År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv.

Transkript

1

2 Syfte/Bakgrund Syftet med detta dokument är att sammanställa information som rör biologisk mångfald från två vetenskapliga studier kopplade till planetära gränsvärden, och att samtidigt beskriva den svenska vattenkraftens roll ur detta perspektiv. År 2009 publicerades studien Planetary Boundaries Exploring a safe operating space for humanity av Johan Rockström tillsammans med 28 andra forskare. Rapportens budskap är att vår antropogena miljöpåverkan nu går att mäta på en global skala och att det inte längre går att bortse från risken för abrupta globala förändringar i vår livsmiljö. I studien så presenteras nio prioriterade miljöproblem och för sju av dessa har kvantifierbara planetära gränsvärden identifierats och beskrivits. Ett begrepp som är centralt i studien är tipping points /tröskel effekter vilket avser en gräns av påverkan där man inte längre kan förvänta sig en fortsatt linjär påverkan på vår livsmiljö utan en nivå där en tröskelpunkt uppnås där ett regimskifte inte kan uteslutas. De områden som målas upp som mest kritiska är förlust av biologisk mångfald, mänsklig påverkan på kvävecykeln samt klimatförändringen. Viktigt att poängtera är att flera områden är tätt sammanlänkade, till exempel klimat, biologisk mångfald, näringstillförsel och förändringar i markanvändning. Det vetenskapliga genomslaget av rapporten har varit stort och rapporten är ofta använd som en referenspunkt när man talar om globala hållbarhetsfrågor. Rapporten har bland annat använts inom United Nations High-Level Panel on Global Sustainability (United Nations Secretary-General s Highlevel Panel on Global Sustainability 2012), Världsbankens rapport Towards Green Growth (OECD 2011) och UNEPs GEO5 rapport (UNEP 2012). År 2013 publicerades ett försök att bryta ned metodiken för planetära gränsvärden till ett svenskt perspektiv. Avgränsningar: Syftet är inte att utförligt beskriva Vattenkraftens påverkan på biologisk mångfald samt vidtagna åtgärder. Dokumentet utgör inte en kommunikationsstrategi för Vattenkraft och biologisk mångfald. Biologisk Mångfald och Planetära Gränsvärden Den nuvarande förlusten av biologisk mångfald beskrivs som den sjätte vågen av global utrotning och att det är den första som drivs av mänsklig aktivitet. Den globala förlusten av arter överstiger den globala nybildningen av arter vilket leder till en nettoförlust. Inget planetärt gränsvärde för biologisk mångfald har kunnat identifieras 1 där man riskerar att nå en tröskeleffekt/tipping point. Däremot så målas en mörk bild upp där hastigheten med vilken arter utrotas uppskattas till gånger snabbare än förväntade naturliga förluster (i jämförelse med ett historiskt perspektiv). Det framgår även att förlusterna förväntas att accelerera. När man talar om biologisk mångfald så tittar man vanligtvis på mångfald i tre nivåer: variationsrikedom inom arter (gennivå), mellan arter och mellan ekosystem. I rapporten så fokuserar man i huvudsak på förlusten av biologisk mångfald på artnivå för att kunna kvantifiera dagens problem. Det preliminära gränsvärdet presenteras som antalet utrotade arter per millioner arter och år (E/MSY). Den förväntade naturliga artförlusten ligger på 0,1-1 E/MSY, Det föreslagna gränsvärdet ligger på 10 E/MSY Den uppskattade nuvarande hastigheten beskrivs som >100 E/MSY. Huvudbudskapet för biologisk mångfald är inte att vi redan idag har passerat ett planetärt gränsvärde, utan att jordens ekosystem inte kan upprätthålla den nuvarande takten av artförluster utan att det kommer att resultera i funktionella kollapser. 1 Sett ur ett historiskt perspektiv går det dock att hitta händelser som talar för att tröskelvärden existerar (t ex övergång från dinosarier till däggdjurens dominans) vilket tyder på ett icke-linjärt händelseförlopp

3 Planetära gränsvärden och det svenska perspektivet I studien National Environmental Performance on Planetary Boundaries (Rockström et al 2012) har Stockholm Environmental Institute på uppdrag av Naturvårdsverket gjort ett försök att bryta ned konceptet med planetära gränsvärden till en svensk nivå och koppla samman det med mijökvalitetsmålen. Rapporten undersöker även om det är möjligt att använda ramverket med planetära gränser som ett verktyg för att belysa interaktionerna mellan Sveriges och de globala drivkrafternas miljöpåverkan på olika skalor. Slutsatsen för biologisk mångfald är att det föreslagna gränsvärdet inte kan brytas ned på nationell nivå och att det inte finns ett tillräckligt bra dataunderlag för att bedöma tillståndet baserat på denna grund på nationell nivå. Man drar också slutsatsen att biologisk mångfald verkar vara mer associerad med lokala och regionala gränsvärden än globala. Då indikatorn som presenterades i ursprungsstudien inte bedömts som användbar på nationell nivå presenteras tre alternativa indikatorer för att bedöma den relativa situationen mellan länder. 1. Antalet nationellt hotade arter per capita 2. Antalet globalt sett hotade arter, drivet av konsumtion inkluderande internationell handel. 3. Andel skyddad natur inom nationellt territorium Sveriges status utvärderat enligt dessa tre indikatorer visar enligt rapporten i huvudsak följande: Sveriges största bidrag till förlust av biologisk mångfald går att koppla till import och handel, dvs. det är till största del vår konsumtion som driver vår påverkan. Inhemsk påverkan, här mätt som antalet rödlistade arter per kapita, är relativt sett låg. Andelen skyddade områden i Sverige är låg i förhållande till uppställda mål. Sammanfattande punkter Den globala förlusten av biologisk mångfald är mycket allvarlig (förlusten av arter är ca ggr högre än vad som betraktas vara naturliga nivåer) (EEA 2010). Sett ur ett europeiskt perspektiv är förlusterna lägre, men tillståndet är fortfarande kritiskt. EU har hittills inte uppfyllt sina mål och även utsikterna att uppfylla de svenska nationella miljömål ses som svaga ( Bakomliggande orsaker till förlusten av arter på europeisk nivå består av omvandling, förändring eller fragmentering av habitat, introduktion av invasiva arter, förorening av livsmiljöer (främst näringstillförsel), överutnyttjande av resurser och klimatförändring. Den största bidragande faktorn på europeisk nivå bedöms vara habitatförändring 2. Förlusten av biologisk mångfald är ett globalt problem och Sverige har en påverkan både sett ur ett nationellt och ett globalt perspektiv. Denna påverkan på biologisk mångfald är till stor del kopplad till import av varor via en global marknad vilket är ett typiskt mönster för stora delar av den utvecklade världen. För Sveriges del uppskattas den importerade miljöskulden överstiga vår inhemska påverkan, där vår importerade påverkan uppskattas till ca det dubbla jämfört med vår inhemska påverkan(nykvist et al. 2013). Även om det historiskt sett har skett globala regimskiften (dinosaurier till däggdjur) så är det mer relevant att titta på lokala och regionala perspektiv när man fokuserar på potentiella tipping points kopplade till biologisk mångfald 3. Att dra slutsatsen att den svenska vattenkraften skulle påverka den globala biologiska mångfalden, på ett sådant vis att vi närmar oss ett planetärt gränsvärde/tipping point, är inte en slutsats som har stöd i rapporterna. Det är inte rimligt att på ett generellt plan fokusera endast på biologisk mångfald eller klimat och att ställa dessa emot varandra (e.g. biologisk mångfald är ett större problem än klimathotet ). Hot mot vår livsmiljö kan sällan ses som tydligt avgränsade problemområden, vanligtvis finns det en bakomliggande komplexitet och kopplingar mellan olika aspekter. Det beskrivs i rapporterna hur flertalet av de utpekade fokusområdena både påverkar varandra och är beroende av varandra. Biologisk mångfald är dock särskilt utpekat som viktigt för att behålla stabiliteten/resiliencen i vår livsmiljö vilket t ex. kan bidra till att begränsa negativa effekter av t ex klimatförändringar samtidigt som klimatförändringar i sig utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. 3 Exempelvis Biodiversity has been described as one of the four slow boundaries (Rockström and Klum 2012), which seem to be associated with local-to-regional scale thresholds rather than global ones.

4 Vattenkraften står för en stor del av Sveriges energiförsörjning, I de utbyggda vattensystemen har det inneburit en stor påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Utbyggnaden har även inneburit att vi i Sverige har en stor andel förnybar energiproduktion med goda möjligheter att reglera en ökande andel intermittent förnybar energi. Om man vill diskutera rimligheten i Vattenkraftens historiska och nuvarande påverkan på biologisk mångfald så måste lokala förutsättningar och lokal och regional påverkan ställas i proportion till de värden som Vattenkraften skapar. Referenser EEA 2010: The European Environment State and Outlook Land Use Rockström, J, et al., 2009a. A safe operating space for humanity. Nature 461(7263): Rockström, J, et al., 2009b. Planetary Boundaries: Exploring the Safe Operating Space for Humanity. Ecology and Society 14(2):32. Nykvist, B et al National Environmental Performance on Planetary Boundaries -A study for the Swedish Environmental Protection Agency, Naturvårdsverket 2013

5 Appendix 1: Urval av bilder

6

7

8

9 Appendix 2: Rödlistade arter och vattenkraft.