Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge

Transkript

1 Årsredovisning 29 Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge i samverkan med Karlskrona och Ronneby kommun

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Direktion... 4 Handlingsprogram Räddningstjänst Statistik - räddningstjänst... 7 Insatser i Östra Blekinge... 8 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet Statistik - förebyggande Räddningstjänsten som arbetsplats Samverkan Strategiska framtidsfrågor Ekonomi Resultaträkning med noter Balansräkning Noter till balansräkning Finansieringsanalys med noter Redovisningsprinciper Revisionsberättelse

3 Sammanfattning Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret 29 är ett överskott med 218 tkr. Budgeten var lagd mot ett underskott på 5 tkr Bland orsakerna till det bättre ekonomiska utfallet kan följande lyftas fram. Intäkter har varit något större än budgeterat, vissa investeringar har senarelagts, premiebefrielse på avtalsförsäkringen samt personalplaneringen har varit återhållsam när det gäller tillsättning av vikarier. Introduktionen av kommunikationssystemet RAKEL har under året senarelagts bland annat på grund av de oklara ekonomiska förutsättningarna för Förbundets verksamhet men även med hänsyn de inkörsproblem som framkommit från andra organisationer som redan anskaffat utrustningen. Åter igen är Förbundets intäkter större än budgeterat och den enskilt största inkomstkällan är avgifter från felaktiga automatiska brandlarm. Andra stora intäktsposter kommer från försäljning av tjänster. Exempelvis köper Region Blekinge, SOS Alarm AB och Försvarsmakten tjänster från Förbundet. Verksamheten under hösten 29 kom i stor utsträckning att präglas av en osäkerhet kring vilka budgetramar som skulle komma att gälla för år 21. Räddningstjänsten presenterade redan i början av hösten ett diskussionsunderlag för hur besparingskraven skulle kunna mötas. Först kring december månad lades de ekonomiska ramarna fast och de bägge medlemskommunerna fattade olika beslut. Konsekvensen av detta är ett avsteg från fördelningstalet mellan de bägge medlemskommunerna. Direktionen får börja 21 års verksamhet med att ta ställning till hur minskningen av ramarna ska hanteras. Förprojektering av en ny brandstation i Karlskrona har fortskridit med bistånd från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Inriktningen har varit att brandstationen ska lokaliseras till Oscarsvärn. Inom ramen för arbetet har lokalutredning, sambands- och ledningsutredning, riskanalyser och gestaltningsförslag presenterats. Under hösten tecknades samverkansavtal med Kommunal, Sveriges ingenjörer och SKTF. Något avtal med BRF har inte kunnat träffas. I huvudsak beroende på skiljaktiga uppfattningar om utformningen, mellan de olika fackföreningarna. Arbetet med regional samverkan har stärkts och exempel på detta är det framgångsrika samarbetet med Landstinget kring hjärtstoppsassistans, de Regionala Samverkans kurserna (RSK) som återupptagits inom ramen för Länsstyrelsens samverkansråd (K-sam). Ytterligare exempel är arbetet med att i regionen stärka förmåga att hantera CBRNE- händelser (kemikalieolyckor). Fyra större länsövergripande övningar har genomförts i nära samarbete med bland andra Räddningstjänsten Västra Blekinge. Direktionen har fortlöpande uppdaterats om organisationens rekryteringsläge, med särskilt fokus på deltidsorganisationen. Vid direktionssammanträdet i december beslutades att ett särskilt temadag ska genomföras under år 21 för att ytterligare fokusera på möjligheterna att underlätta rekryteringsförfarandet. Räddningstjänsten har fortsatt att engagera sig i kommunernas program för ungdomstjänst. Bengt Rolfmark skorstensfejarmästare i Ronneby kommun avled under hösten. Bengt hade planerat att sluta med pension vid årsskiftet 29/1. Förbundet hade mot bakgrund av hans förestående pensionering genomfört en rekryteringsprocess och utsett Peter Rolfmark till ny skorstensfejarmästare. Detta beslut är överklagat till länsrätten och ännu inte avgjort. Peter är sedan tidigare skorstensfejarmästare i Karlskrona kommun. Anders Engblom, Räddningschef 3

4 Direktion Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Blekinge ägs till 61,5 % av Karlskrona kommun och 38,5 % av Ronneby kommun. Den politiska ledningen är organiserad enligt direktionsmodellen. Vid årsskiftet fanns det i landet 36 kommunalförbund som bedriver räddningstjänst. Direktionens sammansättning Under året har direktionen sammanträtt vid 7 tillfällen. Direktionen består av 9 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Karlskrona kommun har inför varje mandatperiod att välja om man vill låta sig representeras med 5 eller 4 ledamöter. Den kommun som är representerad med 4 ledamöter skall bland dessa utse direktionens ordförande. Direktionen väljer inom sig 1:e respektive 2:e vice ordförande. 1:e vice ordförande skall väljas bland ledamöter från den kommun som ej innehar ordförandeskapet. Direktionen har utsett ett arbetsutskott Ledning som består av ordförande och de bägge vice ordförandena samt räddningschefen. Direktionens lekmannarevision är sammansatt av två ordinarie revisorer med varsin ersättare. Respektive kommun förordar sin revisor och ersättare. Formellt väljs de av Karlskrona kommun som är Förbundets säte. Öhrlings Pricewaterhouse Coopers har anlitats som sakkunniga biträden. Bland de kommunalförbund som är bildade i sydöstra delarna av landet finns ett nätverk. Nätverket träffas två gånger per år. Förbundet har vid dessa tillfällen varit representerat av ledamöter från arbetsutskottet och berörda tjänstemän. Uppdrag Förbundets verksamhet regleras i den, av de bägge medlemskommunerna, fastställda förbundsordningen. Förbundets primära uppgift är att för de bägge medlemskommunerna hålla en gemensam räddningstjänst som regleras i lagen skydd mot olyckor (LSO). Handlingsprogrammet för räddningstjänst som enligt LSO ska finnas i varje kommun fastställs av direktionen. Handlingsprogrammet för att förebygga olyckor som kan leda till räddningstjänst bereds av direktionen men fastställs av respektive medlemskommun. Med utgångspunkt från detta förebyggande program skall därefter berörda kommunala förvaltningar, bolag m.fl. upprätta prestationsmål som årligen ska följas upp. Administration Ledamöter Ordförande: Jonni Karlberg (s) Ronneby 1:e vice ordförande: Rune Andersson (m) Karlskrona 2:e vice ordförande: Patrik Enstedt (s) Karlskrona Ordinarie ledamöter: Per Ivarsson (fp) Karlskrona Karl-Anders Holmqvist (c) Karlskrona Lennarth Förberg (m) Ronneby Monia Svensson (c) Ronneby Kerstin Johansson (fp) Ronneby Ann- Charlotte Svensson (s) Karlskrona Ersättare från Karlskrona: Emma B Henning (m) Maria Persson (c) Roger Poka (mp) Åke Håkansson (s) Gerthie Olsson (s) Ersättare från Ronneby: Nils Nilsson (s) Christoffer Stenström (m) Christoffer Laz (m) Peter Bowin (v) Ordinarie förtroendevalda revisorer: Bo Larsson (s) Ronneby Karl-Gustav Johansson (m) Karlskrona Ersättare: Kjell GG Johansson (m) Ronneby Birger Wernersson (s) Karlskrona Förebyggande verksamhet Operativ verksamhet deltid Operativ verksamhet heltid 4

5 Handlingsprogram Räddningstjänst Antalet säkerhetsmål som redovisas i handlingsprogrammet är 36 stycken. Till varje säkerhetsmål återfinns prestationsmål. I denna redovisning kommenteras säkerhetsmålen i sammanfattad form. Prestationsmålen Inom varje mandatperiod skall direktionen fastställa ett nytt handlingsprogram för räddningstjänst. Inom denna mandatperiod återstår att fastställa detta handlingsprogram. Under år 29 var avsikten att i huvudsak bekräfta det handlingsprogram som gäller. Arbetet har dock skjutits framåt till följd av den besparing som aviserades av medlemskommunerna. Under år 21 kommer ett nytt handlingsprogram att fastställas inför nästa mandatperiod. Säkerheten för räddningspersonal Räddningsstyrkornas färdighet i att genomföra effektiva räddningsinsatser upprätthålls med hjälp av kontinuerlig övning. Årets övningsverksamhet har minskat något i omfattning jämfört med tidigare år. Trots detta bedöms att Räddningstjänstens personal upprätthåller god kompetens. Inom ramen för tilldelade funktionsansvar har arbetet fortskridit med att bl.a. kvalitetssäkra den enskildes kompetensnivå inom såväl insats- som övningsverksamheten. Verksamheten med läkarundersökningar och tester har genomförts för samtlig personal i enlighet med policyn som reglerar detta. Kompetens- och teknisk utveckling Under året har, tre deltidsanställda brandmän genomgått utbildningen räddningsinsats vid räddningsskolan i Revinge. Preparandutbildning har genomförts i egen regi för totalt fem nyanställda deltidsbrandmän och tre personer uttagna till räddningsvärn. Två heltidsbrandmän har genomgått befälsutbildningen Räddningsledare A och tre heltidsbrandmän har genomgått utbildningen RITS-grundkurs. Två befäl som ingår i funktionen räddningschef i beredskap har genomgått regional samverkanskurs. Särskilda utbildningsinsatser har genomförts avseende insatser vid kemikalieolycka samt C- och CE-körkort. Förberedelsearbetet inför anslutningen till radiokommunikationssystemet Rakel har intensifierats för att kunna starta upp en provverksamhet i början av år 21. Ny teknik för larmmottagning har installerats på samtliga brandstationer. Den nya utrustningen möjliggör en betydande tidsvinst i samband med utalarmering av räddningsstyrkorna. De två lastväxlarfordon och det terrängfordon som levererades i slutet av år 28 har driftsatts efter introduktionsutbildning av personalen. Under året har ett nytt höjdfordon levererats och driftsatts. I samband med leveransen av det nya höjdfordonet, utbildades fyra heltidsbrandmän som instruktörer. Dessa har sedan vidareutbildat samtlig utryckande heltidspersonal i hantering av höjdfordon. Beredskap för att genomföra insatser På grund av rekryteringsproblem har Räddningstjänsten tvingats fortsätta med en sänkt bemanning, från ett befäl och fyra brandmän till ett befäl och tre brandmän, i utryckningsstyrkan i Jämjö. I Rödeby har motsvarande sänkning av bemanningen gjorts i genomsnitt var fjärde vecka. Under året har fem tjänster som brandmän heltid och fem tjänster som brandmän deltid återbesatts. Tre personer har tagits ut med tjänstplikt till räddningsvärn. Nya larmplaner har tagits i drift i samband med införandet av nytt s.k. räddningsindex vid SOS-Alarm den 1 februari år 29. Ledning och samverkan Tillsammans med Räddningstjänsten Västra Blekinge, Landstinget, Polisen, SOS-Alarm, Karlskrona kommun och Karlshamns kommun har fyra större övningar med kemikalieutsläpp genomförts. Två övningar vardera har genomförts i Karlskrona respektive Karlshamn, i samarbete med företag som hanterar farliga ämnen. Ytterligare samverkansövningar har genomförts inom ramen för RITS-avtalet med såväl Sjöfartsverket och Kustbevakningen som med Norrlandsflyg AB, som är helikopteroperatör på uppdrag av Sjöfartsverket. Genom avtal med Landstinget bistår Räddningstjänsten vid larm om hjärtstopp. Avtalet innebär att såväl hel- och deltidsstyrkor som räddningsvärn larmas ut för att genomföra hjärt-lung räddning, ge syrgas och vid behov använda hjärtstartare. Under ledning av Försvarsmakten har en större ledningsövning genomförts med samtliga samverkande organisationer som blir involverade vid flyghaveri på F17/Ronneby flygplats. Revidering av Förbundets Stabs- och ledningshandbok har påbörjats i samarbete med Räddningstjänsten Västra Blekinge. Målsättningen är att fastställa en gemensam Stab- och ledningshandbok för länets räddningstjänster. Socialt omhändertagande Uppgjorda rutiner för socialt omhändertagande har vid flertalet tillfällen tillämpats i samarbete med medlemskommunerna. Information Utifrån erfarenheter från inträffade händelser har information kontinuerligt lagts ut på räddningstjänstens hemsida med bl a lämpliga säkerhetsåtgärder för att undvika olyckor i hemmet och hur man agerar då olyckan inträffat. Brand Handboken för rökdykning har fastställts efter revidering och anpassning till gällande regelverk och ny utrustning. För att ytterligare höja säkerheten för rökdykare har rörelselarm anskaffats till samtliga räddningsstyrkor. Första hjälpen m.m. Repetitionsutbildning har genomförts för samtliga räddningsstyrkor och räddnings- 5

6 Förvaltningsberättelse Brand i godsmagasinet vid järnvägsstationen i Karlsrkona värn i antingen vuxen- eller barn-hlr (hjärt-lung-räddning). Samtliga räddningsstyrkor och räddningsvärn har även, under ledning av sjukvårdspersonal, erhållit utbildning för årlig syrgasdelegation. Hot/sabotage/terror En arbetsgrupp har under ledning av länets CBRNE-råd arbetat fram en samverkansplan och kartlagt behov av materielanskaffning för C-händelser. Trafikolycka och annan fastklämning För att stärka förmågan att genomföra losstagning har en översyn av räddningsverktygen genomförts, vilket bl.a. har resulterat i att omfördelning av verktyg har påbörjats. Efter övningarna med bussolyckor år 28 har konceptet med s.k. tung räddning vidareutvecklats. För att lättare kunna hantera materielen på olycksplatser utrustas en mindre släpvagn specifikt för denna uppgift. Denna driftsätts i början av år 21. Övrig räddningstjänst I Förbundet finns för närvarande 23 aktiva vattendykare. En komplett vattendykarorganisation har funnits vid samtliga tjänstgöringspass. Endast annan pågående räddningsinsats har begränsat möjlighe- terna att genomföra vattendykning. Under året har räddningsstyrkorna larmats vid 16 drunkningslarm. Ny handbok för vattenlivräddning, som bl.a. reglerar kompetenskrav och ansvarsfördelning, har arbetats fram och fastställts under året. Den saneringsenhet, som tillhandahålls Räddningstjänsten av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har kompletterats med materiel för hantering av kemikalieutsläpp och utgör nu länsgemensam resurs för kem- och miljöskydd. Periodvis under semesterperioden fanns begränsningar i beredskapen för RITS. Detta var i förväg känt och kommunicerat med de räddningstjänstansvariga myndigheterna. Andra uppdrag ej räddningstjänst Förbundets personal har engagerats som säkerhetsvakter, vid restvärdesuppdrag och diverse tekniska tjänster samt i arbeten kring oljeskyddsförrådet. Dessa uppdrag har genererat intäkter. Materiel och lokaler har hyrts ut i mån av möjlighet och efterfrågan. I samband med ett 35-tal räddningsinsatser har akut restvärdeinsats genomförts, flertalet har resulterat i fortsatt restvärdearbete som utförts på uppdrag av Försäkringsbranchens Restvärdeenhet AB. Biträde vid helikoptervinschning av skadad 6

7 Statistik - räddningstjänst Räddningsstyrkorna har under året larmats vid 1324 tillfällen vilket är en ökning med ca 15 % jämfört med föregående år. De största skillnaderna i övrigt jämfört med 28-års statistik är antalet trafikolyckor (ökning med 19%), antalet förmodad brand som mer än fördubblats och antalet drunkningslarm som dubblerats. Generellt larmas Räddningstjänsterna i hela landet vid fler trafikolyckor. Främst har larmen ökat till olyckor där personbilar är inblandade. Larmen som klassats som förmodad brand utgörs till största delen av larm som, Fördelning av antal larm per styrka och år Fördelning uppdrag per år vid framkomst, visat sig vara kontrollerade eldningar utomhus. Ökningen av antalet drunkningslarm förklaras i huvudsak med att det var en varm sommar där allmänheten tillbringade mycket tid för bad och båtturer men också med att personer begett sig ut på svaga isar. Räddningstjänsten har i större omfattning än tidigare förstärkt Räddningstjänsten Västra Blekinge med dykenhet. Den mest uppmärksammade händelsen under året är branden i godsmagasinet, med bl.a. poståkeriets lokaler, intill järnvägsstationen i Karlskrona. I byggnaden förvarandes ett stort antal gasflaskor och eftersom det förelåg explosionsrisk stängdes infartsleden av i 1,5 dygn. Framgångsrika insatser genomfördes exempelvis vid brand ombord på en ubåt Räddningstyrka Heltid Karlskrona Ronneby Deltid Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Holmsjö Jämjö Ronneby Rödeby Sturkö Räddningsvärn Aspö Hasslö Summa K1 K2 K23 K25 K24 K17 K13 K21 K16 K14 K18 K Uppdrag i februari, där stora ekonomiska värden räddades samt vid drunkningstillbud i Jämjö i januari, där Räddningstjänstens insats var direkt avgörande. Vid 3 tillfällen har Räddningstjänsten larmats till händelser i annan kommun som regleras genom avtal med kringliggande räddningstjänster. Inom Förbundets geografiska område har under året 17 personer omkommit vid händelser som Räddningstjänsten larmats till. En person omkom vid brand i bostad, två personer vid trafikolyckor, två personer vid drunkningsolyckor och 12 personer vid händelser där Räddningstjänsten assisterat ambulanssjukvården. Vid 4 tillfällen har räddningsstyrkorna larmats för en andra händelse vid redan pågående insats. Flyttning av räddningsstyrkor och/eller inkallning av personal, vid pågående insats, har gjorts enligt gällande rutiner för att hålla beredskap inför en eventuell ny händelse. Totalt har deltidsstyrkorna under 29 haft 418 larm, vilket är 92 fler larm än under år 28. Detta beror bland annat på förändrade larmplaner där deltidsstyrkorna i ökad omfattning larmas utanför sitt primärområde. Avtalet med Landstinget där räddningstjänsten assisterat ambulanssjukvården med hjärtstoppsassistans (s.k. IVPA-larm) står för ca en tredjedel av den totala ökningen. Vid 5 tillfällen har hjärtstoppsassistans skett. Avtalet om hjärtstoppsassistans har bidragit till ett ökat samarbete med ambulanssjukvården. Vid ytterligare 18 tillfällen har räddningstjänsten assisterat ambulanssjukvården med lyfthjälp etc. Kommentar: Sammanlagt inträffade 1324 händelser under året. Vid flera av dessa händelser larmas mer än en styrka. Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Automatlarm ej brand IVPA-larm Annat Totalt

8 Insatser i Östra Blekinge Varje år skadas och omkommer människor till följd av olyckor. Olyckorna inträffar främst längs våra vägar, i våra bostäder och på arbetsplatser IVPA samt Automatlarm, ej brand är inte utprickade 2 Antal insatser i primär insatszon Annat Automatlarm, ej brand Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad IVPA-larm års siffror 4 Aspö 11 1 Sturkö 5 17 Hasslö Eringsboda Hallabro Holmsjö Bräkne-Hoby Rödeby 58 Jämjö Ronneby Karlskrona 8

9 Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Räddningstjänsten har under år 29 arbetat med de prestationsmål som beslutats av direktionen utifrån av Karlskrona och Ronneby kommun fastställda säkerhetsmål. Bland målen har en prioritering gjorts för att genomföra olika aktiviteter till stöd för att den enskilde ska kunna ta sitt ansvar att minimera riskerna för olyckor. Tillsyn LSO* Tillsynsverksamheten har bedrivits enligt av Direktionen beslutat tillsynsprogram. Regelbunden tillsyn har främst genomförts på verksamheter där besökare inte kan förväntas känna till förutsättningarna för utrymning eller sätta sig själva i säkerhet. Tillsynsprogrammet har genomförts till 75 % (totalt 196 objekt). Särskilda kon- troller har genomförts på objekt med krav på skriftlig redogörelse. Kontroller har också genomförts av bränsledepåer med anledning av att flera utsläpp konstaterats vid tankning eller i samband med stölder. I samverkan med bl.a. polisen och kommunens alkoholhandläggare har oannonserad tillsyn genomförts på åtta av kommunernas nattklubbar/pubar/nattöppna restauranger. Andelen verksamheter som bedriver ett fungerande systematiskt brandskydds-arbete har ökat. Det kvarstår dock många verksamheter som inte når upp till lagstiftningens intensioner. Vid årsskiftet hade 7 redogörelser inkommit från olika fastighetsägare. Tillsyn LBE* Tillsyn har genomförts på bensinstationer, olje- och gasdepåer samt på bergrumsanläggningar. Tillsynsverksamheten enligt lag om brandfarliga och explosiva varor har genomförts till ca 58 % (totalt 45 objekt). De vanligast förekommande bristerna som konstateras vid tillsyn är bl.a. slarv med återkommande cisternkontroll, anmälan om föreståndare, samförvaring av brandfarlig gas och vätska samt avstånd till elektrisk utrustning. Sotnings och brandskyddskontroll Sotningsverksamheten i medlemskommunerna bedrivs på uppdrag av Räddningstjänsten. För närvarande finns det två sotningsdistrikt, ett i Ronneby och ett i Karlskrona. Sotningstaxan justerades vid halvårsskiftet i Ronneby kommun enligt överenskommet sotningsindex. Peter Rolfmark är ny skorstensfejarmästare i Karlskrona från och med Direktionen har beslutat att även tilldela uppdraget i Ronneby till samme entreprenör. Beslutet har dock överklagats till Länsrätten som kommunalbesvär. Räddningstjänsten har i väntan på laglighetsprövning slutit ett tillfälligt avtal med Rolfmark. Brandskyddskontrollerna i såväl Karlskrona som Ronneby ligger efter bl.a. beroende på bristen på brandskyddstekniker. Under 29 utfördes 52 % av brandskyddskontrollerna. Räddningstjänstens bedömning är att en stor del av objekten med 2-årsfrist i framförallt Karlskrona skulle kunna omprövas så att flertalet fick en 8-årsfrist istället. Detta skulle innebära en mindre totalvolym för brandskyddskontrollarbetet och därmed skulle bättre balans kunna uppnås. Ökad användning av handsprit ökade butikernas försäljning. Genom information till affärerna förbättrades hanteringen av den brandfarliga varian. *) LSO = Lag om Skygg mot olyckor *) LBE = Lag om Brandfarlig och explosiv vara 9

10 Vid brandskyddskontrollerna har skorstensfejarna konstaterat brister vid 88 % av eldstäderna. En stor del av bristerna är relaterade till tillträdes- och skyddsanordningar på tak. Brister på skorsten, eldstad och dylikt påpekas vid varannan besiktning. Rengöring av skorstenar har genomförts till 87 % i Karlskrona och till 86 % i Ronneby. Fastighetsägare har själva möjlighet att rengöra sina eldstäder efter medgivande från Räddningstjänsten. Vid årsskiftet hade 171 medgivanden beviljats. 2:4 anläggning I LSO 2 kap 4 definieras en grupp anläggningar där verksamheten är av sådan art att en eventuell olycka kan orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Ägaren eller verksamhetsutövaren till dessa anläggningar har ett antal skyldigheter. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor. Länsstyrelsen har beslutat om att klassificera följande anläggningar som särskilt farliga: Ronneby kommun: Ronneby flygplats, Kockumshallens ammoniakanläggning, Brunnsrinkens ammoniakanläggning, Miljötekniks gasolanläggning i Kallinge Karlskrona kommun: Landstingets helikopterlandningsplats, Ammoniakanläggning vid Foodia fisk, Procordia Foods gasolanläggning, Aura Light, Gasolstation Verkö, Kockums AB samt Ragnsells AB. Direktionen har i tillsynsprogram beslutat att tillsyner skall genomföras vart annat år på ovanstående anläggningar. Räddningstjänsten har genomfört tillsyn på fyra 2:4-anläggningar under året. Olycksutredningar Enligt lagen om skydd mot olyckor skall alla insatser som föranleder räddningsinsats utredas. Under året har 595 räddningsinsatser genomförts som omfattas av kravet på olycksutredning. Utredningarna har främst genomförts i samband med upprättande av insatsrapport. Vid 1 tillfällen har djupare studier gjorts. Under året har det inträffat en villabrand i med dödlig utgång. Branden orsakades troligen av rökning i stoppade möbler. Den mest omfattande branden under året inträffade i ett godsmagasin intill järnvägsstationen. Branden anlades i några lastpallar som lagrades på lastkajen och spreds in i byggnaden. Bl.a. brändes en verkstad med ett 6-tal gasflaskor ur. Om Räddningstjänsten inte släckt branden hade man fått en brandspridning över hela fastigheten. Frånsett personalens säkerhet påverkade förekomsten av gasflaskor inte insatsresultatet nämnvärt då branden på ett tidigt stadium var kraftig. Fysisk planering För att undvika onödiga risker och ge projektörer nödvändiga ingångsvärden för att skapa en trygg och säker miljö granskas detaljplaner kontinuerligt. Under året har 2 detaljplaner granskats och yttranden har lämnats till byggnadsnämnderna. Bl.a. kan nämnas en rad detaljplaner för utbyggnad av villabebyggelse, vindkraftetableringar och värmekraftverk. Bygglov, anmälan Räddningstjänsten deltar aktivt med rådgivning vid byggnation eller ändring i byggnader där brand kan få betydande konsekvenser till exempel i offentliga lokaler, samlingslokaler, hotell, vårdlokaler, större kontors- eller bostadsbyggnader. Räddningstjänsten bevakar särskilt att rätt kompetens involveras, lämpliga dimensioneringsmetoder väljs och att erfoderliga kontroller utförs. Under året har 41 bygglov och brandskyddsdokumentationer remitterats Räddningstjänsten. Bl.a. kan nämnas nybyggnad av biograf i Karlskrona, nybyggnationer på ABB, Verkö och ombyggnationer av undervisningslokaler i Sjöarp. Utbildning och information Efterfrågan på Räddningstjänstens utbildningstjänster är fortsatt stor. Under året har utbildningarna främst omfattat omsorgsverksamheterna i medlemskommunerna. Syftet med utbildningarna är att öka kunskapen och förmågan att såväl hantera som att förebygga bränder. Många utbildningar har också genomförts med inriktning mot brandsäkerhet i hemmet. En del av förebyggandearbetet består även av att utbilda t ex i hur man släcker brand i kläder 1

11 I samverkan med polis och försäkringsbolag har det exempelvis genomförts informationer till boende i villakvarter inom ramen för konceptet grannsamverkan. Skolan är en viktig målgrupp för Räddningstjänstens utbildning. Målet är att åtminstone en gång under elevernas skolgång kunna förmedla grundläggande kunskap om brand. 489 skolelever i år 5 har under året genomgått utbildning. Utöver dessa elever har 4418 personer utbildats i brandskydd. Information till allmänheten är en viktig del för att få människor delaktiga i arbetet med att förebygga olyckor. Under hösten genomfördes en Brandskyddsvecka där Räddningstjänsten besökte flerbostadshus för att ge information till de boende och samtidigt kontrollera brandsäkerheten i gemensamhetsutrymmen. Räddningstjänsten fick ett mycket positivt bemötande även om många brister kunde konstateras. Räddningstjänsten har informerat om brandsäkerhet i bostäder och genomfört övningar med brandmateriel på de större öarna i östra skärgården genom samverkan med lokala intresseföreningar. Insatstiden för Räddningstjänsten är här så lång att den enskilde måste ta ett ökat egenansvar för sitt brandskydd. Andelen bränder i skog och mark är relativt stor. Räddningstjänsten har vid torrt väder utfärdat eldningsförbud och informerat allmänheten om risker med gräs- och skogsbränder. I syfte att öka användningen av flytvästar och därmed undvika drunkningstillbud erbjuder Räddningstjänsten allmänheten att kostnadsfritt låna flytvästar. Utlåningen sker i samarbete med Preems bemannade bensinstationer. Automatiska brandlarm De automatiska brandlarmen har vid ett antal tillfällen förhindrat skador på både människor och egendom. Räddningstjänsten har för närvarande 365 larmadresser (251 inom Karlskrona kommun och 114 inom Ronneby kommun) anslutna via SOS Alarm. 4 nya anläggningar anslöts via SOS Alarm till Räddningstjänsten. Under året har 461 onödiga larm inkommit från automatlarmsanläggningarna, vilket är 36 fler än tidigare år. I genomsnitt hade varje anläggning 1,3 onödiga larm. Trenden de senaste tio åren är att antalet onödiga automatiska brandlarm minskar. För att minska antalet onödiga larm ytterligare krävs att anläggningsägarna aktivt arbetar med underhåll av detektorer och centralenhet, revisionsbesiktning varje år samt provning varje månad. Det är också viktigt att anläggningsägaren fastställer orsak och vidtar åtgärder efter varje onödigt larm. Räddningstjänsten erbjuder anläggningsskötarna utbildning i samarbete med en brandlarmsspecialist. Kommunal säkerhetsledning Förbundsordningens ändamålsparagraf anger Förbundet skall på begäran från medlemskommunerna delta eller leda planeringsarbetet för hantering av extraordinära händelser i respektive medlemskommun och på begäran biträda krisledningsnämnderna i deras arbete. Förbundet har medverkat vid säkerhetsledningens samtliga sammanträden i Karlskrona kommun och varit sammankallande i kommunens säkerhetsgrupp som har att arbeta med risk- och sårbarhetsanalyser. Bl a har Räddningstjänsten deltagit i arbete med att ta fram särskilda planer vid eventuell pandemi. Förbundet har biträtt de bägge medlemskommunerna i service och underhåll av den materiel som förvaras i det gemensamma civilförsvarsförrådet samt de larmaggregat (tyfoner) som finns utplacerade i Karlskrona och Ronneby tätorter. Under våren planerade och genomförde Räddningstjänsten tillsammans med kommunledningsförvaltningen en krisledningsövning för kommunledningen i Karlskrona. Första delen i övningen syftade till att pröva rutinerna för att kalla in krisledningsnämnd och säkerhetsledning. Inkallningen tog för lång tid och nya rutiner har nu utvecklats. I den andra delen av övningen spelades ett scenario upp där ett ras inträffade inne i Telenor arena. Här fick deltagna möjlighet till att få en inblick i hur kommunen kan påverkas vid en extra ordinär händelse. Antal automatiska brandlarm Antal anläggningar År 2,5 2 1,5 1,5 Antal onödiga larm/anläggning anläggningar onödiga larm/ anläggning Antal till räddningstjänsten anslutna automatiska brandlarm samt genomsnittligt antal felaktiga larm per anläggning och år. 11

12 Statistik - förebyggande Räddningstjänsten bedriver många olika aktiviteter för att förhindra olyckor. Nedan redovisas nyckeltal för dessa. Ärenden Ärendetyp, antal ärenden/år Detaljplaner Olycksutredningar Yttrande angående alkoholtillstånd Brandfarlig vara Brandskyddsdokumentation Hotell- och pensionatsrörelse Offentlig tillställning Automatlarm Utbildning Ny skriftlig redogörelse Sotning Annat brandförebyggande Totalt antal ärenden Tillsyner Ärendetyp, antal ärenden/år Tillsyn LSO Andel objekt med anmärkningar Tillsyn LBE Andel objekt med anmärkningar Brandskyddskontroll av eldstäder Andel objekt med anmärkningar % 45 62% % % 34 74% % 26 61% 65 75% % Utbildningar Utbildningstyp, antal utbildningar/år Grundläggande brandskyddsutbildning Företagsanpassad utbildning Heta arbeten (kurser för företag) Studiebesök Information till allmänheten Utbildning med statsbidrag *) Uppvisning av räddningsstyrka Utbildning för förskola Automatlarm HLR Utrymningsövning Systematiskt brandskyddsarbete Summa utbildningar *Huvudsakligen år 5 i grundskolan. 12

13 Bilder från verksamheten Övningsverksamhet för islivräddning, bussolycka och kemikalieutsläpp samt Prova-På-Dag för tjejer Övning på isvaklivräddning 13

14 Räddningstjänsten som arbetsplats Förbundets personal har olika anställningsförhållanden. Hel- och deltidsanställda med huvudsaklig tjänstgöring dagtid måndag till fredag. Heltid i utryckningstjänst med skifttjänstgöring. Deltid i utryckningstjänst med beredskaps- och tjänstgöringsskyldighet. Antal anställda och åldersfördelning Förbundet har 195 anställda. Av dessa arbetar 17 dagtid, 61 i räddningsstyrkor heltid, 117 i deltidsstyrkor. Vidare finns 24 personer uttagna med tjänsteplikt i räddningsvärn. Förtroendevalda är 22 stycken. Vakanser i operativ styrka fylls normalt upp med vikarier. Genom naturlig avgång är avsikten att heltidsstyrkan, under början av år 21, ska reduceras från 62 till 6 tjänster. Förbundet har 17 vakanta tjänster på deltid. Den deltidsanställda personalen är organiserad i åtta styrkor. Målsättningen är att de bor eller arbetar i närheten av sin brandstation. Inriktningen är att man skall ha beredskap var fjärde vecka. Lokala schemalösningar finns. Nio deltidsanställda brandmän har slutat och fem nya har anställts. I Förbundet finns dessutom två räddningsvärn, där personerna är uttagna med tjänsteplikt. Någon beredskapsskyldighet finns inte för räddningsvärn. Personalkostnader Av Förbundets kostnader utgör 81 procent personalkostnader. Kostnaderna för Heltid löner och arvoden uppgår till tkr. Av detta utgör tkr kostnader för över- och fyllnadstid. Arbetsgivaravgifter och pensioner har kostat tkr. Arbetsmiljö och personalutveckling Inom Förbundets verksamhetsområde finns flera arbetsområden som har en relativt hög risknivå. Det är därför viktigt att personalen har en relevant utbildning samt tillgång till nödvändig skyddsutrustning. En fortsatt omsättning av larmställ har skett under året. Ett begränsat antal utbildningsinsatser har genomförts. Förbundet har tecknat ett nytt samverkansavtal med Kommunal, SKTF, Ledarna och Sveriges Ingenjörer. Samverkansavtalet med BRF kom aldrig till stånd, därför ges information genom särskilda MBLförhandlingar. Förhandlingar pågår för att skapa en fungerande skyddskommitté. Dessa kommer att avslutas under år 21. Pensioner Räddningstjänsten Östra Blekinge har tillsammans med Karlskrona kommun ett avtal med SPP Livförsäkring AB om pensionsadministration. Pensionsavtalet KAP-KL, som gäller fr.o.m , innebär bl. a att brandmän i utryckningstjänst, som Jämställdhet uppfyller kravet om 3 års anställning med minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med särskild avtalspension vid 58 års ålder. Dagtidstjänstgörande liksom deltidsanställda brandmän har 65 år som pensionsålder. Den enskildes rättighet att fr.o.m begära att kvarstanna upp till 67 års ålder har ännu inte fått praktisk tillämpning inom Förbundet. Personer i värn befrias normalt från sitt uppdrag vid 6 års ålder. Förbundet har en överenskommelse om finansiering av särskild avtalspension med medlemskommunerna. Överenskommelsen innebär att medlemskommunerna i enlighet med fördelningstalet förbinder Deltid sig att svara för Förbundets kostnader i samband med pensionsutbetalningar av särskild och kompletterande avtalspension. Förbundet har under året utbetalt tkr till SPP för särskild avtalspension. Kostnaderna inklusive löneskatt har erhållits av medlemskommunerna. Förbundet avsätter de anställdas individuella pensionssparande vilket inbetalas till SPP kommande år. Pensionsavgångar Under perioden har 13 heltidsanställda personer möjlighet att avgå med pension. Bland deltidspersonalen är det, under motsvarande period, åtta deltidsbrandmän som uppnår 6 års ålder eller mer. Under år 29 har tre anställda avgått med pension. Semester och vikarier Förbundet har som regel att personalen skall ges sammanhängande semester under fyra veckor, minst 2 dagars semester skall inplaneras. Under året har Förbundet prövat bibehålla avtalad semesterperiod juni-augusti. För att säkerställa bemanningen under semester och längre frånvaro anställs vikarier. Elva vikarier har varit anställda under året för att täcka under semesterperioden och andra vakanser. Dessutom har personal från deltidsstyrkan i Ronneby tjänstgjort som heltidsvikarie under semesterperiod och andra kortare vakanser. Ledighetsskulden har ökat med 17 tkr och är nu tkr. Förbundet har nu sju kvinnor anställda, varav en i räddningsstyrka heltid, två i räddningsstyrka deltid, tre i administrationen samt en brandingenjör. Under året har två av vikarierna i räddningsstyrka heltid varit kvinnor. Planer för att genomföra ombyggnad och anpassning av stationerna, bl. a. separata duschar och omklädningsrum, finns framtagna och kan effektueras då behov uppstår. 14

15 Sjukfrånvaro De första 14 dagarna av sjukfrånvaron ersätts av arbetsgivaren. Dag ett är karensdag, då ingen ersättning utgår. Under dag 2-14 utbetalas 8 % av lönen, därefter ansvarar Försäkringskassan för sjukpenningen. Arbetsgivaren ersätter den anställde med 1 % av lönen under dag Centrala parter träffade i RiB7 en överenskommelse om sjukersättning för deltidbrandmän; I väntan på förändrad tillämpning hos FK och AFA är SKL och BRF överens om att om arbetsoförmågan är helt nedsatt på grund av sjukdom enbart i anställningen som deltidsbrandman och sjukpenning ej utges enligt Lagen om allmän försäkring, utges från och med ersättning motsvarande 79,12% av beredskapsersättning som annars skulle ha utgetts, dock längst till och med den 9:e kalenderdagen i sjukperioden. Överenskommelsen har för Förbundet inneburit en kostnad om 13 tkr. Den direkta lönekostnaden för sjuklön och föräldrapenning uppgick till 181 tkr, vilket är,5 % av totala lönekostnaden. Avdragen för karens- och sjukdom utgjorde 558 tkr. Av ordinarie arbetstid under år 29 utgjorde sjukfrånvaron 2,5 %, jämfört med år 28 då den var 1,5 %. 22,9 % av den totala sjukfrånvaron utgörs av sammanhängande frånvaro i mer än 6 dagar. Förbundet har under år 29 ytterligare utvecklat rehabiliteringsinsatserna i syfte att tidigare få tillbaka sjukskriven personal i aktiv tjänst. Samtlig rökdykande personal skall årligen genomgå en särskild läkarundersökning och konditionstest enligt Arbetsmiljöverkets bestämmelser. För detta och andra hälsovårdande insatser har Previa AB anlitats för hälsoundersökningar samt HSE/Marinbas Syd för hälsoundersökning av submarin personal. Upphandling av företagshälsovård har genomförts under året. Previa AB har fått förnyat förtroende för våra hälsokontroller. Förbundets kostnader för företagshälsovård uppgick till 617 tkr. Sjukfrånvaro i % av disponibel tid 3 Procent Sjukfrånvaro i % av den totala sjukfrånvaron Gångbandstest 2 % 66 % <29 år 32 % 3-49 år 5 år< 15

16 Personalstatistik Kategori Antal personer Förtroendevalda Dagtidstjänster Operativ heltid Operativ deltid Värn Bemanningsläget vid deltidsstyrkor och värn Räddningsstyrka Behov Anställda Vakanser Bräkne-Hoby Eringsboda Hallabro Holmsjö Jämjö Ronneby Rödeby Sturkö Summa deltid Aspö Hasslö Summa värn Åldersfördelning år Ålder 3 Heltid Deltid Värn 2 1 <25 år år år >56 år Heltid Deltid Värn Investering i personalvård Aktivitet Skyddsutrustning/arbetskläder Företagshälsovård Friskvård Kursavgifter, logi Personalsociala aktiviteter Summa (tkr)

17 Samverkan Förbundet bedriver samverkan inom flera skilda områden såväl med nationella, regionala som lokala partners. Samarbetena omfattar bl.a. utbildnings- och avtalsfrågor och samverkan för att på olycksplatser minimera konsekvenserna av inträffade olyckor. Medlemskommuner Förbundets primära och i allt väsentligt viktigaste samarbetspartners är medlemskommunerna. Nedan redovisas exempel på samarbeten som sker med andra än dessa. Staten Förbundet har avtal om att biträda Sjöfartsverket/Kustbevakningen vid RäddningsInsatser Till Sjöss (RITS). Motsvarande avtal har staten med fem andra räddningstjänster. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har under året presenterat förslag till reviderat avtal som inte tillmötesgår räddningstjänsternas önskemål. Arbetet med omarbetning fortgår. Vidare har Förbundet ett avtal med MSB om att vårda och hantera ett regionalt oljeskyddsförråd (5 avtal finns i landet). Den instruktör som Räddningstjänsten tillhandahållit för sjösäkerhetsutbildning under de senaste åren, har i slutet av året bytt huvudarbetsgivare och tagit anställning på Marinbasen. Ett förnyat avtal är under beredning för att fortsätta samarbetet mellan Räddningstjänsten och Marinbasen. SKL/PACTA Förbundet är medlem i arbetsgivarorganisationen PACTA, en arbetsgivarorganisation för kommunalförbund och företag som vill tillämpa de kommunala avtal som tecknas av SKL. Inom PACTA finns ett arbetsgivarråd för räddningstjänst. Arbetsgivarrådet syftar till att fungera som samrådsorgan mellan medlemmarna och PACTA:s styrelse och kansli samt förbindelse till övriga enheter på Sveriges Kommuner och Landsting. Räddningschefen i Förbundet är ordförande i detta råd. Region Blekinge Region Blekinge är Lead partner i det av EU finansierade internationella sjösäkerhetsprojektet Baltic Master II. Fokus för projektet är Östersjön och frågeställningar som rör minskad miljöförstörning, kustzonsplanering och oljeskyddsplanering i kustkommuner. Projektet är ett s.k. Fagship project inom EU:s Östersjöstrategi. Räddningstjänsten tillhandahåller ordförande i projektets interna styrgrupp. Region Blekinges bevakning av försvarsfrågor sker inom projektet Kraftsamling Blekinge. Räddningschefen är i detta arbete engagagerad som projektledare. Landstinget Representanter från Landstinget, Polisen och de bägge kommunala räddningstjänsterna i länet träffas regelbundet för att utveckla och fördjupa samarbetet mellan organisationerna. Avtalet om biträde till ambulanssjukvården med hjäststoppassistans har framgångsrikt bedrivits under hela året. Arbetet har inneburit förutom att servicegraden till allmänheten höjts även att ett generellt fördjupat samarbete kommit till stånd. Övriga SOS-Alarm AB ansvarar genom avtal för Förbundets larmförmedling. Avtalet följs löpande upp enligt det kvalitetssäkringsprogram som finns. Vidare har ett avtal tecknats med SOS- Alarm om biträde i det nationella arbetet att introducera RAKEL. Avtalet innebär att Räddningstjänsten tillhandahåller 3% av en tjänst. Avtal finns med samtliga angränsande räddningstjänster om att första insatsen alltid skall ske med den räddningsstyrka som är snabbast på plats. Dessa avtal uppdateras kontinuerligt för att larmplanerna skall spegla de vid varje tillfälle rådande förhållandena. Genom ett samverkansavtal finns det i östra Blekinge en bandvagn tillgänglig för transporter i samband med exempelvis svåra väderförhållanden. Avtalet har tecknats av Ronneby och Karlskrona kommuner, Landstinget, Sjöräddningssällskapet, Räddningstjänsten och Bandvagnsföreningen Gränslös samverkan. Reviderade avtal med intresseföreningarna i Östra skärgården har utarbetats och distribuerats. Syftet är att hjälpa föreningarna att stärka de boendes möjligheten att på öarna hantera tillbud och mindre bränder. Inom ramen för Länsstyrelsens regionala samverkansorgan K- sam har ett CBRNE-råd inrättats för att utveckla förmågan att inom länet hantera sådana händelser. Ordföranden representerar Landstinget och sekreterare tillhandahålls av Räddningstjänsten Östra Blekinge. Under året har fyra större länsgemensamma övningar genomförts och arbetet med samordnad insatsplanering fortsätter. Samverkansavtal om akut restvärderäddning finns med Försäkringsbranschens Restvärdeenhet i Sverige AB. *)CBRNE = kemiska-biologiska-radioaktiva-nukleära och expolosiva ämnen 17

18 Strategiska framtidsfrågor Införandet av lagen om skydd mot olyckor (LSO) utgick från en förändrad syn på säkerhetsarbetet. Även om LSO i sin striktaste tolkning är ganska smal och endast behandlar olyckor som kan föranleda räddningsinsatser framgår det tydligt av förarbetena att intentionerna är mycket bredare och att lagstiftaren vill se att kommunerna samordnar säkerhetsarbetet i den egna kommunen. Lagen innebar en förändring från detaljstyrning till målstyrning där politiska ambitioner och riskerna för olyckor blir styrande. Bemanning av organisationen Personal i kommunal räddningstjänst är idag en mycket likformig grupp, såväl avseende kön som etnisk bakgrund. En viktig fråga för möjligheterna att skapa förtroende samt trygghet och säkerhet för kommunens invånare, är hur väl organisationerna lyckas med att spegla samhället i övrigt avseende kön och etnicitet. Ökad jämställdhet bidrar också till att öka rekryteringsbasen och till att bättre anpassa räddningstjänsten till de kompetensbehov som kommer att ställas i framtiden. Rekryteringen av deltidsbrandmän förblir svår. Trots detta finns det anledning att överväga i vilken utsträckning Förbundet bör skärpa kvalifikationskraven för att kunna erhålla tjänst som deltidsbrandman. Hittills har rekryteringen mest kretsat till de sökandes förmåga att klara de fysiska kraven för att få rökdyka samt eventuell huvudarbetsgivares intresse att acceptera bisysslan. Bland annat har kravet på körkortsbehörighet fått stå tillbaka. Under år 29 genomförde vi riktade insatser för att stödja enskilda brandmäns körkortsutbildning. Resultatet av dessa insatser leder oss till uppfattningen att vi närmar oss en situation där det kan bli nödvändigt att anskaffa små fordon som det räcker med B-behörighet för att få framföra. Försvarsmakten är inne i en förändring från värnpliktssystem till frivillighet. Systemet bygger på att soldater och sjömän ska vara anställda 6-8 år och därefter kontrakterade ungefär lika länge. Som kontrakterad är tanken att soldaten har en annan huvudarbetsgivare som ska vara beredd att låta den enskilde tas i anspråk för insatser utomlands, exempelvis 6 månader i Afghanistan. Det ska dessutom finnas utrymme för den enskilde att delta i övningsverksamhet. Med tanke på de svårigheter, som det i praktiskt taget hela landet finns erfarenhet av, när det gäller att rekrytera deltidsbrandmän finns det all anledning att följa statens ansträngningar i sitt reformarbete inom Försvarsmakten. Problematiken kring rekrytering av kontrakterade soldater och deltidsbrandmän är i väsentliga delar lika, inte minst i frågan om relation till huvudarbetsgivaren. Ny brandstation Intresset att etablera ett World Trade Center på Pottholmen tycks bestå trots de ekonomiska svårigheter som råder i världen. En förutsättning för att kunna genomföra projektet är att det finns en handlingslinje för att flytta brandstationen. Redan år 21 genomförde vi en studie för att finna en lämplig plats för en framtida brandstation. Slutsatsen blev att en lokalisering utmed infartsleden från Oscarsvärn till E22:an är lämplig. Räddningstjänsten har gjort en lokalutredning och fått biträde av MSB med att förprojektera en brandstation vid Oscarsvärn. I detta arbete har även lednings- och sambandsutredning gjorts. Även en riskanalys har gjorts för att placera en räddningscentral på platsen. Förslag till gestaltningar har presenterats. Länsstyrelsen har anmält intresse av att nyttja den nya brandstationen för sitt eventuella ledningsbehov. Landstinget har visat förnyat intresse av att pröva möjligheten till en samlokalisering av ambulansverksamheten. Projektet har drivits för att brandstationens utformning ska vara flexibel och möjligheten till samlokalisering kommer att prövas i det fortsatta arbetet. Driftformer för Räddningstjänsten Vår utgångspunkt för ett utvecklat förebyggande arbete och ökad insatsförmåga är en vidgad samverkan med andra aktörer. Kommunalförbund är nu den vanligaste driftformen för räddningstjänst. Vid årsskiftet var det 138 kommuner som överlämnat ansvaret för räddningstjänsten till ett kommunalförbund. Två kommunalförbund har över tiden upplösts ett i vardera Skåne och Norrbotten. I samtliga fall rör det sig om små kommuner och små förbund. Regeringen har under året låtit genomföra en översyn av Lagen om skydd mot olyckor. Vi konstaterar att SKL:s styrelse i sitt remissvar tydligt lyfter fram kravet på att kommunerna ska kunna välja ytterligare andra driftformer för räddningstjänsten. Även dåvarande Räddningsverket angav i sin framtidsstudie (28) Räddningsverket ser positivt på en ökad samverkan såväl inom som mellan kommuner. I ett framtidsperspektiv kan kompetens breddas inom det skadeavhjälpande området till att omfatta vissa akutsjukvårdsåtgärder, enklare polisiära uppdrag och tekniska serviceuppdrag. I förlängningen ser Räddningsverket också att operativ räddningstjänst kan bedrivas under annan huvudman eller på entreprenad. Detta är en frågeställning som Räddningstjänsten måste förhålla sig till de kommande åren. Ekonomi Förbundet uppvisar även år 29 ett gott ekonomiskt resultat och har ett eget kapital för att möta kommande års investeringar. Inför år 21 upplevde Räddningstjänsten en osäkerhet kring vilka ekonomiska förutsättningar som skulle gälla för verksamheten. Det finns skäl att med medlemskommunerna utveckla en stärkt budget- och verksamhetsdialog. Väsentliga frågor i detta sammanhang är kommande investeringsbehov, finansiering av eventuell ny brandstation, konsekvenserna av eventuella begränsningar i kommunernas möjligheter att sälja utbildningar på den öppna marknaden samt uppdragen i Förbundsordningen. Nästan 1% av Förbundets utgifter täcks av andra intäkter än medlemskommunernas bidrag. Detta innebär att en inte obetydlig del av grundberedskapen finansieras vid sidan av de kommunala bidragen. Eftersom dessa intäkter till delar är beroende av omvärldsfaktorer som varken medlemskommunerna eller Förbundet kan råda över utgör detta en risk inför den framtida finansieringen av Förbundet. 18

19 Ekonomi Förbundets finansieras huvudsakligen av medlemsavgift som erläggs av respektive medlemskommun, Karlskrona 61,5% och Ronneby 38,5% Förbundets omslutning är tkr och verksamheten har år 29 genomförts med ett överskott på 218 tkr. I omslutningen ingår avsättning till särskild avtalspension (SAP). Enligt beräkningar från SPP (RIPS 7) har avsättningen ökat vilket innebär att personalkostnaderna har ökat med tkr, jämfört med år 28. Detta var 73 tkr mer än SPP:s prognos i december 28. Ledighetsskulden har under året ökat med 17 tkr och uppgår nu till tkr. God ekonomisk hushållning Övergripande verksamhetsmässigt mål Det övergripande verksamhetsmässiga målet tar sikte på att verksamheten ska bedrivas med en stor ekonomisk medvetenhet och en helhetssyn på de resurser Förbundet disponerar. Samtliga Förbundets resurser ska nyttjas på ett sådant sätt att organisationen når sina mål och uppdrag till nytta för våra medlemskommuner, dess medborgare och övriga intressenter. Övergripande finansiella mål. Resultat och eget kapital: Räddningstjänsten Östra Blekinge ska planera verksamheten för en ekonomi i balans. Överskottet på eget kapital används i närtid för att finansiera ökade avskrivningskostnader. Verksamhetens externa intäkter skall utgöra minst 8, % av omslutningen. För räddningsinsatser som medför betydande kostnader söks, för belopp över Förbundets självrisk, ersättning från staten( enl. LSO 7 kap 3 ). Kostnader som utöver detta inte kan regressas mot annan part hanteras i samband med bokslutsarbetet som extra ordinär kostnad, att regleras antingen med medlemskommunerna eller inför kommande års budgetarbete. Förbundet har år 29 budgeterat sin verksamhet mot ett underskott på 5 tkr. Verksamheten år 29 tillför 218 tkr till det egna kapitalet som nu uppgår till tkr. Enligt överenskommelse med medlemskommunerna äger Räddningstjänsten att disponera det egna kapitalet bl. a. för att möta reducerade medlemsavgifter och ökande avskrivningskostnader. Förbundets externa intäkter utgör 8,7 % av omslutningen. Intäkter Utfall år 29 Budget år 29 Utfall år 28 Utfall år 27 Kommunbidrag exkl avsättning SAP Förättnings- och granskningsavgifter Avgift fellarm Övriga taxor och avgifter Utbildningstjänster och konsultuppdrag Övriga intäkter Summa (tkr) Kostnader Utfall år 29 Budget år 29 Utfall år 28 Utfall år 27 Personalkostnader exkl avsättning SAP Lokalkostnader Övriga driftskostnader Avskrivningar Finansiella kostnader/intäkter Summa (tkr)

20 Investeringar: Upplånat kapital ska inte överstiga anläggningstillgångarnas värde. Anläggningstillgångarnas värde är tkr. Förbundet har amorteringsfria lån hos medlemskommunerna på sammanlagt tkr. Ett års reinvesteringsutgifter får sammanlagt inte överstiga de tre senaste bokslutsårens sammanlagda avskrivningskostnader. Avskrivningskostnaderna för åren uppgick till tkr. Årets investeringsutgift uppgår till tkr. Anledningen till att målet inte uppfylls är att utgifterna för ett antal tunga investeringar påbörjades redan år 27 och 28, men färdigställdes och aktiverades först under år 29. Åtgärder har vidtagits för att skapa en jämnare investeringstakt. Uppföljning och analys: Förutom årsbokslut ska två delårsbokslut med utfallsprognoser upprättas. Tertialbokslut har upprättats och Uppföljning ska ske kopplat till verksamhetens mål. Uppföljning har gjorts och redovisas under respektive verksamhetsområde. Högre intäkter än budgeterat Förutom medlemsavgiften uppgick Förbundets intäkter till tkr, vilket är 498 tkr mer än budgeterat. Huvuddelen av de ökade intäkterna beror på ej budgeterad uthyrning av tjänstemän och brandmän bl.a. till Marinens utbildningsanläggning på Söderstierna. Avslutade investeringar Lägre kostnader än budgeterat Förbundets kostnader exklusive avsättningen till särskild avtalspension är 329 tkr lägre än budgeterat. Personalkostnaderna är 574 tkr lägre än budgeterat. Premiebefrielsen på avtalsförsäkringarna har sänkt kostnaderna med 478 tkr samt ett något minskat intag av vikarier har bidragit till reduceringen. Ledighetsskulden har under året ökat med 17 tkr och uppgår nu till tkr. Eftersatt fastighetsunderhåll och frånträdet av slangvårdslokaler har reducerat hyreskostnaderna. Forcerad anskaffning av personlig skyddsutrustning har ökat driftskostnaderna. De finansiella intäkterna från bankgirot blev lägre än planerat. Likviditet Förbundet hanterar sin likviditet över Karlskrona kommuns kommunbank. Förbundet har ett bankkonto i Swedbank. Medlemsavgiften insätts månadsvis på bankkontot i förskott. Marknadsmässig ränta erhålls på insatt kapital. Inriktningen är att Förbundet ska ha likviditet till sina utgifter. Behållningen uppgick vid årsskiftet till 5 3 tkr. Investeringar Temporärt investeringsstopp och investeringsförseningar har reducerat avskrivningskostnaderna med 136 tkr jämfört med budget. Anläggningstillgångarnas värde har under året ökat med tkr och uppgår till tkr. Pågående investeringar utgör 127 tkr av värdet. Investeringsutgifter för avslutade investeringar framgår av tabell. Samtliga investeringsutgifter har godkänts av direktionen. Enligt Förbundsordningen ska medlemskommunernas yttrande inhämtas innan direktionen beslutar om investeringar som överstiger 5 tkr. Medlemskommunernas yttrande och godkännande Utgift (tkr) har inhämtats för de aktuella projekten. Räddningstjänsten leasar fyra stycken personbilar via Karlskrona kommun. En av dessa har under året köpts som en investering. Leasingkostnaderna som uppgår till 128 tkr har redovisats i resultaträkningen. Medlemskommunerna har i särskilda beslut godkänt och lämnat ett finansieringslöfte på upp till sammanlagt 1 tkr för övergången till kommunikationssystemet RAKEL. Kostnaderna för Rakel under år 29 är 39 tkr som en del av pågående investeringar. Investeringen i Rakel har omprioriterats och en första del av investeringen bedöms vara klar under år 21. Låneskuld Förbundet har en låneskuld på tkr. Lånen är upptagna i Karlskrona kommuns kommunbank med kr och en revers mot Ronneby kommun på kr. Räddningstjänsten har betalat 5, % procent i ränta på lånen. Pensionsskuld Pensionsavsättning för särskild avtalspension sker genom avstämd fordransbokföring mot respektive medlemskommun enligt fördelningstalet. En särskild överenskommelse finns mellan Förbundet och medlemskommunerna. Överenskommelsen reglerar medlemskommunernas solidariska åtagande för kommande pensionsutbetalningar. SPP lämnar underlag, enligt RIPS 7, för avsättningen som skall regleras över balansräkningen uppgår avsättningen till tkr inklusive skatt. Avsättningen har under året ökat med tkr, vilket är 73 tkr mer än SPP:s prognos i december år 28. Pensionsskuld som intjänats före , ska redovisas som ansvarsförbindelse och uppgår till tkr. Lastväxlare 1 Lastväxlare 2 Larmsystem Höjdfordon Personbil Vinsch Andningskydd Summa (tkr) Av direktionen beslutade investeringar som tagits i drift under år 29. 2