MED ELLER UTAN FILTER? KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE STIG ROLAND RASK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MED ELLER UTAN FILTER? KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE STIG ROLAND RASK"

Transkript

1 KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE MED ELLER UTAN FILTER? PERSONLIGA FUNDERINGAR KRING ETIKEN, PEDAGOGIKEN, KÄLLKRITIKEN OCH VUXENROLLEN NÄR INTERNET KOMMER TILL SKOLAN STIG ROLAND RASK 5

2 Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling arbetar för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka sysselsättningen i landet genom att: stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet finansiera forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet främja användandet av IT KK-stiftelsen bildades 1994 av medel från löntagarfonderna. Det ursprungliga stiftarkapitalet, 3,6 miljarder kronor, har placerats i första hand i aktier i svenska företag. Vid ingången till år 2000 hade kapitalet vuxit till 7,3 miljarder varav cirka hälften reserverats i avtal som sträcker sig flera år framåt i tiden. ORDFÖRRÅDET I FALUN, REDAKTÖR: AGNETA BARLE. TEXT: STIG ROLAND RASK. GRAFISK FORM: OLA HÖGLUND. REPRO OCH TRYCK: REDNERS. ISSN

3 INNEHÅLL 5 FÖRORD 6 ETIK I TEORI OCH PRAKTIK 8 ETIK OCH/ELLER MORAL 8 SKOLANS ETISKA ANSVAR 10 VÄRDEGRUNDER OCH GRUNDVÄRDEN 11 ATT GESTALTA OCH FÖRMEDLA 12 DEN FJÄRDE BASFÄRDIGHETEN 12 DEN TREDJE REVOLUTIONEN 13 FÖRÄNDRINGAR, FÖRBÄTTRINGAR OCH FÖRSÄMRINGAR 15 DE ÅTTA S:EN 16 IT-GENERATIONEN 17 EXEMPLET ESTONIA 18 INTERNET - EN ETISK UTMANING 18 DET BRISTFÄLLIGA STAKETET 19 DE TRE NIVÅERNA 20 ISOLERING ELLER VACCINERING 21 VATTNETS BETYDELSE FÖR SIMUNDERVISNINGEN 22 TUNNELSEENDETS PROBLEMATIK 22 MITT MÖTE MED KU KLUX KLAN 24 PROBLEM OCH MÖJLIGHETER 24 MAKTEN ÖVER SKOLANS DATORER 25 VAD ÄR RÄTT OCH FEL 26 DEN IVRIGE PACIFISTEN-METODEN 27 ATT ANAMMA ELLER INTE ANAMMA 27 TJEJER OCH TEKNIK 30 NÄTET SOM KÄLLA OCH TEXT 30 DEN TRADITIONELLA KÄLLKRITIKEN 31 FYSISK EXISTENS 31 TILLBAKA TILL KÄLLAN 32 DEN SVÅRFÅNGADE KARAKTÄREN 32 INGEN ABSOLUT SANNING 33 FRÅN KÄLLKRITIK TILL TEXTKRITIK 34 EN KVÄLL MED TV4 34 MÖJLIGHET TILL MANIPULATION 35 KONKRETA TIPS 36 DEN INTUITIVA MEDVETENHETEN 36 NÄTETS PEDAGOGISKA INSATS 38 VUXENVÄRLDENS ANSVAR 39 SEPARATION OCH RELATION 39 UNGDOMSVÄRLDEN OCH UNGDOMSVÄRDEN 39 VÅGA VARA VÄGVISARE 40 ATT BARA VARA VUXEN 40 DEN SKÖRA HUMANISMEN 41 DE NÖDVÄNDIGA GRUSKORNEN 42 DEMOKRATIBEGREPPET 43EPILOG

4

5 MED ELLER UTAN FILTER? 5 Frågan är inte vilka tekniska filter vi kan installera i datorerna, utan vilka etiska filter vi kan installera i eleverna". Så uttrycker Stig Roland Rask, lärare och i tre år projektledare för "Etik och Internet" vid Fredriksdalskolan i Lidköping, sina funderingar kring etik och källkritik med anledning av att Internet kommit till skolan. För fem år sedan menade några att Internet var en fluga som snart skulle surrat färdigt. Idag vet vi bättre! Var tredje svensk använder Internet varje dag och bland ungdomar är siffran ännu högre. Med ökad Internetanvändning har tillgängligheten till information ökat dramatiskt. Satanisterna trängs om utrymmet med Vatikanen. Drogliberaler och drogmotståndare kämpar om uppmärksamheten liksom rasister och antirasister. Listan kan göras lång. Hur ger vi barn och ungdomar förutsättningar för att kritiskt värdera information, hur skapar vi respekt och förståelse för demokratiska värden, när dessa ständigt utmanas? I detta mödosamma arbete har skolan en av huvudrollerna. Sedan 1997 har KK-stiftelsen givit stöd till fem projekt som ägnat sig specifikt åt detta ämne, men naturligtvis har frågeställningen varit aktuell i de flesta av våra totalt 100 projekt. På Fredriksdalskolan i Lidköping har Stig Roland Rask och hans kollegor under tre år dagligen konfronterats med frågor som utmanar lärarrollen. Sedan augusti 1999 är Stig Roland Rask ansvarig för området Etik och källkritik på KK-stiftelsen. Denna skrift är en sammanställning av hans erfarenheter och funderingar som de formats under tre intensiva år i en ständig dialog med lärare och elever. Genom att ge ut denna skrift, med en engagerad lärares och projektledares personliga idéer och reflektioner, hoppas vi på KK-stiftelsen kunna bidra till att vidmakthålla och intensifiera ett av skolans viktigaste samtal. Hans Gennerud

6 6 ETIK I TEORI Vad står jag för? Vilket samhälle vill jag ha? Vilka värden är jag beredd att värna om och försvara? Kan man säga att Internet i positiv mening stimulerat skolans etiska debatt? Ny teknik har en förmåga att utmana vår etik och ställer oss inför svåra etiska frågor. Internet utgör inget undantag från denna regel. Förhållanden blir synliggjorda. Skeenden illustreras. Verkligheten blir tydlig och tvingar oss till reflektion. Kräver den nya tiden en ny etik? Knappast. Den gamla duger förmodligen ett tag till. Det som krävs är nya appliceringar och tillämpningar. Frågan om vår värdegrund ställs på sin spets. Humanismen måste än en gång formuleras. Demokratiska värden måste försvaras. Om den nya teknologin med sitt fria informationsflöde provocerar oss till att ta detta ansvar på förnyat allvar, har den gjort en god insats även ur ett etiskt perspektiv.

7 OCH PRAKTIK 7

8 8 ETIK OCH/ELLER MORAL? Etik är ett svårt ord. Vi lägger alla in olika betydelser i det. Ofta får det vara synonymt med ordet moral. Det gör det hela ännu svårare. Det finns flera goda skäl till att vara noga med att separera dessa ord en aning från varandra och betona den betydelseskillnad som faktiskt finns. Etik är de tankar, idéer och åsikter vi har i frågor om rätt och fel. Den rör sig på ett yttre socialt plan. Om etik kan man diskutera, reflektera och utbyta tankar. Moral däremot är det liv vi lever. Våra mer eller mindre lyckade försök till praktisk tilllämpning av våra etiska åsikter. Livet som det är med sina fel, brister och misslyckanden. Här uppstår ett språkligt problem. Ordet dubbelmoral blir omöjligt. Jag kan inte leva två liv, alltså kan jag inte ha flera moraler. Däremot har vi alla en gemensam upplevelse av att det finns en skillnad mellan det liv vi lever och det liv vi innerst inne anser att vi borde leva. Detta kallas ibland för dubbelmoral, men är inget annat än den naturliga skillnaden mellan vår moral och vår etik. Erfarenheten av att riva sin egen etiska ribba är något vi alla delar. Vi har mycket att vinna på att hålla isär de båda begreppen. Att låta moralen vara våra handlingar och låta etiken vara våra reflektioner kring desamma. Att låta etiken vara moralens teori och moralen våra försök till praktisk tilllämpning. Det finns ju ändå ganska tydliga skillnader mellan våra insikter och våra insatser. Vad vinner man på att skilja begreppen åt? Jo, den etiska debatten får då chansen att landa på ett mer allmänt samhälleligt plan som är möjligt att diskutera. Blandar man in moralen blir det hela mycket mera privat och därmed mycket mera smärtsamt. Hårddrar man det en aning är det faktiskt våra misslyckanden som skiljer vår moral från vår etik. Vem vill prata om rivna ribbor? Våra moraliska lyckanden och misslyckanden mår säkert bäst av att få stanna i det privata, men det är viktigt och nödvändigt att vi vågar lyfta fram debatten om vår tids samhällsetik. Vilka värden vill vi värna och försvara? Vilket samhälle vill vi bygga? Tekniska nyvinningar och samhällsutvecklingen i stort gör detta samtal allt viktigare. Vi kan ta gentekniken som exempel lika väl som Internet. In i vår trygga värld kommer nya kunskaper och ställer ett antal etiska frågor på sin spets. Vi tvingas till nya ställningstaganden och gränsdragningar. Vi tvingas att på nytt formulera vad vi tror på. Det är därför samtalet är viktigare än någonsin. Det är därför diskussionen absolut inte får tystna. SKOLANS ETISKA ANSVAR Skolans styrdokument är tydliga när det gäller skolans etiska ansvar. I en mening skall skolan naturligtvis vara objektiv. Man skall kunna skicka sina barn till skolan i trygg förvissning om att de inte utsätts för otillbörlig påverkan av t ex politisk och religiös art. Därmed inte sagt att skolan skall undvika olika former av livsåskådnings- och värderingsfrågor. Allsidighet och saklighet är dock det som gäller. Läraren skall se till att olika åsikter får komma fram och att olika yttringar balanseras. Eleverna skall lära sig att debattera och argumentera, likaväl som de skall lära sig att respektera åsikter från andra. Läraren skall uppträda som en objektiv samtalsledare som ser till att alla får komma till tals och att olika åsikter får utrymme. Ur detta samtal skall eleverna förhoppningsvis utveckla ett eget personligt förhållningssätt till olika typer av etiska frågeställningar.

9 VILKA VÄRDEN VILL VI VÄRNA OM OCH FÖRSVARA? VILKET SAMHÄLLE VILL VI BYGGA?

10 10 Till mångas förvåning är det dock inte detta perspektiv som poängteras starkast i den senaste läroplanen. Här talas det mycket mer om lärarens ansvar som subjektiv vägvisare. Det finns värden i vårt demokratibygge som är så fundamentala att de inte kan reduceras till allmänna debattfrågor. Vi kan inte alltid acceptera att en åsikt är lika god som en annan. Tanken på alla människors lika värde är det kanske allra tydligaste exemplet. Här skall läraren vara tydlig i sin guidning in i de demokratiska värderingar som är vårt samhälles grundval. Hur bra är den svenska skolan på det här? Variationen är förmodligen ganska stor. Vad gäller etiska frågor i allmänhet tror jag att lärare generellt känner sig mer hemma på teoretisk faktaförmedling än på att behöva ge sig in på något så osäkert som värderingar. När det gäller vägvisandet har det kanske många gånger varit enklare att gömma sig bakom något mer eller mindre inbillat objektivitetskrav, än att rakryggat stå upp och peka ut en riktning. VÄRDEGRUNDER OCH GRUNDVÄRDEN Läroplanen säger att skolan skall bygga på den etik (bestämd form singularis) "som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Det handlar alltså inte om två "etiker" utan om en och samma. Innehållsmässigt finns det ingen skillnad däremot anger man att det finns olika inspirationskällor för (och förvaltare av) denna etik. Det fantastiska med vårt demokratibygge och den människosyn som skall råda och förmedlas i dess skola, är att man kan komma fram till den utifrån ett otal olika inspirationsgrunder religiösa, filosofiska, politiska, humanistiska... eller vanligt sunt förnuft! Olika värdegrunder har lett fram till samma grundvärden! Visst finns det stora skillnader mellan kristen tradition och västerländsk humanism om man tittar på hela innehållet i dessa lärosystem. Men om man enbart ser till innehållet i den etik som dessa filosofiska system representerar hittar man inga skillnader. Läroplanens fem exempel beskriver människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta etiska värderingar som båda dessa värdesystem formulerat och som vi alla kan omfatta utan att för den skull varken behöva kalla oss kristna eller västerlänningar. Det var just i förberedelsearbetet inför LpO 94 som denna stora och tämligen unika genomgång gjordes av vad som är våra grundvärden och vilka olika ursprung de har. Upptäckten att kristen etik och västerländsk humanism till sitt innehåll sammanfaller, har på ett avgörande sätt underlättat (och förmodligen t o m utgjort en förutsättning för) att vi kan använda begreppet "gemensamma värden" i våra styrdokument och skoldebatter. Denna grundläggande samsyn måste vi vara rädda om. När vi kommer till tolkningar och praktiska tillämpningar lär det likväl finnas olika åsikter så det räcker. Vad har då detta resonemang med IT i skolan att göra? Förmodligen väldigt mycket. Istället för att vilset famla runt i vårt sökande efter den nya ITetiken, är det naturligtvis till dessa grundläggande värden vi skall vända oss. Etiska problem som dyker upp i t ex Internetanvändningens spår skall betraktas, belysas och bedömas i förhållande till dessa grundvärden. Hur relaterar vi ett kränkande mejl till idén om individens integritet?

11 Hur förhåller sig en porrsida till tanken om jämställdhet? 11 Hur ser vi på en våldsförhärligande hemsida i relation till människolivets okränkbarhet? Svårare än så är det förmodligen inte. Eller rättare sagt så oerhört svårt är det. ATT GESTALTA OCH FÖRMEDLA Läroplanen innehåller många stora och vackra ord. Ibland låter de nästan som poesi. Somliga kan ibland uttrycka sig lite nedlåtande om detta faktum. Men läroplanens poetiska delar är faktiskt inte bara de vackraste. De är också de viktigaste. En av de vackraste meningarna är att skolan skall fostra till "rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande". En annan vacker formulering är att skolan skall "gestalta och förmedla" dessa värden. Att dessa värden skall förmedlas är formulerat som ett uppdrag för skolan. Dock sägs ingenting om de pedagogiska metoderna. Frågan om hur man bär sig åt återstår att besvara. Som jag ser det är det fyra faktorer som måste till för att rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande skall kunna förmedlas. Nämligen rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det är här som det andra vackra ordet kommer in. Att gestalta. Orden skall gestaltas. Några andra förmedlingsmöjligheter finns inte. Genom gestaltning sker förmedling. Någon har sagt att etiska värderingar inte kan läras ut de kan bara läras in. Förmodligen gäller det alla andra kunskaper också. <

12 12 Internet har revolutionerat vårt informationsutbyte. Gamla sanningar har upphört att gälla och nya har formulerats. Eftersom så mycket information numera finns tillgänglig, har behovet av traditionell informationsförmedling minskat. Detta påverkar naturligtvis även nästa led, när information skall förädlas och omvandlas till kunskap. De elever som skall klara sig på 2000-talet måste kunna söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information på ett sådant sätt att den utvecklas till denna kunskap. Här ingår förmågan till värdering och kritisk analys som en mycket viktig förutsättning. Att hjälpa eleverna att utveckla denna "fjärde basfärdighet" är en stor och spännande utmaning för den svenska lärarkåren. DEN FJÄRDE B DEN TREDJE REVOLUTIONEN Någon har sagt att mänskligheten har upplevt tre stora informationsteknologiska revolutioner som har varit textbaserade skriftspråket, boktryckarkonsten och Internet. Naturligtvis har vi också upplevt andra informationsrevolutioner som t ex radion, telefonen och TV:n, men dessa har i första hand baserats på ljud och bild. Det första kända skriftspråket utvecklades av sumererna i "landet mellan floderna" för lite mer än 5000 år sedan. Deras kilskrift innebar att de fick möjlighet att lagra kunskap utanför det mänskliga medvetandet. Kompetens behövde inte gå förlorad bara för att en kunnig människa dog. Skriftspråket betydde att man fick möjlighet att bevara och addera olika generationers färdigheter till varandra. Det är inte för inte som man kan konstatera att den mänskliga utvecklingens "takeoff" ligger i anslutning till denna upptäckt. När Gutenberg och hans medhjälpare för c:a 500 år sedan utvecklade boktryckarkonsten innebar detta i sin tur att möjligheten att sprida informationen fick en oerhörd skjuts framåt. Handskrivna böcker i all ära, men framställningskostnad och framställningstid gjorde dem till sällsynta och exklusiva produkter. När Internet blev allmän egendom i mitten av 90- talet blev det möjligt för oss att till en rimlig kostnad och måttlig kunskap göra vår lilla informationsbit tillgänglig för hela världen, samtidigt som vi själva kunde ta del av all den information som finns på nätet. Vi behöver inte längre ha egna tryckerier eller bokförlag bakom ryggen. Vårt informationsutbyte har accelererat i enorm omfattning. När skriftspråket uppfanns innebar det slutet för en hel yrkeskategori, nämligen berättarna. Det fanns i de flesta kulturer en form av muntlig tradition som var mycket långt driven. Säkerligen protesterade dessa berättare mot den nya tidens vindar som successivt skulle göra deras

13 13 SFÄRDIGHETEN memorerande överflödigt. Ekot av deras protester har dock för länge sedan klingat ut. Ingen av dem kunde ju skriva ner sina kritiska synpunkter. När boktryckarkonsten utvecklades innebar det att ett stort antal munkar fick uppsöka arbetsförmedlingen. Det manuella skrivandet, som hade varit deras speciella kompetens, efterfrågades inte längre. Ny teknik gjorde i ett ögonblick deras kunskap inaktuell. Deras långt drivna hantverksskicklighet hade spelat ut sin roll. IT-utvecklingen har haft liknande konsekvenser. Det bästa exemplet är förmodligen de engelska typograferna. När datorerna aviserade att de avsåg att göra typograferna utan arbete gick engelska typografförbundet i strejk. Här skulle man minsann solidariskt visa att man inte ställde upp på dylika nymodigheter. Idag har datorerna tagit över tidningsproduktionen. Det finns inga typografer kvar i England. Dock finns fackföreningen kvar. Den lär fortfarande vara i strejk! Om Internets betydelse kan jämföras med kilskriften och boktryckarkonsten är det naturligtvis ett dramatiskt skede vi just nu genomlever. Att som lärare, d v s informationsteknolog, få uppleva att det man dagligen sysslar med just nu genomgår sin största förändring sedan Gutenberg kan onekligen upplevas som en aning omtumlande. Inför allt detta nya finns det två förhållningssätt. Antingen ser man utvecklingen som ett hot eller som en möjlighet. Antingen lär man sig att använda den nya tekniken eller också går man i strejk. Historien visar oss vilken väg som har varit och förmodligen är mest framkomlig. Ser man inte det får man väl besöka något av det engelska typografförbundets strejkmöten. FÖRÄNDRINGAR, FÖRBÄTTRINGAR OCH FÖRSÄMRINGAR Förändring är ett värdeneutralt ord. Däremot kan förändringen leda till det positiva ordet förbättring eller till det negativa ordet försämring. När

14 14 man står inför ett förändringsbeslut måste man därför försöka tänka sig in i vart denna förändring leder. Bedömer man att den leder till förbättringar bör den få vårt stöd. Befarar man att den leder till försämringar är det vår demokratiska plikt att försöka stoppa förändringen. Folkomröstningen i EU-frågan är ett tydligt exempel. Svenska folket tvingades använda all sin fantasi för att försöka se in i framtiden och bedöma konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i unionen. Plus- och minusargument lades i vågskålarna. Analyser begrundades och värderades. Ljusblå visioner ifrågasattes och skräckscenarier fick sina motbilder. Så småningom var vi redo att gå till valurnorna. De som trodde att medlemskapet skulle leda till förbättringar röstade ja. De som bedömde att det skulle leda till försämringar anslöt sig till nejsidan. Inom skolans värld fattas det en stor mängd beslut. På skola efter skola. På konferens efter konferens. I personalgrupp efter personalgrupp. Diskussionens vågor går höga. Lärare är debattglada och debattskickliga individer. Bekymrat lägger vi pannan i djupa veck och försöker bedöma kvaliteten på alla de argument som används. Framtidsscenarier målas upp. Förnyare ställs mot traditionalister. Utvecklare mot bevarare. Visionärerna mot de i vardagen förankrade. Utbildningsideologier ställs mot varandra. Idéer om framtidens skola konfronteras. Så småningom är man redo för beslut. Problemet är att mycket få av dessa beslutssituationer liknar EU-omröstningen. Tvärtom är det så att en stor del av dessa beslut är direkt onödiga. Rätten att besluta ligger helt enkelt inte på skolenhetens nivå. Man är inte ens ombedd att ha en åsikt. Uppgiften är att verkställa. Man sitter till exempel i ett stort antal personalrum och beslutar om huruvida man skall säga ja eller nej till samhällsutvecklingen. Man funderar över om man skall hänga med eller bromsa. Det man glömmer är att inte ens på central politisk nivå kan man göra så mycket åt den samhällsförändring som bl a den tekniska utvecklingen driver fram. Att sitta på en enskild skola och besluta i dessa frågor är slöseri med tid och kraft. Ännu mer tid använder man åt att diskutera hur den framtida skolan skall se ut. Man debatterar, begrundar, analyserar, diskuterar och grälar kring olika utvecklingsidéer och deras eventuella genomförande. De som bedömer att förändringarna skall innebära förbättringar röstar ja. De som befarar försämringar röstar nej. Problemet är att det man egentligen diskuterar är om man skall ansluta sig eller inte till de politiska beslut om skolan som riksdagen i blocköverskridande enighet antog redan Som om det vore en uppgift för varje skola. Som om den rätten låg på vars och ens privata nivå. Det är inte bara slöseri med tid och kraft. Det är dessutom en aning patetiskt.

15 DE ÅTTA S:EN Vi lever i en föränderlig tid. Mycket är annorlunda än det har varit. Om något fortfarande är sig likt kan man vara övertygad om att det är just detta som nu står på tur för förändringens vindar. Oavsett vilken samhällssektor man studerar ser man liknande tendenser. Känslan av uppbrott är påtaglig. Tiden är i rörelse och vi med den. Gamla sanningar upphör att gälla och nya formuleras. Att denna tidsanda sammanfaller med ett millennieskifte förstärker naturligtvis känslan av bokslut och nystart. Inom skolans värld är man van vid förändringskrav. Kanske t o m lite för van. Det finns lärare som utvecklat både resistens och immunitet mot nyordningar. Detta beror förmodligen på att många förändringsförsök har iscensatts av klåfingriga skolbyråkrater eller möjligen nyvalda skolpolitiker som haft behov av att profilera sig. Så är inte fallet den här gången. Nu står vi inför helt andra förnyelsekrav som i första hand ställs och formuleras av samhällsutvecklingen i sig. Samhällsförändringen går numera så fort att varken läroplaner, skolverk eller utbildningsdepartement hinner med att formulera om sig. Vad visste t ex LpO 94 om Internet? Med en traditionell undervisning kan våra elever bli mycket lämpade att leva i 1900-talets samhälle. Problemet är att dom inte tänker göra det. Våra elever har aviserat sin avsikt att leva och verka i ett helt annat millennium. Det innebär att inte ens om vi lyckas förmedla alla kunskaper vi har, så räcker det för deras framtida behov. De måste helt enkelt kunna mer, bättre och annat än vad vi kan. Detta innebär i sin tur att det är mycket viktigt att våra elever lär sig att söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa framtidens information på ett sådant sätt att den omvandlas till denna nödvändiga kunskap. Dessa åtta S är så viktiga att de måste börja betraktas som den fjärde basfärdigheten och därmed viktas lika med de tre traditionella läsa, skriva och räkna. Att ha lärt sig hur man lär sig är den kunskap som hjälper våra elever till anpassning i en föränderlig värd. En förmåga som gör dem rustade att möta den nya tidens förväntningar och som inte åldras i samma takt som mycket annat. Framtidens samhälle kallas omväxlande för informationssamhälle och kunskapssamhälle. Därav skall man inte dra slutsatsen att detta är två synonyma begrepp. Endast när informationen får bearbetas av det mänskliga medvetandet kan den omvandlas till kunskap. Skall sedan denna kunskap bli användbar i betydelsen att den hjälper mig att fatta kloka beslut, måste den i sin tur relateras och kopplas till hela min arsenal av sociala, emotionella och etiska referenser. Att bistå eleverna vid utvecklandet av denna mycket sublima förmåga, är utan tvekan en av läraryrkets allra svåraste, viktigaste och kanske roligaste utmaningar. Omsätter man denna slutsats till praktisk konsekvens, innebär det naturligtvis att de som har problem att tillägna sig de åtta S:ens färdigheter, måste få samma stöd som de som har problem med de tre andra baskompetenserna. Nya tankar måste tänkas. Nya prioriteringar måste göras. Bråttom är det dessutom. Tiden går numera så fort att när vi försöker att beskriva den så hamnar vi som regel i dåtid. 15

16 16 IT-GENERATIONEN I mitten av 90-talet hade jag en 11-åring som tillbringade mycket tid framför familjens dataskärm. NHL och andra CD-spel upptog hans intresse. Som föräldrar var vi något oroliga. Allt detta sittande vid skärmen kunde väl knappast vara nyttigt. Datorn med sin slutna struktur erbjöd naturligtvis fantastiska och lärorika upplevelser, men var ändå en isolerad värld. Risken fanns väl att grabben skulle bli fullständigt asocial. Fyra år senare har man en ny 11-åring som sitter vid samma skärm. Nu är det chattandet och e- postandet som upptar intresset. På ett mycket påtagligt sätt har datorn bytt karaktär från att ha varit en symbol för det slutna rummet till att bli hemmets dörr ut mot världen och verkligheten. Dess inåtvända låtsasvärld har ersatts av öppenhet, kommunikation och verklighet. En dator är något helt annat idag än vad den var Hur snabbt denna förändring har gått illustreras med stor och förmodligen oavsiktlig tydlighet av forskningsöversikten "Informationstekniken i skolan" som sammanställts på uppdrag av Skolverket. Efter en bra och ambitiös genomgång av ett stort antal forskningsrapporter kring hur IT förändrat skolan kommer man fram till följande slutsats: "Man kan tycka att många visioner som finns om skolan i informationssamhället tenderar att fokusera på skolans roll som organisatör av kunskapsinhämtande. Skolans betydelse för social och emotionell utveckling finns inte med givetvis för att det är synnerligen oklart om informationsteknologin har något som helst att erbjuda på dessa områden." För mig kändes denna slutsats tveksam. Jag kontrollerade utgivningsåret än en gång och fann att det verkligen var Dock skall ingen skugga falla över författaren som gjort ett utmärkt arbete. Problemet är att han har utgått från forskningsrapporter som har några år på nacken och därför baseras på en tidigare generation datorer och därmed på en föråldrad syn på dataanvändande. Rapporten har naturligtvis historiskt intresse, men som beskrivning av datorns roll, position och möjligheter i dagens skola och som underlag för debatt och slutsatser är den överspelad redan innan den kom ut. En dator som är sammankopplad med världen (d v s Internetansluten) är nämligen något helt annat än en dator som inte är det. Man kan inte utan vidare jämföra brödrostens möjligheter och användningsområden med jetplanets. I motsats till rapporten hävdar jag att den nya generationens datorer har en mycket stor potential just när man arbetar med den sociala och emotionella delen av elevernas personlighetsutveckling. När det gäller ren faktainhämtning är boken fortfarande svårslagen. Värdet av de olika slutna träningsprogram som dominerade dataanvändandet under det tidiga 90-talet kan säkert ifrågasättas. Medan boken och den förra generationens datorer är hänvisade till sin egen slutna värld av tecken och symboler, är den nya datorn öppen för intryck, åsikter, attityder, värderingar, slutsatser och kommunikation i en ständigt föränderlig och överväldigande omfattning. Här finns åsikter att stångas mot, värderingar att grubbla över, stimulerande subjektivitet och positiva provokationer, attityder att förfäras över och reagera mot. Här kan man vandra omkring på det etiska marknadstorget och försöka lära sig att sålla och sovra i det till synes oändliga utbudet, här finns möjlig-

17 heterna till samtal och kommunikation med andra kulturer och livsmönster. Kort sagt vill vi ta skolans mångfacetterade uppgift på allvar att inte bara vara kunskapsförmedlare, utan också ta ansvar för individens sociala mognad, etiska medvetenhet och emotionella utveckling då erbjuder oss den nya tekniken ett alldeles lysande verktyg. Som jag ser det är datorns användbarhet när det gäller dessa områden kraftigt underskattad och i många avseenden ännu oupptäckt. Kanske är det just inom dessa sektorer som den nya tekniken har sin största, outnyttjade utvecklingspotential. Kanske är det just i arbetet med värderingsfrågor av t ex etisk och politisk art som Internet visar sin allra starkaste sida och är allra mest överlägsen andra informationskällor. Kanske törs jag till och med sticka ut hakan och säga att det är i arbetet med dessa frågor som man hittar ett av de allra starkaste motiven för Internet i skolan. < 17 EXEMPLET ESTONIA Enligt Nationalencyklopedin är Estonia det latinska namnet på Estland i och för sig en korrekt upplysning men fartygskatastrofen är obekant för detta uppslagsverk. Detta är dock inte så förvånande, eftersom katastrofen inträffade 1994 och encyklopedins första delar är betydligt äldre. På Internet får jag inte bara reda på fakta i ärendet, utan kan även följa det politiska spelet via ministrars och partiledares uttalanden, jag kan läsa de olika kommissionernas rapporter, referensgruppens hela slutrapport, det tyska varvets försvarstal och jag kan via anhörigorganisationernas hemsidor följa deras laddade kamp för offrens bärgning. Här presenterar Internet sin tydliga överlägsenhet. Inte bara i aktualitet utan framför allt i den positiva subjektiviteten. Jag kommer rakt in i aktörernas eget material och kan ta del av deras smärta, passioner, viljeyttringar, avväganden och ideal. Subjektiviteten ger en emotionell närhet som fångar och berör. Materialet är inte silat genom objektivitetens svalkande filter. Jag kommer helt enkelt verkligheten mycket nära.

18 18 INTERNET - EN ETISK UT Internet innehåller material som vi tycker illa om. Inte mer än andra medier, inte nödvändigtvis grövre än andra medier, men närmare och mer lättåtkomligt. Bara en musklickning från en god och användbar sida kan vi hitta innehåll som kränker våra gemensamma värderingar. Porr, knark och nynazism är ofta nämnda exempel. Hur skall vi förhålla oss till allt detta? Vilka möjligheter finns till censur och filtrering? Vilka effekter ger dessa tekniska lösningar? Hur långt kan man nå med etiska regelsystem? Och den viktigaste frågan av alla hur utvecklar man den inre etiska medvetenheten hos våra barn och ungdomar? DET BRISTFÄLLIGA STAKETET Parken var ett populärt utflyktsmål för barngrupper från daghem och förskola. Det enda som bekymrade personalen var närheten till det strömmande vattendraget. De tvingades till stor vaksamhet och det fanns inte rum för ouppmärksamhet. Barnen upplystes via ett ständigt pågående förmaningstal om riskerna och om att de förväntades ta ansvar för sin egen säkerhet. Den dag staketet spikades upp till skydd för det hotande vattnet kändes det som en befrielse. Personalen kunde slappna av och de behövde inte längre oroligt följa varje steg som barnen tog. Behovet av förmaningar avtog och ansvaret för säkerheten överlämnades till staketet. När man utredde orsaken till olyckstillbudet fann man att staketet var mycket bristfälligt och hade ett flertal öppningar där barnen kunnat ta sig igenom. Den säkerhet som man invaggats i visade sig vara bedräglig och falsk. Man konstaterade att den bristfälliga konstruktionen snarare inneburit att staketet utgjort ett hinder för barnens säkerhet, eftersom dess förespeglingar om trygghet lett till passivitet och reducerat ansvarstagande hos både barn och vuxna. Några menade t o m att dess blotta förekomst stimulerat till att söka dess öppningar. Skuldfrågan debatterades länge och

19 19 MANING bollades mellan beslutsfattare, leverantörer, konstruktörer, entreprenörer och kontrollanter utan resultat. Man diskuterade även vilken reell grund staketet gett för övriga parters minskade ansvarstagande. I samband med Internets intåg i den svenska skolan har debattens vågor gått höga om dess mörka sidor. Den har pendlat mellan upprörda rop på censur till ett ganska aningslöst lättsinne. Vilken ståndpunkt man än intar tror jag att det är mycket viktigt att inse, att det inte finns några staket i form av censurprogram som kan erbjuda ett skydd som befriar oss från ansvar. Kanske är det så att staketen bara får oss att aningslöst luta oss tillbaka och inte ta det ansvar vi borde. Effekterna på lite längre sikt, när det gäller elevernas syn på sin egen roll i ansvarsfrågan, finns det också anledning att oroa sig för. Min tveksamhet till tekniska filter bygger inte i första hand på principer. Det som bekymrar mig är effekterna i ett längre perspektiv. Framför allt oroar jag mig för att de leder till passivitet och reducerat ansvarstagande. Vuxenvärldens ansvar för det uppväxande släktets etiska och sociala utveckling kan inte överlämnas åt tekniken. Etiska frågor har sällan tekniska lösningar som svar. Dessutom är det naturligtvis så att om vi utrustar våra barn med alltför många cykelhjälmar, knäskydd, flytvästar, fallskärmar, krockkuddar, kyskhetsbälten och allehanda skyddsnät så finns det en risk att vi glömmer att tala om för dem att livet är farligt. Våra goda avsikter kan leda till att vi flyttar skyddsansvaret från individen till säkerhetssystemen. Det kommer en dag då de skall lämna hemmets och skolans skyddande tillvaro. Utanför väntar en värld som i flera avseenden är ganska taggig. Möter de denna utan att ha utvecklat den nödvändiga beredskapen och medvetenheten riskerar de att vara mycket sårbara. Frågan är inte vilka etiska filter vi kan installera i datorerna. Den handlar istället om vilka etiska filter vi kan installera i eleverna. DE TRE NIVÅERNA Det finns många idéer kring hur man skall hantera Internets mörka domäner. Om man försöker strukturera lösningsmodellerna kan man hitta tre nivåer. Nivå Noll handlar om tekniska filter. Man förespråkar installation av de censurprogram som marknaden tillhandahåller. Förhoppningen är att

20 20 dessa digitala barnvakter skall kunna hindra oönskat material från att dyka upp på skärmen. Mot detta kan man anföra ett antal tveksamheter. För det första är dessa skyddsnät oerhört grovmaskiga. De ger falska illusioner av säkerhet. Det går inte att förneka att blotta förekomsten av staket även stimulerar till att försöka klättra över. För det andra är det en delikat fråga vem som skall ha rätten att avgöra vad som skall bromsas och vad som skall släppas igenom. Det skulle krävas en tillståndsmyndighet med extraordinära befogenheter och fullkomligt gigantiska personella resurser. Min viktigaste invändning är att man förskjuter ansvaret från människan till de tekniska systemen. Det är därför jag använder beteckningen Nivå Noll. Den avkräver varken lärare eller elever något som helst eget ansvar eller eget etiskt förhållningssätt. Nivå Ett handlar om etiska regler. Det är den metod som de flesta skolor i Sverige använder. Med likalydande formuleringar har man punktat ner de begränsningar av Internetanvändningen som man tycker är etiskt befogade. Mot detta kan invändas att man inte skapar god etik med hjälp av regler. Dock kan man uttrycka en god etik med hjälp av regler. Ett regelsystem som är sunt och väl förankrat kan vara en metod bland många att ge den vuxenguidning som så ofta efterlyses. Inte den enda metoden, inte den allena saliggörande metoden men en metod bland flera. Man sköter sitt vägledningsuppdrag på ett ganska tveksamt sätt om man dyker upp och börjar peka först när någon gått vilse. Det som möjligen kan förvåna är att många av dessa regelsamlingar är duktiga på att peka ut dikena, men är betydligt svagare på att visa vägen. Kanske skulle vi lyckas bättre om vi istället använde termen användarpolicy. Då associerar man inte lika mycket till lagar och förbud. En policy är inte lika fixerad vid ordet inte. Den handlar i första hand om vad man bör göra och inte om vad man bör undvika. Nivå Två handlar om att utveckla det personliga etiska ansvaret. Att se till att den etik som ligger bakom regelsystemen landar i sinnet hos varje enskild individ. Att den förankras i både intellekt och känsla. Att man lär sig att avstå trots att det finns möjlig tillgång. Att man lär sig att sålla och sovra. Att man utvecklar sin medvetenhet så att man inte fångas och absorberas av alla de destruktiva attityder som finns i det mediala flödet. Oavsett hur man förhåller sig till de första nivåerna, så tror jag att det finns en stor enighet om att det är till Nivå Två vi vill nå. Frågan om hur man praktiskt bär sig åt återstår dock att besvara. På den punkten är det alldeles för tyst. Här måste nya idéer tänkas och nya metoder prövas. Helt klart är dock att hit kommer man inte med hjälp av tekniska filter. Här krävs levande människor i barn och ungdomars närhet som vågar vara tydliga och som har tid att samtala för att sedan samtala och därefter återigen samtala. ISOLERING ELLER VACCINERING Utvecklingen har gått mycket fort. Våra barn och ungdomar utsätts idag för ett enormt medialt utbud. Det handlar om många olika kanaler varav Internet bara är en. Oron inför konsekvenserna av dessa företeelser är begriplig och motiverad. Lusten att dra i nödbromsen för att få tid att reflektera finns nog hos de flesta av oss. Vi oroas kanske inte i första hand över faktamängden, utan över alla de värderingar, åsikter,

STIG ROLAND RASK. < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan >

STIG ROLAND RASK. < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan > MED ELLER UTAN FILTER? < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan > STIG ROLAND RASK KK-STIFTELSENS

Läs mer

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion Stockholms universitet Sara Bengtsson Institutionen för Socialt Arbete 1999-07-05 Etik i socialt arbete, 5 p Sommarkurs 1999 Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion 1. INLEDNING 2 1.1

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Demokrati på skolgården och i klassrummet

Demokrati på skolgården och i klassrummet Demokrati på skolgården och i klassrummet Dr. Lovisa Bergdahl Lektor i pedagogik, Södertörns högskola Dagsaktuella debatter Muslimska flickors bärande av slöja Sikhers bärande av turban Matregler och faste

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet.

De nya scouterna. Vår verksamhet bygger på den värdegrund som du hittar i scoutlagen, scoutlöftet och scoutmetoden. Scouterna gör unga redo för livet. De nya scouterna 2006 enades våra fem scoutförbund om en gemensam strategi. Anledningen var en insikt om att scoutrörelsen i Sverige behövde ta gemensamma krafttag för att utvecklas positivt. Tillsammans

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt.

Skolan ska skapa positiva lärmiljöer och alla ska bemötas på ett respektfullt sätt. Lillsjöskolan har närhet till Odensalabäcken, skog, grönområden och fotbollsplan/skridskobana. Personalen på skolan är kunnig, engagerad och arbetar för elevernas bästa. Lillsjöskolans anda skall präglas

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby

PEDAGOGISK PLATTFORM. TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby PEDAGOGISK PLATTFORM TREKLÖVERNS förskoleenhet Rinkeby beslutad av Treklöverns personal 8/2 2008 INNEHÅLL INNEHÅLL OCH INLEDNING sidan 2 PRESENTATION AV ENHETEN sidan 3 UPPDRAG sidan 4 VERKSAMHETSIDÉ sidan

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15

Lokal arbetsplan för. Daggkåpan. läsåret 14/15 Lokal arbetsplan för Daggkåpan läsåret 14/15 Innehållsförteckning Bemanning s.3 Nationella mål s.3 Nationella råd s.3 Kommunala råd s.3 Daggkåpans mål s.3 Målkriterier s.3 Syfte-Metod s.4 Utvärderingsmetod

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem

Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Luossavaaraskolans fritidshem; planen uppförd juni 2014 Arbetsplan för Luossavaaraskolans fritidshem Ett dokument med fritidsverksamhetens syfte, mål och metod. Luossavaaraskolans fritidshem, juni 2014

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se

Heartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9

SVENSKA. Lokal kursplan för ämnet Svenska. Kungsmarksskolan Strävansmål år 9 Kungsmarksskolan 2007-08-16 SVENSKA Lokal kursplan för ämnet Svenska. Strävansmål år 9 Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven: - utvecklar sin fantasi och lust att lära genom

Läs mer

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala

Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala 2010-06-14 Svenska som andraspråk Tala/Lyssna/Samtala utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra, utvecklar en språklig säkerhet i tal och

Läs mer

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering

Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012

POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 POLICY FÖR SOCIALA MEDIER skapad 2012 Denna policy gäller för organisationen Svenska Blå Stjärnan, både anställda och medlemmar med överenskommelse eller förtroendeuppdrag, som skapar eller skriver i sociala

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se

Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se Ansökan om tillgång till Nacka kommunala skolors skoldatanät edu.nacka.se Jag (barn/elev) ansöker om att få tillgång till: ett personligt användarkonto. en egen e-postadress. personligt lagringsutrymme.

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun Januari 2005 Plan för att främja respektfullt bemötande mellan människor, både stora och små - förhindra kränkande behandling Förskolorna i Håbo kommun har i

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad

Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014. Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt, konfliktsyn och stadens läroprocess - Dialoger kring betalstationerna i Backa 2013-2014 Bernard Le Roux, S2020 Göteborgs Stad Förhållningssätt Förhållningsättet i en dialog är värdegrunden

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling NY LAG Från 2006 04 01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67). Den nya lagens

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

"Pay it forward" Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet?

Pay it forward Med filmen som utgångspunkt kommer vi att arbeta med en mängd intressanta och livsviktiga frågor som: Vad är viktigt i livet? "Pay it forward" Ge Re Sv Skapad 2014-08-07 av Erika Hermansson i Surteskolan, Ale Redigerad senast 2014-08-28 av Erika Hermansson Vårt sista läsår tillsammans, ska vi starta igång med ett projekt som

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE

DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE DEN RUNDA TUNNELN EN UNDERSKATTAD FIENDE Av Marie Hansson När man är nybörjare i agility, eller ser sporten utifrån, är det lätt att tro att just den runda tunneln är det allra lättaste hindret! Och det

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Argumentation. Studiehandledning VT-2012

Argumentation. Studiehandledning VT-2012 Argumentation Studiehandledning VT-2012 Innehåll Instruktioner till inlämningsuppgiften... 2 Att argumentera... 3 Mall för att skriva en debattartikel... 7 Tips och trix... 9 Kamratrespons... 12 Bedömning

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer