Drottningholmskolan KVALITETSARBETE Vårterminen 2014

Transkript

1 Drottningholmskolan KVALITETSARBETE Vårterminen

2 Innehåll Elevantal, klasser och personal Regelverk och styrdokument Värdegrund och värdegrundsarbete Trygghet och arbetsro Samarbete med hemmen Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Studie- och yrkesvägledning Elevhälsa Skolbibliotek Elevernas kunskapsutveckling Särskilt stöd IT i skolan Fritidshemmet Skolmat Skolgård Årstidsbundna traditioner och fester Miljöarbete Drottningholms slott Kompetensutveckling Skolhuset och expansion 2

3 Elevantal, klasser och personal Drottningholmskolan hade sex klasser detta läsår. Vid skolstarten var 92 elever inskrivna i skolan. Fördelning: förskoleklass (11), klass 1 (14), klass 2 (14), klass 3 (19), klass 4-5 (21) och klass 9 (13). Vid vårterminens slut var 92 elever inskrivna. Fördelning: förskoleklass (11), klass 1 (14), klass 2 (13), klass 3 (20), klass 4-5 (23) och klass 9 (12). Det fanns inga klasser för årskurserna 6-8. Drottningholmskolan har sex klasslärare samt flera ämneslärare som arbetar deltid. Fritidspedagogerna arbetar deltid. På detta sätt blir vi många vuxna runt barnen. Regelverk och styrdokument Drottningholmskolans grundläggande värden vilar på demokratins grund. Vi följer skollagen, Grundskoleförordningen och läroplan, Lgr 11, samt waldorfskolans kursplan En väg till frihet. Denna revideras just nu av Waldorfskolefederationen så att den ska vara uppdaterad mot den nationella läroplanen. En waldorfskola ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 3

4 Värdegrund och värdegrundsarbete Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar i skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolan ska gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan är icke konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Drottningholmskolan reviderar sin Likabehandlingsplan varje år. Vi har FN-flaggan som viktig symbol för att påminna oss om de mänskliga rättigheterna och att dessa måste hållas levande i arbetet med barnen. Ett genusarbete pågår ständigt. Vi är medvetna om att i undervisningen ge sådana bilder att alla känner frihet att finna sin egen identitet. Lärare och fritidspedagoger söker ständigt välja exempel som inte manifesterar gamla genusmönster. Trygghet och arbetsro Skolan arbetar för att det ska råda arbetsro i skolan. I de lägre klasserna varvas rörelse, kreativitet och lugna arbetsstunder under skoldagens lopp. Under skoltidens gång blir dessa arbetsstunder allt längre. Våra ordningsregler kallar vi trivselregler. De ska vara så självklara så att de är helt självklara för eleverna. Under vårterminen reviderade vi dem tillsammans med eleverna. Då förenklades de ytterligare, så här blev de: 4

5 För att alla ska trivas på skolan ska vi tänka på följande: Respekt Alla ska känna sig trygga. Inga kränkande kommentarer till varken vuxna eller elever. Man får inte filma eller fotografera personer på skolan utan att fråga dem om tillåtelse först. (påtalas för klass 4-9, inte aktuellt för de yngre barnen som inte använder mobiltelefoner på samma sätt). Arbetsro Räck upp handen om du vill säga något och var noga med att lyssna på dina skolkompisar. Håll rent Se till att städa upp efter dig. Varje år genomför vi en trivselundersökning genom att låta eleverna fylla i en enkät. Det gjorde vi under vårterminen. Enkäten utvärderades av kollegiet på återblicksdagarna i juni. Nästa skolår ska vi ha ett genomtänkt likabehandlingsarbete. Vid skolstarten ska alla elever på skolan ägna gott om tid för detta. 5

6 Samarbete med hemmen I alla klasser på skolan hålls minst två föräldramöten per termin. Skolan erbjuder ett utvecklingssamtal per termin för alla elever. Möten kring de elever som behöver särskilda stödinsatser sker med tätare intervaller. De olika ämneslärarna på skolan erbjuder också utvecklingssamtal med eleverna i klass 9. Klasslärarna informerar vårdnadshavarna kontinuerligt om vad klassen arbetar med, vad som är på gång och om något särskilt hänt eller ska hända. I de lägre klasserna sker detta vanligtvis med veckobrev via mejl, i de äldre klasserna mer sällan. Skolan har som målsättning att snabbt informera vårdnadshavarna om det varit något särskilt under skoldagen. Detta fungerar oftast bra även om det inte alltid är möjligt att få ut information samma dag. Tidigare i skolans historia fanns det en föräldraförening som senare lades ned på grund av dåligt intresse. Under höstterminen ville vi återuppväcka den. Vi kallade till ett möte för att starta en ny förening. Flera föräldrar kom och visade intresse för att gå samman i en förening. Det ordnades ett internetbaserat möte i början av det nya året, men det resulterade inte i någon föräldraförening. Vi vill få igång ett samarbete med den blivande föräldraföreningen. Vi har planerat in ett gemensamt föräldramöte för hela skolan den 8 september. Då hoppas vi att en föräldraförening kan börja arbeta. 6

7 Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Skolan arbetar kontinuerligt med att utvärdera den egna verksamheten. Tid sätts av på kollegiet, torsdagskonferensen, för att gå igenom elevers utveckling och resultat, aktiviteter som genomförs och åtgärder som satts in. Representant från fritidshemmet deltar. Protokollen från dessa möten mejlas ut till alla medarbetare, så att även de som inte haft möjlighet att delta, ska få del av det som beslutats och diskuterats. På onsdagar har fritidshemmet konferens, där rektor närvarar. Då utvärderas verksamheten och elevernas utveckling gås igenom. Där beslutas även om aktiviteter och åtgärder. Ekerö kommun genomför varje läsår en nöjdhetsundersökning (Pilen) i årskurserna 2, 5 och 9. Den redovisas sedan offentligt och representanter från barn- och utbildningskontoret besöker skolan för att utvärdera undersökningen. Sedan förra kvalitetsarbetet HT13 har samarbetet mellan skolan och fritidshemmet fördjupats och riktlinjer för hur samarbetet ska gå till har ställts upp. Nu har vi arbetslagsmöten två gånger per termin samt två gemensamma pedagogdagar. Samarbetsformerna med fritidshemmet är fortfarande ganska nya, de behöver värnas och vidareutvecklas. Det ska vi arbeta vidare på nästa skolår. 7

8 Kollegiet har uppmärksammat att alla lärare måste utvärdera sin undervisning regelbundet, även under pågående arbetsskede. Vi ska följa upp elevernas resultat på de nationella proven systematiskt. Dokumentation Alla elevers kunskapsutveckling dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtalen. Vårdnadshavare får ta del av elevens omdömen inför dessa samtal. Vid utvecklingssamtalen ser vi även till elevens sociala utveckling. För de elever som är i behov av särskilt stöd eller andra åtgärder upprättas en pedagogisk utredning och åtgärdsprogram som sedan kontinuerligt följs upp och utvärderas. Till alla elever upprättas en individuell utvecklingsplan, IUP, och skriftliga omdömen. Klassläraren dokumenterar klassens arbete och aktiviteter och skriver en läsårsberättelse som kommer föräldrar och skola till del i slutet av skolåret. Vid föräldramöten skrivs protokoll. Skolan ska se över alla blanketter för stödverksamhet och incidenter och börja införa de nya versionerna under höstterminen Rutiner för klagomål Under vårterminen har skolan tagit fram en blankett för klagomål som nu finns på skolans hemsida. Vi behöver arbeta fram tydligare policy när det gäller klagomål på skolans personal. Samråd, elevdemokrati och elevinflytande Sedan januari, detta skolår, har skolan ett elevråd som träffas regelbundet. Två elevrådsrepresentanter från varje klass (klass 9 har bett om att inte behöva vara med) ingår. Rektor deltar och leder mötet samt skriver minnesanteckningar som kommer både kollegiet och styrelsen tillhanda. Vi lyssnar mycket noga på vad elevrådet har för synpunkter och önskemål. Efter varje elevrådsmöte tas elevernas frågor upp på kollegiet och resulterar för det mesta i beslut. 8

9 Skolan har också ett miljöråd bestående av elevrepresentanter och skolans miljöansvariga lärare. Se avsnittet om miljöarbete. Alla klasser har avsatt tid, där representanterna från elevråd och miljöråd får rapportera från sina möten och ta upp frågor som skall föras vidare till dessa möten. Där ska de kunna ta upp frågor som rör undervisningen, det sociala samspelet i klassen och andra frågor som behöver lyftas. När eleverna i elevrådet blivit vana i sina roller kommer rektor att överlåta uppgifter till dem. Nästa skolår ska vi ha ett elevskyddsombud. Språkval Eleverna i klass ett har engelska på schemat, i klass två tillkommer tyska. Sedan har eleverna dessa språk i flera år framöver. Hittills ända fram till och med årskurs nio. Eleverna i klass 4-5 har valt språk till kommande läsår. De har fått välja på franska eller tyska. Skolans val Drottningholmskolan har eurytmi som skolans val. Eurytmi är ett ämne som finns i waldorfskolor. Elevens val Elevens val ska ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i något av de ordinarie skolämnena. Det sätts inga betyg i skolans val. Den som väljer vår skola har också valt ett pedagogiskt alternativ, waldorfpedagogik. Det innebär att eleven kommer att ha mer undervisning i de estetisk/praktiska skolämnena än vad som är reglerat i skollagen, och hos oss är elevens val integrerat i en del av undervisningen. Vi kommer att arbeta vidare för att i perioder schemalägga vissa val. Under vårterminen hade skolan en temavecka eftermiddagstid med elevens val. Eleverna i årskurs 1-5 fick välja en av fyra arbetsgrupper. De hade alla varit med om att lämna förslag till olika teman. Grupperna ägnade sig åt: hundar, gymnastik, naturvetenskap och drama. Många elever var intresserade av naturvetenskap så det blev två sådana grupper. Veckan med elevens val blev mycket uppskattad och vi vill göra något liknande nästa skolår. 9

10 Vi ska ha en eller två temaveckor med elevens val nästa skolår. Kanske ska vi ha ett gemensamt övergripande tema eller så gör vi om samma grupper som förra året. Vi får se och höra med elevrådet. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning ska i mångt och mycket integreras i skolan under hela skoltiden. Hos oss ser vi till att olika yrken presenteras genom berättandet i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 läggs stor vikt vid att ingående beskriva och även att till viss del prova på de gamla ursprungliga yrkena som smed, snickare, bonde, skräddare, ullberedare och andra yrken som funnits länge i mänsklighetens historia. I årskurs 4 tittar vi på vilka yrken som funnits i vår hembygd och i årskurs 5 träder sådana yrken som människorna hade under de gamla kulturerna fram. På samma sätt anknyter vi till olika i yrken i geografi- och historieundervisningen för de äldre klasserna. I samhällskunskapen ser vi på andra samhällsrelaterade yrken. I årskurs 8 och 9 blir studie- och yrkesvägledningen konkret för att hjälpa eleven att finna studier och yrke inför framtiden. Då får de lektioner som helt ägnar sig åt detta. De får information om olika yrken och utbildningar. De praktiserar på arbetsplatser, prao. Eleverna får skriva cv och jobbansökningar. De får enskilda samtal tillsammans med den pedagog som har ansvar för syo. Skolan ska upprätta en plan för hur vi ska arbeta med studie- och yrkesvägledning. Planen ska beskriva hur vi ska arbeta från klass ett till klass nio, med frågor som rör arbetsliv och studier. Planen ska beskriva hur dessa frågor ska integreras i ämnen som historia och samhällskunskap. Planen ska även beskriva hur studie- och yrkesvägledningen ska vara ett eget område där särskilda aktiviteter genomförs. Vi ska ha en pedagog som ansvarar för studie- och yrkesvägledningen. Skolsköterska och läkare Elevhälsa Skolan har i många år haft en skolsköterska som funnits på plats en gång i veckan. Hon har varit tjänstledig under detta skolår men kom tillbaka i mitten av vårterminen. 10

11 Varje läsår kommer vår skolläkare och har mottagning ett antal gånger. Han kom en gång per termin detta läsår. Kurator och psykolog Drottningholmskolan har en kurator som har telefontid en gång i veckan. Vid behov kommer kuratorn till skolan. Skolan har haft kontakt med en psykolog utifrån som kan kontaktas vid ytterligare behov. Åtgärd: Vi ska utvärdera samarbetet med vår skolkurator och se hur vi ska lägga upp arbetet nästa läsår. Specialpedagog Vi har en anställd specialpedagog på skolan som är kunnig i olika arbetssätt för att hjälpa barn med särskilda svårigheter. Vi har tillgång till Ekerö kommuns resursteam. Vi har konsulterat en läkepedagog för handledning till lärarna i de yngre klasserna. Alla har varit mycket nöjda med det. Vi fick statligt bidrag till ökade timmar för specialpedagog Elevhälsoteam När en elev mår dåligt och behöver stöd och hjälp, utöver det som berörd klasslärare kan ge, kallar rektor till ett möte med elevhälsoteamet. Vid ett elevhälsoteamsmöte närvarar förälder, elev (ibland är eleven närvarande en kort stund), klasslärare, rektor samt specialpedagog, skolsköterska, kurator eller psykolog. Vilka som träffas beror på elevens behov. Vanligtvis börjar arbetet med en mindre grupp som sedan utökas när man gemensamt kommit fram vad som är bäst för eleven. Mötet protokollförs och undertecknas av de som närvarat. Elev som står i fokus på kollegiets torsdagskonferens Kollegiets torsdagsmöten ägnar ofta en avsatt tid för att fördjupa sig i hur alla kan arbeta och stötta enskilda elever. Pedagogerna ägnar två tillfällen åt samma elev. Vid dessa avsatta tider händer det också att kollegiet samtalar runt de klasser skolan har. 11

12 Skolbibliotek Eleverna har tillgång till ett litet skolbibliotek med skönlitteratur, referenslitteratur och uppslagsverk. Skolans facklärare i svenska är vår bibliotekarie och hon anordnar bilioteksträffar där eleverna kan samtala om böcker de läst för att inspirera sina kamrater. Skolbiblioteket är bemannat vissa tider men eleverna kan också låna böcker i sällskap av sin klasslärare eller annan vuxen. De äldre barnen kan gå dit själva. Skolan har även ett mindre lärarbibliotek. När skolan i år sökte bidrag från Ekerö kommun till medel för ökad måluppfyllelse fick vi beviljat bidrag till skolbiblioteket. Vår bibliotekarie har gått en kompetenshöjande kurs. Hon kommer att köpa in bokserier med ljudenlig stavning för nybörjarläsare och för barn med dyslexi samt ljudböcker på både svenska och engelska. Nya barn- och ungdomsböcker, både fakta- och skönlitteratur kommer också att inköpas. Däribland böcker med läsförståelsematerial. Skolan har köpt en ny hylla till böcker ämnade för de yngsta barnen. Åtgärd: Biblioteket ska förnyas med allt som nämndes ovan! Sedan får vi utvärdera hur det blev. Det kommer att bli ett rejält lyft för skolan! 12

13 Elevernas kunskapsutveckling Klasskonferenser, åtgärdsprogram, IUP med skriftliga omdömen Varje termin hålls en klasskonferens för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Vid dessa närvarar klasslärare, specialpedagog och rektor, i möjligaste mån även de facklärare som undervisar i klassen. Dessa konferenser protokollförs och arkiveras. Här beslutas om pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och särskilt stöd. Varje lärare ansvarar för att dennes elever uppnår de uppsatta målen i Lgr 11. Behöver eleven stöd uppmärksammar läraren rektor och specialpedagog som arbetar fram åtgärder. Klassläraren skriver omdömen i årskurserna 1-3. Från årskurs 4 skriver även facklärarna individuella omdömen. Dessa omdömen ska vara vårdnadshavarna tillhanda inför ett av de utvecklingssamtal som hålls en gång per termin, i november och april. Vid dessa samtal träffas vårdnadshavare och klasslärare i de lägre årskurserna, ibland har eleven närvarat. I de äldre årskurserna närvarar eleven och dessutom håller berörda facklärare utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalen upprättar elev, förälder och lärare en individuell utvecklingsplan, IUP, för eleven. Vid utvecklingssamtalen i november nästa läsår ska alla elever vara närvarande. I de lägre klasserna kan eleven vara med i tio minuter och förälder fortsätta mötet tillsammans med klassläraren. Kollegiet ska anordna en mindre kurs för att säkerställa att alla pedagoger är medvetna om hur vi formulerar oss korrekt vid författandet av omdömen. Kunskapsbedömning, betyg Waldorfskolan är enligt Skollagen undantagen från att sätta betyg i klass 3 och 6. I klass 9 sätts betyg vid läsårets slut. Det kan vara bra att känna till att vi arbetar på ett annat sätt än de kommunala grundskolorna med inlärningen av svenska och räkning i de lägre klasserna. Om resultaten på de nationella proven för årskurs 3 inte är höga är orsaken denna. I årskurs 9 har våra elever goda resultat som är helt jämbördiga med andra skolor. Nationella prov, ämnesprov, redovisningar Nationella prov har genomförts i klass 3 och 9 under detta läsår. Skolan hade ingen klass för årskurs 6. Proven tog mycket tid i anspråk för både elever och lärare. 13

14 Ämnesprov hålls från och med årskurs 4 efter avslutat moment i de olika ämnena. Proven kan vara utformade på olika sätt, de kan göras i grupp, muntligt eller skriftligt. Många gånger ersätts provet av en muntlig eller skriftlig redovisning där eleven har möjlighet att på ett mer personligt sätt redogöra för vilken kunskap som inhämtats kring det aktuella temat. I de äldsta klasserna arbetas det mycket med PowerPoint-presentationer. Skolan vill vara flexibel och ha olika sätt och metoder att låta eleverna redovisa sina kunskaper på. Frånvaro Om eleven är sjuk eller av annan anledning inte kan komma till skolan meddelar vårdnadshavaren berörd lärare, genom sms eller telefonsamtal, senast samma morgon. Det är viktigt för skolan att veta att alla barn är på rätt plats under skoltid. Om ingen ansvarig för barnet har hört av sig, ringer berörd lärare till vårdnadshavaren vid förmiddagsrasten (klockan 10.00). Klasslärare dokumenterar all frånvaro. Blir frånvaron för hög kallas elev och vårdnadshavare till ett möte med berörd klasslärare och rektor för att åtgärda den höga frånvaron. Hjälper inte detta blir nästa steg att samarbeta med de sociala myndigheterna. Undervisningstid Drottningholmskolan har en timplan som garanterar att eleverna får minst det lagstadgade antalet undervisningstimmar i alla ämnen. Särskilt stöd Skolan har en anställd specialpedagog som arbetar halvtid. Vid behov, som exempelvis vid skolstart, har hon arbetat mer. Specialläraren har arbetat enskilt med elever och hon har samarbetat med klasslärare och föräldrar, för att ge handledning. Under vårterminen har vår specialpedagog även arbetat på fritidshemmet vissa tider. Specialpedagogen säkerställer att eleverna utvecklas på bästa sätt med att läsa och skriva. I klass 1 och 2 har vi haft förstärkning med personal från fritidshemmet. En personlig assistent arbetar med en elev. Speciallärare och rektor ansvarar för att skolan använder godkända blanketter för pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Skolan följer riktlinjerna från Skolverket och Ekerö kommun. Rektor och speciallärare beslutar om åtgärder även vid andra tillfällen än klasskonferenser. 14

15 Skolan fick beviljat statligt bidrag för ökad personalstyrka i elevhälsan under Pengarna är ämnade för specialpedagog. Vi har anlitat en specialpedagog som handlett våra klasslärare och vår anställda specialpedagog har fått arbeta mer. Vi håller på att skriva om våra blanketter som används i arbetet med särskilt stöd. IT i skolan Från årskurs 3 används alfa-smart som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. I årskurs 4 och uppåt använder behövande elever dator för läsning, skrivning och räkning. Skolan har datorer som används flitigt i den äldsta klassen. I det klassrum som används i årskurs 9 finns en projektor monterad i taket. Vi vill gärna utveckla arbetet med moderna tekniker i skolan. Vi planerar att eventuellt ha ett projekt där intresserade lärare får gå en kurs på skolan i hur vi kan använda Ipads i dokumentationsarbete och i undervisningen i bild och musik. Skolan behöver i så fall köpa in ett antal Ipads iför projektet som beräknas starta någon gång i höst. 15

16 Fritidshemmet Fritidshemmet ligger i direkt anslutning till skolan och delar sina lokaler med skolans förskoleklass och matsal. Under det här halvåret har 59 barn varit inskrivna i fritidsverksamheten. Verksamheten är uppdelad i två grupper, lillfritids för barnen i klass F-1 och storfritids för årskurs 2-3. I den senare gruppen går även några äldre barn som fått dispens. Den yngre gruppen håller till i skolans nedre plan och de äldre barnen har sin hemvist mittemot den stora skolbyggnaden, i matsalen. Det är inte så lätt för fritidspedagogerna att ha fritidshemmet i matsalen. Den behöver göras lite mysigare. Fritidshemmet har en föreståndare som samarbetar med kollegiet och rektor. Medarbetarna på fritids organiserar och planerar verksamheten själva. Fritidshemmet erbjuder såväl fri lek som ordnade aktiviteter för barnen. Under vårterminen har samarbetet mellan skola och fritids utvecklats. Fritidshemmets personal har arbetat på att få matsalslokalen trivsammare. De har bland annat ordnat med en vikskärm. Toaletten har inretts för att vara mer ombonad och trevlig. Men det finns mycket mer som behöver göras. Skolan har varit i kontakt med kommunen för att få matsalen ommålad i en trivsam kulör. Mitt i sommaren kom målarna och målade matsalen grå. I köksdelen fanns tidigare svartmögel men det har kommunen åtgärdat under våren. 16

17 Samarbetet mellan skolan och fritidshemmet kommer att fördjupas ytterligare. Fritidshemmets personal kommer att fördjupa sig i läroplanen och arbeta fram ett sätt för dokumentation av verksamheten. De kommer även att se till att elevernas inflytande stärks. Kanske kommer en fritidspedagog att arbeta under lunchrasten med rastaktiviteter. Skolmat Skolmaten tillagas i köket intill matsalen av en kock anställd av Ekerö kommun. Vi köper maten, ett antal portioner, av dem. Kockens närmaste chef är rektor för förskolan där matsalen ligger. Vi har beställt ekologisk mat och betalar ett högre pris än annars. Maten är till största delen ekologisk med några undantag, men målet är att den ska vara så fullt ut. Skolans personal äter tillsammans med barnen. I matsalen serveras salladsbuffé och dagens rätt med vegetariskt alternativ. För de elever som behöver specialkost serveras detta. Det finns även knäckebröd, Bregott samt mjölk och vatten att dricka till. Vid sidan om står det yoghurt och fil för dem som föredrar det till lunch. Skolan är indelad i två matlag, klockan samt Först äter elever från förskoleklass samt årskurs 1 och 2. Matlag nummer två består av årskurs 3-9. Skolans personal samtalar regelbundet med dem som arbetar i köket men vi behöver fördjupa samarbetet. Skolmåltiden är en skolresurs som kan vara en pedagogisk möjlighet för skolan. Åtgärd: Rektor har inlett ett samarbete med vår kock för att få igång ett samarbete mellan skola och kök. Vi vill att eleverna ska trivas i matsalen och äta bra. De ska känna respekt för kockens arbete. Kanske kommer vi att organisera om i matserveringen. 17

18 Skolgård Vi har en stor skolgård. En gårdsplan med grus, en talldunge, och bakom skolhuset en liten backe och äppelträdgård. Vi har en stor gräsplan bakom gymnastiksalen. Utanför skolgården ligger en grusad fotbollsplan och nästintill skolområdet en skogsbacke där vi tillbringar mycket skoltid. Det har funnits en del lekanordningar på skolgården som kommunen tagit bort under höstoch vårtermin på grund av att de inte var tillräckligt säkra för barnen. Elever och lärare kände sig ledsna över hur lite det fanns att göra ute. Men i slutet av november fick skolan en ny gungställning och ren, ny sand till rutschkanan som flyttades en aning för att bli tjänlig. En gunga gick sönder under vårterminen och alla gungor plockades ned av kommunen. Då fanns det nästan ingen lekutrustning kvar på skolgården. Ekerö kommun hade en ny chef som ville se över och bygga upp skolgårdarna från grunden. Det är planerat att vi ska få en typ av snurrgunga bakom gymnastiksalen men arbetet har förhalats då man fann stora rör i marken på just den platsen. Vi räknade med att arbetet skulle göras under våren då tjälen släppt. Vi fick uppgifter om att kommunen skulle påbörja arbetet i mitten på maj, men sedan kom de inte. Skolan har en ansvarig medarbetare som har direktkontakt med företaget som arbetar åt kommunen med skolgårdsarbetet. Under sommarlovet påbörjades anläggningsarbetena. Det finns mycket som kan göras så att skolgården blir trivsammare än nu. Ofta talar vi om det på raster och kollegium. Lallerstedts fond har gett bidrag till balanslek på skolgården. Kommunen vill att vi inväntar deras åtgärder innan vi gör något själva. 18

19 När kommunen anlagt lekplatserna de lovat ska vi organisera uppbyggandet av balanslek. Sedan får vi fortsätta arbetet med att göra skolgården ännu bättre för våra elever. Årstidsbundna traditioner och fester Uppropet vid höstterminens start äger rum i gymnastiksalen som ligger bredvid skolan. Lärarna brukar förbereda ett litet framförande för att hälsa elever och föräldrar välkomna till skolan. I slutet av september har vi ett gemensamt Mikaelifirande, då en av skolans klasser brukar framföra ett teaterframträdande om Sankt Göran och draken. Vi brukar också göra något festligt tillsammans hela skolan. I år var det klass 3 som gjorde spelet och sedan gick vi alla till Drottningholmsparkens stora gräslabyrint där vi längst inne kunde finna drakgodis. Det var riktigt lyckat. I början av november firar vi Martin (Mårten gås den 11 november) genom att anordna en lyktfest. Eleverna i de yngre klasserna får göra var sin lykta som de sedan bär med sig när alla vandrande sjunger sånger. Föräldrarna kommer och alla blir bjudna på bullar som klasslärarna bakat. I år anordnade klasslärarna för klass F-2 ett gemensamt firande och fritids hjälpte till. Klass 3 hade ett eget lykttåg. 19

20 Åtgärd: Nästa år vill vi ordna ett gemensamt lykttåg för hela skolan. Vi ska ha en eld brinnande och även ämneslärare och fritidspedagoger ska vara engagerade i planeringen av detta. Luciafirande har vi i skolan då Luciadagen infaller på en vardag. I år var det klass 9 som tillsammans med sin musiklärare förberedde och uppträdde den 13/12. En adventsträdgård anordnar vi vart annat år. Då formar ett par ansvariga lärare en stor spiral av granris på golvet i ett av de största rummen i skolan. Alla klasslärare skaffar äpplen och sätter ett julgransljus i dem. Vi brukar ha en musiker som spelar när eleverna sedan klassvis vandrar in en och en i spiralen för att tända ett ljus för att sedan placera det i granriset. I år var det inte adventsträdgård utan i stället en julverkstad då hela skolan hade en dag med julpyssel. Vi delade in alla elever i blandade åldersgrupper. Sedan fanns det ett schema för tiderna i de olika stationer som fanns med aktiviteter. I år hade vi pepparkaksbak samt tillverkning av bivaxljus, silkespappersstjärnor och julkort. Julavslutningen brukar börja med att hela skolan, elever, föräldrar och medarbetare träffas på skolgården redan 7.20 för att tända facklor. Sedan vandrar vi gemensamt till Lovö kyrka där vi har en högtidlig julavslutning med sång och kanske något uppträdande. Tillbaka till skolan bjuds det på julfika som föräldrar i klass 1 anordnat. I februari brukar vi ha en månadsfest med glatt tema och till påsk en liknande fest som brukar vara lite mer samlande. I år hade vi crossdressing, pojkar klädde ut sig till flickor och flickor till pojkar. Klass 4-5 var huvudansvariga och gjorde det mycket trevligt för hela skolan. Påskfirandet skiljer sig lite åt varje år, men påskägg brukar eleverna få på något sätt. I år samlades först hela skolan och sjöng tillsammans varefter det kom två påskkärringar (från klass 4-5) och bjöd på chokladägg. Sommaravslutningen brukar firas i gymnastiksalen varefter det ordnas tårtkalas på skolgården. Föräldrarna bakar. Miljöarbete En grön flagga brukar vara hissad på en av våra flaggstänger, men nu är den nedtagen då den är trasig och behöver lagas eller bytas ut. Det är för att visa att vi är miljöcertifierade, det vill säga att vi har Grön flagg och bedriver ett kontinuerligt miljöarbete. Eleverna är med i arbetet och träffas regelbundet i ett miljöråd som leds av ansvarig lärare. 20

21 Världsarvet Drottningholm Skolan ligger granne med Drottningholms slott, ett av världens kulturarv med Drottningholmsteatern och Kina slott. Det är vi mycket glada för och vi besöker parken och byggnaderna med jämna mellanrum. Vi har fördjupat samarbetet mellan konstpedagogerna på slottsförvaltningen. Biträdande rektor och huvudansvarig konstpedagog har skrivit en plan för att bygga upp elever och pedagogers kunskapar om Världsarvet Drottningholm. Där finns beskrivet aktiviteter för varje årskurs på skolan. Detta läsår ska vi följa planen. Vid något tillfälle under läsåret ska vi tillsammans ordna en utställning. Till exempel genom foton och enkla bildtexter. På så sätt vill vi dokumentera och redovisa arbetet. Kompetensutveckling I augusti åkte en grupp pedagoger till Oslo för att gå en veckas vidareutbildningskurs inför skolstarten. Flera lärare studerar just nu på deltidskurser vid Waldorflärarhögskolan med syfte att bredda kompetensen och erhålla waldorflärarlegitimation. Berörda lärare har varit på föreläsningar med temat om hur man kan arbeta med barn som behöver särskilt stöd och hur vi kan arbeta med stökiga klasser. En lärare var under höstterminen på kurs på Sigtunastiftelsen med temat hur vi kan undervisa i religion när eleverna kommer ifrån olika kulturer. Vi tycker att det är viktigt att alla har rätt kompetens och att alla håller sig uppdaterade på vad forskningen kommer fram till. Åtgärd: Vi har sett över alla medarbetares utbildningsbehov och uppmuntrat de som behöver att gå utbildning på Waldorflärarhögskolan i höst. Vi ska fortsätta att uppmuntra medarbetare till vidareutbildning. 21