MED ELLER UTAN FILTER? KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE STIG ROLAND RASK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MED ELLER UTAN FILTER? KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE STIG ROLAND RASK"

Transkript

1 KK-STIFTELSENS SKRIFTSERIE MED ELLER UTAN FILTER? PERSONLIGA FUNDERINGAR KRING ETIKEN, PEDAGOGIKEN, KÄLLKRITIKEN OCH VUXENROLLEN NÄR INTERNET KOMMER TILL SKOLAN STIG ROLAND RASK 5

2 Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling arbetar för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka sysselsättningen i landet genom att: stödja kunskaps- och kompetensutbyte mellan universitet, högskolor, forskningsinstitut och det svenska näringslivet finansiera forskning vid mindre och medelstora högskolor samt nya universitet främja användandet av IT KK-stiftelsen bildades 1994 av medel från löntagarfonderna. Det ursprungliga stiftarkapitalet, 3,6 miljarder kronor, har placerats i första hand i aktier i svenska företag. Vid ingången till år 2000 hade kapitalet vuxit till 7,3 miljarder varav cirka hälften reserverats i avtal som sträcker sig flera år framåt i tiden. ORDFÖRRÅDET I FALUN, REDAKTÖR: AGNETA BARLE. TEXT: STIG ROLAND RASK. GRAFISK FORM: OLA HÖGLUND. REPRO OCH TRYCK: REDNERS. ISSN

3 INNEHÅLL 5 FÖRORD 6 ETIK I TEORI OCH PRAKTIK 8 ETIK OCH/ELLER MORAL 8 SKOLANS ETISKA ANSVAR 10 VÄRDEGRUNDER OCH GRUNDVÄRDEN 11 ATT GESTALTA OCH FÖRMEDLA 12 DEN FJÄRDE BASFÄRDIGHETEN 12 DEN TREDJE REVOLUTIONEN 13 FÖRÄNDRINGAR, FÖRBÄTTRINGAR OCH FÖRSÄMRINGAR 15 DE ÅTTA S:EN 16 IT-GENERATIONEN 17 EXEMPLET ESTONIA 18 INTERNET - EN ETISK UTMANING 18 DET BRISTFÄLLIGA STAKETET 19 DE TRE NIVÅERNA 20 ISOLERING ELLER VACCINERING 21 VATTNETS BETYDELSE FÖR SIMUNDERVISNINGEN 22 TUNNELSEENDETS PROBLEMATIK 22 MITT MÖTE MED KU KLUX KLAN 24 PROBLEM OCH MÖJLIGHETER 24 MAKTEN ÖVER SKOLANS DATORER 25 VAD ÄR RÄTT OCH FEL 26 DEN IVRIGE PACIFISTEN-METODEN 27 ATT ANAMMA ELLER INTE ANAMMA 27 TJEJER OCH TEKNIK 30 NÄTET SOM KÄLLA OCH TEXT 30 DEN TRADITIONELLA KÄLLKRITIKEN 31 FYSISK EXISTENS 31 TILLBAKA TILL KÄLLAN 32 DEN SVÅRFÅNGADE KARAKTÄREN 32 INGEN ABSOLUT SANNING 33 FRÅN KÄLLKRITIK TILL TEXTKRITIK 34 EN KVÄLL MED TV4 34 MÖJLIGHET TILL MANIPULATION 35 KONKRETA TIPS 36 DEN INTUITIVA MEDVETENHETEN 36 NÄTETS PEDAGOGISKA INSATS 38 VUXENVÄRLDENS ANSVAR 39 SEPARATION OCH RELATION 39 UNGDOMSVÄRLDEN OCH UNGDOMSVÄRDEN 39 VÅGA VARA VÄGVISARE 40 ATT BARA VARA VUXEN 40 DEN SKÖRA HUMANISMEN 41 DE NÖDVÄNDIGA GRUSKORNEN 42 DEMOKRATIBEGREPPET 43EPILOG

4

5 MED ELLER UTAN FILTER? 5 Frågan är inte vilka tekniska filter vi kan installera i datorerna, utan vilka etiska filter vi kan installera i eleverna". Så uttrycker Stig Roland Rask, lärare och i tre år projektledare för "Etik och Internet" vid Fredriksdalskolan i Lidköping, sina funderingar kring etik och källkritik med anledning av att Internet kommit till skolan. För fem år sedan menade några att Internet var en fluga som snart skulle surrat färdigt. Idag vet vi bättre! Var tredje svensk använder Internet varje dag och bland ungdomar är siffran ännu högre. Med ökad Internetanvändning har tillgängligheten till information ökat dramatiskt. Satanisterna trängs om utrymmet med Vatikanen. Drogliberaler och drogmotståndare kämpar om uppmärksamheten liksom rasister och antirasister. Listan kan göras lång. Hur ger vi barn och ungdomar förutsättningar för att kritiskt värdera information, hur skapar vi respekt och förståelse för demokratiska värden, när dessa ständigt utmanas? I detta mödosamma arbete har skolan en av huvudrollerna. Sedan 1997 har KK-stiftelsen givit stöd till fem projekt som ägnat sig specifikt åt detta ämne, men naturligtvis har frågeställningen varit aktuell i de flesta av våra totalt 100 projekt. På Fredriksdalskolan i Lidköping har Stig Roland Rask och hans kollegor under tre år dagligen konfronterats med frågor som utmanar lärarrollen. Sedan augusti 1999 är Stig Roland Rask ansvarig för området Etik och källkritik på KK-stiftelsen. Denna skrift är en sammanställning av hans erfarenheter och funderingar som de formats under tre intensiva år i en ständig dialog med lärare och elever. Genom att ge ut denna skrift, med en engagerad lärares och projektledares personliga idéer och reflektioner, hoppas vi på KK-stiftelsen kunna bidra till att vidmakthålla och intensifiera ett av skolans viktigaste samtal. Hans Gennerud

6 6 ETIK I TEORI Vad står jag för? Vilket samhälle vill jag ha? Vilka värden är jag beredd att värna om och försvara? Kan man säga att Internet i positiv mening stimulerat skolans etiska debatt? Ny teknik har en förmåga att utmana vår etik och ställer oss inför svåra etiska frågor. Internet utgör inget undantag från denna regel. Förhållanden blir synliggjorda. Skeenden illustreras. Verkligheten blir tydlig och tvingar oss till reflektion. Kräver den nya tiden en ny etik? Knappast. Den gamla duger förmodligen ett tag till. Det som krävs är nya appliceringar och tillämpningar. Frågan om vår värdegrund ställs på sin spets. Humanismen måste än en gång formuleras. Demokratiska värden måste försvaras. Om den nya teknologin med sitt fria informationsflöde provocerar oss till att ta detta ansvar på förnyat allvar, har den gjort en god insats även ur ett etiskt perspektiv.

7 OCH PRAKTIK 7

8 8 ETIK OCH/ELLER MORAL? Etik är ett svårt ord. Vi lägger alla in olika betydelser i det. Ofta får det vara synonymt med ordet moral. Det gör det hela ännu svårare. Det finns flera goda skäl till att vara noga med att separera dessa ord en aning från varandra och betona den betydelseskillnad som faktiskt finns. Etik är de tankar, idéer och åsikter vi har i frågor om rätt och fel. Den rör sig på ett yttre socialt plan. Om etik kan man diskutera, reflektera och utbyta tankar. Moral däremot är det liv vi lever. Våra mer eller mindre lyckade försök till praktisk tilllämpning av våra etiska åsikter. Livet som det är med sina fel, brister och misslyckanden. Här uppstår ett språkligt problem. Ordet dubbelmoral blir omöjligt. Jag kan inte leva två liv, alltså kan jag inte ha flera moraler. Däremot har vi alla en gemensam upplevelse av att det finns en skillnad mellan det liv vi lever och det liv vi innerst inne anser att vi borde leva. Detta kallas ibland för dubbelmoral, men är inget annat än den naturliga skillnaden mellan vår moral och vår etik. Erfarenheten av att riva sin egen etiska ribba är något vi alla delar. Vi har mycket att vinna på att hålla isär de båda begreppen. Att låta moralen vara våra handlingar och låta etiken vara våra reflektioner kring desamma. Att låta etiken vara moralens teori och moralen våra försök till praktisk tilllämpning. Det finns ju ändå ganska tydliga skillnader mellan våra insikter och våra insatser. Vad vinner man på att skilja begreppen åt? Jo, den etiska debatten får då chansen att landa på ett mer allmänt samhälleligt plan som är möjligt att diskutera. Blandar man in moralen blir det hela mycket mera privat och därmed mycket mera smärtsamt. Hårddrar man det en aning är det faktiskt våra misslyckanden som skiljer vår moral från vår etik. Vem vill prata om rivna ribbor? Våra moraliska lyckanden och misslyckanden mår säkert bäst av att få stanna i det privata, men det är viktigt och nödvändigt att vi vågar lyfta fram debatten om vår tids samhällsetik. Vilka värden vill vi värna och försvara? Vilket samhälle vill vi bygga? Tekniska nyvinningar och samhällsutvecklingen i stort gör detta samtal allt viktigare. Vi kan ta gentekniken som exempel lika väl som Internet. In i vår trygga värld kommer nya kunskaper och ställer ett antal etiska frågor på sin spets. Vi tvingas till nya ställningstaganden och gränsdragningar. Vi tvingas att på nytt formulera vad vi tror på. Det är därför samtalet är viktigare än någonsin. Det är därför diskussionen absolut inte får tystna. SKOLANS ETISKA ANSVAR Skolans styrdokument är tydliga när det gäller skolans etiska ansvar. I en mening skall skolan naturligtvis vara objektiv. Man skall kunna skicka sina barn till skolan i trygg förvissning om att de inte utsätts för otillbörlig påverkan av t ex politisk och religiös art. Därmed inte sagt att skolan skall undvika olika former av livsåskådnings- och värderingsfrågor. Allsidighet och saklighet är dock det som gäller. Läraren skall se till att olika åsikter får komma fram och att olika yttringar balanseras. Eleverna skall lära sig att debattera och argumentera, likaväl som de skall lära sig att respektera åsikter från andra. Läraren skall uppträda som en objektiv samtalsledare som ser till att alla får komma till tals och att olika åsikter får utrymme. Ur detta samtal skall eleverna förhoppningsvis utveckla ett eget personligt förhållningssätt till olika typer av etiska frågeställningar.

9 VILKA VÄRDEN VILL VI VÄRNA OM OCH FÖRSVARA? VILKET SAMHÄLLE VILL VI BYGGA?

10 10 Till mångas förvåning är det dock inte detta perspektiv som poängteras starkast i den senaste läroplanen. Här talas det mycket mer om lärarens ansvar som subjektiv vägvisare. Det finns värden i vårt demokratibygge som är så fundamentala att de inte kan reduceras till allmänna debattfrågor. Vi kan inte alltid acceptera att en åsikt är lika god som en annan. Tanken på alla människors lika värde är det kanske allra tydligaste exemplet. Här skall läraren vara tydlig i sin guidning in i de demokratiska värderingar som är vårt samhälles grundval. Hur bra är den svenska skolan på det här? Variationen är förmodligen ganska stor. Vad gäller etiska frågor i allmänhet tror jag att lärare generellt känner sig mer hemma på teoretisk faktaförmedling än på att behöva ge sig in på något så osäkert som värderingar. När det gäller vägvisandet har det kanske många gånger varit enklare att gömma sig bakom något mer eller mindre inbillat objektivitetskrav, än att rakryggat stå upp och peka ut en riktning. VÄRDEGRUNDER OCH GRUNDVÄRDEN Läroplanen säger att skolan skall bygga på den etik (bestämd form singularis) "som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism". Det handlar alltså inte om två "etiker" utan om en och samma. Innehållsmässigt finns det ingen skillnad däremot anger man att det finns olika inspirationskällor för (och förvaltare av) denna etik. Det fantastiska med vårt demokratibygge och den människosyn som skall råda och förmedlas i dess skola, är att man kan komma fram till den utifrån ett otal olika inspirationsgrunder religiösa, filosofiska, politiska, humanistiska... eller vanligt sunt förnuft! Olika värdegrunder har lett fram till samma grundvärden! Visst finns det stora skillnader mellan kristen tradition och västerländsk humanism om man tittar på hela innehållet i dessa lärosystem. Men om man enbart ser till innehållet i den etik som dessa filosofiska system representerar hittar man inga skillnader. Läroplanens fem exempel beskriver människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med de svaga och utsatta etiska värderingar som båda dessa värdesystem formulerat och som vi alla kan omfatta utan att för den skull varken behöva kalla oss kristna eller västerlänningar. Det var just i förberedelsearbetet inför LpO 94 som denna stora och tämligen unika genomgång gjordes av vad som är våra grundvärden och vilka olika ursprung de har. Upptäckten att kristen etik och västerländsk humanism till sitt innehåll sammanfaller, har på ett avgörande sätt underlättat (och förmodligen t o m utgjort en förutsättning för) att vi kan använda begreppet "gemensamma värden" i våra styrdokument och skoldebatter. Denna grundläggande samsyn måste vi vara rädda om. När vi kommer till tolkningar och praktiska tillämpningar lär det likväl finnas olika åsikter så det räcker. Vad har då detta resonemang med IT i skolan att göra? Förmodligen väldigt mycket. Istället för att vilset famla runt i vårt sökande efter den nya ITetiken, är det naturligtvis till dessa grundläggande värden vi skall vända oss. Etiska problem som dyker upp i t ex Internetanvändningens spår skall betraktas, belysas och bedömas i förhållande till dessa grundvärden. Hur relaterar vi ett kränkande mejl till idén om individens integritet?

11 Hur förhåller sig en porrsida till tanken om jämställdhet? 11 Hur ser vi på en våldsförhärligande hemsida i relation till människolivets okränkbarhet? Svårare än så är det förmodligen inte. Eller rättare sagt så oerhört svårt är det. ATT GESTALTA OCH FÖRMEDLA Läroplanen innehåller många stora och vackra ord. Ibland låter de nästan som poesi. Somliga kan ibland uttrycka sig lite nedlåtande om detta faktum. Men läroplanens poetiska delar är faktiskt inte bara de vackraste. De är också de viktigaste. En av de vackraste meningarna är att skolan skall fostra till "rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande". En annan vacker formulering är att skolan skall "gestalta och förmedla" dessa värden. Att dessa värden skall förmedlas är formulerat som ett uppdrag för skolan. Dock sägs ingenting om de pedagogiska metoderna. Frågan om hur man bär sig åt återstår att besvara. Som jag ser det är det fyra faktorer som måste till för att rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande skall kunna förmedlas. Nämligen rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Det är här som det andra vackra ordet kommer in. Att gestalta. Orden skall gestaltas. Några andra förmedlingsmöjligheter finns inte. Genom gestaltning sker förmedling. Någon har sagt att etiska värderingar inte kan läras ut de kan bara läras in. Förmodligen gäller det alla andra kunskaper också. <

12 12 Internet har revolutionerat vårt informationsutbyte. Gamla sanningar har upphört att gälla och nya har formulerats. Eftersom så mycket information numera finns tillgänglig, har behovet av traditionell informationsförmedling minskat. Detta påverkar naturligtvis även nästa led, när information skall förädlas och omvandlas till kunskap. De elever som skall klara sig på 2000-talet måste kunna söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa information på ett sådant sätt att den utvecklas till denna kunskap. Här ingår förmågan till värdering och kritisk analys som en mycket viktig förutsättning. Att hjälpa eleverna att utveckla denna "fjärde basfärdighet" är en stor och spännande utmaning för den svenska lärarkåren. DEN FJÄRDE B DEN TREDJE REVOLUTIONEN Någon har sagt att mänskligheten har upplevt tre stora informationsteknologiska revolutioner som har varit textbaserade skriftspråket, boktryckarkonsten och Internet. Naturligtvis har vi också upplevt andra informationsrevolutioner som t ex radion, telefonen och TV:n, men dessa har i första hand baserats på ljud och bild. Det första kända skriftspråket utvecklades av sumererna i "landet mellan floderna" för lite mer än 5000 år sedan. Deras kilskrift innebar att de fick möjlighet att lagra kunskap utanför det mänskliga medvetandet. Kompetens behövde inte gå förlorad bara för att en kunnig människa dog. Skriftspråket betydde att man fick möjlighet att bevara och addera olika generationers färdigheter till varandra. Det är inte för inte som man kan konstatera att den mänskliga utvecklingens "takeoff" ligger i anslutning till denna upptäckt. När Gutenberg och hans medhjälpare för c:a 500 år sedan utvecklade boktryckarkonsten innebar detta i sin tur att möjligheten att sprida informationen fick en oerhörd skjuts framåt. Handskrivna böcker i all ära, men framställningskostnad och framställningstid gjorde dem till sällsynta och exklusiva produkter. När Internet blev allmän egendom i mitten av 90- talet blev det möjligt för oss att till en rimlig kostnad och måttlig kunskap göra vår lilla informationsbit tillgänglig för hela världen, samtidigt som vi själva kunde ta del av all den information som finns på nätet. Vi behöver inte längre ha egna tryckerier eller bokförlag bakom ryggen. Vårt informationsutbyte har accelererat i enorm omfattning. När skriftspråket uppfanns innebar det slutet för en hel yrkeskategori, nämligen berättarna. Det fanns i de flesta kulturer en form av muntlig tradition som var mycket långt driven. Säkerligen protesterade dessa berättare mot den nya tidens vindar som successivt skulle göra deras

13 13 SFÄRDIGHETEN memorerande överflödigt. Ekot av deras protester har dock för länge sedan klingat ut. Ingen av dem kunde ju skriva ner sina kritiska synpunkter. När boktryckarkonsten utvecklades innebar det att ett stort antal munkar fick uppsöka arbetsförmedlingen. Det manuella skrivandet, som hade varit deras speciella kompetens, efterfrågades inte längre. Ny teknik gjorde i ett ögonblick deras kunskap inaktuell. Deras långt drivna hantverksskicklighet hade spelat ut sin roll. IT-utvecklingen har haft liknande konsekvenser. Det bästa exemplet är förmodligen de engelska typograferna. När datorerna aviserade att de avsåg att göra typograferna utan arbete gick engelska typografförbundet i strejk. Här skulle man minsann solidariskt visa att man inte ställde upp på dylika nymodigheter. Idag har datorerna tagit över tidningsproduktionen. Det finns inga typografer kvar i England. Dock finns fackföreningen kvar. Den lär fortfarande vara i strejk! Om Internets betydelse kan jämföras med kilskriften och boktryckarkonsten är det naturligtvis ett dramatiskt skede vi just nu genomlever. Att som lärare, d v s informationsteknolog, få uppleva att det man dagligen sysslar med just nu genomgår sin största förändring sedan Gutenberg kan onekligen upplevas som en aning omtumlande. Inför allt detta nya finns det två förhållningssätt. Antingen ser man utvecklingen som ett hot eller som en möjlighet. Antingen lär man sig att använda den nya tekniken eller också går man i strejk. Historien visar oss vilken väg som har varit och förmodligen är mest framkomlig. Ser man inte det får man väl besöka något av det engelska typografförbundets strejkmöten. FÖRÄNDRINGAR, FÖRBÄTTRINGAR OCH FÖRSÄMRINGAR Förändring är ett värdeneutralt ord. Däremot kan förändringen leda till det positiva ordet förbättring eller till det negativa ordet försämring. När

14 14 man står inför ett förändringsbeslut måste man därför försöka tänka sig in i vart denna förändring leder. Bedömer man att den leder till förbättringar bör den få vårt stöd. Befarar man att den leder till försämringar är det vår demokratiska plikt att försöka stoppa förändringen. Folkomröstningen i EU-frågan är ett tydligt exempel. Svenska folket tvingades använda all sin fantasi för att försöka se in i framtiden och bedöma konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i unionen. Plus- och minusargument lades i vågskålarna. Analyser begrundades och värderades. Ljusblå visioner ifrågasattes och skräckscenarier fick sina motbilder. Så småningom var vi redo att gå till valurnorna. De som trodde att medlemskapet skulle leda till förbättringar röstade ja. De som bedömde att det skulle leda till försämringar anslöt sig till nejsidan. Inom skolans värld fattas det en stor mängd beslut. På skola efter skola. På konferens efter konferens. I personalgrupp efter personalgrupp. Diskussionens vågor går höga. Lärare är debattglada och debattskickliga individer. Bekymrat lägger vi pannan i djupa veck och försöker bedöma kvaliteten på alla de argument som används. Framtidsscenarier målas upp. Förnyare ställs mot traditionalister. Utvecklare mot bevarare. Visionärerna mot de i vardagen förankrade. Utbildningsideologier ställs mot varandra. Idéer om framtidens skola konfronteras. Så småningom är man redo för beslut. Problemet är att mycket få av dessa beslutssituationer liknar EU-omröstningen. Tvärtom är det så att en stor del av dessa beslut är direkt onödiga. Rätten att besluta ligger helt enkelt inte på skolenhetens nivå. Man är inte ens ombedd att ha en åsikt. Uppgiften är att verkställa. Man sitter till exempel i ett stort antal personalrum och beslutar om huruvida man skall säga ja eller nej till samhällsutvecklingen. Man funderar över om man skall hänga med eller bromsa. Det man glömmer är att inte ens på central politisk nivå kan man göra så mycket åt den samhällsförändring som bl a den tekniska utvecklingen driver fram. Att sitta på en enskild skola och besluta i dessa frågor är slöseri med tid och kraft. Ännu mer tid använder man åt att diskutera hur den framtida skolan skall se ut. Man debatterar, begrundar, analyserar, diskuterar och grälar kring olika utvecklingsidéer och deras eventuella genomförande. De som bedömer att förändringarna skall innebära förbättringar röstar ja. De som befarar försämringar röstar nej. Problemet är att det man egentligen diskuterar är om man skall ansluta sig eller inte till de politiska beslut om skolan som riksdagen i blocköverskridande enighet antog redan Som om det vore en uppgift för varje skola. Som om den rätten låg på vars och ens privata nivå. Det är inte bara slöseri med tid och kraft. Det är dessutom en aning patetiskt.

15 DE ÅTTA S:EN Vi lever i en föränderlig tid. Mycket är annorlunda än det har varit. Om något fortfarande är sig likt kan man vara övertygad om att det är just detta som nu står på tur för förändringens vindar. Oavsett vilken samhällssektor man studerar ser man liknande tendenser. Känslan av uppbrott är påtaglig. Tiden är i rörelse och vi med den. Gamla sanningar upphör att gälla och nya formuleras. Att denna tidsanda sammanfaller med ett millennieskifte förstärker naturligtvis känslan av bokslut och nystart. Inom skolans värld är man van vid förändringskrav. Kanske t o m lite för van. Det finns lärare som utvecklat både resistens och immunitet mot nyordningar. Detta beror förmodligen på att många förändringsförsök har iscensatts av klåfingriga skolbyråkrater eller möjligen nyvalda skolpolitiker som haft behov av att profilera sig. Så är inte fallet den här gången. Nu står vi inför helt andra förnyelsekrav som i första hand ställs och formuleras av samhällsutvecklingen i sig. Samhällsförändringen går numera så fort att varken läroplaner, skolverk eller utbildningsdepartement hinner med att formulera om sig. Vad visste t ex LpO 94 om Internet? Med en traditionell undervisning kan våra elever bli mycket lämpade att leva i 1900-talets samhälle. Problemet är att dom inte tänker göra det. Våra elever har aviserat sin avsikt att leva och verka i ett helt annat millennium. Det innebär att inte ens om vi lyckas förmedla alla kunskaper vi har, så räcker det för deras framtida behov. De måste helt enkelt kunna mer, bättre och annat än vad vi kan. Detta innebär i sin tur att det är mycket viktigt att våra elever lär sig att söka och samla, sålla och sovra, sortera och strukturera, systematisera och sammanställa framtidens information på ett sådant sätt att den omvandlas till denna nödvändiga kunskap. Dessa åtta S är så viktiga att de måste börja betraktas som den fjärde basfärdigheten och därmed viktas lika med de tre traditionella läsa, skriva och räkna. Att ha lärt sig hur man lär sig är den kunskap som hjälper våra elever till anpassning i en föränderlig värd. En förmåga som gör dem rustade att möta den nya tidens förväntningar och som inte åldras i samma takt som mycket annat. Framtidens samhälle kallas omväxlande för informationssamhälle och kunskapssamhälle. Därav skall man inte dra slutsatsen att detta är två synonyma begrepp. Endast när informationen får bearbetas av det mänskliga medvetandet kan den omvandlas till kunskap. Skall sedan denna kunskap bli användbar i betydelsen att den hjälper mig att fatta kloka beslut, måste den i sin tur relateras och kopplas till hela min arsenal av sociala, emotionella och etiska referenser. Att bistå eleverna vid utvecklandet av denna mycket sublima förmåga, är utan tvekan en av läraryrkets allra svåraste, viktigaste och kanske roligaste utmaningar. Omsätter man denna slutsats till praktisk konsekvens, innebär det naturligtvis att de som har problem att tillägna sig de åtta S:ens färdigheter, måste få samma stöd som de som har problem med de tre andra baskompetenserna. Nya tankar måste tänkas. Nya prioriteringar måste göras. Bråttom är det dessutom. Tiden går numera så fort att när vi försöker att beskriva den så hamnar vi som regel i dåtid. 15

16 16 IT-GENERATIONEN I mitten av 90-talet hade jag en 11-åring som tillbringade mycket tid framför familjens dataskärm. NHL och andra CD-spel upptog hans intresse. Som föräldrar var vi något oroliga. Allt detta sittande vid skärmen kunde väl knappast vara nyttigt. Datorn med sin slutna struktur erbjöd naturligtvis fantastiska och lärorika upplevelser, men var ändå en isolerad värld. Risken fanns väl att grabben skulle bli fullständigt asocial. Fyra år senare har man en ny 11-åring som sitter vid samma skärm. Nu är det chattandet och e- postandet som upptar intresset. På ett mycket påtagligt sätt har datorn bytt karaktär från att ha varit en symbol för det slutna rummet till att bli hemmets dörr ut mot världen och verkligheten. Dess inåtvända låtsasvärld har ersatts av öppenhet, kommunikation och verklighet. En dator är något helt annat idag än vad den var Hur snabbt denna förändring har gått illustreras med stor och förmodligen oavsiktlig tydlighet av forskningsöversikten "Informationstekniken i skolan" som sammanställts på uppdrag av Skolverket. Efter en bra och ambitiös genomgång av ett stort antal forskningsrapporter kring hur IT förändrat skolan kommer man fram till följande slutsats: "Man kan tycka att många visioner som finns om skolan i informationssamhället tenderar att fokusera på skolans roll som organisatör av kunskapsinhämtande. Skolans betydelse för social och emotionell utveckling finns inte med givetvis för att det är synnerligen oklart om informationsteknologin har något som helst att erbjuda på dessa områden." För mig kändes denna slutsats tveksam. Jag kontrollerade utgivningsåret än en gång och fann att det verkligen var Dock skall ingen skugga falla över författaren som gjort ett utmärkt arbete. Problemet är att han har utgått från forskningsrapporter som har några år på nacken och därför baseras på en tidigare generation datorer och därmed på en föråldrad syn på dataanvändande. Rapporten har naturligtvis historiskt intresse, men som beskrivning av datorns roll, position och möjligheter i dagens skola och som underlag för debatt och slutsatser är den överspelad redan innan den kom ut. En dator som är sammankopplad med världen (d v s Internetansluten) är nämligen något helt annat än en dator som inte är det. Man kan inte utan vidare jämföra brödrostens möjligheter och användningsområden med jetplanets. I motsats till rapporten hävdar jag att den nya generationens datorer har en mycket stor potential just när man arbetar med den sociala och emotionella delen av elevernas personlighetsutveckling. När det gäller ren faktainhämtning är boken fortfarande svårslagen. Värdet av de olika slutna träningsprogram som dominerade dataanvändandet under det tidiga 90-talet kan säkert ifrågasättas. Medan boken och den förra generationens datorer är hänvisade till sin egen slutna värld av tecken och symboler, är den nya datorn öppen för intryck, åsikter, attityder, värderingar, slutsatser och kommunikation i en ständigt föränderlig och överväldigande omfattning. Här finns åsikter att stångas mot, värderingar att grubbla över, stimulerande subjektivitet och positiva provokationer, attityder att förfäras över och reagera mot. Här kan man vandra omkring på det etiska marknadstorget och försöka lära sig att sålla och sovra i det till synes oändliga utbudet, här finns möjlig-

17 heterna till samtal och kommunikation med andra kulturer och livsmönster. Kort sagt vill vi ta skolans mångfacetterade uppgift på allvar att inte bara vara kunskapsförmedlare, utan också ta ansvar för individens sociala mognad, etiska medvetenhet och emotionella utveckling då erbjuder oss den nya tekniken ett alldeles lysande verktyg. Som jag ser det är datorns användbarhet när det gäller dessa områden kraftigt underskattad och i många avseenden ännu oupptäckt. Kanske är det just inom dessa sektorer som den nya tekniken har sin största, outnyttjade utvecklingspotential. Kanske är det just i arbetet med värderingsfrågor av t ex etisk och politisk art som Internet visar sin allra starkaste sida och är allra mest överlägsen andra informationskällor. Kanske törs jag till och med sticka ut hakan och säga att det är i arbetet med dessa frågor som man hittar ett av de allra starkaste motiven för Internet i skolan. < 17 EXEMPLET ESTONIA Enligt Nationalencyklopedin är Estonia det latinska namnet på Estland i och för sig en korrekt upplysning men fartygskatastrofen är obekant för detta uppslagsverk. Detta är dock inte så förvånande, eftersom katastrofen inträffade 1994 och encyklopedins första delar är betydligt äldre. På Internet får jag inte bara reda på fakta i ärendet, utan kan även följa det politiska spelet via ministrars och partiledares uttalanden, jag kan läsa de olika kommissionernas rapporter, referensgruppens hela slutrapport, det tyska varvets försvarstal och jag kan via anhörigorganisationernas hemsidor följa deras laddade kamp för offrens bärgning. Här presenterar Internet sin tydliga överlägsenhet. Inte bara i aktualitet utan framför allt i den positiva subjektiviteten. Jag kommer rakt in i aktörernas eget material och kan ta del av deras smärta, passioner, viljeyttringar, avväganden och ideal. Subjektiviteten ger en emotionell närhet som fångar och berör. Materialet är inte silat genom objektivitetens svalkande filter. Jag kommer helt enkelt verkligheten mycket nära.

18 18 INTERNET - EN ETISK UT Internet innehåller material som vi tycker illa om. Inte mer än andra medier, inte nödvändigtvis grövre än andra medier, men närmare och mer lättåtkomligt. Bara en musklickning från en god och användbar sida kan vi hitta innehåll som kränker våra gemensamma värderingar. Porr, knark och nynazism är ofta nämnda exempel. Hur skall vi förhålla oss till allt detta? Vilka möjligheter finns till censur och filtrering? Vilka effekter ger dessa tekniska lösningar? Hur långt kan man nå med etiska regelsystem? Och den viktigaste frågan av alla hur utvecklar man den inre etiska medvetenheten hos våra barn och ungdomar? DET BRISTFÄLLIGA STAKETET Parken var ett populärt utflyktsmål för barngrupper från daghem och förskola. Det enda som bekymrade personalen var närheten till det strömmande vattendraget. De tvingades till stor vaksamhet och det fanns inte rum för ouppmärksamhet. Barnen upplystes via ett ständigt pågående förmaningstal om riskerna och om att de förväntades ta ansvar för sin egen säkerhet. Den dag staketet spikades upp till skydd för det hotande vattnet kändes det som en befrielse. Personalen kunde slappna av och de behövde inte längre oroligt följa varje steg som barnen tog. Behovet av förmaningar avtog och ansvaret för säkerheten överlämnades till staketet. När man utredde orsaken till olyckstillbudet fann man att staketet var mycket bristfälligt och hade ett flertal öppningar där barnen kunnat ta sig igenom. Den säkerhet som man invaggats i visade sig vara bedräglig och falsk. Man konstaterade att den bristfälliga konstruktionen snarare inneburit att staketet utgjort ett hinder för barnens säkerhet, eftersom dess förespeglingar om trygghet lett till passivitet och reducerat ansvarstagande hos både barn och vuxna. Några menade t o m att dess blotta förekomst stimulerat till att söka dess öppningar. Skuldfrågan debatterades länge och

19 19 MANING bollades mellan beslutsfattare, leverantörer, konstruktörer, entreprenörer och kontrollanter utan resultat. Man diskuterade även vilken reell grund staketet gett för övriga parters minskade ansvarstagande. I samband med Internets intåg i den svenska skolan har debattens vågor gått höga om dess mörka sidor. Den har pendlat mellan upprörda rop på censur till ett ganska aningslöst lättsinne. Vilken ståndpunkt man än intar tror jag att det är mycket viktigt att inse, att det inte finns några staket i form av censurprogram som kan erbjuda ett skydd som befriar oss från ansvar. Kanske är det så att staketen bara får oss att aningslöst luta oss tillbaka och inte ta det ansvar vi borde. Effekterna på lite längre sikt, när det gäller elevernas syn på sin egen roll i ansvarsfrågan, finns det också anledning att oroa sig för. Min tveksamhet till tekniska filter bygger inte i första hand på principer. Det som bekymrar mig är effekterna i ett längre perspektiv. Framför allt oroar jag mig för att de leder till passivitet och reducerat ansvarstagande. Vuxenvärldens ansvar för det uppväxande släktets etiska och sociala utveckling kan inte överlämnas åt tekniken. Etiska frågor har sällan tekniska lösningar som svar. Dessutom är det naturligtvis så att om vi utrustar våra barn med alltför många cykelhjälmar, knäskydd, flytvästar, fallskärmar, krockkuddar, kyskhetsbälten och allehanda skyddsnät så finns det en risk att vi glömmer att tala om för dem att livet är farligt. Våra goda avsikter kan leda till att vi flyttar skyddsansvaret från individen till säkerhetssystemen. Det kommer en dag då de skall lämna hemmets och skolans skyddande tillvaro. Utanför väntar en värld som i flera avseenden är ganska taggig. Möter de denna utan att ha utvecklat den nödvändiga beredskapen och medvetenheten riskerar de att vara mycket sårbara. Frågan är inte vilka etiska filter vi kan installera i datorerna. Den handlar istället om vilka etiska filter vi kan installera i eleverna. DE TRE NIVÅERNA Det finns många idéer kring hur man skall hantera Internets mörka domäner. Om man försöker strukturera lösningsmodellerna kan man hitta tre nivåer. Nivå Noll handlar om tekniska filter. Man förespråkar installation av de censurprogram som marknaden tillhandahåller. Förhoppningen är att

20 20 dessa digitala barnvakter skall kunna hindra oönskat material från att dyka upp på skärmen. Mot detta kan man anföra ett antal tveksamheter. För det första är dessa skyddsnät oerhört grovmaskiga. De ger falska illusioner av säkerhet. Det går inte att förneka att blotta förekomsten av staket även stimulerar till att försöka klättra över. För det andra är det en delikat fråga vem som skall ha rätten att avgöra vad som skall bromsas och vad som skall släppas igenom. Det skulle krävas en tillståndsmyndighet med extraordinära befogenheter och fullkomligt gigantiska personella resurser. Min viktigaste invändning är att man förskjuter ansvaret från människan till de tekniska systemen. Det är därför jag använder beteckningen Nivå Noll. Den avkräver varken lärare eller elever något som helst eget ansvar eller eget etiskt förhållningssätt. Nivå Ett handlar om etiska regler. Det är den metod som de flesta skolor i Sverige använder. Med likalydande formuleringar har man punktat ner de begränsningar av Internetanvändningen som man tycker är etiskt befogade. Mot detta kan invändas att man inte skapar god etik med hjälp av regler. Dock kan man uttrycka en god etik med hjälp av regler. Ett regelsystem som är sunt och väl förankrat kan vara en metod bland många att ge den vuxenguidning som så ofta efterlyses. Inte den enda metoden, inte den allena saliggörande metoden men en metod bland flera. Man sköter sitt vägledningsuppdrag på ett ganska tveksamt sätt om man dyker upp och börjar peka först när någon gått vilse. Det som möjligen kan förvåna är att många av dessa regelsamlingar är duktiga på att peka ut dikena, men är betydligt svagare på att visa vägen. Kanske skulle vi lyckas bättre om vi istället använde termen användarpolicy. Då associerar man inte lika mycket till lagar och förbud. En policy är inte lika fixerad vid ordet inte. Den handlar i första hand om vad man bör göra och inte om vad man bör undvika. Nivå Två handlar om att utveckla det personliga etiska ansvaret. Att se till att den etik som ligger bakom regelsystemen landar i sinnet hos varje enskild individ. Att den förankras i både intellekt och känsla. Att man lär sig att avstå trots att det finns möjlig tillgång. Att man lär sig att sålla och sovra. Att man utvecklar sin medvetenhet så att man inte fångas och absorberas av alla de destruktiva attityder som finns i det mediala flödet. Oavsett hur man förhåller sig till de första nivåerna, så tror jag att det finns en stor enighet om att det är till Nivå Två vi vill nå. Frågan om hur man praktiskt bär sig åt återstår dock att besvara. På den punkten är det alldeles för tyst. Här måste nya idéer tänkas och nya metoder prövas. Helt klart är dock att hit kommer man inte med hjälp av tekniska filter. Här krävs levande människor i barn och ungdomars närhet som vågar vara tydliga och som har tid att samtala för att sedan samtala och därefter återigen samtala. ISOLERING ELLER VACCINERING Utvecklingen har gått mycket fort. Våra barn och ungdomar utsätts idag för ett enormt medialt utbud. Det handlar om många olika kanaler varav Internet bara är en. Oron inför konsekvenserna av dessa företeelser är begriplig och motiverad. Lusten att dra i nödbromsen för att få tid att reflektera finns nog hos de flesta av oss. Vi oroas kanske inte i första hand över faktamängden, utan över alla de värderingar, åsikter,

STIG ROLAND RASK. < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan >

STIG ROLAND RASK. < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan > MED ELLER UTAN FILTER? < personliga funderingar kring etiken, pedagogiken, källkritiken och vuxenrollen när internet kommer till skolan > STIG ROLAND RASK KK-STIFTELSENS

Läs mer

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion

Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion Stockholms universitet Sara Bengtsson Institutionen för Socialt Arbete 1999-07-05 Etik i socialt arbete, 5 p Sommarkurs 1999 Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion 1. INLEDNING 2 1.1

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en

Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Gratis är gott. Eftersmaken är sur.

Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Gratis är gott. Eftersmaken är sur. Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumentet som förts fram

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information. Granska informationen Bearbeta informationen. Presentera ny kunskap INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

Säkerhet vid bad med barngrupp

Säkerhet vid bad med barngrupp Säkerhet vid bad med barngrupp Ta med till badet! Bada ofta och säkert Att bada är bra för barns utveckling. Det ger inte bara nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter, det är också

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV

NUMEROLOGISKT NYHETSBREV NUMEROLOGISKT NYHETSBREV Nr 11, november 2014 November är en Numerologisk 9månad i ett Numerologist 7år. "En utmanande månad med avslut och bokslut med möjlighet att vända mörker till ljus". Hej Bästa

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se

Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Yoga är för alla. Published on 4 October, 2012, by Malin Berghagen, www.mamitasthlm.se Igår fick jag ett samtal från SVT Debatt för de ska idag ha ett program om Yoga. Skälet är att Östermalmsskolan har

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27.

ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. ABF Gotlands policy för användande av sociala medier Antagna vid styrelsemöte 2012-09-27. Bakgrund Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för såväl privatpersoner som företag

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Visste du att? Elever har rättigheter!

Visste du att? Elever har rättigheter! Visste du att? Elever har rättigheter! Index Vad är det här? Foldern Visste du att? Elever har rättigheter! försöker på ett kort och begripligt vis engagera dig i frågor som berör elevers rättigheter.

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

IT policy för elever vid

IT policy för elever vid IT policy för elever vid 2008/2009 Anvisningar för att få använda datorerna på skolan 1. Det är tillåtet att surfa på Internet när jag besöker sidor som har anknytning till skolarbetet. Förklaring: Att

Läs mer

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är.

Inledning. Några ord som kan vara bra att veta vad det är. Sociala medier Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer