* Hållbar utveckling handlar om mer än klimatet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "* Hållbar utveckling handlar om mer än klimatet"

Transkript

1 Hållbar utveckling i ett globalt perspektiv * Hållbar utveckling handlar om mer än klimatet * Något om orsakerna till de globala miljöproblemen, antagandet om att jordens försörjningsförmåga skulle vara oändlig att social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet skulle kunna jämföras med ekologisk hållbarhet * Några föreslagna åtgärder för att uppnå en global hållbar utveckling, lösningen är ej av teknisk karaktär, i stället handlar det om ett globalt paradigmskifte

2

3 Anthropocene : a human-dominated biosphere

4 Source: Steffen, W. et al Global Change and the Earth system: a Planet under Pressure

5

6 Odlingspotentialen Fischer, m.fl Global Agro-ecological Assessment for Agriculture in the 21st century, FAO

7 Fischer, m.fl., 2001, FAO

8 Fischer, m.fl., 2001, FAO

9

10 Beräknat % tillskott eller bortfall av skörd p.g.a. ev. klimatförändring Fischer, m.fl., 2001, FAO

11 Fischer, m.fl. 2001, FAO

12 IEA, 2008

13 Den globala biobränslepotentialen * Globalt stod biomassa för ca 7 procent av vår energiförsörjning (år 2000). Av detta var ca 2 % drivmedel. * Den globala potentialen för energiproduktion från biomassa är stor i absoluta termer. År 2005 tog landväxterna upp ca 57 miljarder ton kol. De totala utsläppen av kol från fossila bränslen var det året ca 7,7 miljarder ton kol. * Totalt beräknar mänskligheten nyttja % av den globala nettoprimärproduktionen. Detta genom att ha påverkat ca 72 % av produktiv mark och helt omvandlat % av skogar och naturliga gräsmarker (ca 29 % av skogarna), till åker och betesmark. Ca 22 % i stort sett opåverkad skog finns kvar. * Totala upptaget av kol på åkermarker är ca 7 miljarder ton, dvs. nästan lika stort som utsläppen av kol. * Globalt utesluts skogar från den potentiell bienergipotentialen, eftersom växthuseffekten p.g.a. skogsavverkning blir för omfattande. * Den beräknade globala potentialen finns på nedlagd åkermark, ca 386 miljoner ha, eller 8-9 ggr Sveriges yta. * Produktionen på denna yta beräknas kunna ge 27 EJ (ca 7000 TWh) eller ca 5 % av energiomsättningen. Då skulle totalt biobränsleandelen utgöra ca 12 %.

14 Ca 386 Mha

15

16 Hållbar utveckling brukar definieras utifrån tre kriterier: * Ekologisk hållbarhet * Ekonomisk hållbarhet * Social hållbarhet Dessa brukar felaktigt jämställas. I stället bör den ekologiska hållbarheten ses som ramverket, de nivåer som ej kan överskridas, det människan har att anpassa sig till. Innanför detta ramverk bör en social hållbarhet uppnås genom att en ekonomisk hållbarhet utformas.

17 Många har varnat för att nuvarande globala utveckling ej är långsiktigt hållbar

18 Romklubben Meadows, m.fl Tillväxtens gränser

19 Jared Diamond, Undergång, Civilisationernas uppgång eller fall

20 UNEP

21 Framtiden? FN:s miljöorgan UNEP:s globala prognos GLOBIO Baserat på satellitdata över utbredning av infrastruktur i förhållande till förändring av BNP. Svart= Urbana miljöer, område inom 0,5 km från väg eller byggnad. Rött= Jordbruksmarker, trädplantager, område inom 0,2-3 km från infrastruktur Orange = Område inom 2-20 km från infrastruktur. Prognosen till år 2032 bygger på fortsatt tillväxt av BNP - globalt på ca 3% per år. Bör denna utveckling till 2032 undvikas? I så fall hur?

22

23

24

25

26 Living Planet Report Världsnaturfonden * År 2003 var det totala globala ekologiska fotavtrycket 14,1 miljarder ha. Den totala biokapaciteten var då 11,2 miljarder ha. Dvs. ett underskott på 2,9 miljarder ha, eller ca 25 %. * Det ekologiska fotavtrycket överskred biokapaciteten vid mitten av 1980 talet. Ekologiskt fotavtryck: USA 2.82 miljarder ha (ca 20 %) EU 2,16 miljarder ha (ca 15 %) Kina 2,10 miljarder ha (ca 15 %) Indien 0,85 miljarder ha (ca 6 %) Sammantaget ca 56 %

27 Living Planet Report 2006 (WWF)

28 Dietz, m.fl Frontiers in Ecology and the Environment vol. 5

29 Rockström, m.fl. 2009, Nature 461:

30 I=PxAxT (John Holdren, Paul Erlich, Science 1971) I= Impact (Människans påverkan på miljön) P= Population (Antalet människor) A= Affluence (Mängden konsumerade enheter av varor och tjänster per person) T= Technology (Graden av påverkan på miljön per konsumerad enhet. Genom ekoeffektivisering kan T:et minskas)

31

32

33

34

35 Bilaga 1 Källa : United Nations, Department of Economic and Social Affairs, Population Division, World Population in

36 * I scenariot, med 36,4 miljarder år 2300, beräknas födslotalet efter år 2050 sjunka från ca 2,6 barn per kvinna år 2009 till 2,35 barn per kvinna och sedan ligga där framgent. * I mellanscenariot, utplaning vid ca 9 miljarder ca år 2070, beräknas födslotalet sjunka från ca 2,6 barn per kvinna till ca 2,1 barn per kvinna till år 2050 och ligga där i ca 100 år framåt. * I det låga scenariot, 2,3 miljarder år 2300, beräknas födslotalet ha gått ner till 1,85 barn per kvinna efter år 2050 och ligga kvar där till år 2300.

37

38

39

40 Jevons paradox William Stanley Jevons, his book The Coal Question 1865 An increased efficiency in use of natural resources results in an increased use of the resources instead of a decreased use of the resources Med andra ord: Om ökad kunskap medför att möjligheten att effektivt nyttja naturen ökar används detta nya konsumtionsutrymme till konsumtion, ej till sparande. Say s law Jean Baptiste Say, tidigt 1800 Det är utbud som skapar efterfrågan

41 Vehmas, m.fl 2004 EU-US seminar: New Technology Foresight Seville May USA

42 Fyra exempel på volymeffekten (engelska the gross rebound effect 1. Sedan mitten av 1900 talet har mängden kol som används per producerad enhet av vara eller tjänst minskat med ca 1,3 % per år. Samtidigt har en totalt ökad användning medfört att utsläppen av kol till atmosfären ökat med ca 1,7 % per år, dvs en toal rebound på ca 3%. 2. Perioden ökade energieffektiviteten inom OECD med ca 30 % samtidigt ökade energiomsättningen med ca 20 %, total rebound ca 50 %. 3. Perioden ökade energieffektiviten globalt med ca 2 % per år, samtidigt ökade energiomsättningen totalt med ca 0,7 % per år. 4. Materialåtervinningen i väst ökar generellt samtidigt ökar uttaget av naturresurser.

43 Globala miljöproblem- möjlig lösning enligt tvåstegsmodellen Steg 1. Bestäm optimala globala nivåer för antropogena material och energiflöden. Steg 2. Uppnå dessa nivåer genom att motverka volymeffekterna utifrån I=PxAxT modellen. Förslag, steg 1: * Det rättvisa miljöutrymmet, Spangenberg m.fl., 1995 * Ca 2 miljarder människor ca år 2100, Pimentel mfl., 1994 * Ca 1 miljard människor år 2300, Benking, m.fl., * Minskning av fotavtrycket till under 1 jordklot till ca år 2070, utplaning vid 0,8 jordklot, eller till ca 0,9 jordklot år 2090, WWF,2006 * HDI vid lägst 0,8 samt fotavtryck/biokapacitet per person under 1 Moran, m.fl Förslag, steg 2: * Benking, mfl En ny ekonomisk världsordning som medför en global demografisk transition * Bottrill, Personlig handel med utsläppsrätter

44

45

46 Moran, m.fl, 2008

47 High and over Medium Low under not available UN Human development report 2007

48 1. Utgå från mänskliga behov, FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, Rio konferensens olika dokument? Max- Neef? 2. Inför ett nytt globalt ekonomiskt system som till del ersätter det nuvarande marknadsekonomiska systemet 3. Sätt upp mål som en långsiktigt global befolkningsminskning, kortsiktigt- minskad konsumtion i rika länder, omfördelning av köpkraft från rika till fattiga, ökad ekoeffektivisering. Beräkna en process över många generationer framgent- till år 2300? 4. Starta i dagens verklighet, befintliga företag och personer i företagsledningar, fackföreningar, politiska organisationer, ideella organisationer. Se t.ex Milbrath Men utöka schemat sätt in verkliga företag, verkliga personer, etc.

49 Basala mänskliga behov, enligt Manfred Max-Neef Materiell försörjning Säkerhet Uppskattning, närhet Att bli förstådd Att få delta Möjlighet till rast, vila Att få skapa Att känna identitet, mening Frihet Dessa basala behov är: - Klassificerbara - Desamma i alla kulturer och alla historiska perioder (olika metoder att tillfredsställa dem) - Möjliga att tillfredsställa, kanske i en större omfattning än idag, även om uttagen av naturresurser minskas.

50 Donovan & Halpern, 2002

51 Donovan & Halpern, 2002

52 Behöver vi en ny Bretton Woods konferens, men denna gång kring global hållbar utveckling? Sätt målet högt, definiera ett bättre framtida världsamhälle än dagens, t.ex. med större arealer vildmarker mer biologisk mångfald, hög materiell välfärd som fördelas rättvist, samt ange vägen dit.

53 Konkurrensen måste synkroniseras mellan väldens länder, det ekonomiska systemet bytas ut

54

55 6 Frågor. 1) Hur överbryggar vi problemet med att lösningen på globala och andra miljöproblem antas handla om människa-natur, när det egentligen handlar om människa-människa? 2) Hur överbryggar vi problematiken med att samhällsvetare tror att man kan kompromissa med naturen på samma sätt som med människor? 3) En möjlig relevant anledning till punkt 2 ovan är att historiskt har miljöproblem ej varit aktuella eftersom krig, de förtrycktas revolution mot de härskande, sopat rent innan naturens bärkraft medfört en total naturvetenskapligt betingad samhällskollaps. Konkurrensen, människa-människa relationen sätts före människa-natur relationen sätts därför även nu i första rummet. Hur når vi vidare förbi denna i och för sig relevanta nivå, skulle miljöhotet kunna ses som en gemensam större fiende än den mänskliga fienden? 4) Vad skulle krävas för att förslaget om en lösning enligt tvåstegsmodellen skulle accepteras av majoriteten av befolkningarna i olika länder i världen, dvs. en demokratiskt lösning? 5) I en uppsats av Heiner Benking, m.fl. föreslås en ny världsordning, en global ekonomisk demokrati, som på sikt skulle kunna ge en global demografisk transition - en global befolkningsminskning. Det skulle således röra sig om en indirekt ekonomisk styrning bort från befolkningsexplosionen. Skulle detta kunna fungera per automatik, eller behövs en ny omgång av nymalthusianism där man propagerar för ett direkt personligt ansvarstagande vad gäller nativiteten? 6) Hur får vi upp frågan om global långsiktig överlevnad av mänsklighten på den politiska agendan? Hur går ersätter vi det gamla och nuvarande tillväxtparadigmet, hur går vi från ord till genomförande?

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson

Miljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012

HÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012 HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös

Klimatsmart mat. Elin Röös Klimatsmart mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens klimatpåverkan Växthuseffekten Klimatmålen

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN

MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN MARKANVÄNDNINGEN I VÄRLDEN Markanvändningen i Sverige SNABBFAKTA Landarealen i världen: 13 miljarder hektar (130 miljoner km 2 ) i världen år 2009: 1,5 miljarder hektar Ängs- och betesmark i världen år

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Den gröna ekonomin PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning Global utmanings arbetsgrupp för en grön ekonomi: Eva Alfredsson Anders Wijkman Kristina Persson Sandro Scocco Kristian Skånberg

Läs mer

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande Presentation vid LHU-nätverkets konferens i Umeå 17-18 sept 2015: Nationella och globala framtidsutmaningar Karl Johan Bonnedahl På väg mot global hållbarhet?

Läs mer

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad? HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Attityder till FN:s hållbarhetsmål

Attityder till FN:s hållbarhetsmål Attityder till FN:s hållbarhetsmål En studie bland allmänheten i 17 länder Johanna Laurin Gulled, Ipsos FN:s nya hållbarhets- och utvecklingsmål har stort stöd både internationellt och i 2 FN:s nya globala

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Chalmers för en hållbar framtid

Chalmers för en hållbar framtid Hållbar utveckling Vision: Vad menas med hållbar utveckling? Vad innebär det för en ingenjör? Chalmers för en hållbar framtid Magdalena Svanström, Docent Kemisk Miljövetenskap (KB), Föreståndare Chalmers

Läs mer

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.

Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus

Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus Behöver vi ekonomisk tillväxt? Mikael Malmaeus 2016 09 28 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten Börje Eklund orolig för

Läs mer

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum,

Tillväxt till döds. Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen. Lerum, Tillväxt till döds Studiecirkeln God miljö i centrum & Naturskyddsföreningen Lerum, 2015-10-19 - Civilingenjör - Författare - Föreläsare + + + - + Positiv återkoppling + + + Negativ återkoppling - -

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala. Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF biobaserad ekonomi GLOBALA UTMANINGAR är lokala Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund The World in 2015 Human tipping points according to CIA Demography; 7.2 billion people, 95% in developing countries Food

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter Miljöstatistik utsläppens drivkrafter En internationell jämförelse Mårten Berglund, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013 Vad driver utsläppen av koldioxid?

Läs mer

Biobaserad samhällsekonomi

Biobaserad samhällsekonomi Biobaserad samhällsekonomi Beställningen Strategisk t diskussion i i regionala rådet 2012 om vad Hållbar utveckling betyder för LRF Strategisk diskussion i förbundsstyrelsen 2013 om vad Biobaserad samhällsekonomi

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

Läs mer

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Visst finns det mark och vatten för biobränslen! Kjell Andersson Svebio Sveriges energianvändning 2014 Naturgas, 9,9 TWh, 2,7% Kol, 18,3 TWh, 5% Värmepumpar, 3,1 TWh, 0,8% Kärnkraft, 50 TWh, 13,7% Bioenergi,

Läs mer

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet

2013-04-26. China and the Asia Pacific Economy 2011 1. Många är förlorare Ojämlikheten föder det finansiella systemet Christer Gunnarsson } Ekonomisk tillväxt } Industrialisering } Demokratisering } Global integration enorm ökning av globala arbetsstyrkan } Levnadsstandarden ökar i världen Fattigdomsminskning Livslängd

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget

Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull

Läs mer

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige

Ekologiska fotavtryck i norra Sverige UMEÅ UNIVERSITET VT 2009 Kulturgeografiska institutionen Examensarbete i kulturgeografi D, 15 hp Handledare: Olle Stjernström Ekologiska fotavtryck i norra Sverige metoddiskussion och beräkningar för fyra

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars 2010 Thomas Sterner Nationalekonomi Vadå Warming Det blåser kallt efter COP SJ ber om ursäkt och mörkrets makter

Läs mer

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF

Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning. Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Skyddade naturområden Reservat i förändrat klimat Markanvändning Mångfaldskonferensen 2009 Jan Eksvärd, LRF Innehåll Ändrat klimat Nya behov BM viktigare än vi tror Landskapet som helhet Flytta reservaten?

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Industrin och klimatet till 2050. Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Industrin och klimatet till 2050 Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU Globalt problem & Globalt ramverk (UNFCCC) I. 2 C målet accepterat av 197 länder (UNFCCC 2010) II: Rika länder ska gå före

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet

I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet Globala utmaningar I vår tid har vi bredare vägar, men smalare perspektiv har vi större frihet och finare hem, men mindre tid till varandra - och trasigare relationer spenderar vi mer pengar, men njuter

Läs mer

Olika uppfattningar om torv och

Olika uppfattningar om torv och Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Klimatet och Ekonomin. John Hassler Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)

Läs mer

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck

Svenska kommuners. koldioxidfotavtryck Svenska kommuners koldioxidfotavtryck INNEHÅLL Svenska kommuners koldioxidfotavtryck... 3 Bakgrund... 3 Metod... 4 Resultat och analys... 5 Mat... 5 Boende... 6 Transporter... 7 Övrig konsumtion... 8 Totalt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentlitteratur

Hållbar utveckling. Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentlitteratur Hållbar utveckling Hållbar utveckling Håkan Gulliksson, Ulf Holmgren Studentlitteratur Vision: Globalt folkhem med Hållbar resursanvändning och med Ständigt ökande jämlik livskvalitet Hållbarhet - Världsbild

Läs mer

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn givet hårda h koldioxidmål Finansierat av Vinnova Maria Grahn Fysisk Resursteori Chalmers Tekniska Högskola maria.grahn@fy.chalmers.se www.frt.fy.chalmers.se

Läs mer

Sveriges läkarförbund

Sveriges läkarförbund 2015 Policy Klimat och hälsa Sveriges läkarförbund 1 Klimat och hälsa Sveriges läkarförbunds policy för att främja klimatåtgärder och hälsa. Under de senaste 100 åren har jordens befolkning fyrfaldigats

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt samarbete, Sverige Nordisk Facklig Kongress, 27 Maj 2015 Hur konkurrenskraftig

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer