7 Rättsintygets utformning och innehåll

Transkript

1 7 Rättsintygets utformning och innehåll Administrativa uppgifter Vissa administrativa uppgifter skall alltid redovisas: datum och tidpunkt för undersökningen uppdragsgivande myndighet denna myndighets diarienummer namn på den som undersökningen avser (enligt förundersökningskungörelsen skall ett brottsoffers identitet skyddas, varför endast namnet, inte personnummer och adress får anges) hur identiteten kontrollerats (legitimationshandling eller intygande av medföljande polis) plats för undersökningen vem som utfört undersökningen eventuella vittnen som varit närvarande vid undersökningen ärendeuppgifter om samtycke och information Dessa uppgifter förs in på formaliasidan i RättsBase rättsintygsmodul, som genererar första sidan i rättsintyget. Bakgrundsuppgifter Det är viktigt att redovisa de uppgifter om omständigheterna som läkaren fått ta del av, så att det framgår vad läkaren har haft för bakgrundsinformation vid sin bedömning. Inkomna handlingar i form av polisanmälan, förhör med olika inblandade, fotografier etc. redovisas. Detsamma gäller medicinsk information som journaler, röntgenbilder, fotografier. Läkaren kan också ha fått muntlig information om händelseförloppet från de undersökta och muntliga uppgifter från polisman. Bakgrundsuppgifterna förs in i RättsBase rättsintygsmodul. Läkaren gör en sammanfattning av bakgrundsinformationen i rättsintyget under en särskild rubrik. Kroppsundersökningen En fullständig kroppsundersökning skall göras. Om en målsägande vägrar tillåta en undersökning av vissa kroppsdelar antecknas detta i rättsintyget och meddelas polisen. Dokumentationen av undersökningsfynden skall utgöras av beskrivningar (inte diagnoser) av gjorda fynd. Även negativa fynd skall antecknas. Varje fynd dokumenteras i ett eget, numrerat stycke. Till denna numrering kan man sedan hänvisa i utlåtandet. Beskrivningarna skall göras på svenska och så att mottagarna som är medicinska lekmän - kan förstå innehållet. Skadorna dokumenteras på följande sätt kroppsdel karaktär, t ex sår med skarpa eller trubbiga kanter, missfärgning form, t ex rundat, avlångt, strimformat storlek uppmätt med linjal (använd cm som enda måttenhet) färg och avgränsning riktning i huden 1

2 läget på kroppen i två riktningar, utgående från fasta referenspunkter och linjer (gärna skelettstrukturer) på kroppen. Undersökningen bör göras i samma ordningsföljd uppifrån och ned, från höger till vänster för att minimera risken för att något förbises. Undersökningsfynden skall dikteras under pågående undersökning och skrivas ut av läkaren eller sekreterare. Texten förs in på protokollsidan i Rättsbase rättsintygsmodul. Fotografier (se detta avsnitt) är ett mycket bra komplement till den skriftliga dokumentationen. Måttskala bör ingå. Även skisser är illustrativa. Skadornas nummer enligt protokollet kan skrivas in på skissen. Fotografier och skisser får dock inte ersätta beskrivningar. Utlåtandet Utlåtandet skall utgöra en sammanfattning av undersökningsfynden med angivande av eventuella förändringars natur jämte en redovisning av de slutsatser som kan dras av fynden. Bakgrundsinformationen vägs in i bedömningen. Utlåtandet skall i största möjliga utsträckning vara problemorienterat, dvs. ta ställning till de aktuella frågeställningarna i fallet. Bedömningarna skall vara enbart medicinska och inte utgöra ett tällningstagande i skuldfrågan. Även brottsrubriceringen, dvs. om det t. ex. rör sig om grov misshandel, misshandel av normalgraden eller ringa misshandel, är juridiska bedömningar. Utlåtandet skall vara utformat så att det är fullt förståeligt för medicinska lekmän, och enbart svenska ord skall användas. Undersökningsfynd, skadornas uppkomstsätt, ålder och svårighetsgrad (innefattande ställningstagande till frågan om framtida men) förs in under motsvarande rubrik på utlåtandesidan i RättsBase rättsintygsmodul. Rättsintyg som yttrande baserat på patientjournal Det är en vanlig situation att frågan om rättsintyg aktualiseras först en tid efter själva händelsen och att skadorna helt eller delvis har läkt ut. I dessa fall är huvudregeln att den som journalen avser, såväl misstänkt gärningsman som målsägande, skall lämna sitt medgivande till att journaluppgifterna får användas. Ibland kan dock sekretessen brytas, se vidare under avsnittet om samtycke. Rättsintyget består då av en epikrisliknande sammanfattning av de för bedömningarna relevanta delarna av patientjournalen. Denna skrivs i löpande text på svenska, där medicinska begrepp och åtgärder förklaras så att innehållet blir begripligt för den medicinske lekmannen. Ett utlåtande skrivs därefter på samma sätt som i ett rättsintyg grundat på kroppsundersökning. 2

3 7:1 Skyndsamhetskravet Det övergripande målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. I detta ligger att brott skall klaras upp och leda till lagföring så snabbt och effektivt som möjligt utan att rättssäkerheskraven åsidosätts. En viktig förutsättning för att en brottsutredning ska kunna bedrivas skyndsamt och att tiden från en brottsanmälan fram till dom och straffverkställighet vara så kort som möjligtt är att handläggningstiden för ett begärt rättsintyg minimeras. I lagen om rättsintyg finns en bestämmelse som tar sikte på det skyndsamhetskrav som gäller i brottsutredningar. Av bestämmelsen framgår att ett rättsintyg skall utfärdas och expedieras så snart som möjligt. Särskilt angeläget är det att ett rättsintyg utfärdas utan dröjsmål i ungdomsmål, och ärenden där den misstänkte är frihetsberövad, där det gäller särskilda krav på skyndsamhet i fråga om utredningen. Någon särskild tidsfrist inom vilken ett rättsintyg skall utfärdas har inte föreskrivits eftersom omfattningen på ett rättsintyg kan variera och det i vissa fall kan vara nödvändigt att avvakta provsvar innan ett utlåtande kan skrivas. Inom Rättsmedicinalverket har en praxis utvecklats att i normalfallet expediera ett ärende inom två veckor. I komplicerade ärenden kan denna tid förlängas något. Om polisen begär förtur och snabbare handläggning av ett ärende lämnas besked om när ärendet kan vara färdigt. 3

4 7:2 Sekretess och utlämnande av uppgifter Sekretess för medicinsk verksamhet Inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården och annan medicinsk verksamhet gäller enligt 7 kap. 1 c sekretesslagen (1980:100) sekretess för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. Med uttrycket annan medicinsk verksamhet åsyftas bland annat den verksamhet som bedrivs inom Rättsmedicinalverket. Nämnda sekretessbestämmelse gäller således för Rättsmedicinalverket och dess anställda men också för uppdragstagare som deltar i verkets verksamhet. Är sekretess föreskriven till skydd för en enskild kan denne normalt sett själv förfoga över sekretessen. Den enskilde kan således helt eller delvis efterge sekretessen. Med samtycke från den som ärendet berör kan således uppgifter lämnas ut. Förundersökningssekretess När en förundersökning har inletts fram till dess åtal har väckts eller förundersökningen har lagts ner gäller s.k. förundersökningssekretess enligt 5 kap. 1 sekretesslagen (1980:100). Det är då undersökningsledaren, i allmänhet en åklagare, som avgör vilken information som kan lämnas ut. I ärenden där rättsintyg inhämtas föreligger oftast förundersökningssekretess och rättsintygen omfattas även av sekretessen. Ett rättsintyg får därför inte lämnas ut, inte ens till målsäganden, utan undersökningsledarens medgivande. Sekretessbrytande regel för polis och åklagare Även utan den enskildes samtycke kan dock uppgifter i vissa fall lämnas ut. Polismyndighet och åklagarmyndighet kan få tillgång till uppgifter som omfattas av sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c sekretesslagen. Utlämnande får bl.a. ske av uppgift som angår brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattade försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168). Sekretess enligt 7 kap. 1 c hindrar inte att uppgift som angår misstanke om brott enligt 3,4 eller 6 kap. brottsbalken eller 4

5 som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning mot kvinnor, mot någon som inte fyllt 18 år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet.. Den sekretessbrytande bestämmelsen finns i 14 kap. 2 femte och sjätte styckena sekretesslagen. Polismyndighet och åklagarmyndighet kan i sin tur lämna ut uppgifterna till en läkare som ges i uppdrag att utfärda ett rättsintyg. Sekretess utgör nämligen inte hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Sekretessbrytande regel inom rättsmedicinsk verksamhet Ett rättsintyg kan behöva grunda sig på dokumentation från ett tidigare läkarbesök som skett i syfte att behandla skadan. Sådana rättsintyg utfärdas ofta av läkare inom Rättsmedicinalverket som ett yttrande. Detta innebär att det finns behov för den läkare som skall utfärda ett rättsintyg att få tillgång till journaler från ett sjukvårdsbesök, vilka skyddas av sekretess eller tystnadsplikt. Normalt sett måste den enskildes samtycke till utlämnande av uppgifter inhämtas. Om den enskilde har samtyckt till utfärdande av ett rättsintyg på grundval av journaler kan man i regel utgå från att den enskilde också samtycker till att uppgifterna lämnas ut. I vissa fall kan dock ett rättsintyg utfärdas utan samtycke från den enskilde (se ovan angående samtycke). Många gånger får läkaren tillgång till uppgifterna genom polisen, men i vissa situationer kan det vara lämpligt av praktiska och yrkesmässiga skäl att det är läkaren som begär utlämnande av uppgifterna. I lagen om rättsintyg i anledning av brott föreskrivs därför att uppgifter som behövs för ett rättsintyg på begäran ska utlämnas till Rättsmedicinalverket. Se närmare 7 lag (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott. Sådana uppgifter som behövs för att utfärda ett rättsintyg ska utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt lämnas ut om det begärs av Rättsmedicinalverket och om uppgifterna angår misstanke om sådant brott som avses i 5 andra stycket 1-3, dvs. vi misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, vid misstanke om försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 smittskyddslagen (2004:168), vid misstanke om brott enligt 3,4 eller 6 kap. brottsbalken eller brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning mot kvinnor, mot någon som inte fyllt 18 år. Både uppgifter inom den allmänna och den enskilda hälso- och sjukvården kan lämnas ut. Både läkare vid rättsmedicinsk avdelning inom verket och läkare med avtal med verket får begära utlämnande av uppgifter. 5