HANDLÄGGNINGSRUTINER I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN

Transkript

1 Barnahus i Dalarna HANDLÄGGNINGSRUTINER I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN FÖR PERSONAL INOM SOCIALTJÄNSTEN, ÅKLAGAR- OCH POLISMYNDIGHETEN, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

2 Foto: Trons Materialet är sammanställt av Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn: Reviderad mars

3 1. INLEDNING DEFINITIONER BARNS RÄTT TILL SKYDD BARNMISSHANDEL KÖNSSTYMPNING HEDERSRELATERAT VÅLD BARN SOM BEVITTNAR VÅLD SEXUELL EXPLOATERING UNGA FÖRÖVARE BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN BARNAHUS I DALARNA/LOKALA SAMRÅDSGRUPPERNA LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN POLISANMÄLAN MOTIV FÖR POLISANMÄLAN VEM GÖR POLISANMÄLAN SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER FÖRHANDSBEDÖMNING BARNETS BEHOV AV SKYDD UTREDNING LÄKARUNDERSÖKNING KRISSAMTAL RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖRHÖR LÄKARUNDERSÖKNING FRIHETSBERÖVANDE ÅKLAGARENS BESLUT LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET VEM KAN BEGÄRA UNDERSÖKNING FÖR LÄKARUTLÅTANDE/RÄTTSINTYG? UNDERSÖKNING VID SEXUELLA ÖVERGREPP UNDERSÖKNING VID MISSHANDEL UNDERSÖKNING PÅ BARNAHUS BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER AKUTA INSATSER BEDÖMNING AV HJÄLPBEHOVET BARNPSYKIATRISK UTREDNING SAMRÅD VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER SAMRÅD SAMTAL KÖNSSTYMPNING VAD ÄR KÖNSSTYMPNING? RISKBEDÖMNING VID MISSTANKE OM KÖNSSTYMPNING MÖJLIGA SYMPTOM BEMÖTANDE AV FLICKAN OCH HENNES FÖRÄLDRAR

4 11. HEDERSRELATERAT VÅLD RISKBEDÖMNING HUR UPPTÄCKER MAN? FÖRHANDSBEDÖMNING VID SOCIALTJÄNSTEN SKYDDAT BOENDE TOLK BARN SOM BEVITTNAR VÅLD UNGA FÖRÖVARE FÖRUTSÄTTNING FÖR BEHANDLING POLISANMÄLAN SKYDDSASPEKTEN SYFTE MED BEHANDLINGEN SEXUELL EXPLOATERING AV BARN SEXUELL EXPLOATERING MOT ERSÄTTNING ÖVERGREPPSBILDER OCH ANDRA SEXUELLA BILDER HANDEL MED BARN OCH UNGA FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL LITTERATURTIPS OCH WEB-ADRESSER UTDRAG UR LAGTEXTER OCH FÖRORDNINGAR

5 1. INLEDNING Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, i alla dess former, är komplicerade, känslomässigt krävande och svårhanterliga frågor att arbeta med. En förutsättning för att dessa ärenden ska kunna handläggas på ett bra sätt är att personalen är kompetent och har stöd i sitt arbete inom sina respektive myndigheter. Detta kräver kontinuerlig fortbildning. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn är ärenden som ingen myndighet klarar av ensam. Det krävs ett nära samarbete mellan olika myndigheter eftersom utredningar och insatser måste samordnas. Grundläggande principer för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdom. Barnet ska SKYDDAS mot ytterligare övergrepp, påtryckningar och repressalier HÖRAS, bli lyssnad på och bekräftat SKONAS från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning TILLGODOSES rättsskydd av ansvariga myndigheter. Myndigheterna ska SAMORDNA sina åtgärder i inledningsskedet så att de inte hindrar eller försvårar varandras utredningar. MEDVERKA till att respektive myndighetsutredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen. ERBJUDA barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar. RESPEKTERA varandras verksamhetsområden Ansvarsfördelning Socialtjänsten värnar om barnets trygghet och säkerhet Polisen/åklagaren utreder brottet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken eller kvinnokliniken biträder med kroppsundersökning på begäran Barn- och ungdomspsykiatrin behandlar barnet och familjen Vuxenpsykiatrin behandlar förövaren och eventuellt andra berörda vuxna. Samråd Samråd sker i Barnahus i Dalarna Alla samverkande parter kan aktualisera ärenden till Barnahus Det är viktigt att särskilja de olika myndigheternas uppgifter och roller. Både socialnämnden, polis/åklagare och barn- och ungdomspsykiatrin utreder barnmisshandel och sexuella övergrepp men syftet med de olika utredningarna skiljer sig åt. Polis/åklagare ska genom en förundersökning utreda brottet och söka finna en gärningsman. Socialnämnden ska utreda barnets och familjens situation samt ta ställning

6 till barnets behov av hjälp och skydd. Barn- och ungdomspsykiatrin ska utreda barnets psykiska status och behandlingsbehov samt erbjuda barn och föräldrar krisstöd/behandling. Vuxenpsykiatrin kan erbjuda misstänkt gärningsman och anhöriga stöd/behandling. Barnahus i Dalarna är en verksamhet som drivs gemensamt av länets samtliga kommuner, polismyndigheten, åklagarmyndigheten, landstingets barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsmedicin. Målsättningen är att alla ärenden som rör vålds- och fridsbrott i nära relation samt sexuella övergrepp mot barn ska aktualiseras för samråd på Barnahus

7 2. DEFINITIONER 2.2 Barns rätt till skydd Med barn avses pojkar och flickor under 18 år. Barn har rätt till omvårdnad och skydd mot misshandel och sexuella övergrepp. Detta finns inskrivet i flera lagar och konventioner. 2.3 Barnmisshandel Innebär att någon person behandlar ett barn så att det skadas eller hindras i sin utveckling. Fysisk misshandel Vanvård Att inte ge barnet den omvårdnad det behöver såsom mat, kläder, sömn, värme och skydd. Fysiskt våld Att t ex slå, sparka, bränna, aga och skaka barnet. Psykisk misshandel Passivt Att inte ge barnet ömhet, uppmärksamhet, uppmuntran och stimulans. Aktivt Att nedvärdera, håna, skrämma, hota, stänga in och känslomässigt avvisa barnet med mera. Sexuella övergrepp Alla handlingar med sexuell innebörd där en vuxen, ungdom eller ett barn utnyttjar ett barn. 2.4 Könsstympning Alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Fyra typer av könsstympning finns Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Våldet är planerat och är framförallt psykiskt, socialt och fysiskt, men kan i förlängningen även vara sexuellt. (Tvång till oönskat sex med okänd/oönskad person genom ofrivilligt äktenskap.) 2 1 Kvinnlig könsstympning, handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper, Hanninge kommun och Stockholms läns landsting 2005 samt Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning, Regeringskansliet 2003:026 2 Nationellt konsultativt stöd för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna

8 2.6 Barn som bevittnar våld Barn som hör eller ser våld och andra övergrepp som begås av eller mot någon närstående är offer för brott. 2.7 Sexuell exploatering Handel med barn för sexuella ändamål, barnprostitution och barnpornografi är olika former av sexuell exploatering av barn Unga förövare En ung förövare av sexualbrott är definitionsmässigt en person mellan 13 och 18 år. 4 3 Handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Regeringen 19 december Ungdomar som förgriper sig sexuellt, Cecilia Kjellgren

