Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöstatistik utsläppens drivkrafter"

Transkript

1 Miljöstatistik utsläppens drivkrafter En internationell jämförelse Mårten Berglund, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013

2 Vad driver utsläppen av koldioxid? Befolkningsökning Fler människor med samma levnadsstandard ökar produktionen av varor och tjänster Välståndsökning Mer konsumtion av varor och tjänster per person tillverkade med samma teknik ökar energianvändningen och utsläppen Teknikutveckling Energieffektivisering Renare bränslen, mer förnyelsebart

3 Vad driver utsläppen av koldioxid? Detta kan förklaras i fyra steg: 1. Varje kilowattimme energi innehåller i snitt en viss mängd CO2-utsläpp när energin (olja, kol, osv) görs om till el, till rörelseenergi i t.ex. fordon, till värme, m.m. 2. Varje vara eller tjänst innehåller i sin tur i snitt en viss mängd energi i bemärkelsen att den energin behövs för att tillverka varan eller tjänsten. 3. Varje person köper därefter i snitt en viss mängd varor och tjänster. 4. Ett land innehåller slutligen en viss mängd personer.

4 Vad driver utsläppen av koldioxid? Vilket är samma sak som: 1. CO2-utsläpp per energienhet (CO2-intensitet) T i (Technology) 2. Energianvändning per vara eller tjänst (energiintensitet) T e (Technology) 3. Varor och tjänster (BNP) per capita A (Affluence) x x 4. Antal invånare i ett land P (Population) x = Multipliceras och ger de totala CO2-utsläppen i landet I (Impact)

5 Hur förändras varje faktor över tid? Sverige sen 1990: + 38 % + 10 % T i x T e x A x P = I CO 2 /Energi Energi/BNP BNP/capita Befolkning CO 2 17 % 28 % 10 %

6 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

7 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

8 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

9 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

10 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Sverige miljoner ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

11 Index 1990 = 100 Obs! Utsläpp från internat. transporter Sverige miljoner ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning miljoner ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Memo: Internationella transporter från svenska hamnar/flygplatser Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

12 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer EU I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning ,7 miljarder ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

13 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Georgien I: CO2-utsläpp från fossil energi 200 P: Befolkning 150 A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) miljoner ton Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

14 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer USA I: CO2-utsläpp från fossil energi ,4 miljarder ton P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

15 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Kina I: CO2-utsläpp från fossil energi 500 P: Befolkning ,2 miljarder ton A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

16 Index 1990 = 100 Förändring av CO 2 -påverkande faktorer Världen miljarder ton I: CO2-utsläpp från fossil energi P: Befolkning A: BNP per capita Te: Energiintensitet (total primärenergi per BNP-krona) Ti: CO2-intensitet (CO2 per enhet total primärenergi) Källa: Bearbetade data från Världsbanken och IEA, 2012.

17 Slutsatser Ökning i levnadsstandard blir viktigare än befolkningsökning Energieffektiviseringar bidragit mer än att gå över till förnybart

18 Svagheter Grov analys: svårt att se vad som händer på bransch och produktnivå Internationellt flyg och internationell sjöfart täcks idag ej in på ett tillfredsställande sätt

19 Tips på vidare läsning m.m. TCO:s Rio-databas Naturvårdsverket TED-föreläsning med Bill Gates ( Innovating to zero! )

20 Hur jobbar internationella organisationer tillsammans inom miljöstatistik - Ur en sidospelares synvinkel Nancy Steinbach, SCB Almedalen 2 juli Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Almedalen 2013

21 Statistikansvariga myndigheter i Sverige officiell miljöstatistik Naturvårdsverket Miljötillståndet Andel havsörnspar med framgångsrik häcknin Svaveldioxid till luft Kvävedioxid i luft Utsläpp Utsläpp av klimatpåverkande gaser Utsläpp av svaveldioxid Utsläpp av kväveoxider Utsläpp av ammoniak Utsläpp av kolväten Avfall Officiell statistik för avfall Miljöbalkens tillämpning Miljösanktionsavgifter SCB Miljöekonomi och hållbar utveckling Miljöräkenskaper Miljöskyddskostnader Indikatorer för hållbar utveckling Gödselmedel och kalk Gödselmedel och odlingsåtgärder i jordbruket Kväve- och fosforbalanser för svensk åkermark och jordbrukssektor Försäljning av kalk för jord- och trädgårdsbruk, sjöar och vattendrag samt skog Försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk Markanvändning Arbetsplatsområden utanför tätort Småorter; arealer, befolkning Tätorter; arealer, befolkning Fritidshusområden Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmiljö Kemikalieinspektionen Kemikalieförsäljning & anv. Flödesanalyser för kemiska ämne Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Överblick över kemikalier Miljö- och hälsofarliga kemikalier Växtskyddsmedel i jordbruket, antal försålda hektardoser Boendet och förändringar i boendet i fritidshus och småhus Bebyggd mark i strandskyddsområden Bebyggd mark i områden enl. Naturresurslagen/Miljöbalken Statistik baserad på Nationella VägDataBasen Markanvändning enligt Svenska MarktäckeData (SMD) Markanvändningen i Sverige Markanvändningen i tätorter och förändringar i markanvändningen Grönytor i och omkring tätorter Skyddad natur Kust, stränder och öar Torv; produktion, användning och miljöeffekter Land- och vattenarealer Vattenuttag och vattenanvändning Vattenanvändning Industrins vattenanvändning

