Drottningholmskolan KVALITETSARBETE höstterminen 2013

Transkript

1 Drottningholmskolan KVALITETSARBETE höstterminen

2 Innehåll Elevantal, klasser och personal Regelverk och styrdokument Värdegrund och värdegrundsarbete Trygghet och arbetsro Samarbete med hemmen Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Studie- och yrkesvägledning Elevhälsa Skolbibliotek Elevernas kunskapsutveckling Särskilt stöd IT i skolan Fritidshemmet Skolmat Skolgård Årstidsbundna traditioner och fester Miljöarbete Drottningholms slott Kompetensutveckling 2

3 Elevantal, klasser och personal Drottningholmskolan har sex klasser detta läsår. Vid skolstarten var 93 elever inskrivna i skolan. Fördelning: förskoleklass (11), klass 1 (14), klass 2 (14), klass 3 (19), klass 4-5 (21) och klass 9 (14). Vid höstterminens slut var 91 elever inskrivna. Två elever hade slutat i klass 9 och en elev i klass 2. En ny elev hade börjat i klass 3. Det finns inga klasser för årskurserna 6-8. Drottningholmskolan har sex klasslärare samt flera ämneslärare som arbetar deltid. Fritidspedagogerna arbetar deltid. På detta sätt blir vi många vuxna runt barnen. Regelverk och styrdokument Drottningholmskolans grundläggande värden vilar på demokratins grund. Vi följer skollagen, Grundskoleförordningen och läroplan, Lgr 11, samt waldorfskolans kursplan En väg till frihet. Denna revideras just nu av Waldorfskolefederationen så att den ska vara uppdaterad mot den nationella läroplanen. En waldorfskola ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. 3

4 Värdegrund och värdegrundsarbete Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar i skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolan ska gestalta och förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet. Alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan är icke konfessionell. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Drottningholmskolan reviderar sin Likabehandlingsplan varje år. Vi har FN-flaggan som viktig symbol för att påminna oss om de mänskliga rättigheterna och att dessa måste hållas levande i arbetet med barnen. Ett genusarbete pågår ständigt. Vi är medvetna om att i undervisningen ge sådana bilder att alla känner frihet att finna sin egen identitet. Lärare och fritidspedagoger söker ständigt välja exempel som inte manifesterar gamla genusmönster. Trygghet och arbetsro Skolan arbetar för att det ska råda arbetsro i skolan. I de lägre klasserna varvas rörelse, kreativitet och lugna arbetsstunder under skoldagens lopp. Under skoltidens gång blir dessa arbetsstunder allt längre. I årskurs ett och två har vi under höstterminen satt in lärarassistenter för att ge barnen en lugnare studiemiljö. Detta hade mycket god verkan. Våra ordningsregler kallar vi trivselregler. De ska vara så självklara så att de är helt självklara för eleverna. 4

5 Vi har precis påbörjat ett arbete med att revidera våra trivselregler. Alla klasslärare ska samtala och arbeta kring de tidigare skrivna trivselreglerna. Vi får se om de ska skrivas om, eller om de kan kvarstå som de är. Samarbete med hemmen I alla klasser på skolan hålls minst två föräldramöten per termin. Skolan erbjuder ett utvecklingssamtal per termin för alla elever. Möten kring de elever som behöver särskilda stödinsatser sker med tätare intervaller. De olika ämneslärarna på skolan erbjuder också utvecklingssamtal med eleverna i klass 9. Klasslärarna informerar vårdnadshavarna kontinuerligt om vad klassen arbetar med, vad som är på gång och om något särskilt hänt eller ska hända. I de lägre klasserna sker detta vanligtvis med veckobrev via mejl, i de äldre klasserna mera sällan. Skolan har som målsättning att snabbt informera vårdnadshavarna om det varit något särskilt under skoldagen. Detta fungerar oftast bra även om det inte alltid är möjligt att få ut information samma dag. Tidigare i skolans historia fanns det en föräldraförening som senare lades ned på grund av dåligt intresse, nu vill vi återuppväcka den. Vi har kallat till ett möte för att starta en ny förening. Flera föräldrar kom och visade intresse för att gå samman i en förening. Sammanslutningen ska ha ett internetbaserat möte i början av det nya året. 5

6 Vi vill få igång ett samarbete med den blivande föräldraföreningen. Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitet, elevdemokrati, inflytande Skolan arbetar kontinuerligt med att utvärdera den egna verksamheten. Tid sätts av på kollegiet, torsdagskonferensen, för att gå igenom elevers utveckling och resultat, aktiviteter som genomförs, åtgärder som satts in. Representant från fritidshemmet deltar. Protokollen från dessa möten mejlas ut till alla medarbetare, så att även de som inte haft möjlighet att delta, ska få del av det som beslutats och diskuterats. På onsdagarna har fritidshemmet konferens, där rektor närvarar. Då utvärderas verksamheten och elevernas utveckling gås igenom. Där beslutas även om aktiviteter och åtgärder. Ekerö kommun genomför varje läsår en nöjdhetsundersökning (Pilen) i årskurserna 2, 5 och 9. Den redovisas sedan offentligt och representanter från barn- och utbildningskontoret besöker skolan för att utvärdera undersökningen. 6

7 Under hösten har det framkommit att samarbetet mellan skola och fritids måste fördjupas för att skapa bättre helhetsgrepp om elevernas skoldagar. En arbetsgrupp ska tillsättas och det behövs gemensamma pedagogdagar. Kollegiet har uppmärksammat att alla lärare måste utvärdera sin undervisning regelbundet, även under pågående arbetsskede. Alla ska fundera på vad skolan som helhet skulle kunna utvärdera för att bli bättre. Dokumentation Alla elevers kunskapsutveckling dokumenteras och följs upp vid utvecklingssamtalen. Vårdnadshavare får ta del av elevens omdömen inför dessa samtal. Vid utvecklingssamtalen ser vi även till elevens sociala utveckling. För de elever som är i behov av särskilt stöd eller andra åtgärder upprättas en pedagogisk utredning och åtgärdsprogram som sedan kontinuerligt följs upp och utvärderas. Till alla elever upprättas en individuell utvecklingsplan, IUP, och skriftliga omdömen. Klassläraren dokumenterar klassens arbete och aktiviteter och skriver en läsårsberättelse som kommer föräldrar och skola till del i slutet av skolåret. Vid föräldramöten skrivs protokoll. Rutiner för klagomål Vi ska ta fram en blankett för klagomål. Den ska kallas för: blankett för önskemål och synpunkter. Då blir den mer kreativ och föräldrar vill nog hellre lämna in sina synpunkter då. Den ska finnas tillgänglig på vår hemsida. Samråd, elevdemokrati och elevinflytande Det har funnits elevråd tidigare på skolan. Just nu finns det inget aktivt sådant. Vi håller nu på att arbeta fram hur vårt elevinflytande ska organiseras utöver att alla lärare är uppmärksamma på elevernas behov och önskemål. Alla klasser ska ha klasstimma som ett forum för eleverna. Där ska de kunna ta upp frågor som rör undervisningen, det sociala samspelet i klassen och andra frågor som behöver 7

8 belysas. Klassrepresentanterna ska sammanstråla och bilda ett elevråd. De ska få stöd av rektorn. De ska själva välja ordförande, sekreterare och elevskyddsombud. En fråga som tas upp på klasstimmen kan gå vidare till elevrådet som sedan för fram den till kollegiet. Språkval, elevens val, skolans val Eleverna i klass ett har engelska på schemat, i klass två tillkommer tyska. Sedan har eleverna dessa språk i flera år framöver. Hittills ända fram till och med årskurs nio. Vi behöver låta eleverna göra ett språkval till årskurs sex. Just nu pågår arbetet med att utforma hur och på vilket sätt eleverna ska kunna göra detta språkval. Språkvalet kommer att göras under vårterminen antagligen i två omgångar och valet kommer även att gälla klass 5 då vi har B-form i dessa årskurser (två årskurser i en klass). Elevens val ska ge eleverna möjlighet att fördjupa sig i något av de ordinarie skolämnena. Det sätts inga betyg i skolans val. Den som väljer vår skola har också valt ett pedagogiskt alternativ, waldorfpedagogik. Det innebär att eleven kommer att ha mer undervisning i de estetisk/praktiska skolämnena än vad som är reglerat i skollagen, och hos oss är elevens val integrerat i en del av undervisningen. Vi kommer att arbeta vidare för att i perioder schemalägga vissa val. Vi ska ha en period med elevens val under vårterminen. Det ska finnas olika arbetsgrupper att välja på. Antagligen kommer detta att ske eftermiddagstid under en del av vårterminen. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledning ska i mångt och mycket integreras i skolan under hela skoltiden. Hos oss ser vi till att olika yrken presenteras genom berättandet i årskurs 1 och 2. I årskurs 3 läggs stor vikt vid att ingående beskriva och även att till viss del prova på de gamla ursprungliga yrkena som smed, snickare, bonde, skräddare, ullberedare och andra yrken som funnits länge i mänsklighetens historia. I årskurs 4 tittar vi på vilka yrken som funnits i vår hembygd och i årskurs 5 träder sådana yrken som människorna hade under de gamla kulturerna fram. På samma sätt anknyter vi till olika i yrken i geografi- och historieundervisningen för de äldre klasserna. I samhällskunskapen ser vi på andra samhällsrelaterade yrken. I årskurs 8 och 9 blir studie- och yrkesvägledningen konkret för att hjälpa eleven att finna studier och yrke inför framtiden. Då får de lektioner som helt ägnar sig åt detta. De får information om olika yrken och utbildningar. De praktiserar på arbetsplatser, prao. Eleverna 8

9 får skriva cv och jobbansökningar. De får enskilda samtal tillsammans med den pedagog som har ansvar för syo. Skolan ska upprätta en plan för hur vi ska arbeta med studie- och yrkesvägledning. Planen ska beskriva hur vi ska arbeta från klass ett till klass nio, med frågor som rör arbetsliv och studier. Planen ska beskriva hur dessa frågor ska integreras i ämnen som historia och samhällskunskap. Planen ska även beskriva hur studie- och yrkesvägledningen ska vara ett eget område där särskilda aktiviteter genomförs. Skolsköterska och läkare Elevhälsa Skolan har i många år haft en skolsköterska som funnits på plats en gång i veckan. Detta år har skolsköterskan varit tjänstledig och vi hade anställt en vikarie. Men vikarien blev sjuk och för tillfället står vi utan skolsköterska. Varje läsår kommer vår skolläkare och har mottagning ett antal gånger. Under höstterminen har han gjort ett besök, vi hade planerat två, det andra blev inställt då vår skolsköterska inte kunde närvara. Kurator och psykolog Drottningholmskolan har en kurator som har telefontid en gång i veckan. Vid behov kommer kuratorn till skolan. Skolan har haft kontakt med en psykolog utifrån som kan kontaktas vid ytterligare behov. Åtgärd: Vi ska försäkra oss om att skolpsykologen säger ja till att vara knuten till oss i framtiden. Specialpedagog Vi har en anställd specialpedagog på skolan som är kunnig i olika arbetssätt för att hjälpa barn med särskilda svårigheter. Vi har tillgång till Ekerö kommuns resursteam. Vi har konsulterat en läkepedagog för handledning i slutet av höstterminen. Elevvårdsmöte När en elev mår dåligt och behöver stöd och hjälp, utöver det som berörd klasslärare kan ge, kallar rektor till ett elevvårdsmöte. Vid ett elevvårdsmöte närvarar förälder, elev (ibland är eleven närvarande en kort stund), klasslärare, rektor samt specialpedagog, skolsköterska, 9

10 kurator eller psykolog. Vilka som träffas beror på elevens behov. Vanligtvis börjar arbetet med en mindre grupp som sedan utökas när man gemensamt kommit fram vad som är bäst för eleven. Mötet protokollförs och undertecknas av de som närvarat. Elev som står i fokus på kollegiets torsdagskonferens Kollegiets torsdagsmöten ägnar ofta en avsatt tid för att fördjupa sig i hur alla kan arbeta och stötta enskilda elever. Pedagogerna ägnar två tillfällen åt samma elev. Vid dessa avsatta tider händer det också att kollegiet samtalar runt de klasser skolan har. Skolbibliotek Eleverna har tillgång till ett litet skolbibliotek med skönlitteratur, referenslitteratur och uppslagsverk. Skolans facklärare i svenska är vår bibliotekarie och hon anordnar bilioteksträffar där eleverna kan samtala om böcker de läst för att inspirera sina kamrater. Skolbiblioteket är bemannat vissa tider men eleverna kan också låna böcker i sällskap av sin klasslärare eller annan vuxen. De äldre barnen kan gå dit själva. Skolan har även ett mindre lärarbibliotek. Åtgärd: Vår bibliotekarie är ny och hon ska få fortbildning. Bibliotekarien köper in lite nya böcker. 10

11 Elevernas kunskapsutveckling Klasskonferenser, åtgärdsprogram, IUP med skriftliga omdömen Varje termin hålls en klasskonferens för att säkerställa elevernas kunskapsutveckling. Vid dessa närvarar klasslärare, specialpedagog och rektor, i möjligaste mån även de facklärare som undervisar i klassen. Dessa konferenser protokollförs och arkiveras. Här beslutas om pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och särskilt stöd. Varje lärare ansvarar för att dennes elever uppnår de uppsatta målen i Lgr 11. Behöver eleven stöd uppmärksammar läraren rektor och specialpedagog som arbetar fram åtgärder. Klassläraren skriver omdömen i årskurserna 1-3. Från årskurs 4 skriver även facklärarna individuella omdömen. Dessa omdömen ska vara vårdnadshavarna tillhanda inför utvecklingssamtalen som hålls en gång per termin, i november och april. Vid dessa samtal träffas vårdnadshavare och klasslärare i de lägre årskurserna, ibland har eleven närvarat. I de äldre årskurserna närvarar eleven och dessutom håller berörda facklärare utvecklingssamtal. Vid utvecklingssamtalen upprättar elev, förälder och lärare en individuell utvecklingsplan, IUP, för eleven. Vid utvecklingssamtalen i april ska alla elever vara närvarande. I de lägre klasserna kan eleven vara med i tio minuter och förälder fortsätta mötet tillsammans med klassläraren. Kollegiet ska anordna en mindre kurs för att säkerställa att alla pedagoger är medvetna om hur vi formulerar oss korrekt vid författandet av omdömen. Kunskapsbedömning, betyg Waldorfskolan är enligt Skollagen undantagen från att sätta betyg i klass 3 och 6. I klass 9 sätts betyg vid läsårets slut. Det kan vara bra att känna till att vi arbetar på ett annat sätt än de kommunala grundskolorna med inlärningen av svenska och räkning i de lägre klasserna. Därför är det inte förvånande att vi har sämre resultat på nationella proven för årskurs 3 än övriga skolor. I årskurs 9 har våra elever goda resultat som är helt jämbördiga med andra skolor. Nationella prov, ämnesprov, redovisningar Nationella prov har genomförts i klass 3 och 9 under förra läsåret. Då hade skolan ingen klass för årskurs 6. Proven tog mycket tid i anspråk för både elever och lärare. Det blir en stress kring proven för eleverna. Inga nationella prov har ägt rum under höstterminen. 11

12 Ämnesprov hålls från och med årskurs 4 efter avslutat moment i de olika ämnena. Proven kan vara utformade på olika sätt, de kan göras i grupp, muntligt eller skriftligt. Många gånger ersätts provet av en muntlig eller skriftlig redovisning där eleven har möjlighet att på ett mer personligt sätt redogöra för vilken kunskap som inhämtats kring det aktuella temat. I de äldsta klasserna arbetas det mycket med PowerPoint-presentationer. Skolan vill vara flexibel och ha olika sätt och metoder att låta eleverna redovisa sina kunskaper på. Frånvaro Om eleven är sjuk eller av annan anledning inte kan komma till skolan meddelar vårdnadshavaren berörd lärare, genom sms eller telefonsamtal, senast samma morgon. Det är viktigt för skolan att veta att alla barn är på rätt plats under skoltid. Om ingen ansvarig för barnet har hört av sig, ringer berörd lärare till vårdnadshavaren vid förmiddagsrasten (klockan 10.00). Klasslärare dokumenterar all frånvaro. Blir frånvaron för hög kallas elev och vårdnadshavare till ett möte med berörd klasslärare och rektor för att åtgärda den höga frånvaron. Hjälper inte detta blir nästa steg att samarbeta med de sociala myndigheterna. Undervisningstid Drottningholmskolan har en timplan som garanterar att eleverna får minst det lagstadgade antalet undervisningstimmar i alla ämnen. Särskilt stöd Skolan har en anställd specialpedagog som arbetar halvtid. Vid behov, som exempelvis vid skolstart, har hon arbetat mer. Specialläraren har arbetat enskilt med elever och hon har samarbetat med klasslärare och föräldrar, för att ge handledning. Specialpedagogen säkerställer att eleverna utvecklas på bästa sätt med att läsa och skriva. I klass 1 och 2 har vi haft förstärkning med personal från fritidshemmet. En personlig assistent arbetar med en elev under delar av skoldagen. Speciallärare och rektor ansvarar för att skolan använder godkända blanketter för pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram. Skolan följer riktlinjerna från Skolverket och Ekerö kommun. Rektor och speciallärare beslutar om åtgärder även vid andra tillfällen än klasskonferenser. Vi vill arbeta fram en tydligare plan för hur vår stödverksamhet ska vara. 12

13 IT i skolan Från årskurs 3 används alfa-smart som stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter. I årskurs 4 och uppåt använder behövande elever dator för läsning, skrivning och räkning. Skolan har datorer som används flitigt i den äldsta klassen. I det klassrum som används i årskurs 9 finns en projektor monterad i taket. Vi vill gärna utveckla arbetet med moderna tekniker i skolan. Kollegiet ska lära sig mer om användningen av surfplattor för att sedan kunna bedöma om vi ska introducera dem i undervisningen. Vi är nyfikna. Fritidshemmet Fritidshemmet ligger i direkt anslutning till skolan och delar sina lokaler med skolans förskoleklass och matsal. Under det här halvåret har 59 barn varit inskrivna i fritidsverksamheten. Verksamheten är uppdelad i två grupper, lillfritids för barnen i klass F-1 och storfritids för årskurs 2-3. I den senare gruppen går även några äldre barn som fått dispens. Den yngre gruppen håller till i skolans nedre plan och de äldre barnen har sin hemvist mittemot den stora skolbyggnaden, i matsalen. Det är inte så lätt för fritidspedagogerna att ha fritidshemmet i matsalen. Den behöver göras lite mysigare. 13

14 Fritidshemmet har en föreståndare som samarbetar med kollegiet och rektor. Medarbetarna på fritids organiserar och planerar verksamheten själva. Fritidshemmet erbjuder såväl fri lek som ordnade aktiviteter för barnen. Vi upplever att vi behöver fördjupa samarbetet skola fritids. Vi har börjat förbereda oss genom att samtala om hur vi ska organisera ett bestående samarbete mellan skola och fritids. Alla medarbetare är informerade. Rektor och fritidshemsföreståndare har ansvar för detta. Matsalen behöver målas och få nya gardiner som ger en varmare stämning. Vi har talat om att gardinerna skulle kunna vara färgade i regnbågens toner. Vi ska se till att det blir gjort. Skolmat Skolmaten tillagas i köket intill matsalen av en kock anställd av Ekerö kommun. Vi köper maten, ett antal portioner, av dem. Kockens närmaste chef är rektor för förskolan där matsalen ligger. Vi har beställt ekologisk mat och betalar ett högre pris än annars. Maten är till största delen ekologisk med några undantag, men målet är att den ska vara så fullt ut. Skolans personal äter tillsammans med barnen. 14

15 I matsalen serveras salladsbyffé och dagens rätt med vegetariskt alternativ. För de elever som behöver specialkost serveras detta. Det finns även knäckebröd, Bregott samt mjölk och vatten att dricka till. Vid sidan om står det yoghurt och fil för dem som föredrar det till lunch. Att det serveras yoghurt och fil är nytt för det här läsåret. Att vi började med det berodde på att förra läsårets klass 3-4 åt så lite mat. Meningen var att detta alternativ skulle finnas för de äldre eleverna men de yngre får ändå ta detta alternativ vid behov. Skolan är indelad i två matlag, klockan samt Först äter elever från förskoleklass samt årskurs 1 och 2. När alla serverat sig och sitter till bords, i det första matlaget, inleds en kortare stunds tystnad för att befrämja lugn och god aptit hos barnen. Sedan får alla samtala med varandra. Matlag nummer två består av årskurs 3-9. Skolans personal samtalar regelbundet med dem som arbetar i köket men vi behöver fördjupa samarbetet. Skolmåltiden är en skolresurs som kan vara en pedagogisk möjlighet för skolan. Åtgärd: Rektor har haft ett inledande möte med vår kock och inlett ett mer medvetet samarbete mellan skola och kök. Målet är att elevrådet ska ha kontinuerlig kontakt med köket. 15

16 Skolgård Vi har en stor skolgård. En gårdsplan med grus, en talldunge, och bakom skolhuset en liten backe och äppelträdgård. Vi har en stor gräsplan bakom gymnastiksalen. Utanför skolgården ligger en grusad fotbollsplan och nästintill skolområdet en skogsbacke där vi tillbringar mycket skoltid. Det har funnits en del lekanordningar på skolgården som kommunen tagit bort under höstterminen på grund av att de inte var tillräckligt säkra för barnen. Elever och lärare kände sig ledsna över hur lite det fanns att göra ute. Men i slutet av november fick skolan en ny gungställning och ren, ny sand till rutschkanan som flyttades en aning för att bli tjänlig. Det är planerat att vi ska få en typ av snurrgungor bakom gymnastiksalen men arbetet förhalades då man fann stora rör i marken på just den platsen. Vi räknar med att arbetet kommer igång till våren när tjälen släppt. Skolan har en ansvarig medarbetare som har direktkontakt med företaget som arbetar åt kommunen med skolgårdsarbetet. Det finns mycket som kan göras så att skolgården blir trivsammare än nu. Ofta talar vi om det på raster och kollegium. Vi behöver en planeringsgrupp som ansvarar för att skolgårdmiljön förbättras. Årstidsbundna traditioner och fester Uppropet vid höstterminens start äger rum i gymnastiksalen som ligger bredvid skolan. Lärarna brukar förbereda ett litet framförande för att hälsa elever och föräldrar välkomna till skolan. I slutet av september har vi ett gemensamt Mikaelifirande, då en av skolans klasser brukar framföra ett teaterframträdande om Sankt Göran och draken. Vi brukar också göra något festligt tillsammans hela skolan. I år var det klass 3 som gjorde spelet och sedan gick vi alla till Drottningholmsparkens stora gräslabyrint där vi längst inne kunde finna drakgodis. Det var riktigt lyckat. I början av november firar vi Martin (Mårten gås den 11 november) genom att anordna en lyktfest. Eleverna i de yngre klasserna får göra var sin lykta som de sedan bär med sig när alla vandrande sjunger sånger. Föräldrarna kommer och alla blir bjudna på bullar som klasslärarna bakat. I år anordnade klasslärarna för klass F-2 ett gemensamt firande och fritids hjälpte till. Klass 3 hade ett eget lykttåg. Åtgärd: Nästa år vill vi ordna ett gemensamt lykttåg för hela skolan. Vi ska ha en eld brinnande och även ämneslärare och fritidspedagoger ska vara engagerade i planeringen av detta. 16

17 Luciafirande har vi i skolan då Luciadagen infaller på en vardag. I år var det klass 9 som tillsammans med sin musiklärare förberedde och uppträdde den 13/12. En adventsträdgård anordnar vi vart annat år. Då formar ett par ansvariga lärare en stor spiral av granris på golvet i ett av de största rummen i skolan. Alla klasslärare skaffar äpplen och sätter ett julgransljus i dem. Vi brukar ha en musiker som spelar när eleverna sedan klassvis vandrar in en och en i spiralen för att tända ett ljus för att sedan placera det i granriset. I år var det inte adventsträdgård utan i stället en julverkstad då hela skolan hade en dag med julpyssel. Vi delade in alla elever i blandade åldersgrupper. Sedan fanns det ett schema för tiderna i de olika stationer som fanns med aktiviteter. I år hade vi pepparkaksbak samt tillverkning av bivaxljus, silkespappersstjärnor och julkort. Julavslutningen brukar börja med att hela skolan, elever, föräldrar och medarbetare träffas på skolgården redan 7.20 för att tända facklor. Sedan vandrar vi gemensamt till Lovö kyrka där vi har en högtidlig julavslutning med sång och kanske något uppträdande. Tillbaka till skolan bjuds det på julfika som föräldrar i klass 1 anordnat. I februari brukar vi ha en månadsfest med glatt tema och till påsk en liknande fest som brukar vara lite mer samlande. Sommaravslutningen firas i gymnastiksalen och sedan med tårtkalas på skolgården. Föräldrarna bakar. Miljöarbete En grön flagga är hissad på en av våra flaggstänger. Det är för att visa att vi är miljöcertifierade, det vill säga att vi har Grön flagg och bedriver ett kontinuerligt miljöarbete. Eleverna är med i arbetet och träffas regelbundet i ett miljöråd som leds av ansvarig lärare. Drottningholms slott Skolan ligger granne med Drottningholms slott, ett av världens kulturarv med Drottningholmsteatern och Kina slott. Det är vi mycket glada för och vi besöker parken och byggnaderna med jämna mellanrum. Vi skulle gärna fördjupa samarbetet mellan konstpedagogerna på slottsförvaltningen mer och se till att alla klasser får del av kulturarvet Drottningholms slott. Den ansvariga konstpedagogen på Drottningholms slott ska komma till skolan och besöka kollegiet i början av vårterminen. Då ska vi planera för hur vi kan lägga upp arbetet. 17

18 Kompetensutveckling I augusti åkte en grupp pedagoger till Oslo för att gå en veckas vidareutbildningskurs inför skolstarten. Flera lärare studerar just nu på deltidskurser vid Waldorflärarhögskolan med syfte att bredda kompetensen och erhålla waldorflärarlegitimation. Berörda lärare har varit på föreläsningar med temat om hur man kan arbeta med barn som behöver särskilt stöd och hur vi kan arbeta med stökiga klasser. En lärare var under höstterminen på kurs på Sigtunastiftelsen med temat hur vi kan undervisa i religion när eleverna kommer ifrån olika kulturer. Vi tycker att det är viktigt att alla har rätt kompetens och att alla håller sig uppdaterade på vad forskningen kommer fram till. Åtgärd: Vi ska se över alla medarbetares utbildningsbehov och se till att dessa erbjuds utbildning på Waldorflärarhögskolan i höst. Vi ska fortsätta att uppmuntra medarbetare till vidareutbildning. Expansion Skolan får fler elever varje år och snart behöver vi nya lokaler. Skolans styrelse har under lång tid arbetat med frågan hur vi ska kunna expandera. Vi har ritningar för utbyggnad och vi har anlitat en konsult för att komma framåt i kontakterna med kommun, fastighetsverk, slottsförvaltning och bank. I vår får vi se hur det går. 18

19 Bilder av elever i klass 1 och 3. 19

20 20