9 3. BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN På initiativ av Länsstyrelsen bildades 1985 Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och i samband med det bildades även lokala samrådsgrupper i kommunerna. Länsgruppen består av representanter från länsstyrelsen, socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin. Barnahus sammanställer riktlinjer för handläggning. Ansvarar för kontinuerligt samarbete, ordna fortbildning för berörda personalgrupper och följer utvecklingen på området. Länsgruppen blir fr.o.m. våren 2011 Barnahus arbetsgrupp. 3.1 Barnahus i Dalarna/lokala samrådsgrupperna Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd, enligt 5 kap 1 a socialtjänstlagen. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att initiera/ta kontakt för samordning av de akuta insatserna i ärendet. Ärendet anmäls till Barnahus som ansvarar för att sammankalla till samråd vilket sker vid en fast tid varje vecka i Barnahus i Dalarna. I samrådet deltar socialsekreterare, åklagare, barnutredare från polisens familjevåldsrotel, personal från barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin samt Barnahus. Föredragande är den som aktualiserar ärendet. Åklagaren är förundersökningsledare. Polisanmälda ärenden I samrådet kommer man överens om hur ärendet ska hanteras inom respektive myndighet och vem som ska göra vad och i vilken ordning. Socialtjänsten inleder utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. Anonyma ärenden När någon myndighet misstänker att ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp kan den vända sig till Barnahus i Dalarna för att få råd och stöd. Om uppgifterna är avidentifierade finns det inget hinder mot att samråda i ett ärende 5. Utvärdering När utredningen är slutförd och beslut är fattade bör inblandade befattningshavare tillsammans utvärdera arbetet. Det är viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns kring hur samarbetet har fungerat och få information om hur ärendet slutfördes inom respektive myndighet. Detta ska bidra till ökad professionalitet inför kommande ärenden. Exempel på frågeställningar som kan behöva diskuteras är: Bedömning av barnets situation och innehållet i anmälan Bedömning av föräldrarnas omsorgsförmåga Barnets behov av skydd Barnets och familjens behov av stöd och hjälp Planeringen av vem som gör vad och i vilken ordning Vilka förhör som ska genomföras och vilka som ska delta vid förhör Eventuella tvångsåtgärder mot den misstänkte 5 Barn och unga i socialtjänsten sid 89, Socialstyrelsen

10 Hur och när föräldrarna ska informeras Var barnet ska vistas under utredningstiden Begränsning av umgängesrätten enligt 14 LVU Rättsintyg på begäran av åklagare Läkarundersökning på begäran av socialtjänsten (kräver föräldrarnas medgivande om inte barnet är omhändertaget jml LVU) Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser Behov av insatser från vuxenpsykiatrin Tänk på Att även om bevisningen är otillräcklig för fällande dom i brottmålet behöver det inte innebära att samma omständigheter är otillräckliga för socialnämndens fortsatta agerande

11 4. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Lagar som främst styr arbetet med barnmisshandel och sexuella övergrepp är socialtjänstlagen, brottsbalken, rättegångsbalken, sekretesslagen och föräldrabalken. Sverige ratificerade 1990 FN: s konvention om barnets rättigheter den s.k. barnkonventionen som bygger på fyra grundläggande principer: Alla barn och ungdomar ska behandlas lika. Ingen ska diskrimineras oavsett kön, ras, handikapp, ålder mm. Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem. Barns rätt till liv och utveckling ska säkerställas. Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem. 4.1 Anmälan till socialtjänsten Alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldighet gäller också för personal inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga, eller annan yrkesmässigt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Även familjerådgivare är skyldiga att anmäla om ett barn utsätts för fysisk eller psykisk misshandel Polisen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten. En anmälningsskyldig person som känner till att det pågår en utredning hos socialnämnden är skyldig att utan uppmaning från socialnämnden underrätta nämnden om det han eller hon antar kan ha betydelse för utredningen. Det åligger anmälaren att fortlöpande hålla nämnden informerad om sådana förhållanden som kan påverka nämndens bedömning. 6 I samband med anmälan bör den som anmäler diskutera med socialtjänsten huruvida föräldrarna ska underrättas. Uppgifter som bör framgå i anmälan är: Persondata om barnet namn, adress, personnummer och telefonnummer Anmälaren bör beskriva barnet Vem är vårdnadshavare för barnet? Vem är misstänkt? Var finns barnet? Var finns den misstänkte? Persondata namn, adress, personnummer och telefonnummer Har barnet själv berättat? Vilka ord har barnet använt vid berättelsen? (Försök att skilja ut vad som är barnets egen berättelse och vad som är anmälarens tolkning av barnets berättelse) Vad har anmälaren sett hos barnet? (Skador, beteende, reaktioner) Hur har misstanken uppkommit? 6 JO 1992/93 s Se även JO 1993/94 s

12 När och var har det misstänkta övergreppet/misshandeln skett? Hur har det gått till? Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp? Vad vet anmälaren i övrigt om barnets familj och situation? Tänk på Om anmälaren eller uppgiftslämnaren är barnet själv: Lyssna på barnet! Tro på barnet! Fråga inte ut barnet på något ingående sätt! Ta emot barnets berättelse! 4.2 Polisanmälan Bestämmelserna i sekretesslagen 7 kap. 4 SekrL utgör inget hinder för att uppgift lämnas till polis- eller åklagarmyndighet om vissa brott mot någon som är under 18 år, 12 kap. 10 SoL. Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn bör polisanmälas om det är till barnets bästa. Rent generellt kan sägas att socialtjänstens ställningstagande till en polisanmälan måste bygga på en helhetsbedömning av alla kända omständigheter i det enskilda fallet. 7 En polisanmälan kräver inte vårdnadshavarens samtycke. Anmälan kan ske utan att det finns någon misstänkt gärningsman. Ett beslut om att polisanmäla/inte polisanmäla bör dokumenteras och motiveras. Socialnämnden bör ha delegerat rätten att polisanmäla till ansvarig tjänsteman inom socialtjänsten. 4.3 Motiv för polisanmälan Barnets behov av skydd, rättssäkerhet samt rätten till skadestånd. Ett barn som blivit utsatt för ett brott har rätt till att få brottet och ett skadeståndsyrkande ordentligt utrett vilket är ett ansvar för rättsväsendet. Barnet kan under vissa förutsättningar även ha rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffer-myndigheten. Rättsprocessen är viktig för den sociala utredningen. Omständigheterna kring ett påstått fysiskt eller sexuellt övergrepp kan vara avgörande för socialtjänstens bedömning av behovet av insatser till stöd och skydd för barnet. Prevention; individuell för att hindra fortsatta övergrepp, allmän som en samhällsmarkering för att stoppa övergrepp mot barn. Socialtjänsten har ett ansvar för att generellt se till barns säkerhet, skydd och trygghet. En polisanmälan kan bidra till att skydda såväl det aktuella barnet som andra barn från brott av den misstänkte gärningsmannen. Det ligger också i den misstänktes intresse att utredningen av det misstänkta brottet sköts professionellt, dvs. av de myndigheter som har till uppgift att utreda och beivra brott 8. Polisanmälan ska vara skriftlig och vara så konkret som möjligt. Enligt SOSFS 2006:12 (S) bör det om möjligt i en polisanmälan om en misstänkt framgå: 7 Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen 8 Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen

13 vem som har beslutat om anmälan, datum eller tidsperiod för det misstänkta brottet, var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum, om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera tillfällen, om det finns någon som är misstänkt för brottet, ange formalia såsom namn, personnummer, telefonnummer, adress eller annan relevant information om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det misstänkta brottet, t.ex. en läkarundersökning eller en placering utanför det egna hemmet, om barnet eller vårdnadshavaren har informerats om att en anmälan kommer att göras, och om den misstänkte känner till att en anmälan kommer att göras. En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten SoSB som är framtagen i samråd med Rikspolisstyrelsen. I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig Vem gör polisanmälan Var och en som uppmärksammar att ett barn blir utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp kan självfallet anmäla detta till polisen 10. Är den misstänkte gärningsmannen en familjemedlem eller nära bekant till familjen är det lämpligare att t.ex. socialtjänsten gör polisanmälan. Även personal inom hälso- och sjukvård kan göra en polisanmälan. Socialtjänsten skall ta reda på om polisanmälan gjorts. Om inte skall nämnden överväga om sådan skall göras Senaste version av SOSFS 2006:12 om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga 10 Barn och unga i socialtjänsten sid 98, Socialstyrelsen

14 5. SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER Socialnämnden skall enligt socialtjänstlagen 5 kap 1 verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som visat tecken till en ogynnsam utveckling och se till att de får det skydd och stöd som de behöver. 5.1 Förhandsbedömning Socialnämnden har möjlighet att genomföra en förhandsbedömning, vilken alltid skall genomföras skyndsamt. Beslut skall tas om utredning skall inledas eller inte 11. Vid misshandel och sexuella övergrepp skall samråd ske i Barnahus. Ansvarig socialtjänst måste alltid överväga barnets behov av skydd! 5.2 Barnets behov av skydd Nämnden skall initialt ta ställning till om barnet i trygghet kan vistas i hemmet eller om en placering utanför hemmet skall göras. Socialnämnden kan besluta om att barnet skall omhändertas omedelbart med stöd av 6 LVU. I dessa fall skall det finnas skäl att anta att vård med stöd av LVU sannolikt kommer att behövas. Dessutom skall länsrättens beslut inte kunna avvaktas med hänsyn antingen till risken för barnets hälsa och utveckling, att den fortsatta utredningen allvarligt försvåras eller att vidare åtgärder hindras. Socialnämnden har därmed möjlighet att enligt 14 LVU besluta om hur umgänget mellan barn och föräldrar ska gå till. Enligt samma paragraf finns även möjlighet att besluta om att vistelseadressen inte skall lämnas ut. 5.3 Utredning Socialnämnden skall enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen utan dröjsmål utreda det som genom anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Det innebär att oavsett hur socialtjänsten har fått kännedom om att ett barn far illa så finns en skyldighet att på ett rättssäkert och tillförlitligt sätt utreda barnets förhållanden oavsett om åklagaren inleder förundersökning eller inte. Finns den misstänkte i familjen eller i dess närmaste relation bör syskon utredas. Socialtjänsten är skyldig att utan dröjsmål informera föräldrarna om att utredning inletts. En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna avvakta med att underrätta familjen om inledd utredning och åtgärder i övrigt är att förundersökningen inleds omgående och det inte finns något omedelbart skyddsbehov för barnet. Hur länge socialtjänsten kan avvakta med sin kontakt får bestämmas utifrån varje enskilt fall 12 och i samråd med polisen 13. Den sociala utredningen skall allsidigt redovisa barnets situation och eventuella behov av hjälp samt utmynna i beslut. Om det under utredningens gång kommer fram nya uppgifter som styrker ett misstänkt sexuellt övergrepp/misshandel, kan en ny kontakt tas med polis/åklagare. I många fall är det en fördel om handläggarna är två stycken eftersom det kan innebära svårigheter att ansvara för utredningen, ge stöd till barnet och dess anhöriga. 11 Barn och unga i socialtjänsten, sidan Socialstyrelsen, JO 1996/97 sid Barn och unga i socialtjänsten sid. 92, socialstyrelsen

15 5.4 Läkarundersökning För att socialnämnden mot vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas vilja ska kunna läkarundersöka eller placera barnet på sjukhus måste ett beslut om omhändertagande med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) föreligga. Kriterierna för LVU måste vara uppfyllda, (se 5.2). 5.5 Krissamtal Socialtjänsten bör ha en beredskap att kunna erbjuda krissamtal i inledningsskedet. Vid behov av fördjupad krisbearbetning samråd med barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Förövaren kan behöva motiveras till bearbetande samtal. Socialtjänsten skall även vara observant på att anmälaren kan vara i behov av stöd. Barnahus i Dalarna erbjuder sedan årsskiftet 2010/2011 att akut krisstöd till berörda familjer. Tänk på Lyssna på barnet Gör en första skyndsam värdering av misstanken Samordna samarbetet med andra myndigheter, sammankalla och konsultera Barnahus. Inled utredning Bedöm och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd och/eller stöd insatser Bedöm föräldrarnas omsorgsförmåga Tillgodose barnets behov av skydd eller stöd mer långsiktigt Bedöm och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd under utredningstiden och mer långsiktigt Ta ställning till eventuell polisanmälan

16 6. RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott förövats. Beslutet fattas av åklagaren som också är förundersökningsledare. Utredningsarbetet utförs av polisen. 6.1 Särskild företrädare Vid utredning gällande brott mot barn där misstankarna riktas mot någon av föräldrarna eller mot någon annan som står barnet eller familjen nära, finns lagen om särskild företrädare för barn att tillämpa. Den syftar till att tillvarata barnets rätt och förbättra utredningssituationen i sådana fall där barnet och den misstänkte står nära varandra. Särskilda företrädaren kan i vårdnadshavarens ställe ge tillåtelse till att barnet får läkarundersökas och förhöras av polis. Särskild företrädare kan också föra barnets skadeståndstalan i rättsprocessen. 6.2 Förhör Barnets berättelse Så långt det är möjligt skall polisen vara den som först förhör barnet. Detta är av stort värde i bevishänseende. Förhören sker, i möjligaste mån på Barnahus i Dalarna och spelas in på DVD, beroende på barnets ålder och mognad. Detta spelas sedan upp vid en eventuell rättegång så att barnet inte behöver närvara. Vid samtal med små barn kan exempelvis personal från BUP närvara eftersom de kan hjälpa till med bedömning av barnets uppträdande och uppgifter. Förhör med övriga Finns det andra runt barnet som kan lämna upplysningar, t ex barnomsorgspersonal, skolpersonal, skolsköterska, grannar, andra familjemedlemmar? Vilka iakttagelser har de gjort? Har barnet berättat något för dem? Det är viktigt att omgivningen lyssnar och tar emot barnets berättelse utan att styra och påverka. Förhör med den misstänkte Den misstänkte kan kallas eller hämtas till förhör. Andra myndigheter/personer som gjort anmälan bör inte informera den misstänkte om att anmälan är gjord. Barnet skulle då kunna utsättas för påverkan eller ytterligare våld/övergrepp. Den misstänkte kommer aldrig att vistas på Barnahus i Dalarna med undantag för unga förövare (under 18 år). 6.3 Läkarundersökning Åklagaren beslutar om eventuell läkarundersökning och begäran om rättsintyg för dokumentation av skador avseende barnet. Läkarundersökning av barnet förutsätter samtycke från vårdnadshavaren/vårdnadshavarna eller särskild företrädare. Hänsyn tas till barnets vilja, ålder och mognad utifrån barnets bästa. Planerad läkarundersökning sker på Barnahus. Akut läkarundersökning, gynekologisk undersökning och övrig specialist undersökning sker på vårdinrättning. 6.4 Frihetsberövande Den misstänkte kan under förundersökningen antingen vara frihetsberövad eller på fri fot. För att en misstänkt skall anhållas och sedan häktas, krävs misstanke om brott för vilket 1 års fängelse ingår i straffskalan och att ett eller flera särskilda häktningsskäl är uppfyllda. Det som kan bli aktuellt i dessa mål är att det finns risk att den misstänkte på fri fot undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning eller att det finns risk för

17 att den misstänkte fortsätter att begå brott. Gäller misstanken ett grovt brott med minimum 2 år i straffskalan anses häktningsskälen vara uppfyllda om inget annat visas. Beslut om anhållande fattas av åklagaren som inom en viss tid skall begära den misstänkte häktad vid tingsrätten. Beslutar Tingsrätten om häktning bestäms en tid, vanligen 14 dagar, inom vilken åtal skall väckas. Tiden kan förlängas och åklagaren kan också häva häktningen tidigare om det inte längre finns skäl för häktning. 6.5 Åklagarens beslut Åklagaren avgör om det finns tillräckliga skäl för åtal och om bevisen räcker för en fällande dom. Domstol Vid väckt åtal anger också åklagaren i sin stämningsansökan den bevisning som åberopas. Den tilltalade hörs alltid i en rättegång. Målsäganden hörs antingen genom uppspelning av videoförhör i den mån sådant kunnat hållas eller vid personlig inställelse. Någon exakt ålder när målsägande inställer sig personligen kan inte anges, men huvudregeln är att barn under 15 år inte hörs i rättssalen. Möjligheten finns att målsäganden hörs utan att den misstänkte är närvarande. Mål om brott mot 6:e kap brottsbalken avhandlas i allmänhet inom stängda dörrar. Finns läkarintyg föredras det i rätten. Vidare kan vittnesförhör hållas med personer som kan lämna uppgifter av betydelse i målet. Domen skall grunda sig på vad som sägs under huvudförhandlingen. Skriftliga förhörsanteckningar läses bara upp i undantagsfall. Dom meddelas antingen direkt efter avslutad rättegång och överläggning eller genom att en tid anges när dom kommer att meddelas. Om den tilltalade är häktad beslutar också Tingsrätten om han eller hon skall kvarbli i häkte. Tingsrättens dom kan överklagas till Hovrätten. För att målet sedan ska tas upp i Högsta Domstolen krävs prövningstillstånd

18 7. LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET 7.1 Vem kan begära undersökning för läkarutlåtande/rättsintyg? Medicinsk undersökning kan begäras av socialtjänsten med samtycke från vårdnadshavare eller enligt LVU, polis/åklagare eller domstol. När det gäller rättsmedicinsk undersökning, som är en del i en brottsutredning, kan dock endast polis/åklagare och domstol vara uppdragsgivare. 7.2 Undersökning vid sexuella övergrepp Vilka läkare bör göra undersökningen? När det gäller brott mot barn så är barnmedicinsk specialitet önskvärd. Ny ordning för utfärdande av rättsintyg kom den 1 januari Enligt Rättsmedicinalverkets uppfattning är det ofta lämpligt att undersökning av barn genomförs av läkare inom Rättsmedicinalverket tillsammans med en barnmedicinsk specialist. För flickor som gått in i puberteten är gynekolog lämpligare. Den medicinska undersökningens värde Medicinsk undersökning bör alltid göras när man misstänker sexuella övergrepp mot barn. Utlåtandet kan vara en viktig del i bevisningen. Observera att frånvaro av kroppsliga fynd aldrig bevisar att övergrepp inte förekommit. En medicinsk undersökning kan vara av stor psykologisk betydelse för barnet. Barn som varit utsatta för sexuella övergrepp tror ofta att de fått skador för livet och att det syns på dem vad de varit med om. Då är det en lättnad för dem att höra att de ser helt normala ut och att de skador som eventuellt finns kommer att läka. En annan effekt av den medicinska undersökningen kan vara att barnet börjar berätta. Läkaren bör dock ej fråga ut barnet. Hur bråttom är det? Sällan behöver undersökningen göras akut. Bara om man har anledning att tro att ett övergrepp skett någon gång under de senaste tre dygnen måste undersökningen ske snabbt. Det gäller då att tillvarata och dokumentera fynd som annars försvinner. I de flesta andra fall har man som regel tid att vänta. Det kan till exempel vara värt att vänta tills den bäst lämpade läkaren har tid att göra en undersökning tillsammans med rättsläkare. En planerad undersökning kan också vara mindre dramatisk för barnet än en akut sådan. 7.3 Undersökning vid misshandel För att dokumentera färska skador är det nödvändigt att undersökningen sker så fort som möjligt. Kontakt rekommenderas med jourhavande barnläkare. 7.4 Undersökning på Barnahus Barnläkare genomför undersökning på Barnahus i de fall det är lämpligt. I de fall det är medicinskt nödvändigt och vid akuta fall utanför Barnahus öppettider sker undersökningen på Falu lasarett, vid behov tillsammans med en läkare från Rättsmedicin

19 8. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar med barn och ungdomar under 18 år och deras familjer. BUP: s huvuduppgift är vård och behandling. Barn som varit utsatta för misshandel, och sexuella övergrepp kan uppvisa många varierande beteenden och symtom som kan vara olika i olika åldrar. 8.1 Akuta insatser Kris och trauma innebär behov av akuta insatser och hög tillgänglighet. Ärenden beträffande misshandel och övergrepp tas emot med förtur. Det innebär alltid en kris vid misstanke och när det avslöjats att ett barn har utsatts för misshandel och/eller sexuella övergrepp. Detsamma gäller när den misstänkte förövaren är ett barn/ungdom. Det blir en kris för barnet, för dess familj och för den misstänkte förövaren. Både barn och föräldrar erbjuds krisstöd. För en del barn och familjer kan krisinsatser vara den enda hjälp de behöver från BUP. 8.2 Bedömning av hjälpbehovet Innan behandling av bearbetande och förändrande karaktär påbörjas, görs en noggrann bedömning av varje individs och familjs hjälpbehov. Det är mycket viktigt för barnets behandling att förälder eller andra vuxna runt barnet är delaktiga i behandlingsarbetet. Mål för behandlingsarbetet är att barnet skall kunna skydda sig och sätta gränser, kunna identifiera och hantera sina känslor, tankar och beteende, våga lita på andra och få en ökad självkänsla och självbild, utveckla sociala färdigheter, inte sexualisera relationer och inte inta en offerroll/förövarroll i relationer samt att hitta egna källor till njutning och glädje. BUP arbetar även med barn med sexualiserat beteende. Behandlingen går ut på att lära barnet stoppa beteendet och utreda vad det kan bero på. 8.3 Barnpsykiatrisk utredning BUP kan få uppdrag om barnpsykiatrisk utredning som kan komma från socialtjänsten, åklagare eller domstol. Personal på BUP kan kallas av domstol som vittne i brottmål avseende barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. BUP kan även lämna skriftliga utlåtanden. Ett avslöjande om övergrepp kan också komma under en pågående behandling på BUP och då har behandlaren anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen kap Samråd BUP finns representerat vid samråden vid Barnahus i Dalarna

20 9. VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER Vuxenpsykiatrin (VUP) har lång erfarenhet av behandling av vuxna med en psykisk problematik där orsaken kan spåras till att de som barn blivit utsatta för barnmisshandel och/eller sexuella övergrepp. Dessa upplevelser från barndomen kan orsaka livslång psykisk ohälsa. Dessa vuxna har ofta inte berättat om sin utsatthet som barn, och om de har försökt berätta har de kanske tystats ner eller ifrågasatts. Kunskapen om detta ger oss anledning att samverka och underlätta för barn och vuxna i dessa situationer. VUP:s uppgifter i arbetet vid misstanke om nyupptäckt barnmisshandel eller sexuella övergrepp är att erbjuda vuxna över 18 år vård och behandling. 9.1 Samråd Personal inom VUP medverkar vid behov i samrådsgrupp med polis, åklagare, socialtjänst och BUP för att i inledningsskedet av ett ärende bidra med kunskaper och erfarenheter ur ett vuxenperspektiv. Detta för att underlätta för de vuxna i en aktuell familj att få hjälp med sin problematik. På detta sätt kan den vuxne erbjudas akut kontakt med VUP av respektive myndigheter eller genom att den vuxne själv ringer VUP. Frivillighet är viktig för att kunna uppnå en behandlande kontakt. 9.2 Samtal Bedömningssamtal Den vuxne erbjuds först ett bedömningssamtal för att avgöra vilken typ av insats som är aktuell i inledningsskedet, psykologisk, psykosocial, eller medicinsk insats. Den behandling som alltid erbjuds är krissamtal med stödjande och bearbetande innehåll. Krissamtal Vid ett avslöjande hamnar hela familjen i kris. Socialtjänsten är ofta de som i det akuta skedet får direkt kontakt med familjen och arbetar med krissamtal. Ibland är det dock nödvändigt att såväl BUP som VUP engageras. Att de vuxna i familjen får möjlighet att arbeta med sin problematik och med sina psykiska reaktioner underlättar även för barnet. Krissamtal för den misstänkte förövaren kan dels ge möjlighet till bearbetning av krisen att vara misstänkt och dels ge möjlighet till stöd och krisbearbetning vid ett erkännande. Även ur barnets perspektiv är de vuxnas erkännande mycket viktigt. Bearbetande samtal Efter det att den akuta krisen är överstånden kan de vuxna behöva bearbeta sina känslor och upplevelser i en terapeutisk relation och kan då erbjudas detta