Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Transkript

1 Miljöstatistik utsläppens drivkrafter En internationell jämförelse Mårten Berglund, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013

2 Vad driver utsläppen av koldioxid? Befolkningsökning Fler människor med samma levnadsstandard ökar produktionen av varor och tjänster Välståndsökning Mer konsumtion av varor och tjänster per person tillverkade med samma teknik ökar energianvändningen och utsläppen Teknikutveckling Energieffektivisering Renare bränslen, mer förnyelsebart

3 Vad driver utsläppen av koldioxid? Detta kan förklaras i fyra steg: 1. Varje kilowattimme energi innehåller i snitt en viss mängd CO2-utsläpp när energin (olja, kol, osv) görs om till el, till rörelseenergi i t.ex. fordon, till värme, m.m. 2. Varje vara eller tjänst innehåller i sin tur i snitt en viss mängd energi i bemärkelsen att den energin behövs för att tillverka varan eller tjänsten. 3. Varje person köper därefter i snitt en viss mängd varor och tjänster. 4. Ett land innehåller slutligen en viss mängd personer.

4 Vad driver utsläppen av koldioxid? Vilket är samma sak som: 1. CO2-utsläpp per energienhet (CO2-intensitet) T i (Technology) 2. Energianvändning per vara eller tjänst (energiintensitet) T e (Technology) 3. Varor och tjänster (BNP) per capita A (Affluence) x x 4. Antal invånare i ett land P (Population) x = Multipliceras och ger de totala CO2-utsläppen i landet I (Impact)

5 Hur förändras varje faktor över tid? Sverige sen 1990: + 38 % + 10 % T i x T e x A x P = I CO 2 /Energi Energi/BNP BNP/capita Befolkning CO 2 17 % 28 % 10 %

6 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

7 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

8 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

9 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

10 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige miljoner ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

11 Index 1990 = 100 Obs! Utsläpp från internat. transporter Sverige miljoner ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning miljoner ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Memo: Internationella transporter från svenska hamnar/flygplatser Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

12 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer EU I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning ,7 miljarder ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

13 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Georgien I: CO2-utsläpp från fossil energi 200 P: Befolkning 150 A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) miljoner ton Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

14 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer USA I: CO2-utsläpp från fossil energi ,4 miljarder ton P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

15 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Kina I: CO2-utsläpp från fossil energi 500 P: Befolkning ,2 miljarder ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

16 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Världen miljarder ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

17 Slutsatser Ökning i levnadsstandard blir viktigare än befolkningsökning Energieffektiviseringar bidragit mer än att gå över till förnybart

18 Svagheter Grov analys: svårt att se vad som händer på bransch och produktnivå Internationellt flyg och internationell sjöfart täcks idag ej in på ett tillfredsställande sätt

19 Tips på vidare läsning m.m. TCO:s Rio-databas Naturvårdsverket TED-föreläsning med Bill Gates ( Innovating to zero! )

20 Hur jobbar internationella organisationer tillsammans inom miljöstatistik - Ur en sidospelares synvinkel Nancy Steinbach, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013

21 Statistikansvariga myndigheter i Sverige officiell miljöstatistik Naturvårdsverket Miljötillståndet Andel havsörnspar med framgångsrik häcknin Svaveldioxid till luft Kvävedioxid i luft Utsläpp Utsläpp av klimatpåverkande gaser Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider Utsläpp av ammoniak Utsläpp av kolväten Avfall Officiell statistik för avfall Miljöbalkens tillämpning Miljösanktionsavgifter SCB Miljöekonomi och hållbar utveckling Miljöräkenskaper Miljöskyddskostnader Indikatorer för hållbar utveckling Gödselmedel och kalk Gödselmedel och odlingsåtgärder i jordbruket Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar och vattendrag samt skog Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk Markanvändning Arbetsplatsområden utanför tätort Småorter; arealer, befolkning Tätorter; arealer, befolkning Fritidshusområden Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmiljö Kemikalieinspektionen Kemikalieförsäljning & anv. Flödesanalyser för kemiska ämne Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Överblick över kemikalier Miljö- och hälsofarliga kemikalier Växtskyddsmedel i jordbruket, antal försålda hektardoser Boendet och förändringar i boendet i fritidshus och småhus Bebyggd mark i strandskyddsområden Bebyggd mark i områden enl. Naturresurslagen/Miljöbalken Statistik baserad på Nationella VägDataBasen Markanvändning enligt Svenska MarktäckeData (SMD) Markanvändningen i Sverige Markanvändningen i tätorter och förändringar i markanvändningen Grönytor i och omkring tätorter Skyddad natur Kust, stränder och öar Torv; produktion, användning och miljöeffekter Land- och vattenarealer Vattenuttag och vattenanvändning Vattenanvändning Industrins vattenanvändning

22 Aktörer/områden BRÅ Klimat/Luft /Avfall Vatten Biodiv Naturres/ Fisk/skog eolog i Statistiska centralbyrån X X X X SGU X X SMHI X X SLU X X X X X Miljöhälsa Naturvårdsverket X X X Kemikalieinspektionen IVL X X Energimyndigheten X Havs- och vatten X X Jordbruksverket X X Skogsstyrelsen X X Trafikanalys X X Naturhistoriska Riksmuseet Viltskadecenter Smittskyddsinstitutet Statens strålskyddsins. Boverket X X X X X X X X Övr x

23 Bransch- och frivilligorganisationer Branschorganisationer Avfall Sverige Förpacknings och tidningsinsamlingen KRAV Plast och kemiföretagen Skogsindustrierna Svensk Däckåtervinning AB Svensk Fjärrvärme Svenskt Vatten Frivilligorganisationer Svensk fågeltaxering Svenska Jägareförbundet Sveriges ornitologiska förening Klimat/Luft/Avfall Vatten Biodiversitet X X X X X X X X X X X

24 Miljöräkenskapernas väg till statistiken Företagsdatabasen SCB SCB (publiceras per bransch, SNI2007) -Utsläpp till luft (SOS) -Energianvändning -Vattenanvändning -Miljöskatter (SOS) - Miljörelaterade subventioner (SOS) -Utsläppsrätter -Materialflöden -Miljöföretag -Kemikalier -Avfall -Konsumtionens miljöpåverkan -Miljöskyddskostnader (SOS) Jordbruksstatistik Jordbruksverket och respektive statistikproducent Utsläpp till luft Avfallsgenerering Naturvårdsverket genom Svenska MiljöEmissionsData (SMED) -SCB --IVL --SLU Energistatistiken Energimyndigheten och respektive statistikproducent Handelsstatistiken och momsregistret SCB Skatter och subventioner SCB Företagare i Sverige Kemikalieregistret Kemikalieinspektionen Input-Output och tillgång och efterfråge tabeller SCB Statliga utbetalningar Ekonomistyrningsverket Transportstatistiken Trafikanalys och respektive statistikproducent

25 Miljöräkenskapernas idé Input - Output kapital arbetskraft material energi Branscher, myndigheter, hushåll produkter tjänster avfall utsläpp Allt enligt Nationalräkenskapernas ramverk, definitioner och systemgränser

26 Vilka internationella aktörer finns det inom miljöstatistiken? Statistikinsamling: FN i olika former, Food and Agriculture organisation (FAO), International Energy Agency (IEA), mfl OECD Eurostat Andra informationsinsamlare: Europeiska miljöbyrån (EEA) Joint Research Centre (JRC) Generaldirektoriatet för miljö, klimat (Europeiska kommissionen, DG miljö, DG Klima) Forskare, konsulter mfl

27 Två spår av diskussioner Datainsamling: -Samordning i tid -Samordning i innehåll (fastställa goda metoder, täckning av ramar mm.) -Överenskommelser kring kvalitetsrapporteringar Vidareutveckling: - Diskussioner kring nya ämnesområden -Diskussioner kring metoder att beräkna -Samordning av innehåll

28 Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Eurostat (Europeiska statistiksystemet, Europeiska kommissionen) Statistical Programme Committee (Statistikkontorens generaldirektörer) Directors meeting on Environment statistics and accounts (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Arbetsgrupp Statistik för miljökostnader (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Arbetsgrupp Miljöräkenskapern a (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Expertgrupp: Skatter och subventioner Expertgrupp: Transporter inom miljöräkenskaper Expertgrupp: Materialflöden Expertgrupp: Naturresurskostnader Expertgrupp: Vattenstatistik och vattenräkenskaper

29 Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Eurostat (Europeiska statistiksystemet, Europeiska kommissionen) Statistical Programme Committee (Statistikkontorens generaldirektörer) Directors meeting on Environment statistics and accounts (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Arbetsgrupp Statistik för miljökostnader (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Arbetsgrupp Miljöräkenskapern a (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Expertgrupp: Skatter och subventioner Expertgrupp: Transporter inom miljöräkenskaper Expertgrupp: Materialflöden Expertgrupp: Naturresurskostnader Expertgrupp: Vattenstatistik och vattenräkenskaper

30 Forum för diskussioner Globalt för miljöräkenskaper Förenta Nationerna Statistical Commission (Statistikkontorens generaldirektörer) United Nations Committe of Experts on Environmental-Economic Accounts (UNCEEA) (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Stadsgrupp: Londongruppen (Experter oavsett organisation) Stadsgrupp: Oslogruppen (Experter oavsett organisation) The Bureau Expertgrupp: Ingen för tillfället, kan dock skapas vid behov

31 Några exempel ur ett användarperspektiv FN Vad tar vid efter milleniummålen 2015? Nya FN-mål för en global hållbar utveckling Friends of the Chair för ett bredare grepp av mätinstrument för framgång (Friends of the Chair Group on broader measures of progress) (17 länder) OECD Grön tillväxt (Green Growth) Listar 25 indikatorer för uppföljning av strategin Ramverket ligger nära miljöräkenskaper de vill nu utveckla ny datainsamling med bäring på räkenskaperna

32 Miljöräkenskaperna idag globalt Miljöräkenskaperna (System of Environmental-Economic Accounts Central Framework) blev 2012 antagen av FN som en statistisk standard i par med nationalräkenskaperna. EC direktiv 691/2011 om miljöräkenskaper (utsläpp till luft per bransch, miljöskatter per bransch och materialflöden) 2007 var det ca 88 länder (av totalt 192) som hade någon typ av miljöstatistikprogram Av dessa 88 länder var det 49 länder som gör någon typ av miljöräkenskaper (år 2007).

33 En liten sammanfattning Det finns många lager av samarbeten Strävan är att göra på samma sätt Transparensen ökar och kunskap utbyts Det finns mycket kvar att göra.

34 SCB i Almedalen 2013 Nancy Steinbach nancy.steinbach@scb.se Länkar Miljöstatistik Miljöräkenskaperna i Sverige Miljöräkenskaperna i Europa Miljöräkenskaperna globalt portal/page/portal/environmental _accounts/introduction accounting/default.asp