HANDLÄGGNINGSRUTINER I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDLÄGGNINGSRUTINER I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN"

Transkript

1 Barnahus i Dalarna HANDLÄGGNINGSRUTINER I ÄRENDEN RÖRANDE BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN FÖR PERSONAL INOM SOCIALTJÄNSTEN, ÅKLAGAR- OCH POLISMYNDIGHETEN, HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

2 Foto: Trons Materialet är sammanställt av Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn: Reviderad mars

3 1. INLEDNING DEFINITIONER BARNS RÄTT TILL SKYDD BARNMISSHANDEL KÖNSSTYMPNING HEDERSRELATERAT VÅLD BARN SOM BEVITTNAR VÅLD SEXUELL EXPLOATERING UNGA FÖRÖVARE BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN BARNAHUS I DALARNA/LOKALA SAMRÅDSGRUPPERNA LAGAR OCH FÖRORDNINGAR ANMÄLAN TILL SOCIALTJÄNSTEN POLISANMÄLAN MOTIV FÖR POLISANMÄLAN VEM GÖR POLISANMÄLAN SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER FÖRHANDSBEDÖMNING BARNETS BEHOV AV SKYDD UTREDNING LÄKARUNDERSÖKNING KRISSAMTAL RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖRHÖR LÄKARUNDERSÖKNING FRIHETSBERÖVANDE ÅKLAGARENS BESLUT LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET VEM KAN BEGÄRA UNDERSÖKNING FÖR LÄKARUTLÅTANDE/RÄTTSINTYG? UNDERSÖKNING VID SEXUELLA ÖVERGREPP UNDERSÖKNING VID MISSHANDEL UNDERSÖKNING PÅ BARNAHUS BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER AKUTA INSATSER BEDÖMNING AV HJÄLPBEHOVET BARNPSYKIATRISK UTREDNING SAMRÅD VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER SAMRÅD SAMTAL KÖNSSTYMPNING VAD ÄR KÖNSSTYMPNING? RISKBEDÖMNING VID MISSTANKE OM KÖNSSTYMPNING MÖJLIGA SYMPTOM BEMÖTANDE AV FLICKAN OCH HENNES FÖRÄLDRAR

4 11. HEDERSRELATERAT VÅLD RISKBEDÖMNING HUR UPPTÄCKER MAN? FÖRHANDSBEDÖMNING VID SOCIALTJÄNSTEN SKYDDAT BOENDE TOLK BARN SOM BEVITTNAR VÅLD UNGA FÖRÖVARE FÖRUTSÄTTNING FÖR BEHANDLING POLISANMÄLAN SKYDDSASPEKTEN SYFTE MED BEHANDLINGEN SEXUELL EXPLOATERING AV BARN SEXUELL EXPLOATERING MOT ERSÄTTNING ÖVERGREPPSBILDER OCH ANDRA SEXUELLA BILDER HANDEL MED BARN OCH UNGA FÖR SEXUELLA ÄNDAMÅL LITTERATURTIPS OCH WEB-ADRESSER UTDRAG UR LAGTEXTER OCH FÖRORDNINGAR

5 1. INLEDNING Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn, i alla dess former, är komplicerade, känslomässigt krävande och svårhanterliga frågor att arbeta med. En förutsättning för att dessa ärenden ska kunna handläggas på ett bra sätt är att personalen är kompetent och har stöd i sitt arbete inom sina respektive myndigheter. Detta kräver kontinuerlig fortbildning. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn är ärenden som ingen myndighet klarar av ensam. Det krävs ett nära samarbete mellan olika myndigheter eftersom utredningar och insatser måste samordnas. Grundläggande principer för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdom. Barnet ska SKYDDAS mot ytterligare övergrepp, påtryckningar och repressalier HÖRAS, bli lyssnad på och bekräftat SKONAS från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning TILLGODOSES rättsskydd av ansvariga myndigheter. Myndigheterna ska SAMORDNA sina åtgärder i inledningsskedet så att de inte hindrar eller försvårar varandras utredningar. MEDVERKA till att respektive myndighetsutredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen. ERBJUDA barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar. RESPEKTERA varandras verksamhetsområden Ansvarsfördelning Socialtjänsten värnar om barnets trygghet och säkerhet Polisen/åklagaren utreder brottet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken eller kvinnokliniken biträder med kroppsundersökning på begäran Barn- och ungdomspsykiatrin behandlar barnet och familjen Vuxenpsykiatrin behandlar förövaren och eventuellt andra berörda vuxna. Samråd Samråd sker i Barnahus i Dalarna Alla samverkande parter kan aktualisera ärenden till Barnahus Det är viktigt att särskilja de olika myndigheternas uppgifter och roller. Både socialnämnden, polis/åklagare och barn- och ungdomspsykiatrin utreder barnmisshandel och sexuella övergrepp men syftet med de olika utredningarna skiljer sig åt. Polis/åklagare ska genom en förundersökning utreda brottet och söka finna en gärningsman. Socialnämnden ska utreda barnets och familjens situation samt ta ställning

6 till barnets behov av hjälp och skydd. Barn- och ungdomspsykiatrin ska utreda barnets psykiska status och behandlingsbehov samt erbjuda barn och föräldrar krisstöd/behandling. Vuxenpsykiatrin kan erbjuda misstänkt gärningsman och anhöriga stöd/behandling. Barnahus i Dalarna är en verksamhet som drivs gemensamt av länets samtliga kommuner, polismyndigheten, åklagarmyndigheten, landstingets barn- och ungdomspsykiatri samt barn- och ungdomsmedicin. Målsättningen är att alla ärenden som rör vålds- och fridsbrott i nära relation samt sexuella övergrepp mot barn ska aktualiseras för samråd på Barnahus

7 2. DEFINITIONER 2.2 Barns rätt till skydd Med barn avses pojkar och flickor under 18 år. Barn har rätt till omvårdnad och skydd mot misshandel och sexuella övergrepp. Detta finns inskrivet i flera lagar och konventioner. 2.3 Barnmisshandel Innebär att någon person behandlar ett barn så att det skadas eller hindras i sin utveckling. Fysisk misshandel Vanvård Att inte ge barnet den omvårdnad det behöver såsom mat, kläder, sömn, värme och skydd. Fysiskt våld Att t ex slå, sparka, bränna, aga och skaka barnet. Psykisk misshandel Passivt Att inte ge barnet ömhet, uppmärksamhet, uppmuntran och stimulans. Aktivt Att nedvärdera, håna, skrämma, hota, stänga in och känslomässigt avvisa barnet med mera. Sexuella övergrepp Alla handlingar med sexuell innebörd där en vuxen, ungdom eller ett barn utnyttjar ett barn. 2.4 Könsstympning Alla ingrepp där större eller mindre delar av det kvinnliga könsorganet avlägsnas eller på andra sätt tillfogas skada av kulturella eller traditionsbetingade orsaker. Fyra typer av könsstympning finns Hedersrelaterat våld Hedersrelaterat våld ses och uttalas av kollektivet som en legitim, oundviklig handling för att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens sociala överlevnad. Våldet är planerat och är framförallt psykiskt, socialt och fysiskt, men kan i förlängningen även vara sexuellt. (Tvång till oönskat sex med okänd/oönskad person genom ofrivilligt äktenskap.) 2 1 Kvinnlig könsstympning, handlingsplan och information till berörda yrkesgrupper, Hanninge kommun och Stockholms läns landsting 2005 samt Nationell handlingsplan mot kvinnlig könsstympning, Regeringskansliet 2003:026 2 Nationellt konsultativt stöd för socialtjänst och andra verksamheter i arbetet mot hedersrelaterat våld, Socialstyrelsen och Länsstyrelserna

8 2.6 Barn som bevittnar våld Barn som hör eller ser våld och andra övergrepp som begås av eller mot någon närstående är offer för brott. 2.7 Sexuell exploatering Handel med barn för sexuella ändamål, barnprostitution och barnpornografi är olika former av sexuell exploatering av barn Unga förövare En ung förövare av sexualbrott är definitionsmässigt en person mellan 13 och 18 år. 4 3 Handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Regeringen 19 december Ungdomar som förgriper sig sexuellt, Cecilia Kjellgren

9 3. BAKGRUND - LÄNSGRUPPEN På initiativ av Länsstyrelsen bildades 1985 Länsgruppen i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och i samband med det bildades även lokala samrådsgrupper i kommunerna. Länsgruppen består av representanter från länsstyrelsen, socialtjänsten, polisen, åklagarmyndigheten, barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomspsykiatrin, vuxenpsykiatrin och rättspsykiatrin. Barnahus sammanställer riktlinjer för handläggning. Ansvarar för kontinuerligt samarbete, ordna fortbildning för berörda personalgrupper och följer utvecklingen på området. Länsgruppen blir fr.o.m. våren 2011 Barnahus arbetsgrupp. 3.1 Barnahus i Dalarna/lokala samrådsgrupperna Socialnämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd, enligt 5 kap 1 a socialtjänstlagen. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att initiera/ta kontakt för samordning av de akuta insatserna i ärendet. Ärendet anmäls till Barnahus som ansvarar för att sammankalla till samråd vilket sker vid en fast tid varje vecka i Barnahus i Dalarna. I samrådet deltar socialsekreterare, åklagare, barnutredare från polisens familjevåldsrotel, personal från barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin samt Barnahus. Föredragande är den som aktualiserar ärendet. Åklagaren är förundersökningsledare. Polisanmälda ärenden I samrådet kommer man överens om hur ärendet ska hanteras inom respektive myndighet och vem som ska göra vad och i vilken ordning. Socialtjänsten inleder utredning enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen. Anonyma ärenden När någon myndighet misstänker att ett barn är utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp kan den vända sig till Barnahus i Dalarna för att få råd och stöd. Om uppgifterna är avidentifierade finns det inget hinder mot att samråda i ett ärende 5. Utvärdering När utredningen är slutförd och beslut är fattade bör inblandade befattningshavare tillsammans utvärdera arbetet. Det är viktigt att ta tillvara de erfarenheter som finns kring hur samarbetet har fungerat och få information om hur ärendet slutfördes inom respektive myndighet. Detta ska bidra till ökad professionalitet inför kommande ärenden. Exempel på frågeställningar som kan behöva diskuteras är: Bedömning av barnets situation och innehållet i anmälan Bedömning av föräldrarnas omsorgsförmåga Barnets behov av skydd Barnets och familjens behov av stöd och hjälp Planeringen av vem som gör vad och i vilken ordning Vilka förhör som ska genomföras och vilka som ska delta vid förhör Eventuella tvångsåtgärder mot den misstänkte 5 Barn och unga i socialtjänsten sid 89, Socialstyrelsen

10 Hur och när föräldrarna ska informeras Var barnet ska vistas under utredningstiden Begränsning av umgängesrätten enligt 14 LVU Rättsintyg på begäran av åklagare Läkarundersökning på begäran av socialtjänsten (kräver föräldrarnas medgivande om inte barnet är omhändertaget jml LVU) Behov av krisstöd och akuta behandlingsinsatser Behov av insatser från vuxenpsykiatrin Tänk på Att även om bevisningen är otillräcklig för fällande dom i brottmålet behöver det inte innebära att samma omständigheter är otillräckliga för socialnämndens fortsatta agerande

11 4. LAGAR OCH FÖRORDNINGAR Lagar som främst styr arbetet med barnmisshandel och sexuella övergrepp är socialtjänstlagen, brottsbalken, rättegångsbalken, sekretesslagen och föräldrabalken. Sverige ratificerade 1990 FN: s konvention om barnets rättigheter den s.k. barnkonventionen som bygger på fyra grundläggande principer: Alla barn och ungdomar ska behandlas lika. Ingen ska diskrimineras oavsett kön, ras, handikapp, ålder mm. Barns bästa ska beaktas i alla åtgärder som rör dem. Barns rätt till liv och utveckling ska säkerställas. Barn ska få komma till tals i alla frågor som rör dem. 4.1 Anmälan till socialtjänsten Alla myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälningsskyldighet gäller också för personal inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga, eller annan yrkesmässigt bedriven verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. Även familjerådgivare är skyldiga att anmäla om ett barn utsätts för fysisk eller psykisk misshandel Polisen har också en skyldighet att anmäla till socialtjänsten. En anmälningsskyldig person som känner till att det pågår en utredning hos socialnämnden är skyldig att utan uppmaning från socialnämnden underrätta nämnden om det han eller hon antar kan ha betydelse för utredningen. Det åligger anmälaren att fortlöpande hålla nämnden informerad om sådana förhållanden som kan påverka nämndens bedömning. 6 I samband med anmälan bör den som anmäler diskutera med socialtjänsten huruvida föräldrarna ska underrättas. Uppgifter som bör framgå i anmälan är: Persondata om barnet namn, adress, personnummer och telefonnummer Anmälaren bör beskriva barnet Vem är vårdnadshavare för barnet? Vem är misstänkt? Var finns barnet? Var finns den misstänkte? Persondata namn, adress, personnummer och telefonnummer Har barnet själv berättat? Vilka ord har barnet använt vid berättelsen? (Försök att skilja ut vad som är barnets egen berättelse och vad som är anmälarens tolkning av barnets berättelse) Vad har anmälaren sett hos barnet? (Skador, beteende, reaktioner) Hur har misstanken uppkommit? 6 JO 1992/93 s Se även JO 1993/94 s

12 När och var har det misstänkta övergreppet/misshandeln skett? Hur har det gått till? Är barnet skyddat från fortsatta övergrepp? Vad vet anmälaren i övrigt om barnets familj och situation? Tänk på Om anmälaren eller uppgiftslämnaren är barnet själv: Lyssna på barnet! Tro på barnet! Fråga inte ut barnet på något ingående sätt! Ta emot barnets berättelse! 4.2 Polisanmälan Bestämmelserna i sekretesslagen 7 kap. 4 SekrL utgör inget hinder för att uppgift lämnas till polis- eller åklagarmyndighet om vissa brott mot någon som är under 18 år, 12 kap. 10 SoL. Huvudprincipen är att en misstanke om brott mot barn bör polisanmälas om det är till barnets bästa. Rent generellt kan sägas att socialtjänstens ställningstagande till en polisanmälan måste bygga på en helhetsbedömning av alla kända omständigheter i det enskilda fallet. 7 En polisanmälan kräver inte vårdnadshavarens samtycke. Anmälan kan ske utan att det finns någon misstänkt gärningsman. Ett beslut om att polisanmäla/inte polisanmäla bör dokumenteras och motiveras. Socialnämnden bör ha delegerat rätten att polisanmäla till ansvarig tjänsteman inom socialtjänsten. 4.3 Motiv för polisanmälan Barnets behov av skydd, rättssäkerhet samt rätten till skadestånd. Ett barn som blivit utsatt för ett brott har rätt till att få brottet och ett skadeståndsyrkande ordentligt utrett vilket är ett ansvar för rättsväsendet. Barnet kan under vissa förutsättningar även ha rätt till brottsskadeersättning från Brottsoffer-myndigheten. Rättsprocessen är viktig för den sociala utredningen. Omständigheterna kring ett påstått fysiskt eller sexuellt övergrepp kan vara avgörande för socialtjänstens bedömning av behovet av insatser till stöd och skydd för barnet. Prevention; individuell för att hindra fortsatta övergrepp, allmän som en samhällsmarkering för att stoppa övergrepp mot barn. Socialtjänsten har ett ansvar för att generellt se till barns säkerhet, skydd och trygghet. En polisanmälan kan bidra till att skydda såväl det aktuella barnet som andra barn från brott av den misstänkte gärningsmannen. Det ligger också i den misstänktes intresse att utredningen av det misstänkta brottet sköts professionellt, dvs. av de myndigheter som har till uppgift att utreda och beivra brott 8. Polisanmälan ska vara skriftlig och vara så konkret som möjligt. Enligt SOSFS 2006:12 (S) bör det om möjligt i en polisanmälan om en misstänkt framgå: 7 Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen 8 Barn och unga i socialtjänsten sid 96, Socialstyrelsen

13 vem som har beslutat om anmälan, datum eller tidsperiod för det misstänkta brottet, var det misstänkta brottet uppges ha ägt rum, om barnet har uppgivit att han eller hon varit utsatt vid flera tillfällen, om det finns någon som är misstänkt för brottet, ange formalia såsom namn, personnummer, telefonnummer, adress eller annan relevant information om nämnden har vidtagit några åtgärder med anledning av det misstänkta brottet, t.ex. en läkarundersökning eller en placering utanför det egna hemmet, om barnet eller vårdnadshavaren har informerats om att en anmälan kommer att göras, och om den misstänkte känner till att en anmälan kommer att göras. En polisanmälan bör göras skriftligt på blanketten SoSB som är framtagen i samråd med Rikspolisstyrelsen. I brådskande fall kan en muntlig anmälan göras som senare kompletteras med en skriftlig Vem gör polisanmälan Var och en som uppmärksammar att ett barn blir utsatt för misshandel eller sexuella övergrepp kan självfallet anmäla detta till polisen 10. Är den misstänkte gärningsmannen en familjemedlem eller nära bekant till familjen är det lämpligare att t.ex. socialtjänsten gör polisanmälan. Även personal inom hälso- och sjukvård kan göra en polisanmälan. Socialtjänsten skall ta reda på om polisanmälan gjorts. Om inte skall nämnden överväga om sådan skall göras Senaste version av SOSFS 2006:12 om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga 10 Barn och unga i socialtjänsten sid 98, Socialstyrelsen

14 5. SOCIALTJÄNSTENS UPPGIFTER Socialnämnden skall enligt socialtjänstlagen 5 kap 1 verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden. Nämnden skall med särskild uppmärksamhet följa utvecklingen hos barn och unga som visat tecken till en ogynnsam utveckling och se till att de får det skydd och stöd som de behöver. 5.1 Förhandsbedömning Socialnämnden har möjlighet att genomföra en förhandsbedömning, vilken alltid skall genomföras skyndsamt. Beslut skall tas om utredning skall inledas eller inte 11. Vid misshandel och sexuella övergrepp skall samråd ske i Barnahus. Ansvarig socialtjänst måste alltid överväga barnets behov av skydd! 5.2 Barnets behov av skydd Nämnden skall initialt ta ställning till om barnet i trygghet kan vistas i hemmet eller om en placering utanför hemmet skall göras. Socialnämnden kan besluta om att barnet skall omhändertas omedelbart med stöd av 6 LVU. I dessa fall skall det finnas skäl att anta att vård med stöd av LVU sannolikt kommer att behövas. Dessutom skall länsrättens beslut inte kunna avvaktas med hänsyn antingen till risken för barnets hälsa och utveckling, att den fortsatta utredningen allvarligt försvåras eller att vidare åtgärder hindras. Socialnämnden har därmed möjlighet att enligt 14 LVU besluta om hur umgänget mellan barn och föräldrar ska gå till. Enligt samma paragraf finns även möjlighet att besluta om att vistelseadressen inte skall lämnas ut. 5.3 Utredning Socialnämnden skall enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen utan dröjsmål utreda det som genom anmälan eller på annat sätt kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. Det innebär att oavsett hur socialtjänsten har fått kännedom om att ett barn far illa så finns en skyldighet att på ett rättssäkert och tillförlitligt sätt utreda barnets förhållanden oavsett om åklagaren inleder förundersökning eller inte. Finns den misstänkte i familjen eller i dess närmaste relation bör syskon utredas. Socialtjänsten är skyldig att utan dröjsmål informera föräldrarna om att utredning inletts. En förutsättning för att socialtjänsten ska kunna avvakta med att underrätta familjen om inledd utredning och åtgärder i övrigt är att förundersökningen inleds omgående och det inte finns något omedelbart skyddsbehov för barnet. Hur länge socialtjänsten kan avvakta med sin kontakt får bestämmas utifrån varje enskilt fall 12 och i samråd med polisen 13. Den sociala utredningen skall allsidigt redovisa barnets situation och eventuella behov av hjälp samt utmynna i beslut. Om det under utredningens gång kommer fram nya uppgifter som styrker ett misstänkt sexuellt övergrepp/misshandel, kan en ny kontakt tas med polis/åklagare. I många fall är det en fördel om handläggarna är två stycken eftersom det kan innebära svårigheter att ansvara för utredningen, ge stöd till barnet och dess anhöriga. 11 Barn och unga i socialtjänsten, sidan Socialstyrelsen, JO 1996/97 sid Barn och unga i socialtjänsten sid. 92, socialstyrelsen

15 5.4 Läkarundersökning För att socialnämnden mot vårdnadshavarens/vårdnadshavarnas vilja ska kunna läkarundersöka eller placera barnet på sjukhus måste ett beslut om omhändertagande med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) föreligga. Kriterierna för LVU måste vara uppfyllda, (se 5.2). 5.5 Krissamtal Socialtjänsten bör ha en beredskap att kunna erbjuda krissamtal i inledningsskedet. Vid behov av fördjupad krisbearbetning samråd med barn- och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Förövaren kan behöva motiveras till bearbetande samtal. Socialtjänsten skall även vara observant på att anmälaren kan vara i behov av stöd. Barnahus i Dalarna erbjuder sedan årsskiftet 2010/2011 att akut krisstöd till berörda familjer. Tänk på Lyssna på barnet Gör en första skyndsam värdering av misstanken Samordna samarbetet med andra myndigheter, sammankalla och konsultera Barnahus. Inled utredning Bedöm och tillgodose barnets behov av omedelbart skydd och/eller stöd insatser Bedöm föräldrarnas omsorgsförmåga Tillgodose barnets behov av skydd eller stöd mer långsiktigt Bedöm och tillgodose familjens behov av omhändertagande och stöd under utredningstiden och mer långsiktigt Ta ställning till eventuell polisanmälan

16 6. RÄTTSVÄSENDETS UPPGIFTER Förundersökning skall inledas så snart det finns anledning anta att brott förövats. Beslutet fattas av åklagaren som också är förundersökningsledare. Utredningsarbetet utförs av polisen. 6.1 Särskild företrädare Vid utredning gällande brott mot barn där misstankarna riktas mot någon av föräldrarna eller mot någon annan som står barnet eller familjen nära, finns lagen om särskild företrädare för barn att tillämpa. Den syftar till att tillvarata barnets rätt och förbättra utredningssituationen i sådana fall där barnet och den misstänkte står nära varandra. Särskilda företrädaren kan i vårdnadshavarens ställe ge tillåtelse till att barnet får läkarundersökas och förhöras av polis. Särskild företrädare kan också föra barnets skadeståndstalan i rättsprocessen. 6.2 Förhör Barnets berättelse Så långt det är möjligt skall polisen vara den som först förhör barnet. Detta är av stort värde i bevishänseende. Förhören sker, i möjligaste mån på Barnahus i Dalarna och spelas in på DVD, beroende på barnets ålder och mognad. Detta spelas sedan upp vid en eventuell rättegång så att barnet inte behöver närvara. Vid samtal med små barn kan exempelvis personal från BUP närvara eftersom de kan hjälpa till med bedömning av barnets uppträdande och uppgifter. Förhör med övriga Finns det andra runt barnet som kan lämna upplysningar, t ex barnomsorgspersonal, skolpersonal, skolsköterska, grannar, andra familjemedlemmar? Vilka iakttagelser har de gjort? Har barnet berättat något för dem? Det är viktigt att omgivningen lyssnar och tar emot barnets berättelse utan att styra och påverka. Förhör med den misstänkte Den misstänkte kan kallas eller hämtas till förhör. Andra myndigheter/personer som gjort anmälan bör inte informera den misstänkte om att anmälan är gjord. Barnet skulle då kunna utsättas för påverkan eller ytterligare våld/övergrepp. Den misstänkte kommer aldrig att vistas på Barnahus i Dalarna med undantag för unga förövare (under 18 år). 6.3 Läkarundersökning Åklagaren beslutar om eventuell läkarundersökning och begäran om rättsintyg för dokumentation av skador avseende barnet. Läkarundersökning av barnet förutsätter samtycke från vårdnadshavaren/vårdnadshavarna eller särskild företrädare. Hänsyn tas till barnets vilja, ålder och mognad utifrån barnets bästa. Planerad läkarundersökning sker på Barnahus. Akut läkarundersökning, gynekologisk undersökning och övrig specialist undersökning sker på vårdinrättning. 6.4 Frihetsberövande Den misstänkte kan under förundersökningen antingen vara frihetsberövad eller på fri fot. För att en misstänkt skall anhållas och sedan häktas, krävs misstanke om brott för vilket 1 års fängelse ingår i straffskalan och att ett eller flera särskilda häktningsskäl är uppfyllda. Det som kan bli aktuellt i dessa mål är att det finns risk att den misstänkte på fri fot undanröjer bevis eller på annat sätt försvårar sakens utredning eller att det finns risk för

17 att den misstänkte fortsätter att begå brott. Gäller misstanken ett grovt brott med minimum 2 år i straffskalan anses häktningsskälen vara uppfyllda om inget annat visas. Beslut om anhållande fattas av åklagaren som inom en viss tid skall begära den misstänkte häktad vid tingsrätten. Beslutar Tingsrätten om häktning bestäms en tid, vanligen 14 dagar, inom vilken åtal skall väckas. Tiden kan förlängas och åklagaren kan också häva häktningen tidigare om det inte längre finns skäl för häktning. 6.5 Åklagarens beslut Åklagaren avgör om det finns tillräckliga skäl för åtal och om bevisen räcker för en fällande dom. Domstol Vid väckt åtal anger också åklagaren i sin stämningsansökan den bevisning som åberopas. Den tilltalade hörs alltid i en rättegång. Målsäganden hörs antingen genom uppspelning av videoförhör i den mån sådant kunnat hållas eller vid personlig inställelse. Någon exakt ålder när målsägande inställer sig personligen kan inte anges, men huvudregeln är att barn under 15 år inte hörs i rättssalen. Möjligheten finns att målsäganden hörs utan att den misstänkte är närvarande. Mål om brott mot 6:e kap brottsbalken avhandlas i allmänhet inom stängda dörrar. Finns läkarintyg föredras det i rätten. Vidare kan vittnesförhör hållas med personer som kan lämna uppgifter av betydelse i målet. Domen skall grunda sig på vad som sägs under huvudförhandlingen. Skriftliga förhörsanteckningar läses bara upp i undantagsfall. Dom meddelas antingen direkt efter avslutad rättegång och överläggning eller genom att en tid anges när dom kommer att meddelas. Om den tilltalade är häktad beslutar också Tingsrätten om han eller hon skall kvarbli i häkte. Tingsrättens dom kan överklagas till Hovrätten. För att målet sedan ska tas upp i Högsta Domstolen krävs prövningstillstånd

18 7. LÄKARUNDERSÖKNING AV BARNET 7.1 Vem kan begära undersökning för läkarutlåtande/rättsintyg? Medicinsk undersökning kan begäras av socialtjänsten med samtycke från vårdnadshavare eller enligt LVU, polis/åklagare eller domstol. När det gäller rättsmedicinsk undersökning, som är en del i en brottsutredning, kan dock endast polis/åklagare och domstol vara uppdragsgivare. 7.2 Undersökning vid sexuella övergrepp Vilka läkare bör göra undersökningen? När det gäller brott mot barn så är barnmedicinsk specialitet önskvärd. Ny ordning för utfärdande av rättsintyg kom den 1 januari Enligt Rättsmedicinalverkets uppfattning är det ofta lämpligt att undersökning av barn genomförs av läkare inom Rättsmedicinalverket tillsammans med en barnmedicinsk specialist. För flickor som gått in i puberteten är gynekolog lämpligare. Den medicinska undersökningens värde Medicinsk undersökning bör alltid göras när man misstänker sexuella övergrepp mot barn. Utlåtandet kan vara en viktig del i bevisningen. Observera att frånvaro av kroppsliga fynd aldrig bevisar att övergrepp inte förekommit. En medicinsk undersökning kan vara av stor psykologisk betydelse för barnet. Barn som varit utsatta för sexuella övergrepp tror ofta att de fått skador för livet och att det syns på dem vad de varit med om. Då är det en lättnad för dem att höra att de ser helt normala ut och att de skador som eventuellt finns kommer att läka. En annan effekt av den medicinska undersökningen kan vara att barnet börjar berätta. Läkaren bör dock ej fråga ut barnet. Hur bråttom är det? Sällan behöver undersökningen göras akut. Bara om man har anledning att tro att ett övergrepp skett någon gång under de senaste tre dygnen måste undersökningen ske snabbt. Det gäller då att tillvarata och dokumentera fynd som annars försvinner. I de flesta andra fall har man som regel tid att vänta. Det kan till exempel vara värt att vänta tills den bäst lämpade läkaren har tid att göra en undersökning tillsammans med rättsläkare. En planerad undersökning kan också vara mindre dramatisk för barnet än en akut sådan. 7.3 Undersökning vid misshandel För att dokumentera färska skador är det nödvändigt att undersökningen sker så fort som möjligt. Kontakt rekommenderas med jourhavande barnläkare. 7.4 Undersökning på Barnahus Barnläkare genomför undersökning på Barnahus i de fall det är lämpligt. I de fall det är medicinskt nödvändigt och vid akuta fall utanför Barnahus öppettider sker undersökningen på Falu lasarett, vid behov tillsammans med en läkare från Rättsmedicin

19 8. BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRINS UPPGIFTER Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) arbetar med barn och ungdomar under 18 år och deras familjer. BUP: s huvuduppgift är vård och behandling. Barn som varit utsatta för misshandel, och sexuella övergrepp kan uppvisa många varierande beteenden och symtom som kan vara olika i olika åldrar. 8.1 Akuta insatser Kris och trauma innebär behov av akuta insatser och hög tillgänglighet. Ärenden beträffande misshandel och övergrepp tas emot med förtur. Det innebär alltid en kris vid misstanke och när det avslöjats att ett barn har utsatts för misshandel och/eller sexuella övergrepp. Detsamma gäller när den misstänkte förövaren är ett barn/ungdom. Det blir en kris för barnet, för dess familj och för den misstänkte förövaren. Både barn och föräldrar erbjuds krisstöd. För en del barn och familjer kan krisinsatser vara den enda hjälp de behöver från BUP. 8.2 Bedömning av hjälpbehovet Innan behandling av bearbetande och förändrande karaktär påbörjas, görs en noggrann bedömning av varje individs och familjs hjälpbehov. Det är mycket viktigt för barnets behandling att förälder eller andra vuxna runt barnet är delaktiga i behandlingsarbetet. Mål för behandlingsarbetet är att barnet skall kunna skydda sig och sätta gränser, kunna identifiera och hantera sina känslor, tankar och beteende, våga lita på andra och få en ökad självkänsla och självbild, utveckla sociala färdigheter, inte sexualisera relationer och inte inta en offerroll/förövarroll i relationer samt att hitta egna källor till njutning och glädje. BUP arbetar även med barn med sexualiserat beteende. Behandlingen går ut på att lära barnet stoppa beteendet och utreda vad det kan bero på. 8.3 Barnpsykiatrisk utredning BUP kan få uppdrag om barnpsykiatrisk utredning som kan komma från socialtjänsten, åklagare eller domstol. Personal på BUP kan kallas av domstol som vittne i brottmål avseende barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn och ungdomar. BUP kan även lämna skriftliga utlåtanden. Ett avslöjande om övergrepp kan också komma under en pågående behandling på BUP och då har behandlaren anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen kap Samråd BUP finns representerat vid samråden vid Barnahus i Dalarna

20 9. VUXENPSYKIATRINS UPPGIFTER Vuxenpsykiatrin (VUP) har lång erfarenhet av behandling av vuxna med en psykisk problematik där orsaken kan spåras till att de som barn blivit utsatta för barnmisshandel och/eller sexuella övergrepp. Dessa upplevelser från barndomen kan orsaka livslång psykisk ohälsa. Dessa vuxna har ofta inte berättat om sin utsatthet som barn, och om de har försökt berätta har de kanske tystats ner eller ifrågasatts. Kunskapen om detta ger oss anledning att samverka och underlätta för barn och vuxna i dessa situationer. VUP:s uppgifter i arbetet vid misstanke om nyupptäckt barnmisshandel eller sexuella övergrepp är att erbjuda vuxna över 18 år vård och behandling. 9.1 Samråd Personal inom VUP medverkar vid behov i samrådsgrupp med polis, åklagare, socialtjänst och BUP för att i inledningsskedet av ett ärende bidra med kunskaper och erfarenheter ur ett vuxenperspektiv. Detta för att underlätta för de vuxna i en aktuell familj att få hjälp med sin problematik. På detta sätt kan den vuxne erbjudas akut kontakt med VUP av respektive myndigheter eller genom att den vuxne själv ringer VUP. Frivillighet är viktig för att kunna uppnå en behandlande kontakt. 9.2 Samtal Bedömningssamtal Den vuxne erbjuds först ett bedömningssamtal för att avgöra vilken typ av insats som är aktuell i inledningsskedet, psykologisk, psykosocial, eller medicinsk insats. Den behandling som alltid erbjuds är krissamtal med stödjande och bearbetande innehåll. Krissamtal Vid ett avslöjande hamnar hela familjen i kris. Socialtjänsten är ofta de som i det akuta skedet får direkt kontakt med familjen och arbetar med krissamtal. Ibland är det dock nödvändigt att såväl BUP som VUP engageras. Att de vuxna i familjen får möjlighet att arbeta med sin problematik och med sina psykiska reaktioner underlättar även för barnet. Krissamtal för den misstänkte förövaren kan dels ge möjlighet till bearbetning av krisen att vara misstänkt och dels ge möjlighet till stöd och krisbearbetning vid ett erkännande. Även ur barnets perspektiv är de vuxnas erkännande mycket viktigt. Bearbetande samtal Efter det att den akuta krisen är överstånden kan de vuxna behöva bearbeta sina känslor och upplevelser i en terapeutisk relation och kan då erbjudas detta

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården,

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län

Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahus i Uppsala län Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och ungdom

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation

Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Riktlinjer för Individ och Familjeomsorgens arbete med Våld i nära relation Utbildnings- och omsorgsnämnden 2011-04-18 62 Reviderad 2013-06-11 540 Inom Älvkarleby kommuns skall våldsutsatta kvinnor och

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15

BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 BARNET OCH RÄTTVISAN MÅLSÄGANDEBITRÄDE och SÄRSKILD FÖRETRÄDARE FÖR BARN 2013-03-15 Advokat Lena Feuk Box 19102 10432 Stockholm lena@feuk.se 08-612 82 60 (vxl) 08-612 82 90 (fax) 1 När har barn en egen

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga

Yttrande över Socialstyrelsens förslag till allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga If'\ 1nspekt1onen för vård och omsorg 2014-01-31 Dnr 10.1-45335/2013 1(2) Avdelning syd Elisabet Marklund elisabet.marklund@ivo.se Socialstyrelsen 106 30 Stockholm socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i föräldrabalken; SFS 2006:458 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om föräldrabalken 2

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

LVU-utbildning den 24 mars 2011

LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU-utbildning den 24 mars 2011 LVU lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Förutsättningar för tillämpning Gäller alla barn som vistas i Sverige Missförhållande avseende hemmiljö eller eget beteende

Läs mer

Pliktverkets riktlinjer

Pliktverkets riktlinjer Pliktverkets riktlinjer Riktlinjer för Pliktverkets tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser om anmälan om missförhållanden 2004:1 Generaldirektören fastställer dessa riktlinjer till stöd för Pliktverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck RINKEBYSKOLAN Handlingsplan och metodstöd mot hedersrelaterat våld och förtryck Läsåret 2011/2012 2011-09-12 Innehållsförteckning Se och förstå Definition sid. 3 Skollagen sid. 4 Skolans värdegrund/mål

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp

Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Handlingsplan mot droger för elever på Naturbruksgymnasiet Uddetorp Planen har arbetats fram av skolans Elevhälsa och antagits av rektor 131001 Inledning Missbruk av alkohol och narkotika leder till ohälsa

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R

Målsägande CSW, underrättas genom målsägandebiträdet M R Ansökan om stämning Sida 1 (6) Åklagarkammaren i Borås Borås tingsrätt Rotel 9 Box 270 503 10 BORÅS TR mål: B 979-12 Handl.: VÅLD Tilltalad: efternamn och alla förnamn Tilltalsnamn Yrke/titel 1 K Z Personnr

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

och och socialtjänstens skyldigheter

och och socialtjänstens skyldigheter GOTLANDS KOMMUN Social- och omsorgsförvaltningen GOTLANDS Individ- och familjeomsorgen KOMMUN Social- Barn- och och familj omsorgsförvaltningen Individ- och familjeomsorgen Barn- och familj Barns rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer

Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Handlingsplan för våldsutsatta kvinnor och deras familjer Sidansvarig Anna-Lena Sellergren, senast uppdaterat 2004-04-22 Socialtjänstens ansvar Socialtjänstlagens 11 skriver att Socialnämnden bör verka

Läs mer

Varför slog du mig, Peter?

Varför slog du mig, Peter? Studiehäfte Varför slog du mig, Peter? En film om ett brottmål i tingsrätt 1 Filmen handlar om Peter och Maria. Åklagaren och ett vittne påstår att Peter slagit Maria och dragit henne i håret då hon fallit

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014

Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 Misstänktas rätt till insyn vid frihetsberövande m.m. ändrade bestämmelser från den 1 juni 2014 RättsPM 2014:1 Utvecklingscentrum Malmö Maj 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 De

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Stoppa mäns våld mot kvinnor Stoppa mäns våld mot kvinnor Mäns våld drabbar kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser Ett samarbete mellan socialtjänsten, förskolan, skolan, polisen, landstinget, Brottsofferjouren och Kvinnojouren

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd

Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar. Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänsten arbete med utsatta barn och ungdomar Barn och ungdomar som far illa och tillsammans med deras föräldrar är i behov av stöd Socialtjänstens möjligheter och begränsningar Lagar styr socialtjänstens

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg

Barn som far illa. Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg Barn som far illa Samarbetsrutin mellan socialförvaltning och skola/barnomsorg VIMMERBY KOMMUN 2004-12-13 2 SAMARBETSRUTIN mellan skola/barnomsorg och socialtjänst i Vimmerby kommun ifråga om BARN SOM

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm

Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd

Läs mer

Tystnadsplikt och sekretess i vården

Tystnadsplikt och sekretess i vården Tystnadsplikt och sekretess i vården Regelverket om tystnadsplikt och sekretess i vården är komplicerat, omfattande och svårt att få en överblick över. Den här texten anger endast huvuddragen i regelverket.

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ. Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län

ATT TÄNKA PÅ. Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor i Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ. Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötlands län Flödesschema ÖSTGÖTAMODELLEN

Läs mer

Barnrättsbaserad beslutsprocess

Barnrättsbaserad beslutsprocess Barnrättsbaserad beslutsprocess - Underlag för praktisk implementering av barnkonventionen inom tandvården Varför en barnrättsbaserad beslutsprocess? Barnkonventionen har varit en del av svensk lagstiftning

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Barn som anhöriga - pyramiden

Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga - pyramiden Modell för utveckling av arbete runt barn som anhöriga inom hälso- och sjukvården www.lio.se Barn som anhöriga - pyramiden Barn som anhöriga-pyramiden är tänkt att vara ett

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck för Umeås kommunala grund- och gymnasieskolor Dokumentansvarig: Elevhälsochef, planen revideras vart tredje år. Godkänd av: Skoldirektörens ledningsgrupp

Läs mer

Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp

Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp 1 Se PM Barnmisshandel och sexuella övergrepp. (BILAGA PM) RUTINER FÖR HANDLÄGGNING AV ÄRENDEN SOM RÖR BARNMISSHANDEL OCH SEXUELLA ÖVERGREPP MOT BARN LÄNSGRUPPEN FÖR BARNMISSHANDELSFRÅGOR I ÖSTERGÖTLANDS

Läs mer

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld

Meddelandeblad. Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnder, frivilligorganisationer och ideella föreningar m.fl. December 2009 Socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 ändrades

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Rikspolisstyrelsens författningssamling Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN 0347 545X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om en förenklad handläggningsrutin avseende snatteribrott;

Läs mer

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland

Våld i nära relationer. Handbok för regional samverkan i Värmland Våld i nära relationer Handbok för regional samverkan i Värmland VÅLD I NÄRA RELATIONER UTgiven av Länsstyrelsen Värmland Tryck Elanders Sverige AB ISSN 0284-6845 PUBLIKATIONSNUMMER 2014:21 Grafisk form

Läs mer

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter

Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE Barns rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Föräldrainformation om barn- och ungdomsutredningar Till föräldrar i Huddinge kommun Alla föräldrar

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Våld i nära relationer 2013

Våld i nära relationer 2013 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2013-06-04 SN 2013/0301 0480-450885 Socialnämnden Våld i nära relationer 2013 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta handlingsplan

Läs mer

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol

Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol Utredningar om vårdnad, boende och umgänge på begäran av domstol När föräldrar inte är eniga i frågor om vårdnad, boende och umgänge kan någon av dem begära ett avgörande i domstol. Domstolens uppgift

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR

ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR 2012 05 30 ALKOHOL OCH DROGPLAN FÖR UMEÅ KOMMUNS GYMNASIESKOLOR Inom Umeå gymnasieskolor UGS är vår vision; lärande, utveckling och framtidstro för alla våra elever. Vårt mål är en drogfri skola där ingen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Misstankar om att barn far illa. - Ett rättsligt perspektiv av Annika Staaf Malmö Högskola

Misstankar om att barn far illa. - Ett rättsligt perspektiv av Annika Staaf Malmö Högskola Misstankar om att barn far illa - Ett rättsligt perspektiv av Annika Staaf Malmö Högskola FN:s barnkonvention I artikel 19 sägs: att konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa

Läs mer

Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor Maj 2012 Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ.

Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor Maj 2012 Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ. Länsgruppen för barnmisshandelsfrågor Maj 2012 Östergötlands län ATT TÄNKA PÅ. Rutiner för handläggning av ärenden som rör barnmisshandel och sexuella övergrepp i Östergötlands län Flödesschema ÖSTGÖTAMODELLEN

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20

Skriven av Sandra Brisenman skolkurator samt Katarina Österdahl chef för Barn- och Elevhälsan Boxholm. 2011-08-10 reviderad 2014-01-20 Handlingsplan för Stenbockskolan samt Åsbo skola vid misstanke om barn som far illa samt samverkansplan för Barn- och Elevhälsan, socialtjänsten och övrig hälso- och sjukvård Skriven av Sandra Brisenman

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER

HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER HANDLINGSPLAN MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER Mullsjö kommuns socialtjänst Revideras 2012 Antagen av kommunstyrelsen 20090826 1 Våld i nära relationer och barn som bevittnar våldet Handlingsplanens syfte och

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

rättegången hur blir den?

rättegången hur blir den? Jag vill veta rättegången hur blir den? www.jagvillveta.se 14 17 år 1 2 Brottsoffermyndigheten, 2015 Illustrationer Maria Wall Produktion Plakat Åströms Tryckeri AB, Umeå 2015 Vad är en rättegång? 6 Vägen

Läs mer