22 Aktörer/områden BRÅ Klimat/Luft /Avfall Vatten Biodiv Naturres/ Fisk/skog eolog i Statistiska centralbyrån X X X X SGU X X SMHI X X SLU X X X X X Miljöhälsa Naturvårdsverket X X X Kemikalieinspektionen IVL X X Energimyndigheten X Havs- och vatten X X Jordbruksverket X X Skogsstyrelsen X X Trafikanalys X X Naturhistoriska Riksmuseet Viltskadecenter Smittskyddsinstitutet Statens strålskyddsins. Boverket X X X X X X X X Övr x

23 Bransch- och frivilligorganisationer Branschorganisationer Avfall Sverige Förpacknings och tidningsinsamlingen KRAV Plast och kemiföretagen Skogsindustrierna Svensk Däckåtervinning AB Svensk Fjärrvärme Svenskt Vatten Frivilligorganisationer Svensk fågeltaxering Svenska Jägareförbundet Sveriges ornitologiska förening Klimat/Luft/Avfall Vatten Biodiversitet X X X X X X X X X X X

24 Miljöräkenskapernas väg till statistiken Företagsdatabasen SCB SCB (publiceras per bransch, SNI2007) -Utsläpp till luft (SOS) -Energianvändning -Vattenanvändning -Miljöskatter (SOS) - Miljörelaterade subventioner (SOS) -Utsläppsrätter -Materialflöden -Miljöföretag -Kemikalier -Avfall -Konsumtionens miljöpåverkan -Miljöskyddskostnader (SOS) Jordbruksstatistik Jordbruksverket och respektive statistikproducent Utsläpp till luft Avfallsgenerering Naturvårdsverket genom Svenska MiljöEmissionsData (SMED) -SCB --IVL --SLU Energistatistiken Energimyndigheten och respektive statistikproducent Handelsstatistiken och momsregistret SCB Skatter och subventioner SCB Företagare i Sverige Kemikalieregistret Kemikalieinspektionen Input-Output och tillgång och efterfråge tabeller SCB Statliga utbetalningar Ekonomistyrningsverket Transportstatistiken Trafikanalys och respektive statistikproducent

25 Miljöräkenskapernas idé Input - Output kapital arbetskraft material energi Branscher, myndigheter, hushåll produkter tjänster avfall utsläpp Allt enligt Nationalräkenskapernas ramverk, definitioner och systemgränser

26 Vilka internationella aktörer finns det inom miljöstatistiken? Statistikinsamling: FN i olika former, Food and Agriculture organisation (FAO), International Energy Agency (IEA), mfl OECD Eurostat Andra informationsinsamlare: Europeiska miljöbyrån (EEA) Joint Research Centre (JRC) Generaldirektoriatet för miljö, klimat (Europeiska kommissionen, DG miljö, DG Klima) Forskare, konsulter mfl

27 Två spår av diskussioner Datainsamling: -Samordning i tid -Samordning i innehåll (fastställa goda metoder, täckning av ramar mm.) -Överenskommelser kring kvalitetsrapporteringar Vidareutveckling: - Diskussioner kring nya ämnesområden -Diskussioner kring metoder att beräkna -Samordning av innehåll

28 Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Eurostat (Europeiska statistiksystemet, Europeiska kommissionen) Statistical Programme Committee (Statistikkontorens generaldirektörer) Directors meeting on Environment statistics and accounts (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Arbetsgrupp Statistik för miljökostnader (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Arbetsgrupp Miljöräkenskapern a (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Expertgrupp: Skatter och subventioner Expertgrupp: Transporter inom miljöräkenskaper Expertgrupp: Materialflöden Expertgrupp: Naturresurskostnader Expertgrupp: Vattenstatistik och vattenräkenskaper

29 Forum för diskussioner i Europa för miljöräkenskaper Eurostat (Europeiska statistiksystemet, Europeiska kommissionen) Statistical Programme Committee (Statistikkontorens generaldirektörer) Directors meeting on Environment statistics and accounts (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Arbetsgrupp Statistik för miljökostnader (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Arbetsgrupp Miljöräkenskapern a (Statistikkontorens enhetschefer el. bästa representant) Expertgrupp: Skatter och subventioner Expertgrupp: Transporter inom miljöräkenskaper Expertgrupp: Materialflöden Expertgrupp: Naturresurskostnader Expertgrupp: Vattenstatistik och vattenräkenskaper

30 Forum för diskussioner Globalt för miljöräkenskaper Förenta Nationerna Statistical Commission (Statistikkontorens generaldirektörer) United Nations Committe of Experts on Environmental-Economic Accounts (UNCEEA) (Statistikkontorens avdelningsdirektörer) Stadsgrupp: Londongruppen (Experter oavsett organisation) Stadsgrupp: Oslogruppen (Experter oavsett organisation) The Bureau Expertgrupp: Ingen för tillfället, kan dock skapas vid behov

31 Några exempel ur ett användarperspektiv FN Vad tar vid efter milleniummålen 2015? Nya FN-mål för en global hållbar utveckling Friends of the Chair för ett bredare grepp av mätinstrument för framgång (Friends of the Chair Group on broader measures of progress) (17 länder) OECD Grön tillväxt (Green Growth) Listar 25 indikatorer för uppföljning av strategin Ramverket ligger nära miljöräkenskaper de vill nu utveckla ny datainsamling med bäring på räkenskaperna

32 Miljöräkenskaperna idag globalt Miljöräkenskaperna (System of Environmental-Economic Accounts Central Framework) blev 2012 antagen av FN som en statistisk standard i par med nationalräkenskaperna. EC direktiv 691/2011 om miljöräkenskaper (utsläpp till luft per bransch, miljöskatter per bransch och materialflöden) 2007 var det ca 88 länder (av totalt 192) som hade någon typ av miljöstatistikprogram Av dessa 88 länder var det 49 länder som gör någon typ av miljöräkenskaper (år 2007).

33 En liten sammanfattning Det finns många lager av samarbeten Strävan är att göra på samma sätt Transparensen ökar och kunskap utbyts Det finns mycket kvar att göra.

34 SCB i Almedalen 2013 Nancy Steinbach Länkar Miljöstatistik Miljöräkenskaperna i Sverige Miljöräkenskaperna i Europa Miljöräkenskaperna globalt portal/page/portal/environmental _accounts/introduction accounting/default.asp

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013 Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser 2014 MI0501

Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser 2014 MI0501 Avdelningen för regioner och miljö 2015-09-29 1(6) Växtskyddsmedel i jordbruket, beräknat antal hektardoser 2014 MI0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län

AGENDA. Välkomna till den pågående RUS-processen. Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län AGENDA Välkomna till den pågående RUS-processen Tomas Stavbom, chef regionalutveckling, Regionförbundet Uppsala län Johan Edstav, styrelseordförande, Regionförbundet Uppsala län Hur når vi ett fossilbränslefritt

Läs mer

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch

Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Regional statistik om utsläpp till luft per bransch Miljöräkenskaper på SCB Nancy Steinbach och Maria Lidén Miljöekonomi och naturresurser RM/MN Frukostseminarium 2016-12-07 Varför regional statistik just

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag

Läs mer

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp FOI Dnr: FOI-2011-1173:2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad 2012-12-14 Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket

Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Energiplanering i kommuner Energisession i Trollhättan 9/2 2006 Möjligheter till lokal energiproduktion från lantbruket Kent-Olof Söderqvist, projektledare, KanEnergi Mats Emilson, VD Agroväst Stor energipotential

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Regionala turismeffekter

Regionala turismeffekter Regionala turismeffekter Karlstadsregionen HUI Research På uppdrag av Forshaga kommun Hammarö kommun Grums kommun Karlstads kommun Kils kommun April 2013 Sammanfattning Karlstads kommun Karlstadsregionen

Läs mer

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren Viveka Palm Adj. professor vid Inst. för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH Bitr. avdelningschef Regioner och miljö,

Läs mer

m.fl. Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

m.fl. Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan REGERINGEN Fr ' nr, VBiKETFÖH (NNOVATIONSSYSTEM Ank. 2011-10-2 0 Regeringsbeslut 13 2011-10-13 2011/5769/RT Näringsdepartemen #Dnr.^))-ö3ffl- Verket för innovationssystem 101 58 STOCKHOLM m.fl. Uppdrag

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Seminarium 15 januari 2009 Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt Sandro Scocco, Chefsekonom, ITPS Koldioxidutsläppen kan minskas på två sätt Inaktivitet - Minskad produktion/konsumtion Ny teknik

Läs mer

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck

1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck 1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck

Läs mer

100 % förnybart 2050.!?

100 % förnybart 2050.!? 100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 Statistikenheten 20160204 1(9) Utskrivet: 20160126:16:05 EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970

Dalenbäck. Professor Profilledare Styrkeområde Energi. i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 100 % förnybart f 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svensk mästare m i skolfotboll Påskbergsskolan 1970 Förnybar energi Konflikter! Energiutbyte? Bioenergi till allt..!?

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet

Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Varför lokal och regional energi- och klimatstatistik? Fördelar för kommuner och andra aktörer inom energiområdet Silva Herrmann, Nenet Seminar 14 mars, Luleå Planetens gränsvärden Source:http://www.stockholmresilience.org/planetary-boundaries

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 11 05 Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 214 11 5 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Hur viktig är industrin för Sverige? 2 Jobben växter runt industrin 650 000 arbetar i industrin och 350 000 med industrinära

Läs mer

Remiss. Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi

Remiss. Remittering av Europeiska kommissionens förslag COM(2015) 614/2 till meddelande om cirkulär ekonomi -------~~~------- REG ER l NGSKANSLIET Remiss 2015-12-04 ~2015/04155/~m Miljö- och energidepartementet Miljömålsenheten Gunilla Blomquist Telefon 08-405 19 52 Kemikalieenheten Erika Nygren Telefon 010-698

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581) 1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Läs mer

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

Konkurrenskraft och Klimatmål

Konkurrenskraft och Klimatmål Industridagen 2008 Konkurrenskraft och Klimatmål 24/11 2008 Peter Gossas VD - Sandvik Materials Technology Ordf - Stål och Metall Arbetsgivareförbundet 0 Sveriges elproduktion TWh 2007 Kraftvärme bio Kraftvärme

Läs mer

Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26

Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26 Miljöteknikexport till Kina 2010-05-26 Mats Denninger Tina Karlberg Sino-Swedish Environmental Technology Cooperation SINO-SWEDISH AGREEMENTS Environment and energy technology Memorandum of understanding

Läs mer

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI? Stockholm 23 september Matthew Ross-Jones, Enheten för luft & klimat Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-26 1 Övergripande EU mål för

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år

Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år Befolkningen ökar, nu 7 miljarder, förhoppningsvis inte mer än 9 om femtio år - Behov av mat: Om 25 år: 40% mer Om 40år: 70% mer The Food and Agriculture Organization (FAO) of the United Nations estimates

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.8.2009 KOM(2009) 433 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Bortom BNP Att mäta framsteg i en föränderlig värld

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Branschstatistik 2015

Branschstatistik 2015 www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta

Läs mer

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.

DIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL. Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen

Läs mer

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges

Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges Branschens anpassning mot EU:s och Sveriges 1 klimatmål Status i gruvbranschen, EUs och Sveriges klimatmål; - befintliga och kommande regelverk Anders Lundkvist SveMin Elektrifierad gruvproduktion och

Läs mer

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag

Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter för solcellsanläggningar från elnätsbolag EM1000 W-4.0, 2010-11-17 Datum 1 (6) Analysavdelningen Johan Harrysson +46 (0)16-542 06 32 jonan.harrysson@energimyndigheten.se Konsekvensutredning av förslag till föreskrift om insamling av elproduktionsuppgifter

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens

Läs mer

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid

Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid RAPPORT FRÅN ENERGIUTSKOTTET OKTOBER 2013 Kärnkraftens betydelse för utsläppen av koldioxid Detta dokument har producerats av Energiutskottet som tillhör Kungl. Vetenskapsakademien. Det speglar Energiutskottets

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM104. Förordning om europeiska miljöräkenskaper. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om europeiska miljöräkenskaper Finansdepartementet 2013-05-23 Dokumentbeteckning KOM (2013) 247 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet

EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kommenterad dagordning rådet 2015-10-14 Miljö- och energidepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Rådets möte (miljö) den 26 oktober 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen

Läs mer

Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter.

Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter. Källor 113 Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter. 1 Markanvändningspåverkande förhållanden 7 Areal Lantmäteriverket;

Läs mer

Vad händer med vårt klimat?

Vad händer med vårt klimat? Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/

STATISTISKA CENTRALBYRÅN BESKRIVNING AV STATISTIKEN NR0108 Avdelningen för Nationalräkenskaper/ 2008-10-23, rev 2013-04-02 1(8) Offentliga sektorns sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier: Förfarandet vid alltför stora underskott (Excessive Deficit Procedure, EDP) 2007 NR0108 I denna

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall

Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Den linjära ekonomins utveckling

Den linjära ekonomins utveckling Cirkulär ekonomi Maria Långberg Hållbarhetsdirektör SSAB 12 november, 2015 Den linjära ekonomins utveckling Industriella revolutionen möjliggjorde utvinning av råvaror och produktion till låg kostnad I

Läs mer

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag?

Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Vägen mot 100% förnybart Vart står vi idag? Upplägg 1. Varför måste vi ställa om till 100% förnybart? 2. Globala tecken på förändring 3. Utvecklingen i Europa 4. Situationen i Sverige Varför måste vi ställa

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

fjärrvärme & miljö 2015

fjärrvärme & miljö 2015 fjärrvärme & miljö 2015 Fastighetsägarna Sverige Fjärrvärmens låga klimatpåverkan lyfts ofta som en av produktens främsta styrkor. Denna rapport visar, när vi granskar 60 fjärrvärmeleverantörer runt om

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar

Läs mer

Vattenvård i lantbruket

Vattenvård i lantbruket Vattenvård i lantbruket Vad gör svenska lantbrukare för att sjöar, åar, hav och grundvattnet ska bli renare? Vattenvård i lantbruket Odling av livsmedel, och foder till djuren, medför att det lakas ut

Läs mer

Demo: Regionala turismeffekter 2013

Demo: Regionala turismeffekter 2013 Demo: Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Kund Nivå 1 och 2: Län och större kommuner Karta Kunds logotyp Sammanfattning Folkmängd Antal kommersiella gästnätter (HSVC) Antal icke kommersiella

Läs mer

Ekologiska fotavtryck

Ekologiska fotavtryck Ekologiska fotavtryck Vad är det och hur beräknas det? ISSN 1401-243X R 2007:18 VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001.

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10

Läs mer

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie

Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie Att följa den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan i miljömålssystemet en förstudie Innehåll 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND 5 3 UPPDRAGET 6 3.1 Syfte 6 3.2 Avgränsning 6 3.3 Redovisning 6 4 DEN SVENSKA

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

REMM resfria möten i myndigheter

REMM resfria möten i myndigheter TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 REMM resfria möten i myndigheter Ekotransport 160427 Per Schillander Resfria möten Alla reser hur som helst Förankring Policy Åtgärder Uppföljning RM 2 REMM resfria

Läs mer

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se

Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål. Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Konsumtionsbaserade indikatorer på väg mot klimatmål och miljömål Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se WWF = World Wide Fund for Nature Allt hänger samman Living Planet Report, WWF

Läs mer

Fritidsfisket i Sverige 2013

Fritidsfisket i Sverige 2013 Fritidsfisket i Sverige 2013 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och tillförlitlighet samt

Läs mer

SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef

SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef SCAs hållbara värdekedja Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef sca Om du vill veta mer om SCA och vårt arbete sca.com Susan Iliefski-Janols, Director Sustainability Product Sustainability SCAs hållbara

Läs mer

Plastpåsar Myter och sanningar

Plastpåsar Myter och sanningar Plastpåsar Myter och sanningar Ignacy Jakubowicz SP Kemi och Materialteknik Nu är det bara tygkassar och papperspåsar som gäller Plastpåsar bra för miljön! Plast är miljövänlig jämfört med alternativen

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna

Växjö Energi AB. Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö. Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna Utfärdare Grontmij AB Datum Beskrivning 2010-08-17 Samrådsunderlag Växjö Energi AB Förändrad verksamhet vid Sandviksverket i Växjö Ny biobränsleeldad kraftvärmepanna UNDERLAG FÖR SAMRÅD 7 SEPTEMBER 2010

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

0 Administrativa uppgifter

0 Administrativa uppgifter STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(17) 2009 NV0802 Innehåll 0 Administrativa uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig 0.5 Statistikproducent

Läs mer

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Hanteringen av flygets klimatpåverkan

Hanteringen av flygets klimatpåverkan Hanteringen av flygets klimatpåverkan Arbetet med ICAO:s globala klimatstyrmedel (GMBM) Informationsdag för flygoperatörer inom EU:s utsläppshandelssystem, 1 december 2015 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen

Läs mer

anders.finnson@svensktvatten.se

anders.finnson@svensktvatten.se Vattendirektivet - Svenskt Vattens syn på åtgärdsprogram och prispolitik KSLA 2010-06-0101 anders.lind@svensktvatten.se se anders.finnson@svensktvatten.se Generella synpunkter om Vattenmyndigheternas arbete

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer