Klimatförändringar och Lantbr uk

Transkript

1 Klimatförändringar och Lantbr uk Pär Holmgren Naturskadespecialist LFAB J ohan Litsmark Naturskadespecialist LFAB Partnerskap Alnarp 8 februari

2 K l i m at, förändringar och Lantbr uk Pär Holmgren Naturskadespecialist LFAB J ohan Litsmark Naturskadespecialist LFAB Partnerskap Alnarp 8 februari

3 Innehåll Varför är frågan viktig för Länsförsäkringar Klimatkunskap Anpassning och omställning I déer för att komma vidare 3

4 Varför är frågan viktig för Länsför säk r ingar? Länsförsäkringsgruppen har 3,7 miljoner kunder. Det är kunderna som äger oss, via 23 lokala länsförsäkringsbolag - som i sin tur äger Länsförsäkringar AB. Vår lokala förankring skapar en unik kundrelation. Vi har funnits i 200 år och har för avsikt att finnas minst lika länge till. HS konferens Örebro Publik 4

5 Varför är frågan viktig för Länsför säk r ingar? Den mänskliga påverkan på klimatet är det största hotet mot vårt samhälle. Den globala uppvär mningen påverkar våra kunder. HS konferens Örebro Publik 5

6 Miljardt al Natur sk ador, sk adek ostnader per år i LF-gruppen 3,5 3,0 2,5 Kostnaderna ökar av flera anledningar: - Klimatets förändring. - Samhället byggs känsligare. - Teknik och utrustning är dyrbarare. 2,0 1,5 1,0 0,5 Översvämning Åska Vinterskada Storm ej skog Skog Storm Skogsbrand 0,0 6

7 Varför är frågan viktig för Länsför säk r ingar? Länsförsäkringar är en stor finansiell aktör och har ett ansvar i samhället. HS konferens Örebro Publik 8

8 Varför är frågan viktig för Länsför säk r ingar? Som bank och försäkringsbolag är vi vana att hantera och beskr iva de risker samhället och den enskilde ställs inför. HS konferens Örebro Publik 9

9 Så, vad gör vi? Analyserar omvärlden och följer vetenskaps-och teknikutvecklingen. Informerar, utbildar och påverkar. Skadeförebygger. Anpassar arbetssätt, produkter och tjänster. 10

10 Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt Alnarp HS konferens Örebro Publik 11

11 Bik upa 1 Hur stor del av globala uppvärmingen beror på förstärkning av växthuseffekten? 12

12 Ekosystem med samma tydliga gränser Bild: Min lilla trädgårdstäppa.se Matgala i Säter Publik 13

13 Biologisk a mångfalden natur ens eget f ör säk r i ngsbol ag Kända och okända arter trängs undan. Deras egenskaper kan vara livsavgörande för mänskligheten. Vi vet inte vilka arter som är och kommer att vara avgörande Matgala i Säter Publik 14

14 Tank ar och för ändr ing Världen vi har skapat är en produkt av vårt tänkande, och den kan inte förändras utan att vi förändrar vårt tänkande. Pr oblem kan inte lösas med samma tankesätt som skapade dem. Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein Matgala i Säter Publik 15

15 Jordbruket globalt och i Sv er i ge V ad st yr v ad som sk a pr oducer as? Är det i första hand marknaden? Eller krävs i första hand hänsyn till Ekosystemens och de planetära gränserna och utifrån det skapa livsmedel som är möjliga att producera hållbart och som är hälsosamma, goda och som marknaden sedan får ta till sig? Matgala i Säter Publik 16

16 Det Naturliga stegets syst em v i l l k or Skapat av forskare vid Blekinge tekniska högskola ledda av Carl-Henrik Robert 17

17 Det naturliga stegets Det natur liga st eget s syst em v i l l k or systemvillkor 1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i 1. Förhindra naturen. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i naturen 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från 3. samhällets I nte utsätta produktion naturen för undanträngning i naturen. med fysiska metoder. 3. Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. 18

18 Det naturliga stegets Det natur liga st eget s syst em v i l l k or systemvillkor 1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i 1. Förhindra nat uren. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhället s produktion i nat uren 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från 3. samhällets I nt e utsätta produktion naturen för undanträngning i naturen. med fysiska met oder. 4.Inte hindra människor att tillgodose sina behov. 3. Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska metoder. 19

19 Det naturliga stegets Det natur liga st eget s syst em v i l l k or systemvillkor 1. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i 1. Förhindra nat uren. koncentrationsökning av ämnen från berggrunden i naturen. 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från samhällets produktion i nat uren 2. Förhindra koncentrationsökning av ämnen från Hälsa 3. samhällets I nt e utsätta produktion naturen för i undanträngning naturen. med fysiska met I nflytande oder. 4.Int e hindra människor att tillgodose sina behov. Kompetens 3. Inte utsätta naturen för undanträngning med fysiska Opartiskhet metoder. Mening 20

20 Back casting 21

21 Back casting Omställning Anpassning Egna beslut Politiska och egna beslut Nor mer i samhället Teknikutveckling 22

22 Back casting Hur ser ditt för etag ut och vad är din känsla? 23

23 Samhället behöver ett ännu robustare lantbruk! Som inte är beroende av ändliga resurser Som bygger på ett kretslopp mellan stad och land Som binder kolet från atmosfären Som bidrar till hög försörjningsgrad Som försörjer en fungerande r egional förädling och distribution Som bidr ar med substitutionsmaterial och ersättningsprodukter Som bidrar till att konsumenterna blir mer medvetna Som går att driva idag och i fr amtiden 24

24 Efter fr ågan på li v smedel Hållbar konsumtion drivs av Samhällets normer Konsumentens kunskap Människors hälsa Konsumentens upplevelse 25

25 Back casting Omställning Anpassning 26

26 Risk anpassni ng på går dsni v å Optimera utifrån ett riskperspektiv! Anpassa verksamheten efter lokala förutsättningar (storlek, produktionsinriktningar, lokal marknad, odlingsbetingelser, osv.) Grödor som är tåligare Odla fler olika grödor/ sorter Anpassa beläggningsgrad i stallet under sommaren Alternativ för vattenförsörjning Underhåll/ förbättra diken, dränera Diversifiera verksamheten Anpassa plantval och brukningsmetoder i skogen Skogsbilvägar 30

27 Risk anpassni ng på går dsni v å Ha en st rat egi för en ext remare väderlek i varje investering och produktionsbeslut Anpassa den ekonomiska risken i företaget genom god soliditet 31

28 Bik upa 2 Matförsörjning, vilket ansvar har svenska lantbruket(som så klart också innebär möjligheter)? 32

29 Treexempel vem blir f ör st att testa? Tätortsnära skog Trygg livsmedelsförsörjning till närmaste stad Biokoltillverkning som klimatkompensation 33

30 Tätor tsnär a sk og Rekreation Biologisk mångfald Anpassa skogsbruket till tätorten: Brandsäkerhet Skydd vid värmebölja Buffring vid skyfall Tr ygghet Kunskap Till viss del lagstiftat Skapa ett erbjudande 34

31 Tr ygg li v smedelsför sör jning till när maste stad Starta samarbete med hyresgästförening eller bostadsrättsförening med erbjudande om: Lokal produktion Trygg leverans Kunskap Upplevelse J ordbruksaktuellt 7 nov 35

32 Biok oltillverkningsom klimatkompensation EnviGas AB och SLU i Umeå 36

33 Back casting Omställning Anpassning 37

34 Nya odli ngsmetoder 38

35 Nya/ andra brukningsmetoder 39

36 Gener ationsväxlingar vem vill ta över r isk tagandet? Hög skuldsättning Små marginaler Krav på rationaliseringar Nya risker V em förvaltar kunskapen om odling och djur sk ötsel? 40

37 Bik upa 3 Hur ser en hållbar animalieproduktion ut i Sverige? Hur ser en hållbar växtodlingsproduktion ut i Sverige? 41

38 Tack! 42