Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter.

Transkript

1 Källor 113 Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter. 1 Markanvändningspåverkande förhållanden 7 Areal Lantmäteriverket; Statistisk Årsbok SOS, SCB. 7 Befolkning 1995 Befolkningsstatistik 1995, del 1. SOS, SCB. 8 Två Sverigebilder Samhällsplanering i Sverige. Ett bakgrundsmaterial från arbetsmarknads-, bostads- och kommunikationsdepartementen. Stockholm Omarbetad figur. 8 Internationella befolknings- och arealuppgifter Statistisk årsbok SOS, SCB. 9 Befolkningsfördelningen Register över rikets totalbefolkning. SCB. 9 Befolkningsförändringar och tätortsutveckling Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB, 1969; FoB SCB; Folkmängd 31 dec SOS, SCB samt Tätorter Statistiska meddelanden Be SCB. 10 Antal sysselsatta 1995 Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 11 Sysselsättningsförändringarna Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB 1969; FoB ; Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 12 Jordarter, berggrund, landskapstyper, neder- Sveriges Nationalatlas. SNA. börd, temperatur och vegetationsperiod 15 Ägarförhållanden Allmän fastighetstaxering SOS, SCB. 2.2 Jordbruksmark 20 Antal jordbruksföretag Rapporter från lantbrukets företagsregister SM J SCB. 20 Antal sysselsatta Rapporter från lantbrukets företagsregister SM J SCB; Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 20 Antal företag med trädgårdsodling Trädgårdsinventeringen. SM J SCB. 20 Förändring i sysselsättning FoB SCB; Regional arbetsmarknadsstatistik SCB; Jordbrukets arbetskraft SM J SCB; Rapporter från lantbrukets företagsregister SM J SCB. 21 Produktionsområden Jordbruksstatistisk årsbok SOS, SCB. 21 Areal åker och betesmark Rapporter från lantbruksräkningen SM J SCB. 22 Åkermarkens användning Rapporter från lantbrukets företagsregister SM J SCB. 22 Ägarförhållanden Rikets fastigheter 1992, del 2. SM Bo SCB. 22 Odling av energiskog Rapporter från lantbrukets företagsregister SM J SCB.

2 Ängar och naturbeten Ängs- och hagmarker i Sverige. Rapport Naturvårdsverket, Odling av trädgårdsväxter Trädgårdsinventeringen. SM J SCB. 23 Förändringen i jordbruksmark Rapporter från lantbrukets företagsregister resp år. SCB. 24 Användning av nedlagd åkermark Svensk landsbygd, kulturgeografiska studier av markavändning, bebyggelse och miljö. AWE/GEBERS; Det igenväxande odlings landskapet. Publikationer 1975:2. Naturvårdsverket. 24 Tätortsexpansion på jordbruksmark Tätortsexpansion på jordbruksmark SM Na ; Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar SM Na SCB; Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na SCB. 25 Förändring i åkerareal SCB-Atlas Jordbruk. SCB. 2.3 Skogsmark och annan trädbeväxt mark 26 Sysselsatta Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 26 Tillväxten och uttag Skogsstatistisk årsbok SOS, Skogsstyrelsen samt Sveriges Nationalatlas. Skogen. SNA Virkesförrådet Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen. 27 Naturliga skogsregioner. Ekologisk botanik. Hugo Sjörs. Almqvist & Wiksell. 27 Arealer, definitioner Skogsstatistisk årsbok SOS, Skogsstyrelsen; Skyddad skog i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet 1990; Skyddad natur 30 juni 1995 SM Na SCB. 27 Areal fjällbarrskog och fjällbjörkskog Bearbetning av uppgifter från riksskogstaxeringen. 27 Skogsmarkens andel av landarealen. Skogsdata 92. Lantbruksuniversitetet, inst för skogstaxering. 28 Fördelningen barrskog lövskog Skogsstatistisk årsbok SOS, Skogsstyrelsen. 28 Ägarförhållanden och antal företag Rikets fastigheter 1992, del 2. SM Bo SCB. 28 Skyddad skog Skyddad natur 30 juni 1995 SM Na SCB. 28 Allmänt tillgänglig mark Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen; Beräkningar utförda på SCB. 29 Plantering av contortatall Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen. 29 Förändring i skogsareal Riksskogstaxeringarna. 2.4 Bebyggd mark och tillhörande mark 32 Antal lägenheter 1995 FoB SCB samt Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok SOS, SCB 32 Byggda lägenheter , rivning Bostads- och byggnadsstatistisk årsbok SOS, SCB och modernisering

3 Areal bostadsmark Rikets fastigheter 1994, del 2 SM Bo ; Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 34 Ägarförhållanden Rikets fastigheter 1994, del 2 SM Bo ; Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo SCB. 34 De boendes fördelning Bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 35 Bostadsmark i tätorter Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na SCB. 35 Lägenheter per ha i tätorter FoB SCB och SM SCB. 35 Bostadsarealens förändring SM Na Antal fritidshus Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter; Fritidsbebyggelsen i Sverige 1975/76, Lantmäteriverket, Meddelande 1977:7. 36 Andel fritidshus som används till perma- Fastighetstaxeringen och uppgifter från register över rikets totalbostäder befolkning. SCB. 36 Fritidshusens läge i förhållande till strand Strandnära bebyggelse runt Mälaren och i Värmdö kommun. SM Na SCB samt bearbetningar av fastighetstaxerinsuppgifter. 37 Areal med fritidshus Rikets fastigheter 1996, del 2. SM Bo SCB samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 38 Fritidshusens byggnadsår FASTPAK 96. SCB Fritidshusägare FASTPAK 96. SCB. 40 Antal sysselsatta inom tillverkningsind Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 40 Förändring i sysselsatta FoB SCB och Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 40 Antal företag inom tillverkningsind Basfakta 95. Tabeller ur företagsregistret. SCB. 41 Areal mark med industri Rikets fastigheter 1994, del 2. SCB samt FASTPAK 96. SCB. 41 Förändring i areal Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na SCB samt fastighetstaxeringarna. 42 Antal sysselsatta inom handel m m Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 42 Förändring i antal sysselsatta FoB 90. SCB samt Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 43 Arealer mark med handel m m SM Na samt SM Na SCB. 43 Förändring i arealen Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na SCB. 44 Antal sysselsatta inom offentlig förvaltn m m Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 45 Arealer mark med off förvaltn m m Rikets fastigheter 1994, del 2. SCB; FASTPAK 96. SCB; beräkningar utifrån Fritidsanläggningar i Sverige Faktablad Svenska Kommunförbundet samt Svensk Golfguide. Svenska Golfförbundet.

4 Person- och godstransportarbetet Statens Institut för KommunikationsAnalys (SIKA). 47 Vägnätet Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. SNA Järnvägsnätet Järnvägar SJ och SIKA. 48 Flygplatser Luftfartsverket. 48 Hamnar och lastageplatser SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. 49 Väglängd, förändring i väglängd och arealer Vägverket; Vägar i fysisk planering. Vägverket, Publ 1987:37; Vägdatabanken, Vägverket; Kommunernas väghållning Svenska kommunförbundet 1997; Ökat kommunalt väghållningsansvar och nya finansieringsmöjligheter. SOU 1987:25; Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na , SCB. 49 Järnvägens längd Järnvägen Rapport P 1996:1. Banverket. 49 Järnvägens areal Uppgifter från SJ. 49 Flygplatsarealer Uppgifter i samband med fysisk riksplanering. 49 Hamnarealer SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen; SCBs register över landningsplatser för fiske; Fritidsanläggningar i Sverige Faktablad Svenska Kommunförbundet; Mätningar på kartor. 51 Antal kraftstationer Elförsörjningen och fjärrvärmeförsörjningen SM E SCB. 51 Antal vattenreningsverk och avlopps- VA-verk Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. reningsverk Statistik VAV S95, febr Antal deponeringsanläggningar Avfall och återvinning i kommunal regi SM Na SCB. 51 Arealer Rikets fastigheter 1994, del 2 samt bearbetningar av fastighetstaxeringsuppgifter. 2.5 Täkter 53 Sysselsatta Regional arbetsmarknadsstatistik SCB. 53 Antal täkter och uttag Grus och sand år SGU. 53 Områden med tillgång på naturgrus Grus och sand på land och i hav. SIND 1980:1. 53 Produktion av grusmaterial Grus och sand år SGU. 53 Täktarealer Beräkningar presenterade i tidigare publikation av Markanvändningen i Sverige samt Rikets fastigheter 1996, del 1. SM Bo SCB. 54 Torvbrytning Torv SM Na SCB och NUTEK. 54 Torvmarksförekomster Sveriges Nationalatlas. Infrastrukturen. SNA 1992.

5 Våtmark myr 55 Definitioner och areal våtmarker totalt Våtmarkerna och deras betydelse. Rapport Naturvårdsverket. 55 Arealer myrmark Riksskogstaxeringen Skogstillstånd, tillväxt och avverkning. Inst för skogstaxering. Rapport ; Skyddad natur. Naturvårdsverket Sankmarker Torv. Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar. NE 1981:5. Nämnden för energiproduktionsforskning. 2.7 Berg, fjäll och övrig mark 57 Areal Skogsdata 92. Inst för skogstaxering. Umeå. 2.8 Vatten 59 Olika typer av vatten Sveriges nationalatlas. Hav och kust. SNA Antal sjöar och arealer Svenskt sjöregister SMHI samt Svenskt vattenarkiv, Sjökartor och sjöuppgifter. SMHI. 60 Sjöarealer länsvis Lantmäteriverket, Statistisk Årsbok SOS, SCB. 61 Sjöfördelning Svenskt sjöregister. SMHI. 61 Vattenkraftsreglering Sveriges nationalatlas. Miljön. SNA Vattenuttaget Vattenanvändningen i Sverige. Statistiska meddelanden Na SCB, Industrins vattenanvändning SM Na SCB samt Bevattningen Jordbruksverket, Tätorter 63 Areal och befolkning Tätorter Statistiska meddelanden Be SCB samt tätortsuppgifter från tidigare år. 65 Markanvändningen i tätorter Markanvändningen i tätorter 1995 och förändringar SM Na SCB. 68 Allmänt tillgänglig mark SM om markanvändningen i tätorter samt Grönytor och deras tillgänglighet kring de 10 största tätorterna. SM Na SCB. 69 Areal och befolkning runt tätorterna Register över rikets totalbefolkning och GIS-bearbetningar utförda på SCB. 3.2 Småorter 71 Areal och befolkning Småorter SM Be SCB.

6 Nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden, djurskyddsområden och nationalstadsparker 72 Antal och arealer Skyddad natur 30 juni SM Na SCB. 3.4 Renskötselområde 75 Antal renar Jordbruksstatistisk årsbok SOS. SCB samt Sveriges nationalatlas. Jordbruket. SNA Antal sysselsatta Årlig regional sysselsättningsstatistik SCB. 75 Områdets storlek Svensk nationalatlas. Jordbruket. SNA 1992 samt kartmätning. 3.5 Kust och insjöstränder 76 Kustlängd GIS-beräkningar utförda på SCB. 76 Antal boende vid kusten GIS-beräkningar utifrån Register över rikets totalbefolkning. SCB. 76 Byggnadsbeståndet inom 5 km Kustnära bebyggelse. En undersökning av bebyggelsen och dess utveckling i Sveriges kustkommuner. SOS. Szegö J, Boverket och Ansén H, SCB Tillgång till strandlängd GIS-beräkningar utförda utifrån Digital Chart of the World (DCW) samt register över Rikets totalbefolkning. 79 Bebyggelse inom strandskyddsområdet Strandnära bebyggelse runt Mälaren och i Värmdö kommun. SM Na SCB samt vidarebearbetning av dessa uppgifter. 3.6 Kustnära områden enligt 3 kap. naturresurslagen (NRL) 81 Uppgifter om NRL-områdena Kustnära bebyggelse. En undersökning av bebyggelsen och dess utveckling i Sveriges kustkommuner. SOS. Szegö J, Boverket och Ansén H, SCB Ajourföring av vissa uppgifter i rapporten har skett i samband med utarbetandet av denna publikation.

7 Tabell- och figurförteckning 119 Förteckning över tabeller och figurer i bilagan återfinns i bilagans början på sidan 83. Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 7 Tabell 1 Areal och invånare 31 dec 1995 enl länsindelningen 1 jan Figur 1 Två Sverigebilder den ytproportionella och den befolkningsproportionella enl länsindelningen 1 jan Figur 2 Folkmängd per km 2 land länsvis Figur 3 Befolkningen på 5x5 kmrutor Antal personer per km 2 9 Figur 4 Befolkningskoncentration. Antal personer inom 30 km 9 Figur 5 Befolkningen i tätorter och på glesbygd Figur 6 Befolkningsutvecklingen områdesvis Index 1950= Tabell 2 Förvärvsarbetande 16 år efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning) Figur 7 Andel förvärsarbetande av befolkningen år Figur 8 Sysselsatta efter näringsgren Tabell 3 Förvärvsarbetande 16 år efter arbetsplatsens belägenhet (dagbefolkning) Procent 12 Figur 9 Jordarter 12 Figur 10 Berggrund 13 Figur 11 Landskapstyper 13 Figur 12 Årsnederbörd. Medelvärde mm 14 Figur 13 Årsmedeltemperatur Grader C 14 Figur 14 Vegetationsperiodens längd. Antal dagar 15 Tabell 4 Ägarförhållandena 1992/96. Procent av landarealen 15 Figur 15 Ägarförhållandena. Hektar 17 Tabell 5 Markanvändningen omkring Ha 18 Tabell 6 Markanvändningen omkring Procent av total areal 19 Figur 16 Markanvändningen omkr Procent av total areal 20 Figur 17 Andel jordbruksföretag i olika storleksgrupper Figur 18 Andel sysselsatta inom jordbruk av det totala antalet förvärvsarbetande Figur 19 Produktionsområden 21 Tabell 7 Jordbruksmark (åkermark och betesmark) Figur 20 Åkermark och betesmark länsvis Tusen ha 22 Figur 21 Åkermark och betesmark Procent av landarealen 22 Tabell 8 Åkermarkens användning Procent 22 Tabell 9 Ägarförhållanden, jordbruksmark. Procent 22 Tabell 10 Odling av energiskog Tabell 11 Ängar och naturbetesmarker 23 Tabell 12 Växthusyta (m 2 ) och frilandsareal (ha) Tabell 13 Förändring av jordbruksmark Figur 22 Förändring i jordbruksmark perioden Figur 23 Ökning av tätortsarealen samt därav på åkermark 25 Figur 24 Åkerareal 1995 och förändring (minskning) i åkerareal Figur 25 Bruttotillväxt och bruttoavverkning Figur 26 Andel förvärvsarbetande inom skogsbruk av det totala antalet förvärvsarbetande Figur 27 Naturliga skogsregioner 27 Tabell 14 Skogsmark ca Figur 28 Andel skogsmark av landarealen 28 Figur 29 Skogsmark länsvis Tusen ha 28 Figur 30 Skogsmark länsvis Procent av landarealen

8 120 Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 28 Tabell 15 Ägarförhållanden, skogsmark. Procent 28 Tabell 16 Skogsmarkens fördelning på företagsstorlekar ha 28 Tabell 17 Totalskyddad skogsmark Tabell 18 Bebyggd mark och tillhörande mark Sammanfattning. Ha 31 Tabell 19 Bebyggd mark och tillhörande mark Sammanfattning. Procent av totalt bebyggt 31 Figur 31 Den bebyggda markens procentuella fördelning 32 Tabell 20 Antal lägenheter tal 32 Figur 32 Lägenheter i inflyttningsfärdiga hus Tabell 21 Bostadsarealens fördelning på olika hustyper Ha 34 Figur 33 Bostadsareal länsvis Tusen ha 34 Figur 34 Bostadareal Procent av totalt bebyggd mark 34 Figur 35 Bostadsmarkens, lägenheternas och de boendes fördelning på hustyp 34 Figur 36 Bostadsmarkens, lägenheternas och de boendes fördelning på glesbygd och tätort 34 Tabell 22 Ägarförhållanden, bostadsmark 1994/96. Procent 35 Tabell 23 Genomsnittligt antal boende, lägenheter och rumsenheter per ha bostadsmark i tätorter 35 Tabell 24 Genomsnittlig areal bostadsmark per lägenhet i tätorter, m 2 36 Figur 37 Antal fritidshus Figur 38 Antal fritidshus per km 2 land Figur 39 Antal fritidshus per 5x5 km-rutor Tabell 25 Mark med fritidshus Antal och areal 38 Figur 40 Mark med fritidshus länsvis Tusen ha 38 Figur 41 Mark med fritidshus Procent av totalt bebyggd mark 38 Figur 42 Fritidshusbeståndet 1995 efter byggnadsår 39 Figur 43 Bostadsort för ägare med fritidshus på Gotland resp på Öland. Redovisat på postnr-omr på 2-siffernivå 39 Figur 44 Fritidshus på 5x5 km-rutor ägda av personer boende i Stor-Stockholm 39 Figur 45 Fritidshus på 5x5 km-rutor ägda av personer boende i Stor-Göteborg 40 Tabell 26 Antal anställda och arbetsställen inom tillverkningsindustrin tal 40 Figur 46 Andel förvärvsarbetande inom tillverkningsindustrin av det totala antalet förvärvsarbetande Tabell 27 Mark med industrier Figur 47 Mark med industrier länsvis Tusen ha 41 Figur 48 Mark med industrier Procent av totalt bebyggd mark 42 Figur 49 Andel förvärvsarbetande inom handel och affärsverksamhet m.m. av det totala antalet förvärvsarbetande Tabell 28 Mark med handel och affärsverksamhet m.m Figur 50 Mark med handel och affärsverksamhet m.m. länsvis Tusen ha 44 Figur 51 Andel förvärvsarbetande inom offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsverksamhet av det totala antalet förvärvsarbetande Tabell 29 Mark med offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsanläggningar Figur 52 Mark med offentlig förvaltning, offentlig service och fritidsanläggningar (exkl. golfbanor, slalombackar och motionsspår) länsvis Tusen ha 46 Tabell 30 Persontransportarbete (exkl. gångtrafik) Tabell 31 Godstransporter Figur 53 Vägnätet. Europavägar, riksvägar och primära länsvägar 47 Figur 54 Järnvägsnätet SJ och enskilda 48 Figur 55 Flygplatser godkända för linjetrafik och chartertrafik 48 Figur 56 Hamnar och lastageplatser 49 Tabell 32 Mark för transporter Längd i mil, areal i ha 49 Figur 57 Mark för transporter länsvis Tusen ha 49 Figur 58 Mark för transporter Procent av totalt bebyggd areal

9 Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 51 Tabell 33 Mark med tekniska anläggningar Tabell 34 Övrig bebyggd mark 53 Figur 59 Områden med olika tillgång på naturgrus 53 Figur 60 Produktion av grusmaterial Tabell 35 Mark med grus-, sand-, berg- och industrimineraltäkter Figur 61 Torvmarksförekomster. Områden>50 ha 55 Tabell 36 Myrmark 56 Figur 62 Sankmarksfördelningen 56 Figur 63 Myrarealer länsvis. Tusen ha 56 Figur 64 Myrarealer länsvis. Procent av landarealen 57 Tabell 37 Berg, fjäll och övrig mark 58 Figur 65 Arealer berg, fjäll och övrig mark länsvis. Tusen ha 58 Figur 66 Arealer berg, fjäll och övrig mark. Procent av landarealen 59 Figur 67 Total sjöyta och antal sjöar fördelat på storleksklasser 60 Tabell 38 Antal sjöar per län och total vattenareal 60 Figur 68 Vattenarealer länsvis. Tusen ha 60 Figur 69 Vattenarealer länsvis. Procent av totalarealen 61 Figur 70 Sjöfördelning 61 Figur 71 Vattenkraftsreglering 62 Tabell 39 Vattenanvändningen 63 Tabell 40 Tätorternas antal, folkmängd och landareal 1995 enl 1998 års län 64 Tabell 41 Tätorter efter antal invånare Figur 72 Andel boende i tätorter länsvis Procent 64 Figur 73 Andel tätortsmark av total landareal länsvis Procent 64 Figur 74 Tätortsareal per tätortsinvånare länsvis m 2 65 Figur 75 Tätorter med minst inv graderade efter befolkningsförändring Tabell 42 Tätortsförändring Procent 66 Tabell 43 Markanvändningen inom tätorter storleksklassvis Hektar och procent 66 Figur 76 Areal av olika markanvändningskategorier i m 2 per tätortsinvånare Tabell 44 Förändringar i markanvändningen vid tätortsförtätning och tätortsexpansion. Ha 68 Tabell 45 Den obebyggda markens andel av tätortsytan storleksgruppsvis. Procent 68 Figur 77 Andel allmänt tillgänglig grönyta av total areal inom 5 km kring de 10 största tätorterna 68 Figur 78 Grönyta per invånare i tätort och närområde runt några större tätorter 68 Figur 79 Grönytans läge i förhållande till bilvägnätet inom 5 km kring de 10 största tätorterna 69 Figur 80 Andel glesbygdsbefolkning och -areal inom 5 km från tätortsgräns. Procent 69 Tabell 46 Andel glesbygdsbefolkningen i zoner runt tätorterna och -areal inom 5 kms-zonen. Procent 70 Figur 81 Tätorterna med 5 km-zoner ut från tätortsgränsen 70 Tabell 47 Areal (land och vatten) i genomsnitt per tätort i och omkring tätorter av olika storlekar ut till 5 km. Km 2 71 Tabell 48 Småorternas antal, folkmängd och landareal 1995 enl 1998 års län 72 Figur 82 Nationalparker i Sverige Tabell 49 Nationalparker Ha 73 Tabell 50 Naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden Ha 73 Figur 83 Naturtyper inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden Procent 74 Tabell 51 Nationalstadsparken,Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården. Areal i ha och befolkning 75 Figur 84 Antal renar Tabell 52 Renskötselområdet tal ha. Cirkauppgifter 75 Figur 85 Renskötselområdet 76 Figur 86 Antal permanentboende inom 5 till 50 km från kusten resp kusten och de fyra största insjöarna 76 Figur 87 Antal permanentboende per km 2 kommunvis i en 5 km bred zon utmed kusten 121

10 122 Sid Tab/fig nr Tabell/figurrubrik 77 Figur 88 Antal permanentboende inom 100 km från punkter vid kusten 77 Figur 89 Antal byggnader per km 2 kommunvis i en 5 km bred zon utmed kusten 78 Figur 90 Antal permanentboende inom en cirkel med 50 kms radie från punkter längs kusten 78 Figur 91 Befolkningstal per kust- och insjöstrandlängd inom en cirkel med 50 kms radie från punkter längs kusten 78 Figur 92 Tillgång till strandlängd inom 50 km. Mil 79 Figur 93 Personer per mil strandlängd 79 Tabell 53 Antal byggnader inom en 5 km bred zon längs kusten 79 Figur 94 Antal byggnader efter byggnadsår inom 300 m från kust-/strandlinjen i del av Stockholms skärgård och kring Mälaren 80 Figur 95 Antal byggnader per hektar inom 100 m från strandlinjen kring Mälaren 81 Figur 96 Kustnära områden enl 3 kap NRL 81 Figur 97 Bebyggelsetäthet på kustkommunernas glesbygd inom och utom NRL-områden. Byggnader per km 2 82 Figur 98 Fritidshusbyggandet i kustnära 3 kap NRL-områden och i övriga delar av landet. Index 1970= Figur 99 Glesbygdsbyggande inom och utom NRL-områden. Byggnader per km 2