Förord. Statistiska centralbyrån i december Marie Haldorson Kaisa Ben Daher

Transkript

1 Förord Syftet med den här boken är att ge en sammanvägd bild av markanvändningen i Sverige samt att beskriva hur den förändras över tid. Markanvändning handlar i vid mening om människans utnyttjande av marken för olika ändamål och innefattar därför aspekter kring både ägande och brukande. Ofta används ett och samma markområde för olika ändamål. Ett stycke skogsmark kan exempelvis användas för produktion av virke men kan samtidigt också användas för jakt, bete, bärplockning och rekreation. Det kan vara svårt eller omöjligt att med statistik belysa alla aspekter av markanvändningen. Det krävs ofta ett stort antal olika datakällor med olika ursprung och syften för att teckna en någorlunda heltäckande bild av markanvändningen. Inte sällan används olika begrepp och definitioner som försvårar kombinationen av uppgifter från olika källor. På global och europeisk nivå pågår arbeten för att försöka harmonisera begrepp och definitioner med syftet att underlätta jämförelser mellan länder. Så långt möjligt är de markslagsdefinitioner som används i denna bok harmoniserade med internationella definitioner. Statistiken i publikationen bygger dels på sammanställning av uppgifter om marken och dess användning som samlas in i olika sammanhang av SCB och andra myndigheter och organisationer, dels på resultat från specialbearbetningar som utförts i anslutning till arbetet med publikationen. Framförallt gäller detta uppgifterna om den bebyggda marken. De större datakällor som använts är bl.a. Lantbruksregistret (LBR), Riksskogstaxeringen, Fastighetstaxeringsregistret (FTR), Nationella Vägdatabasen (NVDB) från Trafikverket, GSD Fastighetskartan, Fastighetsregistret samt Svenska Marktäckedata från Lantmäteriet (LMV). Sedan år 2011 är SCB del av geodatasamverkan vilket öppnat för användning av ett stort antal datakällor från andra myndigheter som SCB tidigare inte haft tillgång till. En konsekvens av detta är förbättrade bearbetnings- och analysmöjligheter samt att kvalitén på uppgifterna inom vissa markanvändningskategorier avsevärt höjts. Framförallt gäller kvalitetsförbättringarna de olika kategorierna av bebyggd mark som nu för första gången kan presenteras på kommunnivå. Nackdelen är att jämförelse mellan uppgifterna i denna och tidigare publikationer försvåras och i vissa fall omöjliggörs. En strävan har varit att presentera uppgifter gällande året Detta har dock inte varit möjligt fullt ut, eftersom flera av de stora rikstäckande undersökningarna inte utförs årligen. Riksskogstaxeringens uppgifter avser perioden , Fastighetstaxeringen är utsträckt över flera år osv. Redovisningen av de statistiska uppgifterna sker enligt den administrativa indelningen som gäller fr.o.m. den 1 jan Av utrymmesskäl redovisas i boken huvudsakligen uppgifter på riks- och länsnivå. Uppgifter på kommunnivå finns dock tillgängliga i form av tabeller på SCB:s webbplats och i Sveriges statistiska databaser, SSD ( SCB har tidigare publicerat markanvändningsstatistik för åren 1980, 1990, 1995, 2000 och Publikationen har utarbetats inom enheten för Miljöekonomi och naturresurser på SCB. Huvudansvarig och redaktör har varit Jerker Moström. Övriga medarbetare som bidragit i arbetet är Karin Hedeklint, Johan Stålnacke, Sebastian Constantino, Maja Cederlund och Stefan Svanström. Statistiska centralbyrån i december 2013 Marie Haldorson Kaisa Ben Daher

2

3 Markanvändningen i Sverige Innehåll Innehåll Förord... 3 In English...10 Drivkrafter och påverkansfaktorer...13 Markanvändningen i världen Markanvändningen sektorsvis Sammanfattning Jordbruksmark Bebyggd mark Golfbanor och skidpistar Täkter och gruvområden Våtmark-myr Naturligt gräs bevuxen mark, berg i dagen samt övrig mark Vatten Tematisk markanvändning Bebyggelsen i Sverige Vindkraftverksområden Tätorter Småorter Fritidshusområden Arbetsplatsområden Riskområden Fjäll Renbetesmarker Kust och stränder Koloniområden Planering och styrning av markanvändningen Tabellbilaga Fakta om statistiken Källförteckning Swedish-English vocabulary Statistiska centralbyrån 5

4 Översiktskartor Markanvändningen i Sverige Länsindelningen 2010 Regional division of Sweden 2010 (counties) Stockholms län (AB) 03 Uppsala län (C) 04 Södermanlands län (D) 05 Östergötlands län (E) 06 Jönköpings län (F) 07 Kronobergs län (G) 08 Kalmar län (H) 09 Gotlands län (I) 10 Blekinge län (K) 12 Skåne län (M) 13 Hallands län (N) 14 Västra Götalands län (O) 17 Värmlands län (S) 18 Örebro län (T) 19 Västmanlands län (U) 20 Dalarnas län (W) 21 Gävleborgs län (X) 22 Västernorrlands län (Y) 23 Jämtlands län (Z) 24 Västerbottens län (AC) 25 Norrbottens län (BD) Källa: SCB 2007 NÅGRA MÅTTENHETER 1 km 2 = 100 hektar (ha) = m 2 1 hektar = m 2 = 100 x 100 m 6 Statistiska centralbyrån

5 Markanvändningen i Sverige Översiktskartor Schematisk karta över markanvändningen i Sverige Schematic map of land use in Sweden Vatten Tätort Kiruna Sankmark Öppen mark Gällivare Kalfjäll, alvarmark Arvidsjaur Luleå Umeå Östersund Sundsvall Mora Gävle Falun Uppsala Västerås Karlstad Stockholm Nyköping Linköping Göteborg Jönköping Växjö Halmstad Visby Kalmar Malmö Källa: Sverigekartan 2011, Lantmäteriet Statistiska centralbyrån 7

6 Sammanfattning Markanvändningen i Sverige Sammanfattning Sveriges landyta uppgår totalt till omkring 41 miljoner hektar. Vatten är inte inräknat i denna areal. Insjövatten uppgick år 2010 till ca 4 miljoner hektar och havsvatten till drygt 8 miljoner hektar. År 2010 fanns 28 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar två tredjedelar av landytan. Av skogsmarken utgjordes drygt 22 miljoner hektar av produktiv skog. Det fanns strax över 3 miljoner hektar jordbruksmark, varav den absoluta merparten utgjordes av åkermark medan omkring 15 procent utgjordes av betesmarker. Mellan åren 1951 och 2010 har åkermarken i Sverige minskat med mer än 1 miljon hektar. Arealminskningen är därmed större än den samlade arealen åker som fanns i Norge år Det fanns nästan hektar golfbanor och skidpistar år 2010, vars samlade areal ungefärligen motsvarar Ystad kommuns landyta. Skidpistar fanns i alla län utom Gotlands län. Den kommun som hade störst areal golfbanor i relation till total landareal var Burlövs kommun i Skåne där nästan 7 procent av kommunens landyta utgjordes av golfbanor. Arealen täkter och gruvområden uppgick till drygt hektar, varav torvtäkter stod för nästan hektar och gruvområden för Mer mark för infrastruktur än för bostäder Ca 1,2 miljoner hektar eller mindre än 3 procent av landytan utgjordes av år 2010 av bebyggd mark. Den bebyggda marken ökade med uppskattningsvis hektar under perioden Den enskilt största posten inom kategorin bebyggd mark var transportinfrastrukturen som stod för närmare en halv miljon hektar eller strax över 40 procent av den bebyggda marken. Mer mark användes därmed för vägar, järnvägar, flygplatser och hamnar än vad som totalt användes för bostäder. Av den totala landytan var ungefär hektar eller 1 procent mark med bostäder. Majoriteten av bostadsmarken utgjordes av mark med småhus medan endast omkring 7 procent var mark med hyres-/flerbostadshus. Av bostadsmarken fördelade sig 71 procent på permanentbostäder och 29 procent på fritidshus. Den tredje största posten efter infrastruktur och mark med bostäder är mark med tillverkningsindustri som utgjorde lite drygt hektar eller 5 procent av den bebyggda marken. Markanvändningen år 2010 Berg i dagen och övrig mark 3 % Bebyggd mark 2,8 % Naturligt gräsbevuxen mark 8 % Jordbruksmark 8 % Öppen myr (exkl torvtäkter) 9 % Golfbanor och skidpistar 0,1 % Täkter och gruvområden 0,1 % 69 % Markanvändningskategori Golfbanor och skidpistar Areal i hektar Jordbruksmark Täkter och gruvområden Bebyggd mark med tillhörande mark Berg i dagen och övrig mark Täkter och gruvområden Golfbanor och skidpistar Bebyggd mark Öppen myr (exkl torvtäkter) Naturligt gräsbevuxen mark Naturligt gräsbevuxen mark 100 Berg i dagen och övrig mark Total landareal Jordbruksmark Vatten Öppen myr (exkl torvtäkter) 8 Statistiska centralbyrån

7 Markanvändningen i Sverige Sammanfattning Den bebyggda markens år 2010 Offentlig service, fritidsanläggningar m.m. 4 % Industri 5 % Övrig bebyggd mark 7 % Mark med fritidshus 11 % Handel o affärsverksh. 2 % Tekniska anläggningar 1 % Transportinfrastruktur 43 % Mark med permanentbostäder Mark med fritidshus Tekniska anläggningar 1 % Industri Handel och affärsverksamhet 2 % Handel och affärsverksamhet Offentlig service, fritidsanläggningar Offentlig service, mm fritidsanläggningar m.m. 4 % Transportinfrastruktur Tekniska anläggningar Industri 5 % Övrig bebyggd mark Övrig bebyggd mark 7 % Totalt Mark med fritidshus 11 % Mark med permanentbostäder 27 % Mark med permanentbostäder 27 % Transportinfrastruktur 43 % Stora regionala skillnader Markanvändningen i Sverige präglas generellt av stora regionala skillnader. I Skåne län utgjordes nästan hälften av landarealen år 2010 av jordbruksmark medan motsvarande siffra i Norrbottens län var under 1 procent. Av landets totala areal jordbruksmark fanns ca 16 procent i Skåne län trots att länet utgör mindre än 3 procent av landets totala landareal. Det omvända förhållandet gäller skogen som i Skåne län uppgick till 37 procent av landarealen medan Västernorrlands och Gävleborg till nästan 90 procent utgjordes av skog. Även andelen bebyggd mark varierar kraftigt mellan länen där storstadslänen generellt sett ligger högt och norrlandslänen lågt. Sett till bebyggd mark i absoluta tal står dock norrlandslänen för betydande arealer genom sin relativa storlek. Norrbottens län hade exempelvis dubbelt så mycket bebyggd mark som Södermanlands län år En bidragande orsak till detta är de omfattande vägarealerna. Fördelningen av markägandet har skiftat över tid. Den största förändringen mellan år 2001 och 2010 är att privatpersoners ägande har ökat från 43 procent till 48 procent. Även näringslivets andel är högre år 2010 jämfört med år Det offentliga ägandet har samtidigt minskat från 21 procent år 2001 till 15 procent år Fördelningen av Sveriges totala landareal år 2010 på ägarkategorier Föreningar och Trossamfund 5 % Offentligt 15 % Näringsliv 32 % Privatperson 48 % Markägandet i Sverige domineras av män År 2010 ägde privatpersoner ungefär hälften av marken i Sverige. Av de omkring 2 miljoner privatpersoner som ägde mark utgjordes mer än tre fjärdedelar män. Drygt 30 procent av marken ägdes av näringslivet i form av företag som främst verkar inom jordbruks- och skogsbranschen. Det offentliga markägande i Sverige i form av statliga myndigheter, kommuner och landsting stod för ca 15 procent av markarealen. Statistiska centralbyrån 9