Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion

Transkript

1 Stockholms universitet Sara Bengtsson Institutionen för Socialt Arbete Etik i socialt arbete, 5 p Sommarkurs 1999 Internet i skolan: censur eller inte? En etisk diskussion 1. INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE INTERNET OCH OBJEKTIVITET INTERNET OCH OÖNSKAD INFORMATION SYFTET MED UPPSATSEN FRÅGESTÄLLNING METOD 2 2. ETIK I SKOLAN HUMANISMEN MÄNNISKAN HAR ETT MEDFÖTT JAG OCH DETTA ÄR GOTT MÄNNISKAN HAR ETT FÖRNUFT INTERNET, ETIK OCH EGET ANSVAR 3 3. INTERNET MÖJLIGHETER OCH PROBLEM MÖJLIGHETER MED INTERNET PROBLEM MED INTERNET 4 4. CENSUR MÖJLIGHETER OCH PROBLEM MÖJLIGHETER MED CENSUR PÅ INTERNET PROBLEM MED CENSUR PÅ INTERNET CENSUR, ETIK OCH DEMOKRATI CENSUR OCH ELEVSYN TEKNISKA PROBLEM MED CENSURPROGRAM 6 5. AVSLUTANDE FUNDERINGAR 7 1

2 1. Inledning Om uppsatsens syfte, frågeställning och metod. 1.1 Bakgrund och syfte Internet är på väg att bli en integrerad del av den svenska skolan, på gott och ont. Detta innebär ett orosmoment för ett flertal personer med anknytning till skolan. Många lärare är osäkra på att klara av teknikaliteten kring datoranvändandet samt oroas för att själva bli överflödiga. Föräldrarna oroas över att deras barn skall utsättas för oönskad information Internet och objektivitet En vanlig åsikt bland lärare är att de gamla skolböckerna med sin objektivitet är överlägsna Internet, som kan upplevas som en osäker informationskälla. Men är läroböcker objektiva? När läroböckerna skrevs gjordes ett (objektivt) urval av vilka fakta som presenteras och på vilket sätt detta skall ske. När böckerna beställdes till skolan gjordes ett (objektivt) urval av vilka böcker som anses stämma bäst överens med skolans läroplan. Vem är det som bör bestämma vilka böcker som skall användas? Föräldrar? Lärare? Rektor? Politiker? Regeringen? Ofta hålls eleverna utanför möjligheten att själva påverka vilken information som skall användas i undervisningen. Har skolan verkligen rätt att begränsa informationen till eleverna? Internet och oönskad information Elevernas föräldrar har andra skäl till oro. Tänk om deras barn på skoltid surfar in på porrsajter eller nazistsidor och andra obehagligheter? En lösning för att undvika detta är att installera sk censurprogram i datorerna. Dessa sållar ganska effektivt bort sidor man inte vill att barnen skall se Syftet med uppsatsen Frågan är om vi skall censurera Internet i skolan. Syftet med denna uppsats är att diskutera argument för och emot censur ur ett allmänetiskt och demokratiskt perspektiv. Jag har genom denna diskussion försökt att finna samt pröva hållbarheten på argument och antaganden för och emot min egen ståndpunkt. 1.2 Frågeställningar De frågor jag söker diskutera i uppsatsen är följande: Bör Internet i skolan censureras? Vem har rätt att avgöra vilken information som är ofarlig? Vilka konsekvenser får censuren för elevernas utveckling? Vilka konsekvenser får censuren på vårt demokratiska samhälle? 1.3 Metod Denna uppsats gör på intet sätt anspråk på att vara vetenskapligt underbyggd, utan är enbart en diskussion av problemet med Internet i skolan och hur den kan lösas. Materialinsamlingen har skett genom att jag läst litteratur inom området, deltagit i diskussioner på Internet samt under längre tid dryftat problemet med både elever, föräldrar och lärare. 2

3 2. Etik i skolan Läroplanen för grundskolan och gymnasiet säger att skolan skall förmedla den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. Innehållsmässigt finns ingen skillnad mellan dess: de förmedlar samma etik. Däremot finns olika förvaltare av och inspirationskällor för den etik som skall förmedlas. De grundläggande värden som nämns i läroplanen är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. 2.1 Humanismen Håkan Thorsén beskriver humanismen ingående i sin bok Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik (1997). Det jag finner särskilt viktigt i relation till uppsatsens ämne är följande: Människan har ett medfött jag och detta är gott Ett av människans basbehov är enligt Maslow självförverkligandebehovet 1. Detta är ett behov av att få utveckla sina egna talanger, inrikta sitt liv för andras väl, söka en djupare förståelse av det mänskliga livet etc Människan har ett förnuft Med förnuft menas människans förmåga att formulera målsättningar och att finna medel för att uppnå dessa. Människan kan genom detta förnuft styra sitt liv och ta sig igenom svårigheter och konflikter. Genom att upplysa människan om olika alternativ kan hon få ett utvidgat och bättre beslutsunderlag för sina val Internet, etik och eget ansvar Internet, med sin närhet till allehanda odemokratiska företeelser, utmanar vår etik och är samtidigt ett verktyg för att komma i kontakt med olika värderingar, attityder och åsikter. I regeringens skrivelse Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan står att skolan måste diskutera och förhålla sig till värdegrundsfrågorna samt analysera och diskutera material på Internet med eleverna. Vidare står att: Eleverna måste i skolan få hjälp att utveckla en etisk grundsyn, en inre kompass, som gör att de själva kan ifrågasätta och ta ställning till vad de ser grundat på fakta och grundläggande demokratiska värderingar. 3 Vidare talar man i skrivelsen om elevernas personliga ansvar för de handlingar de utför på Internet. Det betonas att de handlingar som är kriminella är ett brott även när de begås på Internet, och den som utför en sådan handling kommer att svara för det på samma sätt som om de begåtts utanför nätet 4. Att ha ett eget ansvar innebär dels förpliktelser och krav, men är också det som gör oss till fria självständiga individer. Att frånta någon det egna ansvaret kan samtidigt vara att beröva personen en bit av sitt människovärde Internet möjligheter och problem Internet är en företeelse som innebär ett flertal fördelar och möjligheter för undervisningen i skolan. Dock följer en del problem med dessa fördelar. Dessa problem kan vara av teknisk art men den typen av problem kommer jag inte att gå in närmare på. 1 Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, (1997) kap 3 2 Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, (1997) kap 3 3 Regeringen, Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan, (1997/98:176) kap 3 4 Regeringen, Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan, (1997/98:176) kap Jakob Carlander, Vardagsetik i psykiatrin, Människosyn i praktiken,

4 3.1 Möjligheter med Internet Internet kan liknas vid ett samhälle med så lite censur som möjligt: alla har lika rätt att yttra sig. Detta stämmer väl överens med grundläggande demokratiska värden såsom yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Tack vare Internet kan vem som helst bli publicerad och läst. Genom denna demokratiska uppbyggnad medverkar Internet till att även det odemokratiska och oetiska blir synligt och således möjligt att analysera och angripa. Internet ger eleven möjlighet att hämta material från olika källor och få insikt om att det finns många sätt att betrakta och beskriva samma sak. Om undervisningen på detta sätt kan belysa flera perspektiv har den vunnit i kvalitet. Eleven får en djupare förståelse, eftersom den vunna insikten motsvarar verklighetens konflikter på ett bättre sätt. I och med detta får eleven dessutom en bättre grund att stå på vad gäller egna beslut och värderingar. Eleven lär sig även ta ställning till material som kan ha tvivelaktigt värde eller strida mot skolans och samhällets demokratiska värderingar 6. Lärarens roll är viktig i arbetet med att vägleda eleverna på Internet. Eleverna skall lära sig hur man använder informationsflödet och hur man lär sig tolka det. Ett kritiskt förhållningssätt bör utvecklas, vilket innebär att eleverna ständigt bär med sig följande frågor 7 : Vem står bakom informationen? Vilket kan avsändarens syfte med informationen vara? Hur kan man veta att uppgifterna är riktiga och aktuella? I de fall lärare och andra vuxna finns tillhands för att diskutera ovanstående frågor och samtala med eleverna om de etiska och demokratiska perspektiven på det som finns på Internet ser jag en tydlig pedagogisk och etisk vinst för både elever, lärare och samhället i stort. 3.2 Problem med Internet Som nämndes i inledningen finns ett flertal problem med Internet. Ett av dem kan vara närheten till odemokratiska, skadliga och förnedrande företeelser. I många fall reagerar omvärlden annorlunda mot företeelser på nätet än vad de gör mot samma företeelser i verkligheten. Ett exempel på detta är porr: det som är okej i tidningskioskens hylla är oacceptabelt på nätet. På samma sätt finns tendenser åt motsatt håll: ibland accepteras mycket på nätet som annars regleras genom t.ex. åldersgränser (våld etc). Detta blir ett problem, dels för att det försvårar en saklig diskussion kring Internet som företeelse, dels för att det ger ungdomar otydliga signaler för vad som är accepterat och inte, samt var det är accepterat. Det kan tänkas att Internet överträffar TV:n i genomslagskraft, just för att det inte finns någon myndighet som sållar informationen för att skydda dem som skulle kunna påverkas negativt. Utan vägledning riskerar man att skadas. Problemet är bara att det som finns på nätet finns också i verkligheten. 4. Censur möjligheter och problem En lösning på problemen med Internet kan vara de censurprogram som nämndes i inledningen. Dessa program har fördelar men även ett flertal nackdelar. Förutom de rent tekniska nackdelarna finns det kanske även etiska och demokratiska problem. 6 Regeringen, Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan, (1997/98:176) kap Matts Dahlkvist, europa@sök, (1998), s 24 4

5 4.1 Möjligheter med censur på Internet Som nämndes i inledningen finns olika typer av censurprogram. Dessa filter arbetar på ett effektivt sätt och sållar bort sidor som innehåller det man valt att betrakta som farligt, förbjudet eller omoraliskt. Jag tror att vi alla kan vara överens om att små barn inte har samma möjligheter att hantera information och intryck som äldre barn, ungdomar och vuxna. I dessa fall kan censurprogram vara till stor hjälp för oroliga föräldrar. Ordfilter är en typ av program som sållar bort sidor med ord man valt som farliga. Om man skriver in ordet sex, som är det vanligaste sökordet på nätet, så sållas eventuella porrsidor bort. På samma sätt kan man programmera filtret till att sålla bort sidor med nazistiska eller andra odemokratiska budskap. Det finns även en typ av bildfilter som sållar bort sidor med mycket bar hud, som t.ex. porrsidor. Det kan dessutom finnas en risk för att exponeringen av våld, porr och andra företeelser på nätet bidrar till att påverkbara personer genom sk social smitta 8 tar efter det de ser. Många anser att censurprogram är nödvändiga i skolmiljö för att förhindra att detta uppstår. 4.2 Problem med censur på Internet. Vid censur på Internet, såväl som vid censur av annat i samhället, uppstår ett flertal problem av oetisk och odemokratisk karaktär. Detta kan man även koppla till den kunskap- och elevsyn man bör ha i skolan. Utöver detta uppstår en del problem av teknisk karaktär vid användning av ovan beskrivna censurprogram Censur, etik och demokrati Det man eftersträvar i skolan i termer av etisk medvetenhet och hög moral (se avsnitt 2, Etik i skolan ) kommer genom kontinuerliga diskussioner om företeelser i verkligheten och på Internet. Censur i sig ger inte någon form av etisk medvetenhet då individen helt fråntas möjligheten att söka upp, reflektera över samt ta ställning till den information som kan vara föremål för etiska diskussioner. Viktigt att poängtera i detta sammanhang är att information inte är lika med kunskap, men utan information är kunskap omöjlig. Ett välkänt men underskattat och bortglömt faktum är att allt som finns på nätet redan existerar i verkligheten. Det kommer inte att försvinna bara för att vi censurerar bort det från en viss typ av media. De företeelser som kan bli föremål för censur är i de flesta fall redan reglerat i lagen (t.ex. hets mot folkgrupp) och är således redan brottsligt. En särskild lag eller censur borde därför inte behövas. Ett annat välkänt men underskattat faktum är att förbud och kontroll ofta får motsatt effekt. I regeringsskrivelsen Lärandets verktyg ifrågasätt om det är meningsfullt att filtrera bort oönskad information från Internet på skolor av just denna anledning. Något som ibland anförs som argument för censur på Internet i skolsammanhang är det faktum att skolbibliotek inte har porrtidningar i hyllorna. Varför skulle då skolan tillhandahålla porr via Internet? Jag anser att ett urval av god litteratur, som skolbibliotek i alla tider gjort, inte är samma sak som att genom filter hindra spridning av information. Att hindra spridning av information är lika med att tumma på yttrandefriheten, ett av våra viktigaste och mest grundläggande demokratiska värden. Om vi gör det kan vi inte längre kraftfullt protestera mot censur i andra länder, och det fria ordet väger till slut ganska lätt. Detta är en farlig väg att gå. 8 Dan Olweus, Mobbning i skolan, (1991), s 33 5

6 4.2.2 Censur och elevsyn I skolans etikdebatt diskuteras ofta vad som är skolarbete och elevens integritet i samband med IT och Internetanvändning i skolan. Många lärare resonerar kring datorer och Internet som fysiska företeelser: Det är ingen skillnad på ett skåp och ett konto på nätet, skolan har rätt att gå in i ett skåp. eller Det är viktigt att skilja på privat och skolarbete. Jag ställer mig tveksam till dessa resonemang. Eleverna kan spara sina arbeten i princip var som helst i världen. Man kan inte sätta fysiska gränser för vad som är skoldel och privat del av nätet. Att jämföra en mapp i en dator med ett skåp i skolan låter sig inte heller göras, då ett skåp kan innehålla föremål som kan fysiskt skada medmänniskor. En mapp i en dator kan inte göra detta. Här kommer elevens integritet in som en viktig del. Har skolan rätt att läsa elevens arbeten, privata brev och andra dokument som finns sparat på skoldatorn? Här uppstår ibland en kamp mellan skola och elev, som har sitt ursprung i elevens rätt till integritet och skolans önskan att kontrollera elevens verksamhet. Det resonemang jag givit exempel på ovan visar tydligt på vikten av reflektion över vilken elevsyn man har på skolan. Ingvar Nilsson beskriver i Skola i brytningstid tre olika synsätt 9 : 1. Människan är ansvarslös och ovillig till arbete. Hon måste därför kontrolleras, styras och hotas med straff. 2. Människan är en social varelse som motiveras av sociala behov och som får sin identitetskänsla genom relationer till andra. Hon är mottaglig för påverkan från omvärlden. 3. Människan är självförverkligande och vill styra sig själv mot de mål hon är engagerad i. Hon accepterar och söker ansvar. Människor som menar att skolan har rätt att gå in i elevers konton, att hindra dem från att skicka privata samt hindra deras sökning på Internet genom censur har förmodligen den syn på eleverna som beskrivs i punkt 1. Det är inte ovanligt att barn och ungdomar sorteras in i det facket. Värt att eftersträva är istället den människosyn om presenteras i punkt Tekniska problem med censurprogram Problemet med dessa effektiva filter är att de sållar bort en hel del annat, som både är ofarligt och som skulle kunna innehålla behövlig information för eleverna. När man i ett ordfilter förbjuder sökordet sex så sållas inte bara porrsidorna bort, utan även de sidor som berättar om skolans sex arbetslag eller elevrådets sex medlemmar. RFSL s hemsida skulle inte heller accepteras. Om istället ordet bröst skrivs in censureras sidor om bröstcancer, amning, träning av bröstmuskler etc också. Även bildfilter har sina nackdelar. Eftersom programmet inte bryr sig om det egentliga innehållet på bilden sållas andra bilder än porrbilder bort. En närbild på Göran Perssons ansikte liksom en bild på en gris skulle sållas bort tillsammans med porrbilderna. Som jag tidigare nämnt har filterprogram även nackdelen att de lockar ungdomar att försöka tränga igenom dem. Det är dessutom en ytterst svår fråga vad som skall tillåtas och vad som skall censureras bort, samt vilka personer som har rätt att besluta detta. Den största invändningen jag har mot censur är att man förskjuter ansvaret från människorna till de tekniska systemen. Varken lärare eller elever behöver ha något som helst eget ansvar eller eget etiskt förhållningssätt. 9 Ingvar Nilsson, Skola i brytningstid, (1995), kap 4 6

7 5. Avslutande funderingar När det gäller användningen av Internet i skolan är man inte hänvisad till censurprogram för att skydda eleverna. Man kan lösa problemet på andra sätt, som varken inskränker demokratin eller kränker elevens integritet. Ett sätt är att utforma etiska regler för Internetanvändningen på skolan. Detta är den vanligaste metoden och den som föreslås i regeringsskrivelsen Lärandets verktyg. Mot detta kan invändas att man inte skapar en god etik med hjälp av regler, vilket är helt riktigt. Däremot kan man uttrycka en god etik med hjälp av regler. Detta kan vara ett sätt bland flera att ge en del av den vuxenguidning som behövs. Ett annat sätt är att utveckla elevernas personliga etiska ansvar. Detta betyder att man måste se till att den etik som ligger bakom ett etiskt regelsystem är förankrat hos varje enskild elev och lärare både intellektuellt och emotionellt. Man lär sig avstå trots att tillgången finns. Man lär sig sålla. Man utvecklar sin medvetenhet så att man inte fångas av den destruktivitet som finns i media. För att uppnå detta krävs vuxna med en god människosyn, en god etik och en vilja att diskutera och samtala med eleverna. Lyckas man med detta kan man ge eleverna verktygen att själva installera sina egna etiska filter, inombords. Källförteckning: Litteratur: Håkan Thorsén, Omvårdnadsmodeller, människosyn, etik, (1997) Regeringen, Lärandets verktyg nationellt program för IT i skolan, (1997/98:176) Jakob Carlander, Vardagsetik i psykiatrin, Människosyn i praktiken, 1996 Matts Dahlkvist, europa@sök, (1998) Dan Olweus, Mobbning i skolan, (1991) Ingvar Nilsson, Skola i brytningstid, (1995) Andra källor: knut: 7