Bilaga 2. Källor till kap 1 3
|
|
- Helen Bengtsson
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 2. Källor till kap Markanvändningspåverkande förhållanden 7 Areal FoB SCB. 7 Befolkning 1990 Folkmängd 31 dec SCB. 8 Två Sverigebilder Samhällsplanering i Sverige. Ett bakgrundsmaterial från arbetsmarknads-, bostads- och kommunikationsdepartementen. Stockholm Omarbetad figur. 8 Internationella befolknings- och arealuppgifter Statistisk årsbok SOS, SCB. 9 Befolkningsförändringar och tätortsutveckling Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB, 1969; FoB SCB. 10 Antal sysselsatta 1990 FoB SCB. 11 Sysselsättningsförändringarna Historisk statistik för Sverige. Del 1. Andra upplagan. SCB 1969; FoB Jordarter och landskapstyper Hushållning med mark och vatten. SOU 1971:75 samt Sveriges Nationalatlas. Kulturliv, rekreation och turism. SNA Ägarförhållanden Allmän fastighetstaxering Del 2. SOS, SCB. 14 Naturresurslagen Om naturresurslagen en orientering. Planverket Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen. Kurskompendium. Bostadsdepartementet m fl. Januari Olika restriktioner Beslut om marken. Statens planverk 1982 samt Proposition 1992/ 93:226. En ny skogspolitik. 2.2 Jordbruksmark 20 Antal jordbruksföretag Rapporter från lantbrukets företagsregister Statistiska meddelanden J SCB. 20 Antal sysselsatta FoB SCB 20 Antal företag med trädgårdsodling Trädgårdsinventeringen Uppgifter avseende Statitiska meddelanden J SCB. 20 Förändring i sysselsättning FoB 1980 och SCB 21 Produktionsområden Jordbruksstatistisk årsbok SOS, SCB. 21 Jordbruksmarkens omfattning Rapporter från lantbruksräkningen Statistiska meddelanden J SCB. 22 Åkermarkens användning Rapporter från lantbrukets företagsregister Statistiska meddelanden J SCB. 22 Ägarförhållanden Allmän fastighetstaxering Del 2. SOS, SCB. 22 Betesmarken 1989 Betesmarkens omfattning och användning Statitiska meddelanden J SCB.
2 Odling av trädgårdsväxter Trädgårdsinventeringen Uppgifter avseende Statitiska meddelanden J SCB. 23 Förändringen i jordbruksmark Historisk statistik för Sverige II. SCB 1956; Jordbruks- och lantbruksräkningar Användning av nedlagd åkermark Svensk landsbygd, kulturgeografiska studier av markavändning, bebyggelse och miljö. AWE/GEBERS; Det igenväxande odlings landskapet. Statens naturvårdsverk. Publikationer 1975:2. 24 Tätortsexpansion på jordbruksmark Tätortsexpansion på jordbruksmark Statistiska meddelanden Na samt Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar Statistiska meddelanden Na SCB 2.3 Skogsmark och annan trädbeväxt mark 26 Sysselsatta FoB SCB 26 Tillväxten och uttag Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen samt Sveriges Nationalatlas. Skogen. SNA Virkesförrådet Sveriges Nationalatlas. Skogen. SNA Effektivitet Sveriges Nationalatlas. Skogen. SNA Naturliga skogsregioner. Fig Sk 3 Ekologisk botanik. Hugo Sjörs. Almqvist & Wiksell. 27 Arealer, definitioner Skogsdata 92. Lantbruksuniversitetet, inst för skogstaxering; Skyddad skog i Sverige. Sveriges lantbruksuniversitet 1990; Skyddad natur. Naturvårdsverket 1992; Riksskogstaxeringen Inst för skogstaxering Rapport Skogsmarkens andel av totalarealen. Fig 24 Skogsdata 92. Lantbruksuniversitetet, inst för skogstaxering. 28 Fördelningen barrskog lövskog OECD/Forest-enkät Hans Toet. Lantbruksuniversitetet, inst för skogstaxering. 28 Ägarförhållanden och antal företag Rapporter från lantbruksräkningen Statistiska meddelanden J SCB. 29 Allmänt tillgänglig mark Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen. 29 Bete på skogsmark Betesmarkens omfattning och användning Statistiska meddelanden J SCB. 29 Förändring i skogsareal Riksskogstaxeringarna. 29 Plantering av contortatall Skogsstatistisk årsbok SOS. Skogsstyrelsen. 2.4 Bebyggd mark och tillhörande mark 32 Antal lägenheter 1990 FoB SCB. 32 Byggda lägenheter , rivning Bostadsstatistisk årsbok. SCB. och modernisering
3 Areal bostadsmark Rikets fastigheter 1988, del 2 Statistiska meddelanden Bo samt Rikets fastigheter 1990, del 2. Statistiska meddelanden Bo SCB. 33 Antal bostadsbyggnader på jordbruksfastighet Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB 33 Ägarförhållanden, lägenheter FoB SCB 35 Bostäder i tätorter FoB SCB 35 Bostadsmark i tätorter Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar Statistiska meddelanden Na SCB. 35 Lägenheter per ha i tätorter FoB SCB och SM SCB. 35 Bostadsarealens förändring SM Na SCB 36 Antal fritidshus Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB; Allmän fastighetstaxering 1981, Del 1, SOS. SCB; Fritidsbebyggelsen i Sverige 1975/76, Lantmäteriverket, Meddelande 1977:7. 36 Fritidshusens läge Fritidsbebyggelsen i Sverige 1975/76, Lantmäteriverket. Meddelande 1977:7. 36 Tillgång till fritidsbostad Fritid, Levnadsförhållanden , Rapport 56, SOS. SCB Areal med fritidshus Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB. 38 Antal sysselsatta inom tillverkningsind FoB SCB. 38 Förändring i sysselsatta BoB 1980 och FoB SCB. 38 Antal företag inom tillverkningsind Basfakta 90, Tabeller ur företagsregistret. SCB. 39 Areal mark med industri Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB. 39 Förändring i areal Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar Statistiska meddelanden Na SCB. 39 Areal i tätorter SM Na SCB. 40 Antal sysselsatta inom handel m m FoB 1980 och SCB. 41 Arealer mark med handel m m SM Na SCB. 42 Antal sysselsatta inom offentlig förvaltn m m FoB 1980 och SCB. 43 Arealer mark med off förvaltn m m Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB samt beräkningar utifrån Fritidsanläggningar i Sverige Faktablad Svenska Kommunförbundet. 44 Person- och godstransportarbetet Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen.SNA Vägnätet och järnvägsnätet Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. SNA Flygplatser Luftfartsverket. 46 Hamnar och lastageplatser SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen. 47 Väglängd, förändring i väglängd och arealer Statens vägverk; Vägar i fysisk planering. Vägverket, Publ 1987:37; Vägdatabanken, Vägverket; Kommunernas väghållning Svenska kommunförbundet 1991; Ökat kommunalt
4 122 väghållningsansvar och nya finansieringsmöjligheter. SOU 1987:25; Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar SM Na , SCB. 47 Banlängd Banverket 47 Antal hamnar och arealer SCBs hamnregister; Sveriges nationalatlas. Infrastrukturen; SCBs register över landningsplatser för fiske; Fritidsanläggningar i Sverige Faktablad Svenska Kommunförbundet; Mätningar på kartor. 49 Antal kraftstationer Elförsörjningen och fjärrvärmeförsörjningen Statistiska meddelanden E SCB. 49 Antal vattenreningsverk och avlopps- VA-verk Svenska vatten- och avloppsverksföreningen. reningsverk Statistik VAV S90, dec Antal deponeringsanläggningar Avfall och återvinning i kommunal regi Statistiska meddelanden Na SCB. 49 Arealer Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB. 2.5 Täkter 51 Sysselsatta FoB 1980 och SCB. 51 Antal täkter och uttag Grus och sand år SGU PM 1991:6. 51 Områden med tillgång på naturgrus, fig 51 Grus och sand på land och i hav. SIND 1980:1. 51 Produktion av grusmaterial, fig 52 Grus och sand år SGU PM 1991:6. 51 Täktarealer Allmän och särskild fastighetstaxering Råtabeller. SCB. 52 Torvbrytning Torv -89 och Torv -91. Statensindustriverk Torvmarksförekomster Sveriges Nationalatlas. Infrastrukturen. SNA Våtmark myr 53 Definitioner och areal våtmarker totalt Våtmarkerna och deras betydelse. Naturvårdsverket. Rapport Arealer myrmark Riksskogstaxeringen Skogstillstånd, tillväxt och avverkning. Inst för skogstaxering. Rapport ; Skyddad natur. Naturvårdsverket Sankmarker, fig 54 Torv. Resultat, utvecklingsläge och förutsättningar. NE 1981:5. Nämnden för energiproduktionsforskning. 2.7 Berg, fjäll och övrig mark 55 Areal Skogsdata 92. Inst för skogstaxering. Umeå.
5 Vatten 57 Olika typer av vatten Sveriges nationalatlas. Hav och kust. SNA Antal sjöar Svenskt sjöregister SMHI samt Svenskt vattenarkiv, Sjökartor och sjöuppgifter. SMHI. 57 Figur 59 Hushållning med mark och vatten. SOU 1971: Sjöarealer länsvis Folk- och bostadsräkningen resp Statistisk årsbok. SCB. 58 De 10 största sjöarna Statistisk årsbok. SCB. 58 Vattenuttaget Vattenanvändningen i Sverige. Statistiska meddelanden Na SCB. 59 Vattenkraftsreglering, fig 62 Sveriges nationalatlas. Miljön. SNA Områden med vattenbrist, fig 63 Vatten, resurser användning problem. DsJo 1979: Tätorter 61 Areal och befolkning Tätorter Statistiska meddelanden Na SCB samt Folk och Bostadsräkningarna från tidigare år. 64 Markanvändningen i tätorter Markanvändningen i tätorter 1990 och förändringar Stastistiska meddelanden Na SCB. 66 Allmänt tillgänglig mark Allmänt tillgänglig mark kring tätorter med mer än invånare. Statistiska meddelanden Na SCB. 3.2 Nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden och djurskyddsområden 68 Antal och arealer Skyddad natur. Naturvårdsverket Renskötselområde 70 Antal renar Jordbruksstatistisk årsbok SOS. SCB samt Sveriges nationalatlas. Jordbruket. SNA Antal sysselsatta Årlig regional sysselsättningsstatistik SCB. 70 Områdets storlek och fig 74 Svensk nationalatlas. Jordbruket. SNA 1992 samt kartmätning.
Källor. Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter.
Källor 113 Sid anger på vilken sida det som anges under text första gången behandlas. Ofta omfattar redovisningen en eller flera sidor därefter. 1 Markanvändningspåverkande förhållanden 7 Areal Lantmäteriverket;
Förord. Statistiska centralbyrån i december 2013. Marie Haldorson Kaisa Ben Daher
Förord Syftet med den här boken är att ge en sammanvägd bild av markanvändningen i Sverige samt att beskriva hur den förändras över tid. Markanvändning handlar i vid mening om människans utnyttjande av
Projekt Östersjön-Florsjön
VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Projektmöte i Rengsjö 2007-10-25 Inledning Nulägesbeskrivning - Aktivitetsöversikt Information från Vattenmyndighetens beredningssekretariat (Joakim Dahl)
MARKANVÄNDNINGEN SEKTORSVIS
MARKANVÄNDNINGEN SEKTORSVIS Markanvändningen sektorsvis/sammanfattning Markanvändningen i Sverige Sammanfattning I detta kapitel redovisas grunddragen i markoch vattenanvändningen i Sverige. Markanvändningen
Areella näringar 191
Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om
Bioekonomiska perspektiv till Mats Kinnwall
Bioekonomiska perspektiv till 2050 Mats Kinnwall Befolkning, höger Världen växer! BNI, huvudscenariot, vänster Källa: Skogsindustrierna, Världsbanken & FN Global inkomstutveckling Världsekonomin växer
4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder
4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar
SCB. din källa till kunskap
SCB din källa till kunskap Vem har användning av alla siffror? Statistik används av många grupper i samhället. Politiker behöver den för bra beslutsunderlag. För forskningen kan historiska data om befolkningen
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015. - med redovisning på vattendistrikt
Prognos över vattenuttag och vattenanvändning 2015 - med redovisning på vattendistrikt 2(15) Producent Producer Förfrågningar Inquiries SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm
Storsund Byaområde. Förutsättningar och förslag
Storsund Byaområde 1 Storsund Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Foto: Sara Berg Antalet boende i Storsund har under åren 1996-2006 minskat med ca 10 %. Åldersfördelningen avviker från kommunen
Land- och vattenarealer Referensår 2000
Land- och vattenarealer Referensår 2000 MI0802 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Miljö A.2 Statistikområde Markanvändning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Ansvarig
Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik
Jordbruksmarkens användning 2006, Preliminär statistik JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Åkerarealens användning 2003
Åkerarealens användning 2003 JO0104 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde JORD och SKOGSBRUK, FISKE. A.2 Statistikområde Jordbrukets struktur. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik
Krydda med siffror Smaka på kartan
Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en
Femte utgåvan. Markanvändningen i Sverige. 2007 års länsindelning
Femte utgåvan Markanvändningen i Sverige 2007 års länsindelning Femte utgåvan Markanvändningen i Sverige 2008 Land Use in Sweden Fifth edition Statistics Sweden 2008 Tidigare publicering Markanvändningen
Skyddad natur 2007 MI0603
RM/MN 2008-12-04 1(6) Skyddad natur 2007 MI0603 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Sikfors Byaområde. Förutsättningar och förslag
Sikfors Byaområde 1 Sikfors Byaområde Förutsättningar och förslag Allmänt Antalet boende i Sikfors har ökat med ca 4% under den senaste 10-årsperioden. Om man jämför med kommunen i övrigt visar det sig
Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet
Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska
2 Företag och företagare. Sammanfattning. Företag och brukningsförhållanden. Antal företag med husdjur. Grödor och arealer hos företag
29 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper hektar åker och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare redovisas,
LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Hushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Markanvändningen i Sverige. Första utgåvan Digitaliserad av Statistiska centralbyrån urn:nbn:se:scb-1984-mi03sa8401_pdf
Markanvändningen i Sverige. Första utgåvan Digitaliserad av Statistiska centralbyrån 2012. urn:nbn:se:scb-1984-mi03sa8401_pdf Markanvändningen i Sverige Sveriges officiella statistik Statistiska centralbyrån
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
7 Arbetskraft inom jordbruket
7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 139 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken
7 Arbetskraft inom jordbruket
7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 135 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken
Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902
RM/REN 2007-08-21 1(7) Vattenuttag och vattenanvändning i Sverige 2005 MI0902 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402
Lag och områdesskydd 2008-02-18 1(6) Biotopskydd och naturvårdsavtal på skogsmark 2008 JO1402 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
3 Markanvändning för speciella ändamål
31 Tätorter 3 Markanvändning för speciella ändamål 3 Markanvändning för speciella ändamål Redovisningen i detta kapitel omfattar ett antal markanvändningkategorier som inte helt kan hänföras till någon
Fritidshus eller bostad?
Fritidshus eller bostad? Ingrid Persson Tekn. Dr, arkitekt SAR/MSA Blekinge Tekniska Högskola, Karlskrona ingrid.persson@bth.se Avhandlingen Fritidshuset som planeringsdilemma finns tillgänglig i fulltext
7 Arbetskraft inom jordbruket
7 Arbetskraft inom jordbruket 7 Arbetskraft inom jordbruket 135 I kapitel 7 redovisas uppgifter om arbetsinsatserna inom framförallt jordbruk och skogsbruk. Från den årliga registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken
Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.
1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av
FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER
FÖRSLAG TILL och exempel på REGIONALA BILDER Denna redovisning visar förslag till och exempel på sådana underlag som länsstyrelsen kan/bör kunna leverera i samband med kommunernas aktualitetsförklaringar.
Tabell- och kartbilaga
Tabell- och kartbilaga B1. Befolkningstäthet per tätort år 2000 och befolkningsförändring per tätort 1995-2000... 2 B2. Folkmängd efter ålder och kommun 31 dec. 2003... 2 B3. Nettopendling 1996 mellan
Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk 2004
Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i småskaligt skogsbruk 2004 JO0304 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket Sysselsättning i skogsbruket
Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land. Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö
Yrkenas geografi - Skillnader mellan stad och land Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö Yrkesregistret traditionellt Antal yrken Vanligaste yrken och antalet yrkesanställda Yrken utifrån
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det Småskaliga skogsbruket 2010 JO0304
Enheten för Policy och Analys 2011-07-01 1(7) Åtgärds- och sysselsättningsstatistik i det Småskaliga skogsbruket 2010 JO0304 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen
Kommunalt ställningstagande
Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten
Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106
Statistikenheten 20060831 1(8) Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
3 Åkerarealens användning. Sammanfattning. Åkerarealens användning
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 63 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Vattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN
LANDET, STADEN OCH URBANISERINGEN Stefan Svanström Avdelningen för regioner och miljö facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Vreta Kloster 1 Stefan Svanström (SCB) 2017-08-31 Södermalm Befolkning 160
32 De största genomsnittliga arealerna per företag noterades år 2005 för Södermanlands län med 59,0 hektar, Östergötlands län med 57,7 hektar, Uppsala
31 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
Skogsentreprenörer 2011 JO0504
Enheten för Policy och Analys 2012-07-02 1(7) Skogsentreprenörer 2011 JO0504 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA
Geoskolan. Kul att få tillgång till Lantmäteriets kartor! Hanna Ridefelt, Lantmäteriet
Geoskolan Kul att få tillgång till Lantmäteriets kartor! Hanna Ridefelt, Lantmäteriet 1 Varför? Långsiktig rekrytering för branschen Ökad och breddad användning. Nya målgrupper. Skapar incitament att använda
God bebyggd miljö - miljömål.se
Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och
2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:100) om den officiella statistiken; SFS 2013:946 Utkom från trycket den 3 december 2013 utfärdad den 21 november 2013. Regeringen föreskriver
Hushåll och hushållsprognoser
Hushåll och hushållsprognoser KSP:s årskonferens 13-09-05 Roger Gustafsson Boverket Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering,
Skyddad natur. Statistiska centralbyrån SCBDOK (13) MI0603. Innehåll
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (13) Skyddad natur 2013 MI0603 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Naturvärden i nordvästra Sverige
Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder
Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013
Statistikenheten 2015-01-12 1(11) Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013 JO 0109 Innehållsförteckning A Administrativa och legala uppgifter... 2 A.1 Ämnesområde... 2 A.2 Statistikområde... 2 A.3 SOS-klassificering...
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301
Enheten för Policy och Analys 2015-07-02 1(8) Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och
Kronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Kommunanalys Kristianstad
Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38
Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?
Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och
46 3 Åkerarealens användning sedan 2005 och arealen uppgick år 2006 till hektar. Sedan 2000 har oljelinsarealen varierat kraftigt. Vall och grön
3 Åkerarealens användning 3 Åkerarealens användning 45 I kapitel 3 redovisas statistik över åkerarealens användning. Bland annat lämnas uppgifter om arealen av olika ägoslag, olika grödor och antal företag
Framtida utbildning och arbetsmarknad
2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om klimatrapportering; SFS 2005:626 Utkom från trycket den 12 juli 2005 utfärdad den 30 juni 2005. Regeringen föreskriver följande. 1 I denna förordning avses med
Metodbeskrivning. Pilotstudie inom Motala ström med närområde utifrån VA-förhållanden redovisat på avrinningsnivå. PM Datum 2013-04-27
PM Datum 2013-04-27 Metodbeskrivning Pilotstudie inom Motala ström med närområde utifrån VA-förhållanden redovisat på avrinningsnivå. Producent: Förfrågningar: SCB, RM/MN Miljöekonomi och naturresurser
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och
Utställningshandling april 2011 45
Miljökonsekvensbeskrivning miljökonsekvensbeskrivning Utställningshandling april 2011 45 Bakgrund Ändringar i strandskyddslagstiftningen Ändringar i miljöbalken och plan- och bygglagen beslutade av riksdagen
Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10
Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)
Projekt Östersjön-Florsjön
LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD VÄLKOMNA TILL Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 LJUSNAN OCH HÄLSINGLANDS SKOGS- OCH KUSTVATTENRÅD Projektmöte i Rengsjö 2009-03-31 Inledning Var står vi
Välkommen till samrådsmöte!
Välkommen till samrådsmöte! Arbetsprogram och översikt väsentliga frågor Arbetsprogram med tidtabell (3 år innan fastställande av FP) Preliminär översikt av väsentliga frågor för vattenförvaltningen (2
Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik
SMED Rapport Nr 22 2008 Omräkning av näringsbelastning på Östersjön och Västerhavet för år 2000 med PLC5 metodik Maja Brandt, SMHI Mikael Olshammar, IVL Lars Rapp, SLU På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering:
Jordbruksföretag och företagare JO0106
Statistikenheten 2011-05-10 1(10) Jordbruksföretag och företagare 2010 2010 JO0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
FLYGPLATSENS MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR
Jean-Marie Skoglund JMP Consulting AB Bilaga 1 till Riksintresseprecisering Växjö flygplats FLYGPLATSENS MARKNADSFÖRUTSÄTTNINGAR Kronobergs län är Sveriges fjortonde till storleken och omfattar 8 467 km².
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN
TANUMS KOMMUN I FRAMTIDEN NY ÖVERSIKTSPLAN FÖR TANUMS KOMMUN IDENTITET OCH FRAMTID Tanums kommun Grebbestad Fjällbacka Rabbalshede Lur Resö Hamburgsund Bullaren Östad Tanumshede Gerlesborg Sannäs Havstenssund
Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Figur A. Antal nötkreatur i december
JO 23 SM 1501 Antal nötkreatur i december 2014 Number of cattle in December 2014 I korta drag Antalet mjölkkor minskar Det totala antalet nötkreatur i landet beräknas ha uppgått till 1 436 487 st i december
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104
Statistikenheten 2015-06-11 1(9) Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Arbetskraftflöden 2013
FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag
Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet
Färre och större om strukturomvandlingen i odlingslandskapet Jerker Moström, Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb Strukturomvandling Strukturomvandling
Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk 2006/07 (1/ /6 2007) MI1002
RM/L 2010-02-04 1(8) Försäljning av mineralgödsel för jord- och trädgårdsbruk 2006/07 (1/7 2006-30/6 2007) MI1002 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
40 retag noterades år 2007 för Södermanlands län med 58,5 hektar, Västmanlands län med 58,3 hektar, Östergötlands län med 58,2 hektar samt Uppsala län
39 I kapitel 2 redovisas grundläggande uppgifter om jordbruksföretagens fördelning efter grödgrupper, storleksgrupper (hektar åker) och efter brukningsform (ägda respektive arrenderade företag). Vidare
PLANERING OCH STYRNING AV MARKANVÄNDNINGEN
PLANERING OCH STYRNING AV MARKANVÄNDNINGEN Markanvändningen i Sverige Planering och styrning av markanvändningen handlar i vid mening om att genom lagstiftning, policybeslut och planering uppnå en långsiktigt
Konjunkuren i Stockholmsregionen Stockholm Business Alliance. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015. Stockholm
Konjunkuren i Stockholm Business Alliance Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Stockholm utvecklas positivt Konjunkturläget 2015 kv1 i Om rapporten omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län,
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Småorter; arealer, befolkning 2010 MI0811
RM/MN 2012-10-02 1(8) Småorter; arealer, befolkning 2010 MI0811 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020
REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007
Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2007 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING
BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun
Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre
JO 30 SM 1401 Sysselsättning i jordbruket 2013 Farm Labour Force in 2013 I korta drag Mindre arbetstid och färre sysselsatta Totalt sysselsatte jordbruket ca 172 700 personer år 2013, vilket är ca 6 000
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Grönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data
Grönområden i tätorter: Vidareförädling och användning av data Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter
Nötkreatur i december 2015
Statistikenheten 20160216 1(8) Nötkreatur i december 2015 JO0111 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV
Statistiskt bakgrundsmaterial för SSSV Bostadsbyggandet i SSSV regionen 2004 sid. 2 Befolkningen i SSSV tredje kvartalet 2005 sid. 9 Arbetstillfällen och förvärvsarbetande personer i SSSV-området 2003