 Autismer Kärnproblem Mentalisering (theory of mind) eller empati som vi tidigare gått igenom (kognitiv empati). Affektiv empati (vissa kallar det så medkänsla) - hänsyn Central Koherens Exekutiv funktion Funktionerna överlappar och påverkar varandra, påverkas av utveckling och begåvning. Svaga funktioner leder till avvikande utveckling på fler områden

16 Autismer Mentalisering Svårt med spontan medkänsla (hänsyn) Inte intresserad av vad andra säger, visar Saknar drift att dela erfarenheter Kan efterhand lära sig hur andra tänker tar dock längre tid att räkna ut. En anledning till att undvika sociala sammanhang. Säger fel saker i fel sammanhang socialt klumpig. Annorlunda motivation verkar inte bry sig om vad andra tycker. Saknar insikt om vad andra tycker. Motiverade av att repetera beteende som man gjort tidigare. Motiverade av starkt intresse för något ämne. Svårt att kommunicera på ett ömsesidigt sätt. Gester, tonfall, mimik och kroppsspråk svårt. Beroende av verbal kommunikation Svårt att be om hjälp 46 Autismer Central koherens Föredrar fokus på detaljer Fastnar i detaljer Svårt att förstå språk Mycket av samma blir stabil pålitligt jämfört med den jämfört med fragmenterade värld vissa lever i Starkt behov av konstans oroliga vid förändring Behöver förberedas inför nya situationer Fördel vid granskning, forskning, korrekturläsning 47 Autismer Exekutiv funktion Många problem med arbetsminnet Bristande simultankapacitet en sak åt gången Behöver få instruktioner uppdelade i bitar, en åt gången Svårt att bedöma den egna prestationen Svårt att var flexibla stå ut med omvärlden eller förändra sitt beteende Impulskontroll brukar vara ok dock svårt att bedöma konsekvenser för en själv och andra Automatisering ojämn förmåga. T.ex. kan inte alfabet eller 1-16 Generalisering använda kunskaper i andra former än där man lärt sig problem i terapi Att rikta uppmärksamhet delad uppmärksamhet fokuserar inte på ansikte utan på detaljer i rummet, en slips eller en mun. Annorlunda uppmärksamhet. Sociala signaler inte så viktiga. Kanske inte undviker ögonkontakt utan ser istället inte vikten av den

17 Autismer andra symtom Social stil avskärmande och drar sig undan social kontakt, passiv men drar sig inte undan (beroende av annan person), aktiv men udda, rigid överformell social stil. Perceptionsstörning Hörsel och känsel vanligast Kan leda till annorlunda ätbeteende (bara bacon), egendomliga rädslor Lägre tröskel för överbelastning Levt tillsammans med anhöriga, haft vårdkontakter hela livet, avstått från umgänge, aktuella i samband med reaktiv psykos i samband med påtvingad förändring Lättlurade, låg självkänsla, kan leka och härma andra, bra skådisar, intresserade av kroppspråk, svårt att skilja på fantasi och verklighet, svårt att hitta avstånd till andra, bristande ADL eller överdriven fixering vid utseende, fixering vid tv, katastrofer, djur, kändis, barnslig, svårt att välja, undviker krav, matproblem, sömnproblem, rädd för frågor, ter sig deprimerade utan att vara det, passiva, kastar sig in i farliga situiationer, missbruk, te sig psykotisk, Tänkbara orsaker till självskador fastnar i tankegånger och repetetiva beteenden, har dålig kroppsuppfattning och känsel, blir verkligt först när det blöder eller gör ont, brist på bromsar för känslor och impulser, bristfällig inre monolog, explosivt beteende Motoriska problem 49 Autismer sekundära problem Prognosen är individuell och har samband med vilka förutsättningar individen har. De med minst symtom klarar sig bäst Hög begåvning verkar också skyddande Kan få ett bra liv om anpassningar i miljön Reaktiv psykos Problem på arbetsmarknaden Ensamstående Fåtal fått barn Dystymi Depression/ångest Ekonomiska svårigheter Trötthet Problem med kompisar Orealistiska förväntningar på yrkesliv 50% får fungerande vuxenliv men betalar med stress och depression 50 Autismer - komorbiditet Asperger DAMP, ADHD, ADD, DCD (developmental coordinationdisorder), Tourette, OCD, inlärningssvårigheter, svag begåvning, dyslexi, dyskalkyli, språkstörning, epilepsi, anorexi, depression, ångest social fobi, bipolär sjukdom, schizoid personlighet, paranoia 51 17

18 Autismer positiva sidor Specialister Detaljfokuserade Följer regler Kreativa 52 Autismer kompensatoriska strategier Reaktiv depression Flykt in i fantasier Förnekande och arrogans Imitation Fallet Sonja - gruppövning 53 Autismer Kompensatoriska strategier Begripligt och meningsfullt sammanhang Lagom anpassade krav Möjlighet att påverka situationen Summan av krav får ej bli för stor Bristande automatik tröttar Använd hjälpmedel Det är deprimerande att vara annorlunda Det är deprimerande att vara utanför Det är deprimerande med för mycket stress 54 18

19 Autismer - Bemötande Tala korrekt, var rak i dialogen och koncis i din information, undvik metaforer och ironi Tolkar inte kropps- eller bildspråk. Tolkar omgivning bokstavligt. Släng dig i väggen betyder släng dig i väggen. Tycker omgivningen krånglar till. Ej lagda åt intriger och dolda budskap Ta inte illa upp vid rakt bemötande, är rättfram, ärliga och står för vad de tycker. Finns inget smicker, inga förutfattade meningar, tomma artighetsfraser eller dolda budskap. Kontrollera att patient förstått Inga störande moment Övning: Berätta om gårdagen för din granne. Var rak, koncis etc. 3 minuter var, byt. 55 Autism - Behandling Föräldrar och partner kan behöva hjälp att förstå mentaliteten hos personen med autism kan berika relationen om man förstår den med autism bättre Svårt att hitta terapeut som accepteras av person med autismspektrum Terapeut behöver var väl bekant självet hos personer med autism och med theory of mind, exekutiva funktioner och central koherens. Läs självbiografier. Förstå språkliga profilen tex svårigheter med pragmatik, tex turtagning, avbrytning, bokstavliga tolkningar, pedantiskt språk Tydlig, strukturerad och systematisk metodik Kortare och tätare sessioner Skriv ner vad sessionen handlar om, gå genom nästa gång Förklara den terapeutiska relationen, dess natur och gränser, tex när kontakta i telefon, professionell ej vänner. 56 Autism - Behandling Värdefullt att arbeta med att förstå och uttrycka inre tankar, om sig själv och andra. Psykoterapeutisk interaktion två och två, öga mot öga stressande. Mail? Seriesamtal rita händelser och använda pratbubblor och tankebubblor Använda konst, musik, scener ur filmer för att uttrycka och förklara känslor Minnen om orättvisor mot dem själv och andra svåra att reda ut. Seriesamtal där terapeut fyller i och förklarar det som patienten saknar intuitiv insikt om

20 Autism - Behandling Var jag kom ifrån att förstå vad autismspektrum är, tidigare erfarenheter och hur dessa särdrag påverkat individen Vem är jag nu se styrkor (istället för användandet av kompensatoriska strategier). Självkritik leder till depression Fantasiflykt kan leda till psykos Mobbing kan leda till paranoia andra människor är illvilliga Omnipotens kan leda till avståndstagande behöver får reda på hur en sådan inställning påverkar andra. Behöver läras sig vikten av att erkänna misstag. Undvika vredesutbrott mot människor som inte uppfyller ens höga förväntningar. Istället för skådespel (vilket är utmattande) ta reda på egen identitet 58 Autism KBT Bedömning av art och grad av emotionell störning (ångest, nedstämdhet) självskattning och intervju Psykoedukation om emotioner utforska samband mellan tankar, emotioner och beteende, hur personen föreställer sig känslor och uppfattar olika situationer. (funktionell analys) Kognitiv omstrukturering korrigera felaktiga föreställningar för att personen ska hantera emotioner på ett konstruktivt sätt Färdighetsträning hantera energi, avslappning, uppmärksamhet, samtala Exponering - träning i att använda nya färdigheter för att hantera emotioner i verkliga situationer 59 Autism KBT känslor Klippbok om känslor Glädje och välbehag spindlar, höga byggnader, frimärken, spindelmannen, dofter, smaker, intyg och diplom, mål jobba med färdigheter kan även visas i grupp för att bygga upp mentaliseringsförmågan. Hitta känsloledtrådar kroppsliga signaler, beteenden, tankar. Syftet är att personen ska bli mer medveten om sitt emotionella tillstånd och att hantera en emotion innan den kognitiva kontrollen går förlorad. Hitta känsloledtrådar hos andra - Tolka andra människors känslor och ansiktsuttryck särskilt om en handling är vänlig, oavsiktlig eller illasinnad. (Theory of mind) En rynkad panna kan betyda ilska som förvirring, åldrad hud. Att tala med hög röst innebär inte alltid att man är arg. Kan tex lyssna på ljudupptagningar och lyssna på förändringar i tonfall och betoning. Upprepa en mening många gånger med olika tonfall och betoning, tex meningen Kom hit! Charader i grupp tex gissa handling och känslan spela tennis och förvirrad, diskar och känner sig arg. Ta livet av sig gör känslobarometer över besvikelse/nedstämdhet och be patient placera från skala

21 Autism KBT känslor Ta fram bilder/musik/ansikten som uttrycker olika känslor t.ex. sorg, tillgivenhet, kärlek Har en tendens att använda extrema ord när upprörda Utbildning kring känslor utökar ordförrådet ifråga om emotionella uttryck för att undvika extrema, stötande, sårande uttryckssätt Använd känslobarometer för att ställa frågor som hur glad skulle din partner bli om du sa att du älskar hen? eller Hur ledsen blir din partner om du säger.? KAT 61 Autism kognitiv omstrukturering Ändra tankar, känslor och beteenden med hjälp av argument och logik Blir tryggare och mer optimistisk med hjälp av argument och logik Samla bevis för en trosföreställning (bristande theory of mind gör att drar fel slutsatser om andras intentioner och avsikter, tolkar bokstavligt, saker kan ryckas ur sitt sammanhang (central koherens), eller dras till ytterlighet (dikotomt tänkande). Tex bråk jag ska döda dig fruktar för sitt liv, jag ska gifta mig med dig - packar resväskan Utmana övertygelser med hjälp av fakta och logik t.ex. statistik över risker, inte livsfarligt. Lära sig fråga skämtar du nu?, menar du allvar, gjorde du så med flit, det du sa nu gjorde mig förvirrad. Lära sig säga förlåt att jag sårade dig, ojdå, hur borde jag gjort nu, har jag sagt något som bekymrar dig, jag har svårt att tolka ditt ansiktsuttryck. Öka antalet reaktioner i en vissa situationer (som väcker ångest och ilska) Gör lista över reaktioner, gå genom konsekvenser och bestäm sedan vilka som är lämpliga och olämpliga reaktioner. (funktionell analys) 62 Autism KBT Seriesamtal Rita en händelse eller händelseförlopp i serieform med streckgubbar som representerar deltagarna och prat- och tankebubblor som visar vad de säger och tänker. Tuschpennor i olika färger, varje färg en viss emotion. Kan användas för att visa att olika personer tänker på olika sätt och har olika känslor och åsikter om vad man ska tänka och göra i en situation. Avgöra vad någon sannolikt kommer att tänka eller göra som reaktion på alla de alternativa reaktioner som klienten och terapeuten undersöker. Kan sen välja hur tänka, säga och göra för att åstadkomma bäst resultat för alla inblandade. Fråga din granne vad hen gjorde i morse, med hjälp av Seriesamtal. 10 minuter och sen byt

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Skoldagen 21 mars 2013 Sofia Cassel Leg. Psykolog Sofia Cassel legitimerad psykolog, Inside Team 2 Agenda Fakta om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Vanliga

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av?

Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Varför stannar bussen när jag inte ska gå av? Autism Aspergers syndrom SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se 2012-02-28 1 Typisk utveckling Kognition Diagnos Perception Samtidigt förekommande funktionshinder

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer

Neuropsykiatriska funktionshinder. Ungdomar/vuxna med ADHD. Andra vanliga svårigheter ADHD. ADHD olika typer Ungdomar/vuxna med ADHD Neuropsykiatriska funktionshinder Överlappar varandra Pernilla Ekström Mob 0707 73 97 00 pernilla@hanteralivet.se www.hanteralivet.se Aspergers syndrom Tvångssyndrom Tourettes syndrom

Läs mer

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet

AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och

Läs mer

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

NPF. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. NPF Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har många gånger svårt att få vardagen att fungera, vilket

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till Utbildning i NPF och ett lösningsfokuserat förhållningssätt Jönköping 18 november Föreläsare: Marie Adolfsson och Johan Bysell www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska

Läs mer

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn Utbildningsdag Tierp 22 okt 2012 LYDIA SPRINGER SANDRA MELANDER lydia.springer@lul.se sandra.melander@lul.se Projektet finansieras av: SUF-Kunskapscentrum

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson

Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson Vuxna med ADHD - arbetsliv Höganäsmodellen 1/12-09 Cecilia Johansson ADHD hos vuxna Kort om vad ADHD är Tillkommande problem Arbetsliv Bemötande ADHD ett livslångt funktionshinder Förr trodde man att det

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Neuropsykiatri Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri Diagnoser Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar avser diagnoser: 1. ADHD - med både hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning - med enbart hyperaktivitet

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen lasse@adhd-coaching.se www.adhd-coaching.se Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi Jana Söderberg Föreläsning 13/5-13 Drömmar som drivkraft (Anteckningar av Johanna Pansera och Ingela Frän) Brist på drömmar leder till stor kollektiv påverkan. Vi måste medvetandegöra våra egna val och

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter

Barn och ungdomsverksamheten Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Att möta alla elever och se möjligheter i svårigheter Petra Filipsson Jenny Lindgren När ett barn säger nej eller inte fungerar i gruppen ställer vi ofta för höga krav på någon förmåga. 2 Vad händer när

Läs mer

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom?

Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur bemöta personer med Aspergers syndrom? Hur är vardagen?-vad lärare och andra bör veta Sanna Gröndahl, pedagogisk handledare susanna.grondahl@karkulla.fi Det som avviker, och därmed är onormalt, måste

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND Lena Hedlund PSYKIATRISK DIAGNOSTIK ---------- Affektiva- och ångesttillstånd------------------------------------------------ ------------- Personlighetsstörningar------------------------------------

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal

Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut

Autism och Aspergers syndrom 2012. Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism och Aspergers syndrom 2012 Marie Dalan Leg. psykolog/ leg. psykoterapeut Autism, Aspergers syndrom Begränsad (kvalitativt nedsatt) förmåga till ömsesidig kommunikation- verbalt och icke-verbalt

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Barn som tänker annorlunda

Barn som tänker annorlunda Barn som tänker annorlunda Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd 2011-04-06 Eva Nordin-Olson Distriktsläkare, Mora Vårdcentral Skolläkare, Mora o Orsa Kommun eva.nordin-olsson@ltdalarna.se

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län

Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik. Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Mall för anhörigintervju vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik Vuxenpsykiatrin Landstinget i Kalmar län Patientuppgifter: Namn: Personnummer: Anhörig(a) som intervjuas: Intervjuare: Datum för intervju:.

Läs mer

Vuxna/unga vuxna med ADHD

Vuxna/unga vuxna med ADHD Vuxna/unga vuxna med ADHD, bemötande och förhållningssätt Angelica Ogland 19/11/2014 Det här är jag Angelica Ogland, 26 år. Jobbar på Attention Stockholm med föreläsningar och samtalsgrupper för personer

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Alla medlemmar äger tillsammans

Alla medlemmar äger tillsammans Alla medlemmar äger tillsammans Största föreningen med 750.000 medlemmar Vi äger 22 % av KF och 33 % av Coop Vi skapar medlemsnytta och stärker din ställning som konsument Verkar för hållbar utveckling

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter Konflikthantering Enligt RAT (Relationship Awareness Theory) styrs vi av vissa inre behov som vi försöker tillfredställa Man tillfredställer sitt behov på olika sätt genom att ändra sitt beteende, vilket

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas?

Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Elever med olika svårigheter hur kan vi hjälpa dem a? lyckas? Gunilla Carlsson Kendall, Leg.psykolog Gunilla.carlsson- kendall@provivus.se www.provivus.se Vad kan leda Lll a? eleven får skolsvårigheter?

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Välkommen till Grundkurs om NPF

Välkommen till Grundkurs om NPF Välkommen till Grundkurs om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) Stockholm 3 september 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 09.30 11.30 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad

Läs mer

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST) Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Strategier och behandlingsmetoder vid ADHD

Strategier och behandlingsmetoder vid ADHD Strategier och behandlingsmetoder vid ADHD K A T A R I N A A. S Ö R N G Å R D L E G P S Y K O L O G & L E G P S Y K O T E R A P E U T, S P E C I A L I S T I N E U R O P S Y K O L O G I & P S Y K O L O

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Att ha: Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ADHD OCD DAMP Dyskalkyli NPF Dyslexi Tourettes syndrom Aspbergers syndrom ADD 1 2 Antalet medlemmar med flera funktionsnedsättningar ökar.

Läs mer

VIS - Verksamt i skolan

VIS - Verksamt i skolan 2014-06- 18 Gunilla Carlsson Kendall, psykolog www.provivus.se Om ADHD för barn och ungdomar AkMv och processinriktad utbildning Komple5era den kunskap som finns hos pedagoger Verksamma strategier i den

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola

Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola Autism - Språkstörning - konsekvenser för förskola och skola www.aspeflo.se ulrika@aspeflo.se INKLUDERANDE OCH UTVECKLANDE UNDERVISNING Att undervisa är att visa under Att undervisa innebär att omvandla

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Skapat den: 2010-02-15

Skapat den: 2010-02-15 Skapat den: 2010-02-15 Ver. 2.1 1 Barn med inlärningssvårigheter med inriktning på barn med ADHD Ha struktur och förutsägbarhet i ditt handlande. Det du gör skall följa vissa mönster samt vara självklart

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer