Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
|
|
|
- Anton Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
2 Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
3 Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
4 Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
5 Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA
6 Globala hot Mat och vatten
7 Klimatet Globala hot Mat och vatten
8 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten
9 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur
10 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen
11 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen
12 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion
13 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion Epidemier
14 Globala hot Klimatet Oljan Mat och vatten Utrotning av växter och djur Kemikaliespridningen Befolkningsexplosionen Ökad materiell konsumtion Epidemier med mera...
15 North pole 1973
16 North pole 2003
17 Klimat och CO2 har varierat med tiden! Senaste åren från the Vostok Ice Core
18 Klimat och CO2 har varierat med tiden! Senaste åren från the Vostok Ice Core ppm X
19 Klimat och CO2 har X varierat med tiden! Senaste åren från the Vostok Ice Core År 2100 base case 700 ppm ppm X
20 Struten Nutid Framtid
21 Struten Minskade resurser Nutid Framtid
22 Struten Minskade resurser Nutid befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Framtid
23 Struten Minskade resurser Minskat handlingsutrymme befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid
24 Struten Minskade resurser vatten, skogar, växt o djurarter, produktiv land, etc Minskat handlingsutrymme befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid
25 Struten Minskade resurser vatten, skogar, växt o djurarter, produktiv land, etc Minskat handlingsutrymme Ökade krav befolkningsökning, konsumtion, marknadskrav, lagar, etc Nutid Framtid
26 Hållbar utveckling En utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov FN Bruntlandt kommissionen 1987
27 Hållbar utveckling FN definition Social Ekologisk Ekonomisk
28 Hållbar Utveckling
29 Hållbar Utveckling en fråga om:
30 Hållbar Utveckling en fråga om: - globalt perspektiv
31 Hållbar Utveckling en fråga om: - globalt perspektiv - långsiktigt perspektiv
32 Struten Minskade naturresurser Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid
33 Struten Minskade naturresurser Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid
34 Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan Nutid Framtid
35 Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid
36 Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme HÅLLBAR UTVECKLING Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid
37 Struten Minskade naturresurser HÅLLBART UTBUD Minskat handlingsutrymme HÅLLBAR UTVECKLING Ökad efterfrågan HÅLLBAR KONSUMTION Nutid Framtid
38 Vad ni miljövänner!!!! måste förstå är att!!! förstörelsen av den här!!! planeten kan vara det pris!!! vi måste betala för att få!!! en sund ekonomi!
39
40
41 Jorden har blivit liten och begränsad. Vi behöver en ny ekonomisk modell som beaktar detta!
42 /LN
43
44 Green Roofs Sedum Tiled Roof
45 Miljöteknik OECD - gröna sektorn är den största tillväxtsektorn i världen! Miljöteknik omsätter i Sverige cirka 20 miljarder redan 2006 Världsmarknaden för renodlad miljöteknik - från 4000 till 6000 miljarder kr till 2010! Tillväxt med 5-20% per år till 2010
46
47 Industrisamhället
48 Industrisamhället Hållbara samhället
49 Industrisamhället Hållbara samhället
50 Industrisamhället Hållbara samhället Produktion Tillväxt Kvantitet Materialism Konsumtionssamhället Kapital Kort sikt Pengar Export
51 Industrisamhället Hållbara samhället Produktion Tillväxt Kvantitet Materialism Grundläggande behov Hållbar utveckling Livskvalitet Konsumtionssamhället Kapital Kort sikt Pengar Export Kunskap Lång sikt Realekonomi Självförsörjning
52 Var ska man börja...
53 Övertorneå Eco-municipality 1.0
54 Robertsfors Sweden Eco-municipality 5.0
55 Morbegno Italy
56 Morbegno Italy
57 Morbegno Italy Drivande i hela regionen (25 kommuner Sustainable Action Plan Kompetenscentrum Utbildning i Systemtänkande Demokratisk process Early adopters program
58 Whistler Canada
59 Whistler Canada Långsiktig vision 2060 Whistler 2020 Sustainable Action Plan Utbildning in systemtänkande Early Adaptors program Bred delaktighet från alla delar av samhället
60 Chequamegon Bay WI
61 Madison WI
62 Kaneyama Japan
63 Machakos Kenya
64 Machakos Kenya Process Leader Training Sustainable Action Plan Capacity Center Pilotprojects
65
66 Tequila Mexico
67 Eco municipalities in the world
68 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner
69 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Sustainable Sweden Tour
70 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Sustainable Sweden Tour
71 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Italy Sustainable Sweden Tour
72 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Sustainable Sweden Tour
73 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Kenya Sustainable Sweden Tour
74 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Sustainable Sweden Tour
75 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Sustainable Sweden Tour
76 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan Sustainable Sweden Tour
77 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan NZ Sustainable Sweden Tour
78 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Mexico Baltic Sea Ireland Italy Ethiopia Kenya Japan NZ Sustainable Sweden Tour
79 Eco municipalities in the world Sekom - 78 kommuner Canada USA Mexico Chile Baltic Sea Ireland Italy Japan Ethiopia Kenya NZ Sustainable Sweden Tour
80
81 Ekokommunkonceptet
82 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling
83 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept
84 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn
85 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv
86 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting
87 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv
88 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv Demokrati och rättvisa
89 Ekokommunkonceptet Äldsta existerande nätverk för hållbar utveckling Baserat på ett vetenskapligt koncept Betonar helhet och systemsyn Långsiktigt perspektiv Back casting Globalt perspektiv Demokrati och rättvisa Gemensamma spelregler men ger frihet till egna lösningar
90 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL:
91 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov
92 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting
93 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet
94 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar
95 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk
96 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer
97 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer Bygga plattformar
98 Om borrhål Social dimension Strategisk ekonomisk dimension Ekologisk Copyright C 2008 The Natural Step
99 och sättet att nyttiggöra dem för helheten: Strategisk ekonomisk dimension Social dimension Strukturerad överblick Ekologisk Copyright C 2008 The Natural Step
100 Tre viktiga system för hållbar utveckling Ekosystemet Samhället Människan EMEa
101 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa
102 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet
103 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället
104 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan
105 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan
106 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar
107 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar
108 Systemet Jorden
109 Ekosystem Systemet Jorden
110 Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem
111 Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem Exergi/entropi
112 Systemet Jorden Termodynamik Ekosystem Exergi/entropi Evolutionen
113 Copyright 2004 The Natural Step
114 Resurser ställs i ordning Produktion av O2 och O3 Störning Spridning Inbindning av CO2 och gifter Evolution Diversitet Stabilitet Strukturering av exergirika resurser och undanlagring av gifter Tömning Källa: John Holmberg
115 Copyright 2004 The Natural Step
116 Copyright 2004 The Natural Step
117 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa
118 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet
119 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället
120 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan
121 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan
122 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar
123 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar
124 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Grundläggande behov
125 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef
126 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Försörjning Livsuppehälle
127 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle
128 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet
129 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet
130 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet
131 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet
132 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet
133 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet Identitet
134 Grundläggande mänskliga behov enligt Manfred Max-Neef Skydd Trygghet Försörjning Livsuppehälle Uppskattning Tillgivenhet Förståelse Begriplighet Delaktighet Sysslolöshet Kreativitet Identitet Frihet
135 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Grundläggande behov
136 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov
137 Vi behöver regler för hållbar utveckling! Copyright 2004 The Natural Step
138 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Ekonomiska och sociala principer Människan Grundläggande behov
139 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar
140 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling
141 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället 1. Systemet. Hur det fungerar Naturlagar Struten Ekonomiska och sociala principer 2. Principer för hållbar utveckling 3. Strategier för hållbar utveckling 4 systemvillkor Back-casting 4. Aktiviteter för hållbar utveckling 5. Verktyg för utvärdering och mätning
142
143 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
144 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
145 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.
146 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
147 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
148 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion
149 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
150 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
151 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för.....undanträngning med fysiska metoder
152 I det hållbara samhället, utsätts inte naturen systematiskt för..
153
154 och i det samhället...
155 och i det samhället...
156 ... utsätts inte människan för omständigheter som systematiskt underminerar deras möjlighet att tillgodose sina behov. och i det samhället...
157 Fyra systemvillkor I det hållbara samhället, utsätts inte naturen för systematisk koncentrationsökning av ämnen från berggrunden.... koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion. 4. och i det samhället undanträngning med fysiska metoder.... utsätts inte människan för omständigheter som systematiskt underminerar deras möjlighet att tillgodose sina behov.
158 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa
159 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet
160 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället
161 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Ekosystemet Samhället Människan
162 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan
163 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Samhället Människan
164 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Människan
165 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Människan Grundläggande behov
166 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer 1. Systemet Hur det fungerar Ekosystemet Naturlagar Samhället Ekonomiska och sociala principer Människan Grundläggande behov
167 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar
168 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling
169 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4
170 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati
171 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen
172 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen
173 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling
174 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling
175 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling
176 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling
177 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling 4. Aktiviteter för hållbar utveckling 5. Verktyg för utvärdering och mätning
178 Systemsyn på hållbar utveckling EMEa Nivåer Ekosystemet Samhället Människan Ekosystemet 1. Systemet Hur det fungerar Naturlagar Ekonomiska och sociala principer Grundläggande behov Naturlagar 2. Principer för hållbar utveckling Systemvillkor 1-4 Syst.villk. 4 Folkhälsa Demokrati Ett med naturen 3. Strategier för hållbar utveckling E K O K O M M U N Aktiviteter för hållbar utveckling L ä r a - P l a n e r a - G ö r a 5. Verktyg för utvärdering och mätning
179 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL:
180 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov
181 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting
182 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet
183 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar
184 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk
185 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer
186 Ekokommun 5.0 INNEHÅLL: Systemsyn med systemvillkor och grundl. behov Visionär process - back-casting Demokrati och delaktighet Horisontell intregration - bygga broar Vertikal integration - arbeta på alla nivåer - nätverk Processledarskap och lärande processer Bygga plattformar
187 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process
188 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära
189 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera
190 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra
191 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra
192 Nyckelfaktorer i en framgångsrik process Lära Planera Göra Ständigt pågående och samtidigt
193 Bygga plattformar Göra Goda exempel Planera Styrsystem t ex Hållbar utvecklingsplan Lära Kompetenscentrum
194 Steg mot det hållbara samhället back-casting A definition/ långsiktig vison B nuläges analys C mål/ strategi D handlings program
195 Checklista för handlings program Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)
196 Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)
197 Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Skapar aktiviteten/handlingen en flexibel plattform? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)
198 Checklista för handlings program Leder aktiviteten/handlingen mot hållbarhet? Skapar aktiviteten/handlingen en flexibel plattform? Lönar sig aktiviteten/ handlingen? Vet vi tillräckligt? (Försiktighetsprincipen)
199 Att se vad som är rätt, men inte göra det, är brist på mod! Konfucius
200
Energitinget, Västervik 12 November, Torbjörn Lahti. Att få fart på omställningsprocesserna. Grundare/delägare Esam AB
Energitinget, Västervik 12 November, 2015 Att få fart på omställningsprocesserna Grundare/delägare Esam AB www.esam.se Sustainable Sweden Association Styrelseordförande Sustainable Sweden Association www.sustainablesweden.org
Hållbarhet - Fokus social hållbarhet. Therese Berg
Hållbarhet - Fokus social hållbarhet Therese Berg 2016-04-21 2 3 Hållbar utveckling Tid Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?
Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling
CV Torbjörn Lahti. Arbetsområde: Konsult, hållbara kommuner, hållbar lokal och regional utveckling
CV Torbjörn Lahti Namn: Torbjörn Lahti Arbetsområde: Konsult, hållbara kommuner, hållbar lokal och regional utveckling Födelseår: 1953 Mobil: 070 33 66 963 E-post: torbjorn.lahti@esam.se Profil, kompetens-
Vad innebär egentligen hållbar
Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar
I vår tid. Det är en tid då det finns mycket i fönstret, men lite i rummet
Globala utmaningar I vår tid har vi bredare vägar, men smalare perspektiv har vi större frihet och finare hem, men mindre tid till varandra - och trasigare relationer spenderar vi mer pengar, men njuter
Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna
Social hållbarhet och Dalarnas miljömål johan.hallberg@ltdalarna.se Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna Ekologisk hållbarhet Friska ekosystem Hälsosam livsmiljö Hållbar utveckling Hållbar
Hållbarhetsintegrering
Systemsyn Planetens gränser Omställning Mänskliga behov Gemensamma resurser Naturens grundlagar Hållbarhetsintegrering Lena Aune & Agneta Morelli Avdelningen folkhälsa & hållbarhet Vårt uppdrag Hållbar
Implementering av ISO 26000
Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din
Eftermiddagens innehåll:
Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor
Presentation av Torbjörn Lahti och Planeco Nord.
Presentation av Torbjörn Lahti och Planeco Nord. Vem är Torbjörn Lahti? Jag är tornedaling, född 1953, sedan länge bosatt i Umeå. Jag är utbildad samhällsplanerare och ekonom, huvudsakligen på Umeå universitet.
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011
Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet
Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd
Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin
STRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Framtidens mat. en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Camilla Välimaa, 30 januari Det Naturliga Steget
Framtidens mat en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion Camilla Välimaa, 30 januari 2014 Grundad 1989 Sverige Internationellt nätverk icke vinstdrivande Accelererar en hållbar utveckling Kraftfull
Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?
Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se
Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och
Program för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
COLL. Ali Tabrizi. Affärsutvecklare & rådgivare. Dag 1; Introduktion & grunderna i hållbarhet
COLL Dag 1; Introduktion & grunderna i hållbarhet Ali Tabrizi Affärsutvecklare & rådgivare Ali Tabrizi ali@coompanion.se +46 703 103 304 9 april 1975 Mina fynd: teman i korthet Presentation av Coompanion
Hållbar tillväxt 2021
Hållbar tillväxt 2021 Diarienummer KS 2011-00457 Fastställt av KF 2011-06 Giltigt till 2021 Hållbar tillväxt 2021 Detta dokument har försetts med ett tillfälligt försättsblad 2013-07-23 Målbild för hållbar
Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet
Projekt hållbar dricksvattenförsörjning och vatten av god kvalitet ABCD process Erica Scott, TFC M.Sc. Strategiskt ledarskap för hållbar utveckling 23 november, 2016 Projekt hållbar dricksvattenförsörjning
Byggsektorns betydande miljöaspekter
Byggsektorns betydande miljöaspekter Per Lilliehorn Naturresurser 2 Ekosystem 3 1 Människors hälsa 4 Byggsektorn Tillverkning, försäljning och transport av byggmaterial Ca 90.000 Byggindustrin Ca 230.000
HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?
HÅLLBAR STADSBYGGNAD Hur gör man - och var gör man vad?!1 HÅLLBARHETSTRENDER 2014 Aktuellt inom hållbarhetsområdet!2 Vår mission att aktivt bidra till en hållbar utveckling av samhället Detta vet vi Plan
Vad betyder hållbar utveckling?
Exempel från Håll Sverige Rent Vad betyder hållbar utveckling? Alla pratar om hållbar utveckling men vad är det och hur kan vi nå dit? Eleverna får reflektera över olika aspekter av hållbar utveckling
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET
HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA LUNDGREN HÅLLBARHETSCONTROLLER GÖTEBORGS UNIVERSITET ULLIKA@GU.SE Varför universitet? Vad är hållbar utveckling? Komplexa problem MILJÖUTBILDNING 2016-05-10
GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle
Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa
9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling
Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013
Två sanningar närmar sig varann. Där de möts får man få syn på sig själv. (Tomas Tranströmer)
Två sanningar närmar sig varann En kommer inifrån Den andra utifrån Där de möts får man få syn på sig själv (Tomas Tranströmer) Internationell kunskap Interkulturella möten Dialog Vetenskaplig kunskap
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU
v Urban Food och Urban Health, 2017-02-15 Erik Fahlbeck Vicerektor SLU Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
VERKSAMHETSPLAN 2015 Beräknas antas vid föreningens årsmöte
Förslag till VERKSAMHETSPLAN 2015 Beräknas antas vid föreningens årsmöte 2015-05-28 1. Vision Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart Sverige. Vår utgångspunkt är ett ekosystem i balans som basen
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material
Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland
Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland 2015-2017 ------------------------------------------------ Development- and growth plan for a sustainable Åland 2015-2017 Ann Nedergård Hållbarhetsstrateg
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn
Livsmedelsverkets arbete inom hållbar mat och matsvinn Stockholm 5 oktober 2017 Eva Sundberg Ingela Dahlin Vi ska prata om: Livsmedelsverkets arbete med offentliga måltider - Budskap - Hållbar mat Matsvinn
Utbildningspaket Konsumtion
Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är
Chalmers för en hållbar framtid
Hållbar utveckling Vision: Vad menas med hållbar utveckling? Vad innebär det för en ingenjör? Chalmers för en hållbar framtid Magdalena Svanström, Docent Kemisk Miljövetenskap (KB), Föreståndare Chalmers
VERKSAMHETSPLAN 2017 Styrelsens förslag till föreningens årsmöte
VERKSAMHETSPLAN 2017 s förslag till föreningens årsmöte 2017-03-16 Består av två delar: Verksamhetsstrategi samt handlingsplan 2017 Verksamhetsstrategi 1. Vision Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
En strategisk modell för systematiskt hållbarhetsarbete - Hur kan den hjälpa Åland att bli hållbart?
En strategisk modell för systematiskt hållbarhetsarbete - Hur kan den hjälpa Åland att bli hållbart? Lisa Wälitalo, doktorand Blekinge Tekniska Högskola 2016-02-10 Agenda 1. Om forskningsprojektet och
H U R P L A N E R A OCH LEDA I K O M P L E X A S Y S T E M?
H U R P L A N E R A OCH LEDA I K O M P L E X A S Y S T E M? N Ö D V Ä N D I G T A T T U T R E D A F Ö R H Å L L B A R U T V E C K L I N G S T Ö R S T A F R Å G A N S E D A N 1 0 0 0 0 ÅR - S K L I O K
VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018
VERKSAMHETSPLAN 2018 Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2018 Består av två delar: Verksamhetsstrategi samt handlingsplan 2018 Verksamhetsstrategi 1. Vision Sveriges Ekokommuners vision är ett hållbart
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING
LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING 01 LEKTION 6: INGENJÖREN OCH HÅLLBAR UTVECKLING Tid: 60-80 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: NO KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR Värdera konsekvenser av olika
Världen idag och i morgon
Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den
1 Varför behöver vi hållbar utveckling?
Hållbar utveckling vid FPA 2012 Innehåll 1 Varför behöver vi hållbar utveckling? 3 Fokus på hållbarhet 3 Grunden för och målet med programmet 3 En gemensam global utmaning 3 Hållbarhet är summan av många
Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet. Grundläggande principer för framgång: Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats.
Det är betydligt billigare att bo i Norrsundet Grundläggande principer för framgång: 1. Läge 2. Ekonomi 3. Utrymme Backcasting från en position i framtiden då vi lyckats. 4. Till salu De 4 hållbarhetsprinciperna
28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras
Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer
Östra sjukhuset - framtidens hållbara sjukhusområde En rapport från projektet med stöd från Delegationen för Hållbara Städer INLEDNING Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens
Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion
Hållbar intensifiering och klimatsmart produktion Georg Carlsson universitetslektor i odlingssystemsekologi SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Intensifiering och hållbarhet Hållbar intensifiering
Policy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet
Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv
Hållbara städer i ett backcastingperspektiv Göran Broman Maskinteknik Blekinge Tekniska Högskola Louise Trygg Energisystem Linköpings universitet Energisystemstudier om fjärrvärme + Backcasting från hållbarhetsprinciper
Bioekonomi och biobaserad ekonomi
Bioekonomi och biobaserad ekonomi Vad står begreppen för och vilka möjligheter har Sverige med sin biomassa från jord- och skogsbruk? 2016-02-05, KSLA Räddaren i nöden Louise Staffas Vår vision är det
Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner
Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga
Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016
Social hållbarhet Minskade skillnader i hälsa Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016 Högt på dagordningen hos SKL SKL:s kongressmål 2016-2019 SKL ska verka för att kommunerna,
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Plan för hållbarhet. Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en. Ange namn på verksamheten
Plan för hållbarhet Ett uppdrag att tydliggöra hållbarhetsperspektiven i VEP:en Hur ska vi i Piteå tillsammans bli en attraktivt och uthålligt kommun? Hur ska vi lyfta hållbarhetsfrågorna i kommunen? Attraktivt
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
FAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling
FAH Kommunerna och miljön Stockholm 12-13 april 2011 Vägledningsstandard för hållbar utveckling peter.wenster@skl.se Varför Målgrupp Väsentliga frågeställningar Form och innehåll Koppling till olika verksamheter
BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE
BORTOM BNP-TILLVÄXT: SCENARIER FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE BNP-tillväxt välfärd Nyheter Klimat och miljö oroar mest Artikelns ursprungs Uppdaterad 2018 04 27 Publicerad 2018 04 27 Ett isberg smälter
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället. Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018
SIFO-undersökning: Ungas röst & makt i samhället Världsnaturfonden WWF & WWF Sweden Youth Juni 2018 Många unga upplever att de inte påverkar samhället och utvecklingen i Sverige Undersökningen visar att
Kunskap till handling. Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet
Kunskap till handling Att hantera olika perspektiv på social hållbarhet 17 globala mål för hållbar utveckling En del i hållbar utveckling Ekologisk Ekonomisk Social Social Ekonomisk Ekologisk Hållbar utveckling
MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.
2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Uppgift Hållbar Utveckling. Naturbruksgymnasiet NV-inriktning.
Uppgift Hållbar Utveckling Naturbruksgymnasiet NV-inriktning. Vad handlar uppgiften om? Uppgiften handlar om resursslöseri. Eleverna ska göra en undersökning och analysera och resonera kring resultatet.
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030?
Hur kan en kommun arbeta med Agenda 2030? Kerstin Blom Bokliden, miljöexpert avdelningen för tillväxt och sammanhällsbyggnad, Sveriges Kommuner och Landsting och Pernilla Bodin, verksamhetsutvecklare hållbar
Lärande för hållbar utveckling
Lärande för hållbar utveckling Konferens i Umeå 21 februari 2011 Ingrid Engdahl Ordförande i Svenska OMEP www.omep.org.se ingrid.engdahl@buv.su.se Hållbar utveckling? Det betyder att alla gör någonting
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga
Lärande om hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Framtidskommissionen. Petter Hojem
Petter Hojem 2012-11-21 Upplägg för presentation Presentation av Presentation av framtidsutredning Hållbar tillväxt i globaliseringens tid Diskussion kring grön ekonomi Diskussion kring LETS rapporten
Hållbar utveckling och kärnavfall
Hållbar utveckling och kärnavfall Mikael Karlsson Svenska Naturskyddsföreningen SKB-dagen 2005-04-21 Hållbar utveckling Allmänt: - Människan är moraliskt skyldig att värna livsvillkoren för nuvarande och
FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
SMART. Lean på kulturförvaltningen. Ökat kundvärde. Lärandet. Nytänkande och utveckling - Samarbete Erfarenhetsutbyte - Ständiga förbättringar
SMART Lean på kulturförvaltningen Ökat kundvärde Tillsammans - Öppet klimat - Omtanke - Respekt Demokrati Lika värde Hållbar utveckling KULTURFÖRVALTNINGEN SMART Lean på kulturförvaltningen 1 www.halmstad.se
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Introduktion UHU/ESD. Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson.
Introduktion UHU/ESD Hållbar utveckling A den 25 augusti 2010 Petra Hansson. Dagens föreläsning Vad är UHU/ESD? MU vs UHU/EE vs ESD UHU/ESD i styrdokumenten UHU/ESD som en av flera undervisningstraditioner
Solenergiteknik i den hållbara staden
Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som
GREEN TECH. Livsstil. vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck
energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende
Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Tipspromenad. Fråga X
Hållbar Fråga 1 Världens länder har kommit överens om 17 ambitiösa mål som fram till år 2030 ska hjälpa oss att avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikhet och ojämställdhet och lösa klimatkrisen. De
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017
Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017 Globala risker 2017 Stor påverkan Massförstörelsevapen Händelser med extremt väder Vattenkriser 2017 Stor sannolikhet Händelser med
Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.
Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt
Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)
NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR Peter Repinski SEI (Stockholm Environment Institute) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-11-25 1 Globalt program om hållbara livsstilar
Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter.
Framtidens hållbara och effektiva infrastruktur och transporter. Utmaningar och möjligheter. Göran Finnveden Professor Miljöstrategisk analys Vice-rektor för hållbar utveckling Vad menar vi med hållbar
Strategiskt arbete för minskad nedskräpning
Strategiskt arbete för minskad nedskräpning Strategiskt arbete för minskad nedskräpning Kostnader för nedskräpning Britta om rekommendation om kostnadsberäkning Nedskräpning kopplat till de globala målen
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid
Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid
Klimatförändringar och Lantbr uk
Klimatförändringar och Lantbr uk Pär Holmgren Naturskadespecialist LFAB J ohan Litsmark Naturskadespecialist LFAB Partnerskap Alnarp 8 februari 2018 1 K l i m at, förändringar och Lantbr uk Pär Holmgren
3
HALLBARHET 3 1. Okad oro Vi lever i en värld där temperaturerna stiger, vatten är en bristvara, energin är dyr, livsmedelsförsörjningen osäker och klyftan mellan rika och fattiga växer. Unilever tror
Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13
Hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter seminarium för förtroendevalda 2011-09-13 Charlotte Persson Anna Giotas Sandquist Kommunledningsförvaltningen Syfte Att ge dig en grund för att som
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012
Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar
Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan
Ämnesvis uppdelning med hänvisning till läroplan I all undervisning är en strävan efter hållbar utveckling en grundpelare. Inom området hållbar utveckling kan alla läroämnen integreras, men trots detta
Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?
Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY
Hållbart företagande / CSR
Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i
Hållbart byggande. Va e de?
Hållbart byggande Va e de? Stefan Wallner Arkitekt SAR/MSA Ansvarig arkitekt Arkitektverket Stadsarkitekt Falkenbergs kommun Förvaltningschef Smedjebackens kommun Ansvarig arkitekt Archifact AB (eget arkitektkontor
UID Hållbarhets - seminarier
UID Hållbarhets - seminarier Hållbart Ledarskap skapar Hållbara Människor och Medarbetare, som kan ta del i arbetet att skapa en Hållbar Värld - med hög motivation och helhetssyn. Varje människa, medarbetare